Kategorier
Naturbilder

BRYTNINGSTID…

 

 

 

 

 

…är det nu i skarven mellan vår och försommar.

 

 

 

 

 

REC_4330

 

Den värsta yran bland djuren som utbryter  på våren
har lagt sig och fåglarna har väl i regel fått sin första kull.

Bland däggdjuren kommer rådjuren att kidda inom en vecka,
om man ska döma efter omfånget på getterna.

Kör man på skogsvägar, som jag gjorde i dag, då jag var och
kollade på jaktmarker, som jag fått möjlighet att jaga gratis på,
då måste man köra med fantasi och försiktighet.

Inte bara tycks det finnas mycket gott om rådjur, troligtvis som
ett resultat av den milda vintern, utan det finns också  vimsiga
fjolårskalvar av älgarna, som just är bortstötta av kon, eftersom
hon ska
kalva nu.

Det är ofta fjolårskalvar blir påkörda, då de ska över en väg.

Under min tripp i dag, vilken var tur och retur ca 50 km, såg
jag minst 15 rådjur, fast ingen älg.

Ett av rådjuren, en dräktig get, sprang över vägen just framför min bil,
men eftersom jag körde sakta, kunde jag bromsa och geten kunde fortsätta
in i skogen.

Låt mig säga, naturen just nu är vacker.

Denna första grönskan är nästan överväldigande för sinnena .

Synd,  den inte är tidlös. Men vi får vänta ett år…sen…

Härligt.

Som alltid när jag kör,  är min dashcam kopplad och den filmar framåt.

Bilderna på rådjuret har jag klippt från videon.

De andra bilderna är verkligen snapshots, då det gick fort att ta bilderna.

Så kvaliteten tekniskt inget vidare…

Men ändå, jag hoppas bilderna ger en känsla av, hur naturen är
just nu !

Så sov inte framför dumburken eller sitt hemma och scrolla YouTube…

…för då kan du inte uppleva,  det jag gjorde idag !

DSC00177

Grågässens ungar är redan stora

DSC00188

En inkräktare i vår fauna

DSC00226

En revirbock kom med sina två getter. Hornen bastklädda fortfarande,
men man se att bocken är kapital och kommer att få 6 taggar.

Färgen sommartid rödbrun, medan vinterpälsen är grå.

DSC00237

På en åker långt från min kamera gick en dräktig get och betade.
Man ser på kroppsformen hon är högdräktig.

DSC00270

Vid en mosse flög tre tranor upp.
De var också långt från min kamera. Cirka 150 meter så det blev som det blev.

DSC00279

Detta var de enda tranor jag såg idag.

DSC00283

DSC00316

De flög en km, för jag fann de på en åker en bit ifrån.

DSC00338

Men då jag skulle plåta, lyfte tranorna i motljuset…

REC_4328

Man kör längs en väg i godan ro då plötsligt…

REC_4328-012

…nått brunt dyker upp från höger…

REC_4328-001

…en ung dräktig get flyger i sitt stressade rörelsesätt…

REC_4328-014

…i två språng…

REC_4328-002

…över vägen…

REC_4328-005

…man kan se på förra bilden hon tvekar lite…

 

REC_4328-006

Så här ser min kamera det obeskuret.

REC_4328-007

…och nu…över.

REC_4330-002
Tycker ni inte att detta är en typiskt nordisk miljö ?

Som sagt, glöm inte klicka på “HD” för bästa kvalitet.

Kategorier
Hangflyg modell

SLOPE SOARING…

 

 

 

 

 

…måste jag få uppleva varje vecka…

 

 

 

 

DCIM102GOPRO

 

Trots uselt väder och att jag har haft fullt upp med annat,
smet jag iväg till hushanget vid Tönnersa för att få mig en tur.

Jag har ju många gånger visat bilder därifrån, men ni slipper inte
dessa senaste heller..

Min modell var min Spirit II. Nummer I var utsliten och skrotades
med undantag för vingarna.

Att jag flyger med en enkel modell, beror på att det just ska vara enkelt,
då jag flyger. Tekniken är viktig, men att få en bra flygupplevelse är för
mig det essentiella.

Flyger jag med en enkel och välflygande modell, där dess goda flygegenskaper
är ett resultat av idog trimning och justering, då kan jag ägna mig
åt finsnickeri på kanten. Med det menar jag att prova nya sätt att få
fram det bästa på modellen.

Har jag en snabb modell triggar det adrenalin så binjurarna får jobba
150 % av sin kapacitet.

Alltså en snabb modell formar piloten så tillvida att han medvetet
eller omedvetet försöker flyga så fort det går nästan till varje pris.

En sån flygning innebär risker. Flyg 1 meter över kanten i rotorn
i 100 km/timmen….ett misstag och det är finis.

Men flyger jag i 60 km/tim, då hinner jag med att korrigera.

Såedemede !

Jag har under alla år varit “sidoroderbrukare”. Antagligen som ett
resultat av min fullskalaflygning.

Ett rätt använt sidoroder under hangflygning, framför allt under
svängar, det höjer modellens prestanda.

Man behöver inte bruka stora rörelser, om det är laminär vind på en Spirit.

Det syns knappt.

Många tycker det är svårt att styra med både skev- och sidoroder,
i synnerhet om roderna ska ansättas åt olika håll.

Men det är bara att öva och till sist sitter det i den förlängda märgen
och det går av sig själv. Alltså dina perceptioner går via dina ögon-
ryggmärgen-direkt till dina fingrar.

Nåväl, nu lite bilder och en videosnutt.

Alla bilder tagna med Gopro och klippta ur video.

Åk med !

PS.

Jag skrev rubriken på engelska, vilket inte är för jag är högfärdig,
utan det är för sökmotorerna lättare ska hitta inlägget och min blogg.

 

 

DCIM101GOPRO

Två som har modet att sticka upp i det gröna kollektivet…

DCIM102GOPRO

Efter flygningen, modellen paketerad och promenaden, 600 m till bilen.

DCIM102GOPRO

Bland dynerna växer det nu tall och björk. Det gjorde det inte förr i tiden…

 

DCIM102GOPRO

Naturens styrka.

DCIM102GOPRO

Här finns en göl med träd. Jag undrar hur gamla björkarna är vid framkanten?
Så fort de sticker näsan över kanten kommer vinden och knäpper till dem
så de backar och  viker de sig för något som är starkare…

DCIM102GOPRO

Sämre parkering finns. Enda orosmomentet är människor,
som inte kan skilja mellan ditt och mitt.

I bilen har jag en dold videokamera, som startar vid rörelser,
som ett skenbart skydd mot inkräktare…

GOPR1983-009

Sekunden innan landning i turbulensen just bakom hanget.

GOPR1984

Den gamle förbereder

GOPR1984-005

Klart

 

GOPR1984-007

Avstängning av kameran.

GOPR7338-006Det gäller att ge modellen fri passage !
Bilden tagen med min GoPro på stativ vid kanten.
inställd för att ta flera bilder i sekunden.

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Gästskribenter Hangflyg modell

HANGMODELLER I ANDREAS HANGAR

 

 

 

 

 

Tekniken går framåt…

 

 

 

12

 

 

Andreas Zuch, Malmö,  skickade mig bilder på sina hangkärror och
ögonblick
från sina flygningar vid Lernacken, Öresundsbrofästet,
norr om Barsebäcksverket och Hammars
Backar vid Ystad.

Att få se andras modeller är alltid berikande och kan ge andra
hangflygare ny  inspiration.

Vad jag såg var,  att Andreas har mycket finare modeller, än vad jag har,
men jag har ju den gamle modellflygarens inställning.

Det behöver inte gå superfort, då jag flyger.

Jag flyger ju mest, bara för det är så förbålt roligt !

Säkerligen tycker Andreas,  det är roligt att flyga sina modeller,
för har man fina modeller man investerat tid och pengar i,
då kommer ju belöningen förhoppningsvis vid flygningen.

Andreas flög vid Lernacken och Sinushanget vid Hammars Backar.

Sinushanget, vad är det ? Jo hanget vid Hammar ser ut som en
Sinuskurva (normalfördelningen) därav namnet.

Här kommer bilderna och jag hoppas Andreas presenterar fler
i framtiden för han har en professionell inställning till sitt flygande.

Så här skrev Andreas i sitt mail:

Hej Mats,

Såg precis att du var utomlands, trevligt för er…!
Här är förhoppningsvis lite material som kan hjälpa till att råda bot på
stiltjen när du är tebax.

