Kategorier
Hangflyg modell

SÅ HÄR FLYGER JAG HANG…

 

 

 

 

 

 

…då jag är på Tönnersa Strand.

 

DCIM169GOPRO

Då jag bor i Halmstad, känner jag mig privilegierad, vad gäller tillgången
på möjligheter att flyga hang med mina segelmodeller.

Vi har ganska gott om hang, därför vi bor vid kusten.

Inte bara kan kusten genom sin bara existens skapa hang, utan
vinden vid kusten är laminär.

Det innebär,  den är fri från turbulens och relativt landvinden
svalare och därmed mer bärande.

Vid Laholmsbukten mellan Halmstad och Båstad, eller noggrannare
angivet mellan Påarp och Lagans mynning, finns ett ca 10 km långt
kusthang.

Det har jag beskrivit flera gånger, så ni får söka på min blogg för fakta.

Jag är där ofta och flyger, då det ligger nära och eftersom de förhärskande
vindarna här är västliga, så är det för det mesta flygbart.

Detta inlägg vill visa lite om tekniken, då man flyger på ett lågt kusthang.

Det är inget hokuspokus, men mer än 40 års hangflygning här har givit
mig viss erfarenhet, som jag gärna delar.

Modellen jag flyger, är en synnerligen enkel Spirit Elite.

Det är en 2-m  amerikansk konstruktion. Väger ca 13-1400 gram
och flyger som
en dröm.

Jag rekommenderar denna modell å det varmaste. Du kommer att få
mycket glädje av den.

Svår att få tag  i dag, men är du intresserad, har jag en firma i
England som lagerhåller.

Väderläget när jag var här i dag var solsken, 20 grader i luften,
vinden ca 10-15 grader snett från vänster.

Vindstyrkan mellan 2-5 m/sek med medelvind 3 m/sek.

Banan jag flyger är ca 400 m lång. Alltså ca 200 m åt varje håll räknat från min pilotplats.

Här kommer två små videos. En ombordkamera som visar, att
även om modellen filmad utifrån, ser ut att gå som räls,
så ser man, hur det är oroligt i kantrotorn.

Det beror på, att kanten inte är jämn.

Alla stillbilder också tagna med min GoPro.

Har någon något spörsmål, kan ni mejla mig.

Ok här kommer bilder

DCIM170GOPROHär kan ni få en uppfattning om hangets höjd.

DCIM169GOPRO

Hanget 6 km norrut och 3 km söderut. Det räcker.

DCIM169GOPRO

Vy söderut mot Båstadhållet.

DCIM169GOPRO

 

Är du skicklig kan du landa uppe på kanten eller just bakom.

Rekommenderas inte förrän efter 5 års övning här…

DCIM168GOPRO

Japp, då är det dags att starta…

DCIM168GOPRO

Det var inte mycket vind, så ingen ballast i modellen.

DCIM168GOPRO

Off she flies !

DCIM168GOPRO

Som tidigare sagt, hanget bär vid rådande vind upp till minst 50 m höjd.

DCIM169GOPRO

Intrimning

DCIM169GOPRO

Sen mallar man in sig på rätt bana.

DCIM169GOPRO

Lite spännande att ligga en halv meter över och framför kanten i bra fart…

DCIM169GOPRO

  Kan man stå mot vinden och kniveggga…nä.

DCIM169GOPRO

Jag gör inte honnör, men jag hade glömt min flygmössa i bilen
och solen var stark och bländande.

DCIM169GOPRO

Detta hanget gör att man har modellen just framför nästippen.

DCIM169GOPRO

Eftersom jag är lat…gör jag en helikopterlandning med full klaff just bakom kanten.

DCIM169GOPRO

Kamerajustering.

DCIM169GOPRO

En öde strand i perfekt badväder….?

DCIM169GOPRO

Jag skulle badat, om jag inte hade blivit lite sparkad av en häst
och fått en skada ovanför knäet.

DCIM169GOPRO

Vågorna som bröt bara 10 cm höga i den svaga vinden.

