Jag bevarade några upplevelser från mitt besök i gränsbygden vid Fedingesjön.
Det var, trots torka, men efter det senaste regnet en intensiv grönska med den vackra ljusgröna färgen som utmärker försommargrönskan.
Har man ögonen med sig upplever man skönheten.
Inte bara i natur, utan även i det som kan tyckas skrot finns det en utstrålning som kittlar fantasin att skapa tankar, om det var en gång…
Insekternas värld är fascinerande med sin anpassning och sina former. Inget är tillfälligt eller slumpmässigt, utan allt är ett resultat av evolutionen.
Håll tillgodo !
Silkesspinnare. Tror jag…
…jag kommer att tänka på “Läderlappen” eller “Batman”, vars äventyr man läste om i sin avlägsna ungdom.
Då Läderlappen skulle rycka ut i Gotham City och polisen behövde hjälp, projicerade polismästaren en läderlappssymbol på natthimmelens dramatiska moln, så vår hjälte visste, han skulle rycka ut med sin kollega Robin i Läderlappsbilen.
Jag kunde bara inte låta bli att ta några bilder…
En get med väldigt stor buk…ska hon kidda nu ?
Lite sent i tid kanske, men…
Jag kopplar denna blomma till Elsa Beskows saga om Tant Brun, Tant grön och Tant gredelin. Blomman påminner om dessas bahytter.
Vi som äldre säger ofta, att nu för tiden är det inga vintrar.
Men jag undrar, om vi hade mer snö i Halland förr om åren ?
Hur som helst begav jag mig till stranden för min dagliga promenad, eller låt mig säga planlösa irrande, för jag vet aldrig, var jag hamnar till slut…
Åker jag till stranden, observerar jag alltid något, som fångar mitt öga.
Fast i dag hade inte mycket nytt skett på stranden. Jag hade önskat en rejäl vinterstorm från väst, vilken hade rört om ordentligt och presenterat nya strandfynd.
Att ströva längs stranden av Kattegatt är rofyllt och laddar mina inre batterier.
Hemkommen efter 8 km promenad känner jag alltid tillfredsställelse, med det jag upplevt lagrat i hjärnan.
Min väg i naturreservatet börjar vid parkeringen Tönnersa och om du parkerar där, då ska du vara noga att följa parkeringsreglerna. Parkeringsbolaget anställt av Länsstyrelsen kör omkring med sina sheriffer ivrigt spanande efter eventuella felparkerare.
Det kostar 700 kr att parkera fel…
De enda fåglar som syntes var kråkor, havstrut, gråtrut och fiskmås, så inget speciellt.
Jag tog som vanligt många bilder i det gråa disiga vädret, vilka kan ge en känsla för, vad jag upplevde.
Häng med mig !
Halländsk vinter…grått, disigt.
Den nya gårdvaren vid Lagaoset.
Lika bister som den hädangångne gamle.
Stridsropet…
Bockfoten vid stranden…
“Kom och hjälp mig”…
Sandreveln som Lagan bygger upp vid mynningen.
En surpuppa.
tja…?
Vågorna bryter då Lagans strömmande vatten möter Kattegatt.
Träulken sätter nosen i vädret bara för han kan.
Den allerstädes närvarande kråkan.
Den ständige matoppertunisten
Ingen trängsel bland badgäster i dag…
En liten valp vilar sig i sanden…
Istäcket Laholmsbukten 2023
En tall svänger om i en virvlande vals…
Man talar ibland om fina horn…detta är inte dåligt,
om man ser på djurets huvudstorlek…
Vinden vänder tallens grenar, som vore den nypermanentad.
Så här elegant blev länsstyrelsen av med alla tyska gratiscampare med sina husbilar.
Det har ju varit varmt nu en tid. Jag klagar inte, men jag vet, de som gör det.