Har gjort en enkel sammanställning över de modeller jag flyger hang med.
Det mesta är klippt från mina Mobius-filmer så du får ha överseende med
den tekniska kvaliteten…. :o).

Skickar länk till min dropbox där det finns lite bilder att välja på.

KULBUTIN – Top Model. Spv: 1820mmm
Glasfiberkropp med plankade vingar. Endast skevroder.
Lite av en 3D aerobatickärra med all moving tail (nästan 180 grader) och
stora roderutslag.

(Behöver definitivt träna mer med den här.)

SIRIUS – Reichard Modelsport. Spv. 3050mm
Glasfiberkropp med plankade vingar. Skev och klaff.

Min elseglare och fotoplattform.

SUNBIRD – Rcrcm. Spv: 1520mm
Helgjuten i glas o kol. Skev och klaff. Ballaströr.
Snabb och lite lurig om man flyger för långsamt. Man kan inte “fegköra”
med denna lilla raket.

TUCAN – Rcrcm: Spv 2000mm
Helgjuten i glas o kol. Skev och klaff. Ballaströr.

En F3F-inspirerad kärra i miniformat som flyger riktigt bra och har ett brett register.
Går att köra i relativt svag vind med lite camber och med full ballast kan man
dra på ordentligt. Gillar den här modellen o den är alltid med.
Har fått sig en del rejäla smällar sen den flög först gången i April 2014…

VAGABOND 1500 – Hacker Model. Spv: 1500mm
Min senaste leksak. Modell för Ultrabatic på låg höjd och nära inpå sk. VTPR.
Gjord i EPP med vingar, fena och stabbe klädd med lamineringsfilm och tål
väldigt mycket, vilket passar undertecknad alldeles utmärkt!!!

Väger bara drygt 600g och har mycket stora roderutslag.
All moving tail som ger nästan 180 grader rörelse.

Med denna i flottan så kan man flyga även om vinden är lite svag.
Måste definitivt träna mer på den här typen av flygning. Klart underhållande vid rätt förhållande.

WILLOW 2 F3F – Ian Mason. Spv: 2750mm
Helgjuten i glas o kol med rejäl D-box i kolfiber. Skev och klaff. Ballaströr.
En riktig F3F-racer utvecklad av Ian Mason i UK som får den producerad i Asien.
En utveckling av
den första Willow som kom för några år sedan.
Håller väldigt hög kvalitet och finish. Framför allt i förhållandet till priset,
som är ungefär hälften av vad en potent maskin i den här klassen normalt ligger på.
Går relativt bra på tävlingar i UK där många av de allra finaste modellerna är med och kör.

Ian är dessutom en riktigt bra kille som är mån om sina Willow-kunder.
Har ännu så länge bara flugit den två-tre gånger i Barsebäck och sen fick den sin
riktiga maiden på Sinushanget nu senast. Helt underbar maskin som går som tåget
(ja, kanske inte i Sverige då…). Hade inte full barlast utan tog det lite försiktigt, ca 65%.

Funkar ok på ett litet hang som Barsebäck men kommer helt till sin rätt i Hammar
när det friskar i lite. Ser verkligen fram emot att få flyga denna excellenta modell
med full ballastkammare.

Man undrar bara varför man inte började med detta tidigare…, he he!

För de riktiga hangmaskinerna kör jag generellt med mixad skev o klaff,
två olika camber- samt en reflex-inställning, snapflap och slutligen kråkbroms
på trottelspaken. (Man kan lära sig väldigt mycket via nätet…) :o)

Med önskan om en riktigt trevlig helg,
//Andreas

Hacker Vagabond 1500 VTPR Ultrabatic_1

Kulbutin_1

Sunbird_1

 

Tucan_1

 

20150524_171657

Depå Sinushanget.

20150524_173320

Det ser proffsigt ut med likadana emballage…

20150524_173544

Hela gepäcket för hangflygning.

 

Bilderna som följer är från stranden norr Barsebäck

och kräver inga speciella kommentarer.

 

 

14

 

16

17

Det gäller att banka ordentligt, för att vidmakthålla sitt momentum.

18

Skånsk idyll

19

Att ligga där lyftet är bäst…essentiellt.

21

Hangflyg ger inte bara en illusion av hastighet, det går fort i verkligheten också.

23

En fin modell med bra hastighet…vad känner piloten ? Jag hade känt flygglädje !

24

En snabb och aggressiv modell  är ju en stark kontrast till jordbrukslandskapet inneboende lugn.

25

…men man kan göra intrycket lite mjukare.

28

Jag har sagt förut, att det mest lugnskapande, det är idisslande kor
liggande på en sommaräng…

30

En treenighetssymbol.

Kor vårdande  landskapet, en modell buren av vind och i bakgrunden
ett monument över garagerad svensk kärnkraft.

31

À toute vitesse !

32

Som en pil…

 

 

 

33

 

39

 

41

 

Namnlösandreas 1

Kategorier
Modernt Friflyg

SVENSKT MÄSTERSKAP I FRIFLYG

 

 

 

 

Nu närmar sig SM i friflyg i Rinkaby den 6-7 Juni.

 

 

 

IMG_3057 friflyg

 

 

 

2015-06-06 (Reservdag 2015-06-07)
Stora SM 

Arrangör: AKM Modellflygsektionen 
Tid: Samling kl 08.00 på fältet 
Plats: Rinkaby 
Klasser: F1A, F1B, F1C, F1P 
Startavgifter: Seniorer 250:-. Juniorer 0:- Betalas på plats. Jämna pengar. 
Plusgiro/bankgiro: 
Kontakt: Thorvald Christensen. Tele: 0414-715 06 / 070-60 999 64 
Sista anmälningsdag: 2015-06-01 
E-mail: tc@tcab.nu 


 

 

 

Rinkaby ligger utanför Kristianstad och är ett stort öppet militärt övningsfält.
En av få platser där man kan friflyga idag.

Har ni inget för er på Nationaldagen och vädret är bra, så åk dit och se på.

Det är en upplevelse, i all synnerhet om du aldrig sett det förut. 😀 

Vi ses !

Kategorier
RC-Utrustning

MENYRULLEN PÅ EN JR-RADIO

 

 

 

Krånglande “Meny-” och ” Enterfunktion”…

 

 

 

rulle 2

En originalrulle

 

 

det är en svag punkt på JR och Spektrumsändare.

Jag fick problem med min, “Enterfunktionen” var nästan alltid aktiverad.

Alltså googlade jag problemet, vilket visade sig vara vanligt.

Jag kopplade problemet till rullen, som är tillverkad i plast.

Problem med rullen var så vanligt,  att ett företag i USA, 

http://www.eastrc.org/estorerollerbutton.htm

tillverkade nya rullar i aluminium  för att ersätta plastskräpet, som sitter originalt.

Eftersom min meny- och enterrulle krånglade,  beställde jag en ny .

Pris 14 dollars.

Den kom till mig efter  en vecka och jag satte mig för att byta rullen.

SONY DSC

Min sändare med ny aluminiumrulle.

Min sändare togs isär med försiktighet för att kunna komma åt rullen.
Rullen har två funktioner: Dels som ett verktyg att scrolla i menyer,
dels för att ge kommandot “Enter” för att verkställa en ändring.

Det är inte svårt,  att få isär sändaren, men ta det lugnt och notera
hur kontakter och skruvar sitter, så du får tillbaka allt på rätt plats.

rulle 3

Till vänster nertill under displayen sitter pc-kortet med rullhållaren.
Fäst med två skruvar som låser i rullens yttre hölje på framsidan.

När jag fått isär det och höll kretskortet som håller rullen, såg jag
omedelbart,  att rullen inte var problemet.

Problemet var, att fjädern på mikrobrytaren som sköter
“Enter” var totalt utan aktion.

Det gjorde,  att brytaren hela tiden var aktiverad så gott som.
Det minsta du rörde rullen,  gav du “Enterkommandot” och så kan man
inte ha det,  om man ska navigera.

rulle 1Överst rulle av aluminium.

Till vänster potentiometer för scrollning.

Till höger mikrobrytare och stöd för rullen.

 

För att slippa detta problemet,  kan man sätta dit en ny mikrobrytare,
men det gjorde inte jag.

Mikrobrytaren var av usel kvalitet,  så att köpa en JR originalbrytare
vore meningslöst enligt min uppfattning.

I stället gjorde jag så här:

Jag lödde tillbaka skalet till mikrobrytaren,  då axeln på rullen måste
ha något att vila på.

Sen lödde jag på två sladdar på brytarens ben. Sladdarna drog jag
upp till “Lärare/Elevknappen”,  vilken sitter upp till vänster på toppen
av apparatlådan.