DCIM170GOPRO

Då jag packat ihop steg ett hotande Cb upp över Kattegatt.

Det gav senare en rejäl regnskur i Halmstad och norr därom.

DCIM170GOPRO

Har du läst Robinson Crusoe ?

Minns ni kapitlet: Finds Print Of Man´s Foot On The Sand

 

 

 

Kategorier
Nostalgoteket

FÖRR I VÄRLDEN…

 

 

 

 

 

…var himmeln alltid blå

 

 

 

 

 

 

 

 

scoutsegelflyg ålleberg

 

Klicka på länken och kolla filmen…

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=644&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3d%26categoryid%3d14

Så gick det till vid den tiden,  innan det fanns Ifånar, datorer och tv.

Kategorier
Segelflyg

JAG VILLE BARA UT OCH FLYGA LITE GRANN…

 

 

 

 

 

…efter den lilla turbulensen om min bloggs vara eller inte.

 

DCIM166GOPRO

För att just flyga i olika former, det är ju mitt intresse.

De sista åren har jag flugit väldigt mycket, vilket ni kanske
märkt på inläggen på bloggen.

Att ge mig ut och flyga har aldrig känts som ett tvång utan mera
som något lustfyllt och en källa till upplevelser av de miljöer och
skeende jag möter.

Jag behöver inget fast flygfält, eftersom jag till 90 % flyger segel.
Att vi har eldrivna plan är ju en av de stora implicerade innovationerna,
som har fört modellflyget framåt och givit oss större möjligheter.

Möjligheter som inte sätter gränser.

Vissa platser är ju mina favoritställen för flyg. Det är inte bara för att
där är bra att flyga, utan också för att miljön är intressant och positiv
på alla sätt.

Flyger du hang på Hovs Hallar och vinden uteblir…inga problem,
du kan njuta av den vackra utsikten.

Därför där finns något jag inte kan vara utan: Den fria obrutna
horisonten.

Dessutom träffar man trevliga människor, som gärna vill ha
förklarat “Hur fungerar detta” ?

Vill jag flyga termik kör jag hellre 2 mil in i landet och får en dag
utan sjöbris med bra termik, än att stå vid kusten och motorflyga
min elseglare upp och ner.

Nåväl, i torsdags såg vädret hyfsat ut, men väderutsikterna lovade
stabil skiktning, varför det kunde bli segt med termiken.

När det är stabilt skiktat i luften, betyder det att temperaturen
inte avtar med höjden, vilket är en förutsättning för termik eller
adiabatik.

Men då jag spanade in mot halländska höglandet, kunde jag vid
1200-tiden se att det började blomma Cu.

Så in med flygplan, vattenflaska och stol i bilen och iväg.

Jag flyger vid just dessa förhållanden på en plats 30 km öster Halmstad
på en ganska osannolik plats, vilket bilderna visar.

När jag anlände fanns det ca 3/8 Cu i skyn med hög molnbas.

Jag körde motorn till jag var på 50 m, för då pep variometern som
en galning. Motorn stängdes av och jag kurvade in mig i blåsan,
som var stark.

När jag nått avsedd höjd gick jag på rakkurs för att “känna på vädret”.

Det var glest mellan blåsorna, men de som fanns var starka men trånga.

Jag hade dock förhoppningen att cumulusbildningen skulle ta sig under
dagens lopp.

Det gjorde den också och jag fick en sån där flygdag, som det blir 5
på ett helt år.

Fast jag medger, jag har haft så fina flygningar i år, både på hang och termik,
som jag nog aldrig haft förut.

Vädret har varit gynnsamt med lagom antal fronter som har kommit in över
landet och rört om i lufthavet.

Det blir spännande nästa år när mina nya modeller ska provflygas.

En ny riktigt fin elseglare och en av de snabbaste F3F-modellerna på
marknaden.

Vi får se hur de flyger.

Ett litet påpekande om min radio.

Jag har en JR och ni vet jag har varit skeptisk till 2.4 gHz,
men jag måste säga efter dagens flygning
att jag är imponerad av dess prestanda.

