…för jag kan uppleva naturen
och jag kan flyga mina modeller…
…trots att jag fick en stroke för 6 år sedan.
Jag och min läkare ser det som ett mirakel, att jag så snabbt blev återställd.
Att allt gick bra, berodde på att jag kom under adekvat vård snabbt och att läkemedlen
man satte in verkade bra på mig.
Läget vid ankomst till akut var, helt förlamad höger sida, Total afasi = kunde inte tala.
Hals och mat- och luftstrupe fungerade inte.
Jag låg på sjukhus i 8 dagar. Sen släpptes jag ut. Hade fortfarande svårt med talet,
men det fungerar som vanligt nu. Har förlorat lite smak/lukt vad gäller mat,
men jag står ut.
Likaså mitt lokalsinne är dåligt, men det finns något som heter navigator,
då jag irrar på skånska småvägar.
Det mest uppenbara som blivit påverkat, är begreppet rädsla. Jag upplever
inte begreppet rädsla för något längre i princip.
Vilket är bra, då man rider hästar, som försöker bestämma över ryttaren.
De har ingen chans mot mig nu…
Men i en del fall är det en nackdel, att inte väga in risker, vilket jag alltid får
tänka på, innan jag handlar, där begreppet försiktighet är inblandat.
Jag har 3 kamrater, som drabbats av stroke det sista året. Två avled och en
lever vegetativt på en institution.
Det får mig att tänka efter lite. Tänk att jag fortfarande, trots stroken,
kan åka ut och flyga…
Att jag fortfarande kan komma ut i naturen och uppleva intryck, lukter och
händelser.
Hur många är inte tvingade att sitta inomhus på grund av fysiska besvär,
vilket hindrar de att ta sig ut rent fysiskt.
Så min frihet att röra mig, är en viktig del av mitt liv idag.
Då man är lite äldre, har man inte så stora krav på materiella ting.
Jag drömmer aldrig om att vinna 100 mille på lotto, det är därför jag
aldrig spelar.
Högvinst för mig är den känslan jag får, då jag anländer till Hovs Hallar
och vind och väder är perfekta.
Jag får en stark känsla av att mina förväntningar kommer att uppfyllas,
efter min start från exempelvis Platån, just då omständigheterna för hangflyg
är perfekta.
Detta är livet för mig.
En av orsakerna till att jag driver min lilla blogg, det är, att försöka
visa de positiva upplevelser jag får av mitt modellflygande, genom att jag
publicerar bilder av min verksamhet.
Det ger betraktaren chansen att se min värld, som jag fångar med en
kamera och hur jag upplever och associerar till den.
Alla kan ju inte komma ut i verkligheten av olika skäl.
Så bloggen är mitt bidrag i försöket att skapa en positiv illusion eller bild av
mina upplevelser, som skulle kunna inspirera andra att börja med vår hobby.
Undrar hur många nya modellflygare som ältandet om SMFF, dess tidning
och avgifter på Svenskt Modellflygs fora har genererat ?
Jag har naturligtvis varit ute och flugit både termik och hang sista veckan.
I torsdags fick jag en fin termikflygning vid en hästgård öster om
Halmstad, som avslutades klockan 2000 och då var det fortfarande termik.
Termiken var ca 1 m/sek och den var utbredd. Jag kunde lägga min Ava
i kurv, trimma in den perfekt och den låg kvar i förhållande till marken på
samma plats, tack vare det var noll vind.
Alltså Avan flög sig själv. En av årets bästa flygupplevelser i det mjuka
kvällsljuset.
Min flygning blev ljudsatt av en västergök = bästergöks hoande och det
laminära suset från min modells vingar.
En orkester med dragbasun och viola.
Allt var perfekt. Min Hyperavas tid i termik nu 680 timmar…
Här kommer lite naturbilder…
Häng med i din fantasi och återupplev mina ögonblick !
Alla bilderna tagna med en av mina Sony med 400 mm zoom. 1/4000 dels sekund.
Mycket jobb nu för föräldrarna i naturen.
Sädesärlan…vaksam.
Även koll uppåt efter farorna i skyn…
Insekter i näbben.
Hur kan dessa spinkiga ben pinna på så fort ?
Det gäller att synas för att locka till sig pollinerande insekter.
Halländsk slättbygd nära kusten.
Sen eftermiddagsbild med 400 mm zoom.
Kanske man skulle varit en häst…Detta fotot var bara ett av många jag tog,
men hemkommen såg jag, att i alla fall kompositionen av bilden nog är ok…
Ingen blomma är för liten…
Storskrakens hona …
…dyker…
…därför det…
…är en…
…dykand.
Fråga mig inte vad örten heter…
En knipa av årets kull
Här kniper det på sjön…
Ser ut som något, tecknat av Elsa Beskow.
Metafor, ja du förstår naturligtvis, vad jag menar…
Min depå på en av mina termikflygställen
Ni ser att vädret var perfekt här. Närmare kusten helt blått = Sjöbris.
Ja, det blev en Avabild trots allt…
Min Ava susar/viner förbi.
680 timmar i luften = 680 x 50 km/tim = 3400 mil i lufthavet.
Min Ava bör vara influgen nu eller ?
Min Ava med självklart vidhängande GoProkamera.
Dessa blommor är ca 10 mm stora.
Smultronen blommar tidigt i år.
Så här vill jag skyn ska se ut, såsom varande aktiv termikflygare.
Minsta ört gör sig så attraktiv som möjligt för att locka insekter.
kan vid en hastig blick likna Förgätmigej, men Teveronikan
har 4 kronblad medan Förgätmigej har 5 .
En kråka har en hotfull silhuett helt i klass med storskarvens..
Ett sydosthang söder om Halmstad.
Här är det utmärkt att hangflyga med en lättare modell.
Sen tar man uppoppande termikblåsor vid kanten och kurvar med.
Strandkål. Den är nu i bästa läget för skörd.
Läs här vad man kan göra.
Strandkålens blad samlar upp daggen.
En sinnlig bild…varför jag tycker det ? Tja, vad tycker du själv ?
Ser ut som min morfars slitna rakborste…
Tja…ser ut som någon som har sprutat Botox, undergått läppförstoring
…ank-näbbar kallas det visst eller …Ank- läppar
Dags att veckla ut sig…
Vackra färger. Blomman ca 10 mm.