Just denna knapp använde jag aldrig,  så dess funktion kunde jag allokera om.

SONY DSC

                                                                        Brytaren som fungerar som “Enter” vid tryck. Fd lärare/elevknapp.

SONY DSC

                                                Hoppas min bild är instruktiv

För att komma åt att löda, så tar man bort tryckknappens plasthölje,
skruvar bort
den förnicklade hylsan och för  brytaren genom sin genomföring
i apparatchassiet.

Du måste oxå ta bort den vridpotentiometer, som sitter omedelbart vid sidan
om brytaren, för att få ut brytaren,  men det är lätt.

På brytaren lödde jag bort, de två sladdar som fanns, isolerade ändarna och
förlade
de,  så de inte låg i vägen.
De sladdarna jag lött på mikrobrytarens, 
lödde jag in på Lärare/elevknappen .

Nu hade jag en 100% säker “Enter” funktion med den yttre knappen.

Därefter monterade jag noga ihop allt igen i motsatt ordning och
 kontrollerade  funktionen.

Det fungerade perfekt.

Jag ska försöka leta upp en mikrobrytare av bra kvalitet att sätta in.

Mikrobrytaren är förutom en elektronisk funktion också ett mekaniskt stöd
för rullens ena ände.

Hittar jag nåt lämpligt ska jag berätta.

En del bilder hör till instruktionen för rullbytet från eastrc.org.

Kategorier
Projekt AVA Segelflyg

TYKO BRAHEDAG…

 

 

 

 

…finns det ju något som heter…

 

 

SONY DSC

Kroppen nylagad och lackad.
Jo, jag vet spinner passar inte riktigt, men det kommer dit en ny.

 

…fast ibland undrar jag, om inte det finns något, som kallas
Tyko Brahevecka också ?

Ibland ramlar otur på mig i alla fall och man brukar ju säga,
att en olycka kommer sällan ensam.

Dagen började på natten…då en väggspegel for i golvet från sitt
fäste i väggen. Om det hördes…

Men det var inte slut med det.

På förmiddagen åkte jag till en plats, för att flyga termik
med min gamla HyperAva.

Vädret var bra med Cu redan klockan 0900, så det såg
definitivt fint ut.

Jag monterade modell, fällde ut min flygstol och gjorde mig beredd
genom att göra en preflightcheck av modellen.

Visuell koll av höjdroder…ok, men kollen av sidoroder
nöjde jag mig att göra med örat, vilket var misstaget.

Jag hörde servot jobba som vanligt på väg ut till startplatsen
och samtidigt kollade jag de aerodynamiska bromsarna
visuellt.

Allt var som vanligt…trodde jag.

Start och modellen steg rakt i 45 graders vinkel till en början,
men strax svängde den vänster. Jag korrigerade med sidoroder
men ingen påverkan.

Stängde motorn för jag förstod, att det kunde sluta med en smäll
och det behöver ju inte ske med full power i alla fall.

Jag drog full broms,  för att sänka hastigheten.

Terrängen var en skog omedelbart till vänster, där jag startade
var det gräsvall och mellan vallen och skogen fanns ett avlägg
med sågtimmer.

Var tror ni min kära Ava slog ner ??

Naturligtvis i stockarna.

Lagen om allts djevflighet.

Detta var den andra smällen med denna Avan.

Den första var vid andra provflygningen för mer än 5 år sen,
då sändareacken lade av,
just då jag skulle landa.


Jag fick en signal,  att spänningen i acken
sjönk snabbt och jag
reducerade snabbt höjd och skulle just sätta
modellen i gräset,
då…motorn drog på kvartsgas, Avan steg i en svag
sväng och
for in i ett buskage.

Varför motorn drog på ? Jag hade inte ställt in failsafen tillräckligt noga,
så då sändaren var död, gick den felaktiga failsafen in och det innebar
kvartsgas…. :=(

Skadorna då var klädselskador. Visst,  går att fixa,  men det är
inte roligt på en ny modell.

Nu var det mycket värre. Jag var inte på gott humör, då jag kom till min
trotjänare.

En sak är jag noga med och det är att alltid märka ut, där modellen
slagit ner, för att kunna återvända om jag glömt plocka upp nåt.

Nåväl, vad hade hänt. Jo nosen såg ut som en utslagen och utblommad
tulpan.
Proppen sönder och spinnern hade tryckt in motorspantet bakåt i kroppen.

Stabben  såg ut som den gått igenom en flistugg. Båda ytterdelarna
på vingarna var i bitar. De flesta spryglarna var sönder.

Mittdelen av vingen var mirakulöst helt oskadd. Mycket tack vare att jag
använder polyamidskruvar till att fästa den, vilka går sönder vid
en tillräckligt hård påverkan.

Nedslaget var så hårt,  att en av kolfiberjoinersen hade brutits.

Efter att ha plockat splitter i 30 minuter var kraschstället tomt
på sånt, som hade tillhört min modell och vad som återstod var
att packa in, åka hem och begrunda skador.

Nu vet ju alla,  som bygger och flyger, att en smälld modell,
inte ser så farlig ut, då man kommit hem och lugnat ner sig.

Jag beslöt efter lite överläggning med mig själv och efter lite
kontakter, att jag skulle köra igång med reparationen.

Men först beslöt jag beställa nya vingspetsar hos Lennart på
RC-Teknik. De är inte billiga och det var 8 veckors leveranstid.

Men jag började med att tömma modellen på innanmätet, så jag skulle
komma åt att laga kroppen.

Min nya vario från Renschler var ok, likaså mottagare och servon.

Motorn, som är en inte speciellt potent Mega var också hel.
Den har suttit i modellen i mer än 5 år, så lagerna låter lite,
men det är inga problem.

Vad jag började med var nosen. Den började jag med att
rekonstruera, med de delar som fanns.

Då har jag formen, hur det ska se ut.
Sen använde jag långsamthärdande
epoxieplast och glasfiberväv
för att fylla i,  där det fattades material.

Epoxieplasten hade jag blandat i aningen mikroballonger för fyllnadens skull.

Efter härdning våtslipade jag nosen och det blev bra.

Jag var ju mycket nyfiken att få reda på,  varför inte sidorodret fungerade.
Det var enkelt. Linken, som bara är 25 mm lång hade lossat från servoarmen.
Linken eller stötstången var trädd genom servoarmen och låstes av att en
plastbit hindrade den att hoppa av.

Problemet var,  att servot var säkrat med silikon i fenan. Silikon är bra
till mycket,  för du kan få det att fästa på alla ytor. Men efter 5 års
flygning, hade servot jobbat sig aningen loss, vilket gjorde att stötstången
kunde lossna.

Nu ha jag gjort om lösningen och linken kommer aldrig mer att lossna.

Efter en vecka talade jag med Rolf-Erik Blomdahl i Herrljunga och han
berättade,  att man kunde köpa D-boxar av Wladimir, som gjorde en rep
av vingspetsarna möjlig.

SONY DSC

En av de nylagade delarna. Skarven där den röda tejpen sitter.
Man ser skillnaden i färg, där den nya D-boxen sitter.
De flesta spryglarna är nygjorda.

Således ringde jag Lennart och beställde ca 80 cm D-box. D-boxen är gjord
av kolfiber/kevlar och man klipper till den, så den passar, där den ska sitta.

Mina vingspetsar höll jag på med i tre dagar, vad gäller rep av spryglar.
Jag fick tillverka ca 12 nya spryglar, flytta över kolfiberstripsen på de nya
och limma in.

Min D-box var ju kraftigt skadad på båda vingspetsarn, men jag rättade
till den så gott det gick och dessutom tillverkade jag nya halvspryglar
som sitter i D-boxen.

Allt slipades med en lång slipkloss och får jag säga det själv,  blev det bra.
Vad som återstod var att limma in den nya D-boxen.

Jag klippte först en mall i papper, klippte D-boxen efter mallen och prövade,
hur den passade
på vingen.

Efter justeringar fick jag bitarna att passa in.

Problem nu var, hur ska jag limma ? Jag talade med Lennart och han sa
jag skulle använda epoxielim.

Det  blev att fara till Biltema och köpa deras långsamthärdande, 4 timmars
lim som kommer i 75-gramsburkar. Dessutom köpte jag en burk med limklämmor
i plast, så jag kunde fixera D-boxen på plats.

Limmet la jag på D-boxens insida med en spackelspade. Innan jag gjorde det
tvättade jag D-box och vingen där den skulle limmas med aceton, för att
få bort släppmedel och fett.

