När det frasar i brevlådan, vet jag att SMOS tidning “OLDTIMER ” har dykt ner.
Alltid lika intressant och välskriven, fylld med fakta.
Om du vill bli lycklig prenumerant, så klickar du H Ä R för vidare info.
Nä, nu ska jag fortsätta läsa “Oldtimer”…
Kolla denna photostoryn och se vad vi gör:
SMOS, Svenska Modellflygares OldTimerSällskap, ger ut en tidskrift som heter “Oldtimer” .
Det är för mig alltid en högtidsstund, var gång den anländer, då den är synnerligen läsvärd.
Om du önskar att läsa den, kan du enklast göra det genom att bli medlem i vår sammanslutning och det gör du genom denna länk: Klicka här !
Några sidor ur senaste utgåvan av “Oldtimer” förtjänstfullt skriven och redigerad av Sten Persson och Pär Lundqvist.
Fler bilder som stjäler din dyrbara tid…
Därför ägnar jag mig åt nostalgi från passerade somrar.
Drömma tillbaka…ja, vad återstår att göra i dessa tider
av Covid och andra influensor. Med dåren Putin som håller på med sitt angreppskrig mot en suverän stat Ukraina.
Han kommer inte att lyckas. För om han lyckas…vilket är nästa land han ska angripa…?
Nåväl, modellflyget överlever även politiska galningar och vi glädjer oss åt lite bilder, då solen sken och vinden var varm.
Per Qvarnström är en av Sveriges framgångsrikaste
modellflygare av friflygande modeller.
Han var tongivande inom klubben “Fladdermusen”
i Lund.
Per nådde stora framgångar inom modernt friflyg,
då han tävlade på högsta världselitnivå.
Jag träffade Per vid SMOS nationella mästerskap för
friflygande OT-modeller och slogs av hans professionella
sätt att agera vid tävlingarna.
Han bygger fantastiska modeller med innovativa färgschemata.
Per är en mycket kreativ människa.
Jag ville publicera några bilder, där Per flyger sina
modeller vid tävlingarna under de två senaste åren.
Njut av hans flygande och hans estetiskt tilltalande
modeller !
Klicka på texten överst, eller på rutan ner till vänster;
om du vill kolla bilderna.
Jag har kört en recovery på en gammal hårddisk och det dök upp massor av minnen.
Här kommer en packe bilder med lite förklaringar…
om du orkar ?
Klicka på “Flying” för att se videon.
Dags att kolla bilder igen…
…om du orkar…
För här kommer ett litet bildspel med bilder
från perioden 2010 – 2020.
Bara några ögonblick och människor att minnas.
Tiden går…
Häng med !
…då vi inte drabbats av Covid och vi kunde samlas
utan rädsla för smitta.
Håll med om att livet var enklare innan pandemin.
Jag fann dessa bilder bland återfunna bilder på en
bortglömd hårddisk.
Så jag beslöt att publicera det. Jag gör det som ett
bildspel för att spara utrymme på min webserver.
Det är dyrt nog som det är att hålla liv i min blogg
med sina 20000 bilder…
Det kostar mig 2500 kr per år.
Men jag vill inte klaga, då jag får mycket tillbaka
från mina besökare.
Här kommer ett litet enkelt bildspel. Glöm inte att
kolla så din webläsare står i HD läge.
Häng med !
Det är inga märkvärdigheter…bara några fångade
ögonblick från tävlingen…
Jag vet inte om vi bevittnade ett fysiskt mirakel
i Skånes Fagerhult, då Per skulle flyga sin “Hector”.
Att man måste motverka gravitationen för att få
en modell att flyga är förståeligt, men att piloten
tycktes kunna upphäva gravitationen, det är ett
mysterium…
Hector är en friflygande modell konstruerad för
ca 75 år sedan, vilken Pär har radiofierat med en
FRSky.
Modellen kan dras upp på vanligt sätt med lina
eller skjutas upp med gummirep.
Det senare förfaringssättet var det som Per
skulle använda.
Under förberedelserna inför starten hände
det otroliga…Per tycktes kunna balansera
på knogarna i en ställning som motsäger
de fysiska lagarna !
Hur det såg ut ? Ja, kolla du bilden och förundras.
