…det är nåt det !
Klart vi var ute och tog oss en sväng i måndags.
Därför, vi tröttnar aldrig på att flyga våra modeller !
Ostliga-NO vindar indikerade lyft på ett hang vid en liten
sjö öster om Veinge. Inget superhang, men vill du öka din
flygskicklighet, är det utmärkt.
Här kan man inte tala om laminära vindar, utan om synnerligen
rikligt förekommande turbulens. Eftersom vinden kommer
över land, där det finns mycket hinder, blir vinden störd och
full med virvlar av olika storlek och styrka.
Men om du flyger din modell under turbulenta förhållanden,
sätts din förmåga på prov. Dels att kontrollera din modell
och dels hålla dig uppe på ett litet hang.
Du förstår säkert, att ett litet hang och en motor som hackar,
alltså den turbulenta vinden, det kräver en del, för att du ska
kunna bli en södra Hallands Ikarus.
Vinden var ca 3-4 m/sek alltså inget överväldigande och hangets
förmåga att skapa lyft, stördes av termikblåsor i lovart.
Men dessa förhållande har ju aldrig avskräckt vare sig Pär L
eller mig, då det gäller modellflyg.
Vi menar, varför måste allt vara enkelt ? Då skulle jag ju lika
gärna stått på en åker och flugit min elseglare upp och ner som
en motorkärra…
Men jag och Pär vi är termikflygare !
Pär flög sin lätta modell “Odenman”, som ursprungligen
är en friflygande modell, konstruerad ca 1950 av Ragnar Odenman.
Fast han var nog mest intresserad i dag av att testa sin nya nyss
ombyggda radio.
Taranis Single Stick – Lundqvist Edition .
Ganska imponerande namn…det finns bild på den längre ner
på denna posten. Den funkade ok och pratade nästan hela tiden…
Jag kuskade runt med min kompis Avan. Den gör vad jag vill
och protesterar aldrig. Termiken var på höjd kraftig, men jag steg
inte högre än 400 m, då jag har problem med synen. Inget stort
problem, grå starr och jag ska få det fixat inom en månad. Nya
linser i ögonen. Sen så….
Om vi flyger på ett inlandshang, är det en omväxling till den
vanliga hangflygningen som vid exempelvis Hovs Hallar eller Ystad.
Det krävs lite mer, men utmaningar ska ses som en chans till
någon ny upplevelse, inte som ett oöverstigligt hinder.
Jaha, vi fick ett par timmar i luften och åkte hem belåtna över
en fin flygdag med positiva upplevelser både av flygningarna
och Pär med kollen av sin sändare.
Jag tog lite bilder med min GoPro och en enkel kompaktkamera.
Flyg med !
Pär på post…med Taranis Single Stick i handen
Ny sändare…skapar glädje !
Speciellt, då man byggt om den själv !
En annan åldring spanar mot sin Ava i vänstra övre hörnet.
Hanget-Sjön-Odenmannen
Ok, två gamla gubbar, men de är inte gamla i sinnet !
Varför ska det var obekvämt att modellflyga ?
Den nya sändaren,
Taranis Single Stick
Lundqvist Edition 2016
Fast Pär är naturligtvis lyckligast, då han får flyga min Ava…
…eller hur ?
Veinges enda hav…
…och Veinges enda modellflygare…
…som hamnat i gröngräset.
Tror du det fanns termik i dag ?
Ett par bilder från kullens topp…
Olika flygstilar…och sätt att fokusera visas med kroppsspråket.
Odenman med kamera på nosen.
Kameran fäster man med: 1 gummiband och 2 dm Biltematejp.
Förbiflygningar med min HyperAva
Fotograf var Pär.
Ja, där satt min Ava framför fötterna efter dagens sista fina flygning !