Mina flygningar så långt bort ifrån mig och på låg höjd, det trodde
jag aldrig skulle gå utan att kanske få ett Fail-Safeläge.

Men det bara fungerade.

Min Rx är en Spektrum 9 kanals med långa koaxkablar till
antennerna som sitter ut från kroppen ca 5 cm.
En med horisontal
och en med vertikal polarisation.

Hade en Fail-Safe för 3 veckor sen vid Tjärby.

En noggrann undersökning avslöjade, att en antenn hade gått av…
just där skärmen till koaxen slutade.

Inte så lätt att se alltid…

Det betydde att impedansen i ingångskretsen i mottagaren blev helt
fel och mottagaren hackade till i ett för mottagaren dåligt läge.

Det dåliga läget var, när jag befann mig över modellen med sändaren
och då mottagarantennerna var skärmade av planets vingar, vilka
är uppbyggda med kolfiber och det blir ju en Faradays Bur, som alla
vet vad det är.

Jag landade 1550 på den nyslagna vallen jämte vägen, där min bil
stod och jag var mycket nöjd.

Nu blir det bilder och det blir med lite kommentarer, så ni förstår, vad jag gjorde:

SONY DSC
Just ankommen ut i naturen.

SONY DSC

En perfekt pilotplats. Lätt att parkera, jag kan sitta i skuggan i min stol och fria ytor att flyga på.

 

SONY DSC

Vallen producerar bete som blir till ensilage för betesdjuren.
Detta betet är av mycket hög kvalitet och gården är känd
för att producera köttdjur av toppklass.

SONY DSC

Ni ser att det börjar poppa upp Cumulus nu…

DCIM163GOPRO

En koncentrerad pilot justerar in GoPron på Avan innan start.

DCIM165GOPRO

Ja, då ska det väl vara klart för start…

DCIM166GOPRO

Hej då…

SONY DSC

När jag landat gick jag runt med kameran och fick syn på en något bedagad rödklöver,

som överlevt vallskörden.

SONY DSC

Kolla så vacker blomman är.

Den är ju inte stor. Men ändå så perfekt.

SONY DSC

Denna lilla gula solstråle såg så glad ut, även om hon bara var 8 mm stor,
jag var tvungen att porträttera henne !

SONY DSC

Har ni sett det sitter en insekt på var blomklase…tycks vara samma art alla tre.

SONY DSC

Det går att ana att hösten håller på att ladda upp i naturen. Färgerna börjar ändras.

SONY DSC

Jordbrukaren ska ha en eloge, då han låter sina betande djur hålla lövängarna öppna.

SONY DSC

För en lövsal med en multikultur är vackert.
Föreställ er denna ytan planterad med gran…

SONY DSC

Ingen märkvärdig bild, bara en idisslande ko i det höglänta halländska skogslandskapet.

Men det uttrycker ett liv utan stress och med en viss ro.
Sen luktar en ko gott också.

SONY DSC

Undrar hur många mil stengärdsgårdar det funnits i Sverige innan tagg- och ståltrådseran ?

SONY DSC

Heter det fårticka ?

Kategorier
Okategoriserade

ALLTING HAR EN ÄNDE…

 

 

 

 

 

…men kanske inte just nu.

 

Jag skrev i min förra post jag skulle sopa bort bloggen.

Skälet kan vi lämna därhän.

Men, jag kan inte.

Efter telefonsamtal, mejl och annat har jag förstått,
att det fanns läsare, som ville jag skulle fortsätta.

Jag var fortfarande tveksam tills just nu, då jag fick ett mejl
från en av nordens bäst meriterade modellflygare via en av
hans vänner som har dator, där han bad om bilder från en
tävling jag refererat.

Det skulle känns lite som ett svek, om inte denna person kunde
få se bilder på sig själv, därför bloggen och bilderna gått upp i rök.

Denna begäran från en person, som byggde sina första modeller
för 70 år sen, den kan jag inte låta bli att bejaka.

Det är roligt med en blogg, därför du kan skriva i stort sett vad
du vill och lägga upp dina bilder, som du vill.