Det är exceptionellt torrt ute, både vad det gäller för växtlighet och vårt grundvatten. Grundvattennivåerna är mycket låga i Sydsverige, beroende på alldeles för lite nederbörd. I skogarna är det knastertorrt och för jordbrukets del innebär torkan, att jordbrukarna kör sina bevattningsmaskiner för fullt på exempelvis korn och på vallar, som ligger på lätta marker.
Det skulle behöva komma 100 mm minst, för att räta upp läget ur det mest akuta.
Nåväl, man kan prata om väder, men inte påverka det reellt sett.
Solen skiner och blir det termik. Vilket jag utnyttjat och jag har fått många
timmar i luften. I dag fredag, var det uselt med termik. Luften var stabil,
beroende på att den i princip var genomvarm. Alltså temperaturen avtog inte
med höjden.
Vi behöver en kallfront med regn, som drar ner och rör om i luftmassan,
för att förutsättningarna för termik ska vara riktigt goda.
Redan kl 0930 startade jag Avan, men det var dött så gott som. Endast små kytt, men ingen utvecklad termik att kurva i. Vinden var ostlig, men som för- väntat slog den om klockan 1230, då sjöbrisen kom med västliga vindar. En kort stund efter att kall luft blåst in från havet, blev det fart på termiken.
Den kalla havsluften rann in under den varma landluften och puttade iväg blåsorna. Så i ca en timma fick jag njuta att det var adiabatiskt.
Termiken bar till ca 200 m, sen var det finito.
Sen packade jag ihop och körde en runda vid hamnen och tog några bilder.
Toppbilden kan kanske illustrera ett annalkande åskväder från havet.
Bilderna redovisar jag här under.
De självsådda lupinerna vid Oceanhamnen lutar i
den ostliga vinden och pekar åt väster…
En ensam kniphona sträcker ut.
Medan en annan knipmoder hade samlat ihop 13 småttingar för en promenad...
Gul fetknopp på väg att slå ut.
Akta er för att få detta i er trädgård…
Här har de små fetknopparna slagit ut.
Undrar om det i knipornas värld är så, att man stjäl varandras ungar…?
I dag på morgonen tidigt hade hon bara 4 kvar.
Kan det vara trutarna som rövat ?
Eftersom man observerat en vit häger, bankar hjärtat till, även då den gråa varianten klafsar förbi på tunga vingar.
Kärrhök passerar sent på kvällen…
…jag trodde först…
…det var en blå kärrhök i det försvinnande ljuset…?
Sävsparven sitter och småpratar.
Hej då, säger han till mig på kvällningen.
Blommorna är ca 15 mm
Blommorna ser ut som Jugendlampor…
Gåsörtens blomma lockar insekter.
Denna bilden tog jag då jag satt i min stol mellan flygningarna. En fjäril satte sig 8 m bort och jag plåtade på med 300 mm zoomobjektiv.
Det svarta pricken med vitt i på vingen är för att lura predatorer.
En självplågare vevade på i 30 graders värme på dammig väg…
…jag är övertygad, han skulle gärna ställt sig under bevattningsmaskinen…
Brödsäden, råg, har gått i ax snabbt i värmen.
Här satt en familj och grillade för två dagar sen. Jag var där i närheten, då de kom. Svårt att ta med skiten hem. Som vanligt: Nån annan får ta det ….
Liljorna exploderade i blomning och blommar över på 2-3 dagar i värmen.
Jag åkte idag till en plats, där man nästan alltid under vintertid är garanterad att få se strömstaren.
Det är ju inte en sällsynt fågel, men den har ju ett speciellt sätt att skaffa sig föda.
Den dyker i det kalla strömmande vattnet och tar vad den kan få. Den äter larver av sländor, fiskyngel,snäckor och vad den finner.
Strömstaren anländer till oss i oktober och stannar till mitten/slutet av april.
Den är starkt revirhävdande och finns i regel på samma plats.
Jag tog några bilder med min för detta fotograferande dåliga utrustning.
