I detta avsnittet behandlar jag två saker.

Dels vindskjuvning och dels sjö/landbris.

 

Vindskjuvning innebär, att vindens riktning ändras markant med ökande höjd.
Speciellt märks detta på kvällen. När man till exempel vinschar upp sig i skärmen
,märks det tydligt, hur vinden vrider, ju högre du kommer.

Detta var ett fenomen, jag aldrig tidigare erfarit, men som skärmflygare märker
man det. För oss som flyger modeller, har det marginell betydelse, men det är ju
alltid bra att veta , varför vinden vrider sig med ökande höjd.

Ju högre upp man kommer, desto mer blåser det. Att det blåser mer på höjd,
har att göra med att vinden där inte bromsas av friktionen mot havs- eller markytan.

Om man studerar vackertvädersmolnen på sommaren, kan man märka,
att molnen rör sig i annan riktning och fortare, än vad vinden gör vid markytan.

Vi som bor på norra halvklotet får en vridning åt höger på högre höjd.

Varför vinden vrider? Jordens rotation påverkar vridningen och vidare luftens
viskositet och “vidhäftningsförmåga” mot underliggande terräng. Corlioseffekten
påverkar också vridningen.

 Vindskjuvningen är mycket märkbar, när man vinschar skärm, som jag beskrev ovan.
Vindskjuvning är också, i extrema fall, en orsak till flygplanshaverier.
Vindskjuvningen kan också manifesteras som microburst, som är en mycket
kraftig förändring av vindens styrka och riktning.

 

 SLUTKLÄM OM VINDSKJUVNING

Vindskjuvning, eller på engelska, windshear är en relativt lokalt
belägen markant ändring av vindens riktning och styrka.

SJÖBRIS-LANDBRIS

Vi som bor vid kusten känner säkert till begreppet Sjöbris och Landbris
. Men varför detta fenomen uppstår, är det väl inte så många, som vet.

Det är enkelt att förstå. Vi tar Hökafältet och dess omgivningar.
Här har vi mörkare mark med mycket åker. Västerut har vi havet.
När du kommer ner till Höka på morgonen klockan 8, blåser det för det
mesta svagt. Vinden är oftast ostlig, alltså det blåser ut mot havet.
Efter hand som dagen går, vrider vinden, för att plötsligt, som att trycka
på en knapp, slå över till väst eller sydväst. Vad är det som sker?

På dagen lyser solen över hav och land. Vår mark runt fältet är mörk,
vilket betyder, att den absorberar värmen från solen, vilket skiljer sig
från havet, som reflekterar bort stor del av värmen.

Vi får en temperaturskillnad mellan hav och land, som när den är tillräckligt
stor kommer att dra igång sjöbrisen. När marken är tillräckligt varm,
kommer det att släppa termikblåsor (Bubblor med varm luft)som stiger)
och om betingelserna är de rätta kommer de att  kondenserar sin fuktighet
och bilda de vita sommarmolnen.

När termiken kommit igång ordentligt över land och mycket varm luft stigit,
då måste denna varma luften ersättas med ny luft och den luften sugs in från havet.

När den svalare luften kommer in över land, värms den sakta upp och
släpper till slut taget om marken och stiger. Ny sval luft sugs in osv.

När man ser in över land och det finns mycket vackertvädersmoln,
är det en indikator, att det kommer att bli, om inte det redan är, sjöbris.

Sjöbrisen är jämn och kan bli stark. Upp till 12 m/sek är inte ovanligt.
När solen sjunker och strålar i lägre vinkel mot jordytan, minskar uppvärmningen
och så småningom kommer brisen att avstanna. Vi har då ett läge där
temperaturskillnaden mellan mark och hav är 0. Alltså finns det inga vertikala
eller horisontella rörelser i luften nu.

Längre fram på kvällen, eller efter midnatt, när temperaturen över land har
sjunkit kraftig, vilket den gör, om det är klart väder, för då kan värmen stråla
rakt ut utan att bromsas eller återreflekteras av några moln, då kan det börja
blåsa så att säga tvärtemot.

Varför det? Jo, nu är havet varmare än land och luften över havet värms upp
och stiger. I enlighet med resonemanget innan, ska den luft som stiger
ersättas och det gör den med sval luft som ligger över land. Sen kör det på
tills solen går upp och cykeln påbörjas på nytt.

Man kan säga att sjöbrisen är en effektiv pump som vänder riktning morgon och kväll.

Det värsta med sjöbrisen är, att den omöjliggör termikflygning på Höka
efter klockan 1200 ,om den är igång.

Är sjöbrisen halvstark, kan man dra upp sin modell till 300 m och där få
anslutning till den stigande luften. Som ni vet sen tidigare i redogörelsen
om fronterna, glider den kallare luften in under den varmare. I den kalla
luften finns det således inga vertikala rörelser,

Sjöbrisen hos oss når ca 15 km in i landet. Om ni studerar skyarna en
sommardag med fint väder, ser ni att himmeln över Laholmsbukten och
en bit in i landet är absolut molnfri. Däremot 20 km in i landet är det fullt
med cumulusmoln som indikerar termik.

Detta är dilemmat för segelflygare!

 

Principbild hur sjöbrisen fungerar på dagen på Höka.
Landet varmare än havet. Temperaturskillnad vilket
möjliggör sjöbrisen

…och så här se det ut på kvällen/natten. Havet varmare än land
och temperaturskillnaden drar igång pumpen. När jag var i
Spanien och flög skärm var sjöbrisen som en klocka.
Det kunde blåsa ut över havet med 10 m/sek fram till klockan 1000,
sen var det som att trycka på en knapp, så blåste det 10 m/sek från havet.