För min del vill jag skriva bra svenska, jag vill ha bra bilder och
jag vill att mina inlägg ska skapa idéer och sätta fart på fantasin
hos läsaren.

Jag vill presentera sådant som är av allmänt flygintresse och blandat
det med lite udda och ibland nostalgiska saker.

En och annan naturbild kommer väl med.

Besökarantalet inser jag aldrig kan tävla med de som besöker
“Blondinbellas” blogg,
men har jag mellan 250-500 besök om dan,
då är jag nöjd.

Genom att kolla IP-numren förstår jag, att jag har många stamgäster.

Det gläder mig.

Så, jag kör väl ett varv till med bloggen.

Har någon önskemål om något ämne som skulle behandlas,
mejla mig, så kan jag väl ordna det.

Väl mött !

mats strömberg

Kategorier
Segelflyg

NÄR DET ÄR SVÅRT ATT SLUTA…

 

 

 

 

 

 

…flyga sin modell, därför förhållandena är så bra.

 

P1100682

I måndags lovade yr.no ostlig vind ca 3-6 m/sek och växlande molnighet.

I mitt stilla sinne tänkte jag, att det kan bli fint termikväder.
Att vinden var  ca 5-6 m/sek bekymrar mig inte, för min Ava har en profil,
som gör att den penetrerar bra mot vinden utan större höjdförlust.

Jag hade avtalat med Theo, som är en modellflygare boende i Tjärby, att vi
skulle träffas, där jag flyger.

Kl 1000 var jag i luften med kärran, bara för att landa genast, då jag satt i en tom
LiPo…

Byte av acke,  fram med laddaren så den tomma acken fick sig en duvning.

Sen iväg och det var i den östliga vinden turbulent på låg höjd.
Men väl uppe på 100 m var det ok och det var kraftig termik.
Blåsorna var små utan styrsel och form men upp gick det för min
Ava, som har mer än 600 timmar i termik !

Efter 2 timmar i luften landade jag, tog en paus och inväntade lite vatten
som Theo skulle hämta.

Är man helt inne i flygandet, är det lätt att glömma tillförandet av vätska.

Efter en timmas paus märktes att vinden hade nästan helt stillnat.
Ibland blåste det till till och med  från väst.

Det var kanske en liten aning inverkan av sjöbris, som stångade mot den
förhärskande ostliga tryckvinden.

Molnen var 5/8 Cu och molnbasen var nu avsevärt högre.
Molnen var också mycket fastare i konturerna och såg inte så
“vattniga” ut som förut.

Allt tillsammans gjorde, att kärran åkte upp  utan problem.

Sen var det bara att glida…och det gjorde jag och jag njöt varje sekund !

Jag njöt till kl 1545, för då landade jag i gräset.

Inte för jag tröttnat, men jag hade en resa att förbereda.

Ett fåtal bilder som visar min dag på Tjärby blev det,
som kanske ger er en aning om, hur jag gillar att flyga.

Det kommer en video från Tjärby senare som är
3 minuter lång.

 

DCIM156GOPRO

Theo fotograferad med min GoPro sittande i min modell.

 

P1100562

LiPo-byte.

P1100596

Kl 1000

DCIM158GOPRO

Start !

P1100668

Min trogna Ava

P1100679

Hon ska få en renovering till vintern. Jag ska klä om mittdelen av vingen.

Den är sliten nu efter små landningsskador. Styva strån har perforerat klädseln vid landningar.
Som jag tejpat som lagning…men som sagt, till våren ny Oralightklädsel på.

P1100681

Trots sliten klädsel, hon flyger superfint.

Därför modellen är perfekt trimmad och jag är väl förtrogen med egenskaperna.

 

Ingen symbolik med avsikt i denna bild…men tolkningen är fri.

DCIM155GOPRO

P1100644

Naturligtvis hade jag kritiska åskådare, som sa till mig att:

“Vi  har sett det mesta så flyg ordentligt” ! P1100619

“Nä”, sa fåren, “Detta flygandet var inte nåt att se på, utan nu går vi och käkar.” !