D-boxen sattes på plats och jag fixerade med klämmorna, vilket tog en god stund
innan jag var nöjd.

Dagen efter var jag aningen nervös för resultatet, men det blev bra. Skarvarna
syntes inte mycket och kände man längs D-boxen märktes inga bulor eller
hålor. Ytan blev mycket bra.

SONY DSC

Gammal och ny D-box innan slipning.

Biltemas limklämmor för 50 kr är garanterat skräp.
De går sönder under hanteringen.

Lite våtslipning och sen var D-boxen fixad.

Vad som återstod,  var att klä om vingspetsarna med Oralight.

Skarvarna vid D-boxen täckte jag med dekortejp. Varför ?
Jo att se skarven stöter i alla fall mitt öga.

Så nu återstod stabben,  vilken var lätt att laga och klä.

SONY DSC

 

Stabben nylagad.

Vingspetsarna rengjordes och fick sig en polering,  så de glänste
om inte som nya, men som nästintill.

Jag mailade Lennart och avbeställde mina vingspetsar, som jag aldrig hade
beställt,  om jag vetat om man kunde köpa D-boxar i metervara.

Vad som återstår,  är att montera mottagare, elektronik och att programmera
mottagaren.

Jag ser verkligen fram emot att få  min trogna välflygande Hyperava i
luften igen !

Av förståeliga skäl tog jag inga bilder av modellen,  då den låg utspridd bland stockarna,
jag var ju inte direkt upplagd för fotosejourer då.

Kategorier
Okategoriserade

STILTJE …

 

 

 

…dåligt med uppdateringar  på min blogg nu..

 

 

...men vi är utomlands. Hemma nästa vecka och då  kör jag på igen.

Kategorier
Hangflyg modell

UPPLEVELSER PÅ ETT HANG

 

 

 

Andreas Zuch har varit och flugit

vid Sinushanget vid Hammar och

skickade denna lilla berättelsen.

Tjena Mats,

Måste bara berätta om förra veckan och då speciellt lördagen.
Kristiflygare plus klämdag med utlovat NV gav två relativt bra dagar
i Barsebäck med svaga till mediumvindar.
Ett par timmars cruising i solklart väder med tre olika modeller, härligt!

Sen kom en mulen lördag med utlovat regn till sena eftermiddagen men
med friska vindar VSV-SV.

Drog ner till Hammar för att flyga på Sinushanget.

Mats, ett fantastiskt bra ställe….! Hade riktigt kul i ett par timmar med
två modeller i 10-17m/s enligt min vindmätare vid kanten ,
men det var kallt på toppen.

Detta är definitivt ett favoritställe från och med nu!

Hanget är riktigt bra (precis som du har sagt tidigare…)
men det är väldigt turbulent
när man ska landa på toppen.
Försöker alltid land i framkanten och modererar med

kråkbroms som jag kör på trottelspaken.

Har en Mobius som jag fäster i pannan och det är klart
lärorikt att kolla senare

för att förbättra och utveckla sin flygning.

Packade ihop precis innan regnet började droppa och upplevelsen av dagens
flygande var helt klart upplyftande.

Tackar för dina omfattande “krönikor” på bloggen som är
så informativa för oss
som gillar denna typ av flygning och
detta hang är det jag framgent kommer att flyga på vid SV.

Med önskan om en riktigt bra dag,
//Andreas

Kategorier
Airshows

VAD ÄR PÅ GÅNG NÄRMAST…?

 

 

 

 

 

För oss flygintresserade…

 

är den första intressanta datumen den 6. Juni.

Då avhålls Växiö Airshow,  vilken torde innehålla fler
flygplan än Flygvapnets uppvisning på F7.

Uppdatering: Deras program vad gäller flygande plan är magert.

Nästa datum är den 13. Juni.

                                                            Då har Veteransegelflyget sin dag, tillsammans med

storseglarna och motorbyggarna uppe på Ålleberg.

Naturligtvis ska jag dit och även andra ur ÅMFK.

Tyvärr går detta samtidigt med linflygträffen i Kungsbacka.

Håll koll på länkarna till vänster för eventuella uppdateringar.

Kategorier
Flyghistoria

KAI HENNING NIELSEN

 

 

 

 

En dansk F3F-pilot som påverkade

utvecklingen på modellerna.

 

 

 

 

 

 

KH-1 hangkärra

En konstruktör, byggare och pilot som fick ett stort
inflytande
på modellerna man flög med i klassen F3F,
segelmodeller på hang,
var dansken Kai Henning Nielsen.

På Nordiska Mästerskapen 1974…41 år sen, kom han
som en bomb
och sopade banan med sina medtävlare.

Hans modell, som hette KH-1 var en kompakt modell,
med ganska bred korda på
vingarnaoch ca 220 cm spv.

Profilen var inte det som ansågs som det häftigaste,
det var en Eppler 374, men som kanske
var den profil
från Epplers serie av profiler för flygande vingar,
som var
mest lämpad för vårt hangflyg.

Den hade goda egenskaper och var inte kritisk under
höga belastningar.

Men det som Kai hade på modellen och som var hans
innovation,
det var,  att i stället för skevroder, hade
han vridbara vingar.

Experiment med vridbara vingar hade utförts tidigare
, men det var
problem med mekaniken, som ställde
stora krav.

Jag har själv byggt ett par F3F-modeller med vridbara
vingar, där jag
på den första helt enkelt lät vingstålen,
8 mm pianotråd,  ligga lagrat i
ett mässingsrör i
tryckcentrum på vingen och i bakkanten var vingen

ansluten till servot.

Det tycktes funka bra på marken och då man flög
sakta, men så
fort jag belastade modellen, låste sig
vingarna eftersom pianotrådarna
kröktes lite i
mässingsrören, så de hamnade i beknip.

Detta problem hade inte Kai, då han löst mekaniken,
så det inte kunde
knipa.

Kai hade också ett speciellt sätt att flyga. Vi andra,
traditionalister,
flög på rakan, mallade in oss för
svängen genom att innan svängen
skeva omkull
modellen, så det skulle bara vara att dra höjdroder.

Kai nästan rollade runt till inverterat läge och
svängde i vertikal
planet.

Detta gjorde att han flög med hög fart och belastning
hela tiden och behövde inte
samla momentum på
rakan för att få tillbaka speeden.

Alla vi som såg på var mycket imponerade av Kai.

Det var något nytt inom F3F.

Kais kropp på modellen var ganska bred, vilket
underlättade
inbyggnad av vingskevningsmekaniken.

Ingen kunde hota Kai på detta NM !

Efter detta NM skulle naturligtvis de flesta bygga
kärror med
vridbara vingar.
Det blev ett fåtal som fungerade, då mekaniken

ställde stora krav.

Personligen köpte jag en kropp av Bosse Nylund,
som han tog
hem från Tyskland vilken var gjord
för vingskevning.

Till kroppen hörde hela mekaniken med kullager
vid alla vridpunkter.

Kroppen var tillverkad av Gewalt och var av hög
kvalitet.

Vingarna skar jag kärnor i frigolit och klädde
med 0.4 mm ply.

Detta var de första vingar jag förstärkte med kolfiber
och modellen fick
sin premiär vid SM 1981 på Hven.

Nu var det mycket svag vind vid tillfället,
så jag tror inte ,vi kunde 
genomföra tävlingen helt,
men min modell hade potential.
Jag slirade in på 4. plats. Min modell var aldrig flugen
före tävlingen…

Pär Lundqvist byggde en modell i Divynicell med
vingar plankade med 0.4 ply.

Han byggde själv en kullagrad mekanik,  som
funkade bra.

Det funkade så bra, så han blev en överlägsen svensk
mästare tidigt 80-tal
nere vid Kåseberga.

Hans modell hette Dryad. Tyvärr har jag ingen bild
på den.

Flera andra byggde om sina Salto till konceptet
vridbara vingar, men ingen fick
riktig succés.

Min modell med vridbara vingar drev jag ytterligare
ett steg i utvecklingen.

Jag körde med en helt stel stabbe och sidoroder.
På modellen hade jag en V-stabbe
och den hade jag
limmat fast. Alltså inga stötstänger till roderna.

I stället hade jag mixat in höjdroder på vingarna.
Alla vet att höjdrodret ändrar
anfallsvinkeln på vingen,
så modellen stiger eller sjunker.

Genom att jag mixat höjd/dykroderfunktionen till
vingen,  kontrollerade jag alla
rörelser med mina
vridbara vingar.

