Kategorier
Naturbilder

IBLAND KÄNNER JAG MIG SOM AHASVERUS…

 

 

 

…den evigt vandrande skomakaren
från Jerusalem…

 

 

 

…som aldrig stannar upp eller kommer fram till målet, då jag företar mig mina regelmässiga strövtåg nere vid stranden i Tönnersa.

Jag tröttnar i och för sig aldrig på att vistas,  där med eller utan kamera, då det i regel sker något oväntat. Varje promenad skapar lite dramatik på något sätt.

Det är nog därför,  jag gärna går här…lite irrande och utan planering.

Har jag förmånen att bo vid havet,  är jag förunnad med möjligheter till mycket händelser. Hav, vind och strand skapar förutsättningar för det oväntade.

Det är därför, jag finner det så givande att promenera där.

Området är för boende i Halmstad ganska okänt. Visste fler om platsen,  är jag övertygad om,  att fler skulle komma för att få uppleva.

Jag tröttnar aldrig på att vistas där. Därför varje promenad är olik den föregående.

Kanske mina eventuella besökare på min anspråkslösa blogg tycker det är tröttande med min irrfärder där, men så är det,  jag upplever mina stunder där.

Jag var där i lördags och hade bara med min telefon att fotografera med. Så bilderna blev som de blev.

Jag vill mina bilder ska förmedla en känsla,  för vad minna sinnen upplevde. Jag hoppas också,  att de kan stimulera din fantasi. Det jag finner på stranden, kan hos min fantasi skapa de mest konstiga varelser !

Har du lust, så fortsätt kolla mina bilder.

 

När jag ser detta trädet, kopplar jag det till fontänen på Stora Torg i Halmstad. Fontänen skapades av den svenska konstnären Karl Milles och heter, som alla vet,  ” Europa och tjuren”.

I hans bronsgrupp finns i varje hörn av fontänen  ”Tritoner” . Tritonerna kommer från den grekiska gudasagan och är hälften människa och hälften fisk.

Låter min koppling märklig och långsökt ?

Kanske. Frågan är vad han gör på min bild ?

Fantasin får jobba.

                Triton

Den lilla bäcken, just vid gränsen strandskog-dyner, är nu som en å på grund av riklig nederbörd. Bäcken är en viktig del av reproduktionen av havsöring,  som vandrar upp och leker där.

Orsak och verkan…vad jag menar ? Tänk efter.

Tönnersastrandens giftigaste orm. Alltid på hugget…

En av Laholmsbuktens krokodiler tappade huvudet,  då jag kom instövlande i hans revir…

Välkommen till en strand, där du ser en obruten horisont.

En av de sällsynta krokodilerna i Tönnersa kliar nacken lite lustfyllt mot en tall.

Denna kända fågel gjorde mig sällskap, flygande från träd till träd,  under del av min promenad.

Naturen är obändig. Rhododendron ligger redan i startgroparna.

Alla strävar vi uppåt…

Konsten att slå knut på sig själv.

Ett offer för kanske fågelinfluensan…

Denna al har inverterat sinne för gravitationen.

En storskarv eller som jag hellre säger, en Kormoran.

Är det ett hovdjur som glömt del av sitt framben…?

Kategorier
Naturbilder

FÖLJ MIG FRAMÅT VÄGEN…

 

 

 

 

 

För det blev strövande i stället för hangflyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förresten,  vet du,  att ordet ”Rover”, som bilmärket,
betyder ”Strövare” på engelska…

Strövare, det är,  vad jag är.

Eftersom jag var vid stranden,  tog jag en promenad
till mynningen av Genevadsån och tillbaka, vilket
är 8.7 km enligt min GPS.

Tur man är ung och vital…?

Vackert i naturen nu då den väntar på att dra igång
växtligheten.

Hela promenaden i skogen var jag beledsagad av
vanvettigt spelande bofinkar,  som exekverade hela
sin vackra sångmelodi.

 

Det du…det är annat än det som kallas ”Melodifestival”
på svensk public service tv !

Lite ögonblick fångade med min kamera blev det.

Jag tröttnar aldrig att promenera i naturvårdsområdet.

Alltid något nytt händer under promenaden.

Det gör det aldrig,  då man ligger i dvala framför en tv.

 

 

 

Ser du skillnaden på vattnets färg?
Det är Laganvatten, respektive Kattegattvatten.

Reveln som var försvunnen dagen förut…
Nu byggs den åter upp.

Som sagt…den fria horisonten utan granar.

Tja, vad säger du om bilden ?
Jag vågar inte säga nåt…

Under mina strövtåg längs stranden har jag märkt svenskens önskan
att bygga monument av olika slag.
Här är ett med en vakare som centralelement.
Fast bilden ser av någon anledning
ut som ett gulnat vykort från 1963…

Den tönnerska trämarulken låg och rullade med sina stora ögonvitor…

Glädjeupplevelse under den lång promenaden på grusvägen…
en citronfjäril som flög sin osannolika aerobatik i luften
ungefär som ett torrt löv,  vilket far omkring i virvlarna,
då vinden blåser runt en husknut.

…och strandpiparen sprang på sina pinniga ben framför mig och åt
vad han fann.
Klart fågeln är hungrig efter en lång flyttning.

En hydrofoil av kevlar och kolfiber. Kostar nog en 1000-lapp.
Trodde först en hangflygare glömt sin flygande vinge…