…eller min “Pyssling”.
Efter att ha utfört lite justeringar var jag spänd
på, hur modellen skulle bete sig i termiken.
Jag körde tidigt, eftersom yr.no lovat i stort vindstilla
fram till 12-tiden.
Solen sken och Cu-molnen blommade, då jag kom till
flygstället.
Där redan Anders stod och flög med sin senaste modell.
Jag monterade, kollade att allt funkade och startade.
Efter utflygning och trimning fann jag, den gled ok.
Men att flyga termik är en helt annan sak än att glida
runt med eller utan motor.
Jag märkte, efter min justeringar, att den betedde sig
i termiken som jag ville.
Modellen flög harmoniskt och kunde åstadkomma,
mycket snäva termiksvängar.
Nu är det så, att denna modellen ska flygas noggrant.
När jag svänger, initierar jag sväng med skev- och sidoroder.
I svängen balanserar jag nosen med sidoroder och håller emot
i svängen med skevroder.
Man måste flyga aktiv för att flyga effektivt.
Jag märkte, då jag låg i en relativt stark blåsa, att det var
svårt att komma ner utan aerodynamiska bromsar.
Om jag klaffar ner vingarna och trycker bort höjd, är risken
att man inducerar fladder i vingar eller stabbe.
Därför kommer jag att sätt i bromsar i vingarna, så är
problemet löst.
Jag tyckte, då jag nu vant mig lite vid modellen ,
att den är utomordentlig bra att flyga termik med
i vindar som är måttliga.
Blåser det mycket, driver du med och eftersom
vingprofilen skapar mycket lyft, kostar det höjd,
att öka farten.
Sen ser den ju ståtlig ut i luften oxå.
Lite bilder och en filmsnutt från min Mobius.
Häng med min Pyssling !
Biltemas stol kan används till mycket…
Klart för start med GoPron på sidan.
Off she goes…
Leprachaun eller som jag säger “Pysslingen”.
Final
Om du undrar varför luckan är borta bakom
nosen, så är det för att kyla ner reglaget.
Piloten med sin stol.
Min plats där jag flyger termik.
Bygden
Skuggan av en modell.
Modellen som kommit till ro 1110.