Alltså skevroder och förändringar i höjd.

Jovisst det funkade. Jag har inte sett någon annan,
som löst det som jag.

Pär trodde inte mig,  förrän han såg mig flyga med
modellen vid Segeltorp.

Ok, detta var konceptet vridbara vingar.

Utvecklingen fortsatte och detta sätt att svänga
försvann så småningom från tävlingarna.

Nya mer avancerade modeller kom,  som var ännu
snabbare, beroende på nya
profiler, nya material
och nya piloter som hade en helproffsig inställning till sitt

tävlande.

Man kan säga att mitten av 80-talet, det var
F3F-modellernas svanesång för den vanlige modellflygaren..

Det krävdes så mycket,  för man skulle hänga med,
att vanliga flygare inte
hade de resurser som krävdes,
vare sig i tid eller pengar.

hang 1980 NM

 

Här är omslaget till den danska tidningen med deltagarna i NM 1980.

Längst till vänster Anders Rätzen en av de första svenska piloterna,
som ägande sig åt F3F som proffs.

Tre från vänster stående är Janne Carlsson. En skicklig flygare som gick
sina egna vägar med sin modell “Shark”

Fjärde från vänster stående är John Knudsen från Landskrona.
Här flygande med sin “Sagitta” från Carrera.

Till modellen hade han byggt egna vingar,
vilket gjorde kärran snabb.

Ner till höger knäsittande är lagledaren Lars Strannegård från Gråbo.

I dag är läget annorlunda. Man bygger inte sina
tävlingsmodeller själv,
utan vill du ligga  på topp och ha
två modeller av högsta klass, lägg upp 50000 kr

och du är med i leken.

Orsaken att jag skriver detta,  var en tråd jag startade
på danska motsvarande smff:s
hemsida, som generade
fakta om bland annat Kai Henning.

Länk till tråden:

http://www.modelflyvning.dk/forum/showthread.php?p=663708#post663708

Kai Henning ligger fortfarande i europeisk topp då det gäller F3F.

Här resultat från VM 2014

1 Ruisl František, SLovakiet, 1000,00 point
2 Lanes Phillippe,Frankrig, 987,86 point
3 Torp Esben, Norge, 960,25 point
6 Kaj Henning Nielsen (KIL), Danmark, 954,25 point

Här är en video som visar världsmästaren i F3F vad gäller tid.

25 sekunder 1000 meter med svängar !

 

Kategorier
Hangflyg modell

SINUSHANGET HAMMAR

 

 

15 m/sekund snett från höger,

för mycket för att vara bekvämt…

 

 

 

 

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1791

 

Vi suktade ju efter vind rakt på Sinushanget, så vi kunde flyga med lite
fart och fläkt. Kanske till och med DS:a.

Det fick vi tredje dagen av vår sejour i Ystad.

Eftersom man inte längre får köra bilen upp till Stora Starten
på Hammar, parkerade vi vid jordgubbsodlingen.

Vi körde först till Hammar fram till grinden vid skjutfältet. Där fanns en bom,
som var olåst och som var försedd med en skylt som sa:

Tillträde förbjudet under skjutning….

Vi blev lite osäkra, men vi beslöt,  att skippa försöket att köra upp.

Kanske var tur för oss, då de bilar som senare parkerade där
hade blivit utsatta  för inbrott enligt Ystad Tidning.

Nåväl,  vi ställde våra bilar vid parkeringen mitt emot jordgubbsodlingen,
tog med det vi skulle ha med oss, vilket var en modell för hårdare vind.

Efter en konditionsbefrämjande promenad stod jag och Roffe på toppen.

Rolf-Erik höll på att greja med sina modeller och skulle komma senare.

Min Arrow, som är en av mina favoriter, hade jag försett med en kamera
på nosen för att kunna dokumentera mina flygningar.

Redan innan jag startade, hade jag mina tvivel på modells möjligheter
under så hård vind, men ut åkte den och lyft var det.

Men det var för min Arrow för mycket vind. Modellen väger  ca 1000 gr
och jag hade ingen ballast i den. Spv endast 150 cm…

När jag flög, var modellen utsatt för en kraftig sidvindskomposant,
som gjorde, att den sågade sig fram på rakorna.

Jag kom aldrig in i någon rytm, så det gick inte så fort, som jag önskat.
Lyftet vid kanten hade jag förväntat, skulle vara starkare, än det var,
men kanten var turbulent, som gjorde flygning svår.

Däremot lyfte hanget högt och långt ut, men det var inte det, vi var ute efter.

Vi ville ha lite speed vid kanten. Jag tror Roffe håller med mig, då han flög med
sin Pace. Pace som är  en kärra helt byggt i kolfiber med konventionell
stabbe och med en vinge med stort sidoförhållande.

Oavsett detta med svårigheterna fick vi en riktig genomkörare på kanten
både bildligt och bokstavligt.

Banan vi flög var 300 m och visst det gick fort, tro inte annat.

Men för min Arrow skulle jag önskat 5-8 m/sek rakt på kanten,
då hade det definitivt gått fortare.

En F3F modell skulle jag vilja ha med 300 cm spv, en vinge med stort sidoförhållande
med väl utformade vingspetsar och profil någon av de moderna F3F profilerna.

Jag har haft kontakt med Martin Hepperle och är säker på, han kan leverera en snabb profil.

Jag vill ha ganska lång momentarm på kroppen med latercentrum väl bakom CG.
Det ska var en konventionell X-stabbe.

Där jag skulle välja  en hög och spetsig fena och en stabbe med stort sidoförhållande ,
som ska vara allmoving.

Allt detta för att minska det inducerade motståndet på stabbe/fena.

Min Arrow är 15 år gammal i konstruktionen och är inget att bygga på.
Men under de betingelser jag beskrivit,  så går den fort.

För er som vill veta,  hur fort det går att flyga en F3F-modell, då
det går riktigt fort, så flög en kroat vid en tävling 10 vändor på
läs och häpna: 25 (tjugofem) sekunder….

Alltså 1000 m på 25 sekunder inklusive 10 vändningar….

Genomsnittsfart blir 144 km/tim. Men med tanke på vändningarna
låg säkert snittfarten på rakan på 200 km/tim !

Så visst rör det på sig…

Efter en stund kom Rolf-Erik upp med sin Ceres.
Vid utkastet slets den ur handen på Rolf-Erik, steg kraftigt
och åkte bakom hanget i turbulensen.

Det blev en hård landning med skador.

Rolf-Erik mejlade mig i går och berättade,  att han lagat sin
kärra, så Ceresen är fit for fight igen.

Trots den hårda vinden var vi som flög nöjda, för det var
en upplevelse !

Jag kunde ju inte ta bilder på mig och min modell, utan
de bilderna har jag fått av Roffe.

                                               Så häng med på en flygtur på Sinushanget !

Längst ner på sidan en inte alltför imponerande film
tagen av kameran i nosen på min Arrow. Kameran riktad
för mycket uppåt, vilket förtar fartkänslan då man saknar
referenser att jämföra med.
Den skulle varit riktad mera nedåt,så hade man fått
en bättre upplevelse
av hastigheten.

Men det gör vi nästa gång.

                                          Kanske Roffes film blev bättre, för han hade också en ombordkamera.

 

 

 

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153412.bmp

Den gamle hangflygaren med sin Arrow…i gräset till vänster Roffes Pace.

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1792

Rolf-Erik ska starta Roffes Pace. Det syns vinden är stark.

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)17921

 

Inga hinder så lågt ögat kan se…

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1795

                                                          Nu…iväg ! Roffe styr med sin trogna MC-24 Gold Edition.

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1794

                                                                          En vältejpad Pace. I nosen en videokamera.

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1796

Detta är essensen av hangflyg. En snabb modell-ett bra hang-bra vind

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1798

Pace är en snabb modell, men även den led av den hårda vinden.

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1810

                                                                                        En trenighet i symbolik:

                                                                                        Modellen- Himmeln-Havet

(maj 07, 2015 11-22 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1826

Jag kan säga,  att man måste planera servo, mottagare
och ackplacering noga, 
för utrymmet är synnerligen begränsat.

(maj 07, 2015 11-22 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1844

Roffe regerar på kanten

(maj 07, 2015 11-22 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1850

 

(maj 07, 2015 11-22 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1851

Ungefär denna konfigurationen fast ca 300 cm spv.

                       Det hade smakat fågel.

(maj 07, 2015 11-36 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1858

Rolf djupt koncentrerad.

Vilket krävs under förhållandena som rådde.