Så det blir som det blir med fotoavstånd på 75 m och inte bra ljus.
Men det ger väl en känsla för strömstarens våta liv.
Be my guest !
Konvektionsdimman ligger kvar kl 1000
Jag vet inte varför egentligen, men jag tycker om bilder med motljus.
Jag tycker det skapar en viss känsla.
Denna dimma uppstår, då varm luft kolliderar med den
kalla luften närmast marken. Då kondenserar fuktigheten. Dimman försvinner,
när solen värmt upp.
Sjöarna i skogsbygden börja bli isbelagda igen.
Vi kan nog förvänta oss en period med kallt väder nu.
Isläggningen går fort då vattnets temp är låg.
Det som trillat genom isen har skapat en figur,
som påminner om något ristat under vikingatiden
Det absolut bästa sättet att locka dit tjuvfiskare: Sätt upp en skylt.
Ny sorts anpassad gran från Svenska Granstandardiserings Verket.
Effektivt ska det växa och enkelt att skörda…
En strömstare håller utkik.
Bilder har jag alla tagit på 50-100 m avstånd, därav kvaliteten.
Det är en iögonenfallande fågel.
Minst två starar fanns här. De höll till en bit ifrån varandra. Strömstaren bevakar sitt revir som en rådjursbock.
Klicka på pilen för att höra strömstaren spela
Tycker de skulle frysa om sina tunna ben…
…men de är så väl anpassade…
…att de klarar sig…
…ser ni fågeln till vänster? Den dyker i,
är under ytan ca 20 sekunder, går upp till ytan
och andas och dyker sen ner igen. jag kollade hur länge de dök och de var
borta i en minut, det jag mätte.
…men det enda den gjorde i dag var att lysa med sin frånvaro.
Vädret på hösten kan var veset för en modellflygare.
Ibland har jag inte lust/energi att ge mig ut i duggregn med en modell, även om jag är flygsugen.
Men det hindrade mig inte att gå en runda vid stranden.
Inte var det nån trängsel inte. Vare sig på marken eller i luften.
För i tisdags kom stora flockar med migrerande tranor i det gynnsamma vädret med ostliga vindar och termik sträckande söderut.
Jag tycker, tranor är vackra fåglar och säregna. Det som är förvånande, är ju deras förmåga att frambringa så kraftiga ljud…
Jag menar, fågeln är ju i princip två långa ben, två vingar och en lång näbb… Mycket kropp eller bröstkorg finns ju inte.
Ändå är det ett högljutt diskuterande i luften, då tranorna kommer. Ljudet är mycket säreget. Det är ganska grovt, men kan gå upp i en falsettliknande tonart.
Undrar vad denna konversationen i luften innebär för fåglarna ?
De kanske, som modellflygarna, diskuterar var termiken är bäst…?
För att pigga upp mig och mina gäster på bloggen, tog jag fram lite färgrika bilder från arkivet.
Mitt arkiv som jag just rensat från dubbletteroch tripletter.
Skadar aldrig att rensa datorn ibland, även om man är rädd, att man kastar sånt, som “kan vara bra att ha”.
“Sånt som kan vara bra att ha”, tror jag aldrig är bra att ha.
När jag flyttade sista gången kastade jag allt, “Som kunde vara bra att ha”.
Jovisst, det kändes hemskt, men jag har inte saknat det ett vitten.
Ok, dröm er tillbaka med bilderna:
Ganska tråkigt grått Kattegatt.
Säsongen går mot sitt slut…
…snart blir blomstren som det till vänster.
Är inte detta bara så mycket svensk sommar ?
Kor skapar lugn hos betraktaren, ty kor hetsar inte.
Fortfarande blommar det från vildnyponen.
Härliga varma färger.
En så vacker blomma
Denna strålar ut och gör sig så attraktiv den kan…
…men här en bild så vi kommer tillbaka till realiteter.