Det var mycket turbulent bakom bergknallen,
då han flög, varför förhållandena för just denna
typ av modell inte var optimala.
Men att flyga den på ett litet hang och sedan därifrån
ta en termikblåsa, det borde den vara idealisk för.
Alltså en modell som tar minsta lyft och som man
måste riktigt finflyga. Alltså inget våldsamt utan
försiktiga mjuka roderrörelser för att inte orsaka
onödigt motstånd.
Jag tog lite bilder med min lilla Mobiuskamera.
Håll tillgodo !
Per Lundqvist, en ung pojke från Veinge, som nyss
…passerat tonåren med sin “Hector”. 
Taranis Single Stick M/Per.
Bygeln som håller sändaren vid handen.
Det magiska ögonblicket då Per balanserar på knogarna,
med kroppen i vinkel…Kan ni förstå, att vi blev förundrade ?
Det borde ju vara omöjligt eller ?
Pers patenterade vingfastsättning. Förstår du hur det funkar ?
Per och en duktig modellflygerska; Andrea.”””
Marsch till startplatsen
Allt klart…?
På gummirepet.
Hector i lufthavet.
Baslinje
Finalen
Piloten koncentrerad på sin modell…
…snart nog…
“Hector” på Terra Firma.
Jag fann denna videon på YouTube och jag tycker
den visar belöningen för en byggare och flygare
av friflygande OldTimer modeller.
Han fick sin belöning redan under den första
dagens provflygningar.
Denna film är väl värd att se, då den visar den
glädje en modellflygare känner, då han ser sin
modell genomföra, just det han önskar.
Videon är inte i högsta upplösning men det visar,
vad den vill visa.
Copyright för filmen och bilderna tillhör YouTube
uppladdaren.
…det är en estetisk upplevelse. Betänk, att efter piloten
släppt modellen, då hänger det på förarbetet och trimningen,
hur modellen ska bete sig i luften.
Den får klara sig själv med dess egna egenskaper.
Att använda en drönare vid dokumentation av friflyg ger
en ny dimension åt upplevelsen.
Denna film fanns på YouTube och jag vill delge den till
mina bildtörstande gäster på bloggen.
Häng med !
Hoppas du inte tröttnar ?
 
Förutsättningarna för SM i OT-friflyg var synnerligen dåliga.
Vi har en pågående Covid-pandemi, det regnade varje dag,
vi hade kraftig och byig vind och vi hade att springa runt
på de blöta skånska leråkrarna.
Med de förutsättningarna inleddes och genomfördes årets
tävling i Bollerup utanför Tomelilla i Skåne.
Jag var med och fotograferade, vilket hämmades av uselt
ljus. Så det blev som det blev. Jag gjorde mitt bästa med
de resurser jag har.
Bilderna presenteras i kronologisk ordning, varför det ibland
kan uppstå logiska bildkullerbyttor, men det får du stå ut med.
Dels blir det bilder på bloggen och dels blir det presenterat
som enkla bildspel via inbäddade filer på Youtube.
Bilderna har jag försökt ta, så det ger betraktaren en känsla,
för hur det är att flyga OT modeller, som är friflygande.
Sammanlagt blir det 4 poster på min blogg…tror jag.
Jag kan säga, att efter hemkomsten var jag aningen trött…
Men här är första posten. Håll tillgodo !
Just precis, grått, regnigt och blåst !
Lasse från Anderstorp tunar sin diesel.
Martins blick säger allt trots skitväder; fokusering och vilja !
Del I
Del II
Del III
Videosnuttar
Det kommer ytterligare tre (3) Photostories.
Detta är mitt sista bidrag med bilder från tävlingen.
Jag har många fler men lite håller jag tillbaka. Det jag
publicerar, vill jag ska ha allmänt intresse för besökaren.
Bilderna är tagna med mina två Sonykameror, vilka
vilka jag är mycket nöjd med.
Så här kommer resultatet av mitt fotograferande !
Vad har en plog med flygning att göra ?
Utan den hade vi inte kunnat tävla.
En 4-skärig växelplog med norska vändskivor.
Som du vet, är jag intresserad av friflygande modeller.
En av de större utmaningarna inom denna del av
modellflyget är friflygande jetmodeller.