(maj 07, 2015 11-38 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1863

                                                                   Rolf-Erik går och strövar, där hans modell landade.

 

(maj 07, 2015 12-17 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1887

Mot Ystad

(maj 07, 2015 12-20 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1935

Riktning Kåseberga

(maj 07, 2015 12-17 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1905

                                                                         Roffe ser belåten ut efter landningen

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153430

 Den gamle förbereder sin flygning.

(maj 07, 2015 12-21 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1962

Roffe flyger rote med en gråtrut.

(maj 07, 2015 12-21 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1966

 

(maj 07, 2015 12-22 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1969

 

(maj 07, 2015 12-22 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1973

 

(maj 07, 2015 12-22 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1975

 

(maj 07, 2015 12-23 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1996

Landning med Pace…

(maj 07, 2015 12-23 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)2002

…Inte lätt i turbulensen…

(maj 07, 2015 12-23 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)2003

…man får vara beredd att snabbt reagera och reagera rätt !

(maj 07, 2015 12-23 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)2004

                                                                                                             Snart…

(maj 07, 2015 12-24 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)2012

 Roffe slår av mottagaren efter landningen.

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153500

Den gamle på kanten…friska vindar, vilket syns på pilotens lutning ..

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153519

Tur man inte var nypermanentad…….

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153633

Min varma skärmoverall som är fodrad och av superbra kvalitet.
Inga Jula-grejor här.

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153653

För att travestera Ernest Hemingway,

“Den gamle och planet.”


 

 

Kategorier
Gästskribenter

ETT MAIL KAN GE BLOGGAREN LÖN FÖR MÖDAN

 

 

 

 

Jag fick ett mail från Andreas,

som uttryckte sig positivt

om min enkla blogg.

 

Att ha en blogg kräver intresse, energi och fantasi. Ibland saknas någon
av delarna och då tycker man, det få gå i alla fall.

Ibland tänker jag, vad är det för mening att lägga ner allt arbete ?

Jag vet, att  jag har många besökare och det skulle kännas som ett svek
mot dessa, att
sänka målsättningen med bloggen.

Jag försöker vara noga med språket. Att det är rätt svenska, att det är
grammatiskt korrekt samt,  att det är rätt kommaterat.

Vidare att bilderna är relaterade till texten och att de kan kittla
betraktarens
fantasi.

Därför kör jag på.

För ibland får man en feedback, som gör det all mödan värd !

Att få reaktioner på det man skriver på en blogg, det betyder, att
besökare har reagerat, vilket är just vad jag vill.

Jag vill påverka läsarens känslor och fantasi,  för att kanske
öka hans inspiration för begreppet flygning.

Häromdagen fick jag ett mejl från Andreas, som gjorde mig glad.

Jag bad att få publicera det och fick ok på min fråga.

Om ni läser mejlet,  förstår ni,  vad detta betyder för en liten bloggare
i det enorma blogghavet.

Här är mailet:

Hej Mats,

Mitt namn är Andreas och jag har följt din blogg med stort intresse den
senaste tiden.

Har läst både gamla o nya inlägg och är speciellt förtjust i alla dina filmer
och beskrivningar
av olika hang samt hangflygning med modeller.

Gillar kvaliteten på dina bilder o filmer, märks att du har koll på detta!

Lång historia kort; jag har blivit helt biten av denna typ av flygning och
satte igång helt på
egen hand förra sommaren. Träffade av en händelse
Rolf o Co förra året då de var nere i
Skåne (du kanske var med då…?).
Var ute på en tur runt landskapet med min motorcykel

och och såg från vägen att de flög på baksidan vid Hammar.
Åkte upp o snackade lite med
grabbarna och kollade när de flög.

Hade då ännu inte provat denna suveräna form av modellflygning.
Nu är jag helt fast o vill lära mig ännu mer….

Har flugit i Hammar, Kåseberga och “ert” hang vid Löderup.

Även Ålabodarna har besökts.
Bor strax norr om Malmö så det är en bit att köra till sydkusten.
Har på senaste tiden upptäckt att Barsebäck som bara ligger 10
från hemmet funkar rätt bra vid NV,
trots att det bara är ca 5m högt

Det var med stor glädje jag följde er hangsession nu i veckan och
jag var så sugen att hänga på.

Sicket flyt ni hade med väder o vind. Lite avundsjuk var jag allt.
Men en annan måste ju jobba för
att finansiera fritiden….., he he!
Synd att inte helgen ingick i sejouren, hade definitivt besökt er då.

Imorn har de lovat NV runt 10 m/s på eftermiddagen då blir det
Barsebäck för undertecknad.

Skulle vara riktigt inspirerande att få lära sig flyga Hovs Hallar
och Tönnersa strand samt lära sig
ännu mer om denna suveräna form
av flygning och tekniken runt hangflygning.

Om du har lust att få flygsällskap nån gång så får du gärna höra av dig!

Ha en bra söndag!

Bästa hälsningar,
//Andreas

Kategorier
Hangflyg modell

SKÅNES SISTE COWBOYSARE…

 

 

 

 

 

…någon kallade Åke det…

 

 

 

 

(1616x1080)1448

 

 

 

 

Om jag kommer ihåg rätt,  kommer Åke från trakten av Fjälkinge
och han är aktiv i Ripa MFK bland annat.

Åke har varit med i många år i modellflyg och är nu pensionär.

Han är medlem i ÅMFK och reser runt på meetings och tillställningar.

Man kan säga, att om Åke är med, då händer ofta det oväntade…detta inte
sagt som något negativt, utan det är en komplimang, då modellflygvardagen
bryts av något oväntat.

Åke kom ner till oss på tisdagen och flög på Löderup.

Hans modeller var en fd hotliner och en Banana hangkärra.

När han skulle starta sin Banana,  var lyftet för dåligt, så han fick
landa en bit nedanför kanten och för att få tag i sin modell,
var han tvungen att krypa under/mellan taggtrådsstaketen !

Bananan är inte enkel att flyga i dåligt lyft.
Flyger man överstegrat, 
kan det hända, att det blir en
snaproll ner i backen.

Åke är en modellflygare, som ständigt är full av energi och som
ställer upp för sin klubb, när arbete ska utföras.

Han förtjänar uppskattning för sin vilja och engagemang,
för Åke är i själ och hjärta en genuin modellflygare!

Här kommer lite bilder på Åke:

 

 

SONY DSC

Åke beredd att starta med en fd hotliner…

SONY DSC

Nu ska du iväg, säger Åke

SONY DSC

REB hjälper Åke att starta en annan modell, som jag inte kan namnet på tyvärr.

SONY DSC

Där flyger hon !

SONY DSC

Elmotorn är borttagen och i stället…

SONY DSC

…har Åke satt dit något annat lämpligt.

SONY DSC

Åke Junander med sin modell över Östersjön.

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Åke, som synes på vingarna, medlem i ÅMFK.

SONY DSC

Är det en modell från mitten av 80-talet ?

SONY DSC

 

SONY DSC

Dags för landningen

SONY DSC

Landningen blev perfekt.

SONY DSC

Åkes andra modell på väg att landa.

SONY DSC

Lite pitchup men…

SONY DSC

…det löste sig.

Åke besegrar taggtråden vid Löderup !

 

Några bilder som visar, den möda man får lägga ner,
om man landar på fel sida om taggtråden.

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Efter att man hämtat sin Banana, blir piloten så här glad !

 

SONY DSC

Åke Junander Löderup Maj 2015

Kategorier
Hangflyg modell

VILKA MODELLER VAR MED PÅ BILDERNA ?

 

 

 

Modellerna vid Löderup.

Jag har just fått uppgifter från Roffe och Rolf-Erik som beskriver deras modeller.

Så här skriver Roffe:

Första dagen:

FREESTYLER3,  tillverkad i  T yskland av Bröderna Herrig.

Världsmästare mm är konstruktörerna). Freestyler är en av
världens bästa och mest framgångsrikaste F3F seglare, även F3B.

Andra dagen:

GRAFAS MAXA sp.v 3500mm, tillv. Top Models CZ
Tredje dagen:

PACE sp.v 2500mm tillverkare är Lettsky/Österrike.
Kärran är en hel kolfiber maskin, tålig o. framförallt snabb!! som du vet…..”

Så här skrev Rolf-Erik:

“Den gula,  som jag flög in i staketet med är en Crossfire.
Den stora elseglaren är en ASH 26 från Beinike.
Den blåa,  som jag skulle flyga på Sinushanget,  är en Ceres F3B.

Har lagat både Crossfiren och Ceresen idag, inga större problem.

