…sandflykten.

03-04-_dsc5634

Häromdagen blåste det ca 12-15 m/sek, då jag gick min vanliga runda
nere vid Lagans mynning.
Det var inte helt angenämt, för luften var bemängd med flygsand.
Flygsanden har en förmåga att snika sig in precis överallt. Därför
gick jag med min kamera innanför jackan.

De enda som utnyttjade vinden, var brädseglarna, eller heter det
kite-seglare ? Men de var antagligen nybörjare, då de verkade ha
gått på grund mer eller mindre….

Hur som helst gick jag min runda och det var , som jag tyckte sandstorm,
då jag gick från Lagaoset upp till Tönnersastranden ca 3.5 km.
Sedan då jag vände söderut, gick jag skyddad i skogen, där man nu avverkar
rejält för att förbättra livsbetingelserna för växter och djur.

Jag fick lite bilder med mig hem och de avslutas med lite mjukare foto
från skogen, där det fortfarande fanns gott om lingon och blåbär.

Häng med på en tur…

01-02-_dsc5621

När vinden transporterat sanden i tillräcklig mängd, hamnar snäckskalen på små sandtorn…

02-03-_dsc5628

Det minsta hinder orsakar ett vågmönster i lä.

15-25-_dsc5777

Lite tunna risiga grenar påverkar mycket.

05-06-_dsc5651

Ser ni sanden, som den yr ?

07-08-_dsc5657

Sanden yrde upp till 1.5 m höjd.

08-09-_dsc5661

Det gamla belätet har åter hamnat i strandkanten och står stoisk i sandflykten.

10-11-_dsc5672

En alstock skapar med sin turbulens vackra mjuka former på sanden

11-12-_dsc5673

Som en skulptur eller ?

13-21-_dsc5760

Vinden blåser rent

14-24-_dsc5772

Ser du ?

16-26-_dsc4918

Detta fartyg har inget besvär av rykande sand.
Eftersom det ligger på svaj. är det en god vindriktningsvisare.

17-28-_dsc4936

Den vresige gårdvaren vid Lagaoset.

18-29-_dsc4944

Den större Näsvisen står som vanligt med
nosen i vädret…på sina stadiga framben.

20-33-_dsc4983

Fysikens lagar…

22-37-_dsc5025

Havet var brusande

24-42-_dsc5044

…och kiteseglarna övade…

25-46-_dsc5082

Kommunen eller Länsstyrelsen har satt upp bord med bänkar.
Man grävde ner fästen ordentligt i våras. Nu har sandflykten
gjort att benen står på små pelare av sand. Den andra sanden
är bortblåst.

26-47-_dsc5088

27-48-_dsc5092

28-08-_dsc5529

Ljungen tar ny sats efter att lite regn kommit.

29-09-_dsc5530

Vackert blommande bitvis…

30-11-_dsc5532

31-13-_dsc5534

Ser du konstruktionen ?

32-15-_dsc5540

Blommorna är ca 5 mm stora eller små…

35-04-_dsc5556

Lingonen smakade så mycket lingon nu !
Det är annat än den äpplesylten man till
största delen få, då man tror man får lingon hos ICA !

36-06-_dsc5561

Ett styck lingon 26 Oktober.

38-18-_dsc5603 Ett styck blåbär samma tidpunkt. Blåbären hade
en mycket rik blåbärssmak och det fanns gott om de.

…med lite rött i.

_DSC3651-001

När jag var ute och cyklade i tisdags morse för att fotografera,
såg jag en fågel, jag tycker om och det är strandskatan.

Den har verkligen karaktär både till utseende och beteende.
Strandskatan är ju en av vårens budbärare här och jag har observerat
strandskatan sen 14 dagar tillbaka.

Strandskatan häckar på de mest märkliga platser och störs inte av
arbetsmaskiner eller trafik. Blir hon förorättad, säger hon till med stark röst.

Här lite bilder och det var aningen disigt, då jag plåtade.

_DSC3690

Sothöna, eller som det heter på danska ”Blishöne”,
som alla vet betyder ”bläs höna”. För ni ser ju, hon
har en vit bläs ovan näbben.

_DSC3452

Herr och fru storskrak glider fram

_DSC3468

Knölsvanen flyger lågt under startmomentet doppande vingspetsen i vattnet. Jag undrar,
varför de flyger så lågt…det kan vara för att utnyttja markeffekten, som inte har det minsta
att göra med att ”vingen komprimerar luften mot underlaget”. Det är bara nonsens.
Markeffekten innebär, att vingen är så nära marken, att det inducerade motståndet
minskar, då strömningen över vingspetsen förhindras. Alltså cirkulationen från högt tryck
till lågt tryck minskar på grund av närheten till underliggande mark eller vatten. Därmed
minskar motståndet och vingen flyger med avsevärt högre verkningsgrad.
_DSC3533