Sätt dig bekvämt i stolen och kolla denna YouTube-
video, vilken är inspelad vid The Old Warden Aerodrome
i Biggleswade i England.
Filmen inbäddad från YouTube. Bilderna klippta från videon.
A-32 Lansen
Tjockt i luften
J-35 Draken startar öster…
Tänd på !
En Me-163 klättrar
Brittisk post-war. En Vixen…tror jag.
Denna friflygande modell, som heter Hodek HK-101
ser bra ut och flyger bra.
Beundra byggaren, Tom Hallmans hantverk och
skicklighet att flyga sin modell och de krav det ställer
på trimning av modellen och den allmänna flygkänslan.
Flygningen var en max vid en tävling. Maxtiden
var satt till 3 minuter.
Se hur modellen fick termikanslutning och lägger sig och
svänger brant i blåsan i högervarv.
Eftr maxtid fusar modellen genom att fälla upp stabben.
Ta dig tid och njut av en flygestetisk upplevelse extraordinair !
Det finns två inbäddade filmer från YouTube. En om bygget
och en om en maxflygning.
Bilderna också från filmerna.
Jag kunde inte undanhålla detta för er.
… om du kan landa, för då ser man, om du är en bra pilot.
Detta gäller oavsett om du flyger en radiostyrd modell
eller en Boeing Dreamliner 787-10 på 300 ton.
Starta ett flygplan, det kan i stort vem som helst. Bara
det finns tillräcklig power, så kommer det att bära uppåt.
Men landningen är knepigare. Då avslöjas det brutalt,
om du har förstått, hur aerodynamiken och flygmekaniken
samverkar, samt hur de ska hanteras, då du landar.
Bister sanning men tro mig, så är det.
Alltnog, jag drog till HH för att få mig en runda i luften
med min 40 år gamla Multiplex “Hobby”.
Väderläget var utmärkt med sol, 4-5 m/sek nordlig vind,
vilket är rakt på, så lyftet torde vara utmärkt.
Montering, påslagning av diverse kameror och glad i
hågen slängde jag iväg med modellen vid betongfortet,
med modellen redan svävande 200 m över marken i
mina ivriga ystra tankar.
Men jag bringades snabbt och brutalt tillbaka till
den villkorslösa verkligheten vid hangkanten.
Min Hobby har ju bara sida och höjd att styra med.
Det betyder, att då jag ska korrigera stora störningar,
vill inte sidorodret räcka till.
Exakt det som hände mig nu.
Liten inskjuten förklaring:
Ett ansatt sidoroder gör att, planet girar-
– att ena vingen flyger fortare-det skapar mer
lyftkraft-lutar omkull modellen.
Ett ansatt skevroder minskar lyftkraften på den
vingen, där rodret är uppfällt och ökar lyftkraften
på den sida skevrodret är nedfällt. Resultatet är
att flygplanet lutar omkull.
Fördelen att kontrollera din modell i rollplanet
med skevroder, det är att flygplanet reagerar
snabbt.
Med endast sidoroder ska modellen ha tillräcklig
hastighet, så den vinge som flyger fortare kan
skapa mer lyftkraft och lyftas. Alltså först gir,
sen roll.
Ofta måste man, för att få snabbare och brantare
sväng med sidoroder, ge höjdroder för att initiera
början till en överstegring.
Med skevroder får du rolltendens omedelbart.
Vid kanten låg en mycket ilsket snurrande stark rotor
och väntade på att mala ner min modell…
Jag hade inte skuggan av en chans att klara det.
Så jag valde att landa någotsånär under kontroll i
buskarna vid kanten, allt för att undvika en helt
slumpmässig landning i bergväggen nedanför hanget.
Modellen var oskadd och vid nästa startförsök utgick
jag lite vid sidansett mot min första start. Nu gick
det bra…med ett nödrop.
Väl uppe på höjd var det som att flyga i ljummen
yoghurt.
Lyftet på Hovs Hallar tog mig till 270 m över kanten,
vilket är 350 m ASL. Allt mätt med min höjdmätare
i Picolarion. Inte dåligt.
Jag kunde antagligen klättrat högre, men hade inte
just då motivationen. Det var kallt…
Dåligt kan däremot en landning gå, om du har en
modell utan aerodynamiska bromsar på HH.