Härliga bilder på hemsidan.”

REB

Här några bilder på Roffes Freestyler 3, som är en snabb och vacker modell.

SONY DSC

Pris beroende på utförande: 11-14000 sek. Prestanda kostar.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Freestyler 3 är ett konstverk vad gäller finishen och en forerunner när det gäller prestanda.

Kategorier
Modellflyg teknik

ETT LITET TIPS…

 

 

 

…eller hur jag löste ett sändareproblem.

 

 

IMG_0010Här syns det lettrade hjulet till höger om displayen.

Man kan alltså snurra på hjulet/scrolla och trycka på hjulet/enter.

 

Min JR-sändare, som gjort god tjänst i 4 år fick problem
häromdagen.

På höger sida sitter ett lettrat hjul med scrollfunktion i menyerna.
Likaså finns det en “Enter” funktion, om man trycker på hjulet.

Både “scrolling-”  och” enterfunktionen”  krånglade.

Jag undrade ju vad det var och vid undersökning såg jag att
i dess mekanik fanns sand.

Det är inte konstigt, för så mycket jag varit vid stranden och
flugit hang, så har sanden haft goda chanser att blåsa in i sändaren.

Problemet var,  hur jag får bort det utan att demontera hela sändaren.

Jag gjorde så här:

Först blåste jag tryckluft via batteriluckan in mot mekaniken
där scroll/enter fanns.

Det märktes direkt att det blev bättre, men inte helt bra.

Nästa steg blev att ta en injektionsspruta, fylla den med
isopropanol och spruta in så mekaniken sköljdes ren.

Jag sprutade tre gånger och sen fungerade det igen.

Isopropanol finns hos Kjell & Company.

När jag sköljde, höll jag sändaren så ingen vätska skulle hamna
i displayen, utan att den rann ut i nedre hörnet.

Det som kom ur sändaren var isopropylalkoholen och sand.

Vad jag lärt mig: Skydda min sändare när jag är i sandig miljö.

Hur man gör det ? Bra fråga. När man inte använder sändaren,
får man väl stoppa den i en plastpåse,  om sanden ryker.

Sand av den fina sort som finns vid Hallands kuster är inte bra
för sändaren,  där det finns avancerad mekanik !

Alltså, detta  tål att tänka på och att man därvid skyddar
sändaren
mot yttre påverkan.

Nu är det ju så att man inte alltid har tillgång till tryckluft
hemma.

Jag har köpt konserverad luft hos BilTema för 70 kr burken, vilket
blir dyrt.

Därför tog jag en tomburk, gjorde hål i den och lödde en ventil
till ett bildäck på sidan.

Förutom att jag lödde ventilen, som gick utmärkt
att göra, säkrade jag ventilen med Biltemas snabbepoxielim.

För att förstärka? burken lindade jag den med silvertape
i två lager.

Pumpar upp trycket i burken gör jag med en Biltemapump,
som har en tryckmätare.

Trycket jag pumpar upp är 12 kg. Det håller min flaska för
i alla fall.

Nu är jag aldrig utan tryckluft för mina hobbybehov.

IMG_0013

En fd flaska för luft från Biltema…

IMG_0014

Nu försedd med bilventil och silvertape…

IMG_0016

 …så jag kan klämma i 12 kg !

Litet tillägg

 

Jag hittade en firma i USA, som sålde den lettrade rullen som reservdel.

Min rulle kändes inte helt ok så jag beställde en sådan. Den är inte gjord i
plast utan i massivt aluminium.

Rullen är lätt att byta då den vilar i en hållare som har en potentiometer
på ena sidan och på den andra en strömbrytare modell till/till.

Jag läste om att originalrullen lätt går sönder och funkar halvljummet.

Vidare finns filmer på Youtube som förklarar funktionen.

Här är firman som säljer reservdelen.

Delen kostar 14 dollar, men frakten med paketservice kostar 24 dollar…..

Det kan det vara värt. Tar du vanlig post kan det ta en månad.

Kan nån förklara varför det ska ta så lång tid ?

Köper jag i Hongkong eller Singapor tar det max 10 dagar…

Länk till firman:

http://www.eastrc.org/shop.cgi/page=estorerollerbutton.htm/

SID=1431445343.7097

 

Kategorier
Hangflyg modell

DE SISTA ENTUSIASTERNA…

 

 

 

 

…kan man känna sig tillhöra i vissa avseenden…

 

 

 

 

 

 

 

…i alla fall då det gäller hangflyg.

Jag ha varit i Ystad de sista 20 åren med ÅMFK och flugit hang.

Innan dess, från 1972,  var jag där dels som modellflygare och sen 2005
som skärmflygare.

Varje år har det blivit svårare, att engagera folk till att åka med.

Varför det är så ? Jag vet uppriktigt sagt inte.

Jag tror,  det är en kombination av flera saker. Som exempelvis
lathet, dålig företagsamhet, ont om tid, bristande intresse osv.

Alla intressen som kräver en fysisk insats, har det svårt idag.
Det kan gälla modellflyg, hundar, hästar. Alla föreningar, nästan,
rapporterar om svårigheter att aktivera, rekrytera och behålla
medlemmarna.

En del människor lever ett virtuellt liv framför datorn utan
kontakt med verklighet
och det är kanske en faktor,  som
påverkar intresset för real flygning.

Därför beslöt vi, att vi åker enskilt till Ystad i år för att kunna
ha en handlingsfrihet, vad gäller tidpunkten.

Då vi tre som kom norrifrån, alla är pensionärer, kunde vi välja
tidpunkten lättare.

Så vi hade inga illusioner, att det skulle dyka upp 45 andra
hangflygare.

Men det bryr vi oss inte om, vi som var där, vi flög för
det är roligt.

Med andra ord kan man säga, att vi som var där och flög,
vi har ett passionerat intresse
för hangflyg.

Vår bostad var Österlens Gästhärbärge i Glemmingebro med Henry
som en trevlig värd.

Vi rekommenderar detta boende. Billigt, tyst och lugnt och ligger
10 minuters bilfärd från hangen.

Vi kom på tisdagen, installerade oss och stack till Löderup,
där vi brukar flyga, därför man kan köra ända upp till kanten.

Vi flög alla dagarna, på olika platser med hänsyn till vinden
och jag lovar,  man får god sömn efter att ha stått på hang-
kanten hela dagen i blåsten.

Jag redovisar våra flygningar i 2-3 avsnitt. Vi får se vad det blir.

Ett par videofilmer tog jag, som jag kommer att publicera,
när jag editerat de färdigt.

Men här kommer lite miljöbilder utan flygning.

Läs mer om resan på vår förening ÅMFK:s alltid
uppdaterade och
aktuella hemsida:

http://www.rcflyg.com/

(maj 07, 2015 10-00 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)1772

Landskapsfågeln…gladan.

(maj 07, 2015 12-16 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1876

Gullvivan, en vacker budbärare om vår.

(maj 07, 2015 12-17 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1887

Vid Sinushanget riktning Ystad.

(maj 07, 2015 12-20 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1935

Sinushanget riktning Kåseberga

SONY DSC

Hamnen i Kåseberga med Ales Stenar i horisonten.

En hamn där affärsmännen skinnar turisterna med oförskämda priser.

Ska ni dit, ta med eget kaffe och fika, så spar ni mycket pengar !

Bilden tagen från Löderup med 300 mm zoom.

DSC07223

Roffe och Rolf-Erik efter en dag på hanget.

DSC07226

Roffe uppdatera vår klubbs hemsida med sin Mac…:  http://www.rcflyg.com/

 

DSC07450Naturen har verkligen dragit igång.

DSC07474

En något utblommad backsippa.

DSC07409

Ett före detta ålderdomshem, som ligger granne med kyrkogården….
Lite bisarr placering måste jag säga.

DSC07416

Ägs av “Le petit Patrón” Henry.

DSC07423

Boendet rekommenderas varmt. En speciell upplevelse att bo där.

Mycket bra frukost med lokalt bakat bröd från Olof Victors Bageri i grannbyn.
Länk bageriet:

http://www.olofviktors.se/index.jsp?id=1&akt=1&sub=0&lang=se

DSC07428

Rolf-Erik stuvar bilen för resan till Löderuphanget.

DSC07436

Utsikt rån Löderup. Kullar med de karakteristiska upptrampade avsatserna
som är gjord av betande kreatur.

DSC07486

Hanget mot sydväst har en nästan tropisk växtlighet då solen står
rakt på, vilket gynnar växtligheten genom att marken bevaras varmpå våren.

DSC07488

En trädgårdssnäcka som jag gick på,  då jag mödosamt tog mig uppför
den 60 m höga hangkanten.

Kanten var beväxt med  buskar med vassa törnen, vilket gjorde
bestigningen jobbig. Snäckan plåtade jag då jag tog en paus.

DSC07491

Ett överflöd av vårblommor och örter.

DSC07495

                                      Rolf-Erik och Roffe spanar efter bärnsten.

DSC07500

                                 Utsikt mot Löderups Strandbad eller om man så vill riktning Bornholm.

DSC07506

                              Den vänstra delen av platsen vid Löderup. Silon i bakgrunden ligger vid Kåseberga.

DCIM101GOPRO

Här syns tydligt de upptrampade terasstigarna på kanten. 

DCIM100GOPRO

Hanget på höger sida vaktas av spretiga buskar, som ibland är magnetiska
och kan attrahera modellflygplan…

DCIM101GOPRO

Utsikt riktning Polen.

Vinden svag på kvällen och kom lite från höger, vilket syns på vågorna.

Kategorier
Modellflyg teknik

HUR LITEN ÄR VÄRLDEN…?

 

 

 

 

Ibland blir jag förbluffad…

 

…då jag märker,  hur liten världen i vissa avseende kan vara.

I lördags då jag var och flög hang på Hovs Hallar, som
jag tidigare redovisat på bloggen, kom jag att prata med människor,
som var nyfikna på min hobby.

Jag förklarade kort, hur det fungerar med hangflyg och att modellen
styrs, som ett riktigt plan med en radio.

Vi kom sedan in på tekniska ting, eftersom mannen i familjen sysslade
med elektronik/hydraulik och det ena gav det andra.

Min förklaring att man på modeller man flög termik med, hade en
GPS-Tracker inbyggd, som om man förlorade sin modell på grund av
något fel, hjälpte till att återfinna den.

GPS-Trackern är enkelt uttryckt en mobiltelefon med inbyggd gps.

Flyger du bort modellen och vill veta var den finns, ringer du till din
modell via trackern och får dig tillsänt koordinaterna för platsen
där den finns.

Fantastiskt…jovisst, men tekniken sätter inga hinder idag i stort sett.

Nåväl, efter att ha förklarat hur trackern fungerar, berättade kvinnan
att en bekant till henne led av demens och hade en benägenhet att
försvinna från sitt boende.

En GPS-Tracker på personen skulle ju lösa problemet att finna den
försvunna  på ett enkelt sätt.

Man kan enkelt koppla trackern till Google-Maps, för att se i realtid
var objektet finns.

Kvinnan som frågade om trackern blev entusiastisk av att höra,
att dessa GPS-Tracker finns billigt att köpa på exempelvis E-Bay.

Hon skulle skicka efter en sådan och testa.

Så här ser man,  vad modellflyg kan åstadkomma efter en kedja av
händelser och ny information.

Hoppas det lyckas för henne.

Här är ett ställe,  man kan köpa en tracker:

 

http://www.ebay.co.uk/itm/Genuine-GPS-Tracker-Magnetic-Car-
Vehicle-Spy-Mini-Personal-Tracking-Device-TK102-/111201679112?
pt=LH_DefaultDomain_3&hash=item19e422f708

Denna helg med osannolika möten var inte slut med detta.

På väg hem,  efter att ha flugit termik i söndags , skulle jag handla i en affär
och på parkeringsplatsen,  såg jag en VW Geländewagen av äldre modell,
som var utrustad med en skog av antenner på taket.

Eftersom jag är sändareamatör, blev jag ju nyfiken och gick fram och
presenterade mig med namn och min signal. Mannen och kvinnan
var från Stuttgart,  där jag känner till det ganska väl .

Just nu var de på semester i Sverige och på väg norrut. Deras bil var  gammal
men i mycket fint skick och specialutrustad för amatörradio med antenner
för de vanligaste frekvensbanden.

Allt gjort noggrant och snyggt på bilen.

Efter lite prat hit och dit kom vi in på modellflyg och det visade sig,
han var också modellflygare.

Inte bara var han modellflygare, hans företag låg nästan granne
med den firma i Stuttgart, dit jag skulle skicka min söndriga
vario.

När jag sa,  att jag hade en vario,  som skulle till Stuttgart erbjöd han
sig omedelbart att ta med den och se till, den blev lagad hos grannfirman…

Problemet var, att han skulle tillbringa 5 veckor i Sverige först.

Så jag fick avböja hans erbjudande med tanke på tiden.

Nu har jag skickat iväg varion med vanlig post och jag förväntar
den tillbaka här om ca 8 dagar.

Men håll med om,  att ibland faller bitarna på plats på ett
helt osannolikt sätt !

Speciellt om man är modellflygare eller sändareamatör .

Kategorier
RC-Utrustning

VARIOMETERSERVICE

 

 

 

 

Min äldsta vario lade av i söndags.

 

 

IMG_0003-001

Denna varion har mer än 600 timmar i termiken !

IMG_0004-001

…så den har pipit en del !

Den första moderna variometern jag köpte , en Picolario från Renschler
i Stuttgart behagade sluta fungera i söndags.

Efter 8 års god tjänst blev det tyst.

Vad felet är ? Ingen aning, men det finns ingen RF ut från dess telemetri-
sändare i alla fall.

När det gäller elektronik, så vet man aldrig vad som går sönder, förrän
man grundligt felsökt.

Jag har två varios till av den nya versionen som fungerar ua.

Men, jag ringde Uwe Renschler i Stuttgart och talade med honom
och fick beskedet att skicka ner varion så lagar han den.

Kostnaden ligger på ca 30 euro, vilket ju är rimlig summa, då
man ser vad en ny kostar.

Så min Picolario ligger förhoppningsvis i brevlådan på fredag igen.

Jag har fått support en gång tidigare av Uwe och jag rekommenderar
varmt hans företag.

Här kan man köpa Picolarion:

                                               http://www.thommys.com/vario-picolario-logger/

 

Kategorier
Hangflyg modell

NÄSTA VECKA…

 

 

 

Digital StillCamera

 

 

4-10 maj…åker vi till Ystad.

 

(1616x1080)38266

Vi är ett glatt gäng som åker till Ystad för att flyga bland annat hang
under en vecka.

Vädret ser ut att bli bra, så flyga det kommer vi att göra.

Jag redovisar lite då jag är hemma igen.

Om någon tänker sig dit, slå en signal till mig eller någon annan
så får ni reda på var vi flyger.

Vi kommer att bo på Österlens Gästhärbärge i Glimmingebro.

Kategorier
Hangflyg modell

…ONSDAG, TORSDAG OCH FREDAG…

 

 

 

 

 

…blev också fina flygupplevelser.

 

 

 

 

DCIM110GOPRO

 

Vädret var helt perfekt för modellflygning de sista dagarna.

Missar inte jag i alla fall.

Inget pratande, utan flyg i verkligheten.

Här är tre dagar av mitt flygande med lite bilder av aktiviteter
och människor jag  mötte.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa 1.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa 2.

DCIM105GOPRO

Fokuserad

DCIM106GOPRO

Längst upp på Platån Hovs Hallar 1. Maj.

DCIM152GOPRO

Modellflyga = Glädjeyra !

 

DCIM108GOPRO

Spirit bankar på…

DCIM108GOPRO

…med några g,  eftersom vingarna har en viss krökning i svängen.

DSC07139

Det knoppas…

DSC07148

…hos äppelträden.

DCIM153GOPRO

Fördelen att flyga på en plats som är populär. det är att man
möter många trevliga människor.

 

Som ställer vettiga och intressanta frågor om hur…

DCIM109GOPRO

Alla bilder är tagna med en gopro.

 

DCIM155GOPRO

Ibland blir det stopp i en sån här vänlig buske…

DCIM112GOPRO

Tönnersa Strand

DCIM113GOPRO

Här är lättstartat…

DCIM153GOPRO

Depå

DCIM155GOPRO

Depå Platån HH

DCIM155GOPRO

Min fasta gopro som plåtar stillbilder

DCIM153GOPRO

En glad kvinna med sin hund

DCIM153GOPRO

Man blir på gott humör, då man träffar glada och positiva människor
i stället för grinig, förgrämd surkart.

DCIM114GOPRO

Det var fint väder både för paragliders och modelgliders…

 

 

DCIM157GOPRO

Skärmflyg 1

DCIM157GOPRO

Att skärmflyga här ger upplevelser för alla sinnen.

DCIM158GOPRO

Mellan himmel och hav…