Det är ett stort problem att komma ner.
Problem 1 är, att få bort hastighet och höjd.
Problem 2 är, att flyga igenom topprotorn.
Problem 3 är, att kunna korrigera under
landningen med sidoroder och höjdroder.
Problem 4 är, att jag ska jag hålla koll på
markförhållandena.
Finns det en sten i landningsområdet, så enligt
Murphy´s Lag, klipper man den med vingens
torsionsnäsa…
Jag måste använda min erfarenhet och den
eventuella skicklighet jag lyckats förvärva efter
44 års hangflygande på HH.
Jo, jag kom ner hel, vilket du kan se på filmsnutten.
Jag startade flygandet 1135 och jag landade kl 1425.
Avbrutet endast för en paus på 10 minuter då jag
bytte batterier i kamerorna.
Förresten, kyla är ett kamerabatteris värsta fiende.
Därför förvarar jag alltid mina Mobiuskameror och
GoProbatterier i fickan, för de ska håll sig varma.
Ok, jag fick en dag med fint flyg och allt lagrades
i min erfarenhetsbox om Hovs Hallar i mitt huvud.
Här ska jag plåga er med lite bilder och en 2 minuters
videosnutt, som visar, hur man ska landa en RES-modell…
utan S……
Alla bilder, med nåt undantag, är tagna med min
Mobius lilla actioncam.
Färdig för start i stort. Du ser jag har återgått till plastpåsestadiet,
då det gäller att få med tillbehör…som utgörs av en rulle tejp,
ett äpple och 4 gummiband och en av Biltemas små CA-tuber.
Vy mot sydväst. Ser du solen kl 12 på dagen ? Den står lågt nu.
Men hav förtröstan, om 40 dagar vänder det !
Min Mobius var svårstartad i låg temp, men det gick med lite handpåläggning och massage.
Mitt första startförsök…
Jodå, här ser det bra ut, men vänta du bara, säger kantrotorn…
En lite lätt störning först…
…och sen ruskar vi om din modell…
Här fick jag modellen rätt på vingarna…
…men jag är lågt och botaniserar i växtligheten…
…så jag beslöt att avbryta för att landa något sånär kontrollerbart…
… så modellen skulle vara lätt att hämta nere i buskarna.
Den låg här helt oskadd.
Sen startade jag om och fick flyga.
Här har gått in bakom hanget för att testa eventuell lärotor.
…vildnyponen glädjer fåglarna.
På mer än ett sätt. På hösten brukar, tack vare fruktsockret,
nyponen jäsa och bilda alkohol, varför man kan se till
exempel björktrastar vara på snusen…
…och tistlarna står ståndaktigt i givakt fortfarande.
Min Multiplex “Hobby” från 1978 på väg ut genom turbulensen.
Denna modell är vacker. Man kunde producera estetiskt attraktiva modeller 1978.
Kolla mitt sidoroder då rotorn sträcker ut sina fingrar efter modellen,
då jag startat och flyger igenom rullen vid kanten !
Detta är nackdelen, då man inte har skevroder.
Det är svårt att ha full kontroll i ovanstående situation.
Men som allt annat, det löser sig med tiden…
De enda som gjorde mig sällskap på hanget var tre korpar,
som definitivt inte tyckte om min modell.
Detta är en bild på Falkenberg. Vindkraftverken till vänster står ute i havet.
Byggnaden är silon i hamnen. Om du kollar horisonten till höger om vindkraftverken i havet,
så kan du, med viss ansträngning, skymta radiomasterna i Grimeton.
Denna bilden av Halmstad tog jag med, då den visar,
vilket säkerligen de flesta halmstadbor är ovetande om,
den omfattande bergtäkten nordost om staden.
2 minuter om konsten att landa
Jag fann en film utlagd på YouTube, som fångade mitt intresse.
Filmen är välgjord och visar, hur man med hängivenhet och
yrkesskicklighet får sina friflygande skalamodeller att bete
sig, som piloten vill.
Förhållandena på platsen var ju föredömliga.
Kollar du, så ser du, hur samtliga modeller är i mycket gott trim
och flyger bra.
Videon är väl värd att se.
Jag klippte för överskådlighetens skull lite stillbilder ur videon.
Luta dig bakåt och dröm !
