Kategorier
Hangflyg modell Segelflyg

SVÄVA I LYFTET…

 

 

 

 

 

 

..gör jag mer än gärna med mina segelmodeller.

 

 

 

 

22-45-_dsc8356

 

                                                                                                     Välkommen käre besökare vem du än är !

Det vackra vädret med solsken och en högtrycksrygg som växt in, gav
förutsättningar för sjöbris och det fick mig till Segeltorp vid Hovs Hallar
för ett par
timmars flygning. 3 m/sek, laminär vind och solsken.

Begär jag mer ?

Nä, det var en perfekt fredagseftermiddag bland nyfikna turister.

Jag filmade lite. Finns längst ner på sidan.

Lördagen bjöd på fina Cu-moln,  som lovade termik. Vi åkte
till Tjärby
och jag fick 2.5 timma i luften med min kärra.
Att få sitta i min flygstol
i skuggan med Avan på betryggande höjd
…det bästa jag vet… nästan.

Pär flög med sin Odenman, antagligen för han ville testa sin
nymodifierade
Tarananis. Ja, till och med jag kunde flyga hans
modell med singel stick
konfigurationen.

Det var mycket regelbunden termik. Termiken släppte framför hanget
med
regelbundna intervall. Då vinden lade av på hanget, visste vi,
att en termikblåsa
bygges upp och att vi kunde förvänta möjligheter
till att kurva upp oss. Pärs lätta friflygmodell visade,  hur effektivt
den kunde ta termiken och få höjd.

Nåväl, jag började flyga kl 1000 och dagens sista landning skedde
ganska prick kl 1500.

Sen åkte jag hem nöjd med flygning och vacker natur. Samt,  att jag
varit förskonad
från termikflygarens fiende nummer ett: Sjöbrisen.

Innan jag drog hem tog jag lite bilder.

01-01-_dsc7990

Undrar,  om de som reste stenen för mer än 1000 år sen
såg samma bistra ansikte som min kamera ?

02-02-_dsc8010

Naturen tog ny sats. Blomman ca 8 mm stor.

03-03-_dsc8012

Här har två av stenarna svimmat av i sommarvärmen…

04-04-_dsc8016

Viggarna njuter i sjön.

05-05-_dsc8018

Som sagt, fortfarande ymnig blomning…

06-06-_dsc8024

Gulmåra

09-11-_dsc8070

Blicken påminner mig om den,  min lärarinna
i småskolan bestod oss med för 65 år sen…

10-13-_dsc8088

De senaste dagarnas väder har medfört,  att varm luft från Afrika
har strömmat upp mot Skandinavien,  vilken då tar upp
fuktighet från havet,  som kondenseras på mark och växter…

11-14-_dsc8096

…en utblommad växt får sina flygfärdiga frö
dekorerade med vattendroppar glittrande som diamanter…

12-15-_dsc8100

…även markkrypande örter blir överdragna med fukt, så det ser ut som frost…

1-dsc05572

Det förstår man,  varför det heter Stolt Fjällskivling,
rak i ryggen som en tennsoldat …

2-dsc05551

Min favorithimmel, såsom varande termikflygare,  i lördags.

14-21-_dsc8133

Bland andra artefakter, en avvaktande modellflygare…

17-28-_dsc8225

Rodret dikt babord !

18-33-_dsc8300

…och flytten pågår för fullt…

20-36-_dsc8307

21-44-_dsc8349

25-52-_dsc8372

Gladan, en inte alltför duktig flygare.
Lätt att kurva ifrån i en blåsa. Dessutom enkel
att locka  till piggybacking,  även om man ligger

och kurvar i sjunk !

Piggybacking kan man  översätta till  svenska med uttrycket: Åka snålskjuts.
Egentligen att rida på någons rygg. Att Piggybacka i  termik är att
utnyttja någon
annans förmåga att finna termik.

27-64-_dsc8428

För att citera författarens ord  i Radioflygboken 1973:
Lågflygning på hang, en spännande upplevelse !”

1-fullskarmsinfangning-2016-09-11-180004

Den första riktiga handboken om RC-flyg.  Första upplaga 1973.

DCIM208GOPRO

Med hjälp av min övermänskligt långa selfie-stång i kevlar och kolfiber
lyckades jag ta ovan- och nedanstående bild…

DCIM209GOPRO

13-16-_dsc8106

 

Kategorier
Termikflyg

UT I NATUREN TERMIKBUREN…

 

 

 

 

…jovisst, flög jag i söndags.

 

 

 

 

 

 

DSC09647

 

 

I går passerade en svag kallfront norrifrån ner över västkusten.
Den resulterade i häftiga åskskurar samt blixt och dunder lokalt.

Efter en kallfrontspassering blir luftmassan labil, vilket för oss som
är aktiva modellflygare betyder: Det är läge för fin termik.

Det var det också. När jag parkerat nere vid mitt flygställe och jag
lyfte min blick uppåt, såg jag just det jag ville se, 4/8 Cu !

Dessutom vinden var noll ! Vilket innebar,  jag kunde ligga på samma ställe
och kurva jämfört med marken.

Markägaren körde sin betesputs och fixade min landningsbana, så
den blev som en golfgreen…nästan.

Jag körde motor till 50 m då jag startade kl 1215. Där fanns en blåsa,
som jag steg i, så jag nästan blev yr i skallen, där jag satt i min stol.
Upp till  den höjden jag har som gräns, då jag flyger i stark sol, flög jag
som en raket. Att gå över,  låt oss säga,  700 m i starkt ljus är en risk,
man kan tappa modellen , om man har den mot den blåa himmelen.

Därför höll jag mig under 700 m.

Termiken var,  kan jag säga aggressiv på något sätt. Hade jag mallat
in mig,
så kändes det,  som om jag åkte upp,  antingen jag ville eller inte.

Det var,  som vi segelflygare sa i Västergötland:  Kry korkverkan !

Under en av mina kurvningar mätte jag stiget och min höjdmätare
angav 30-35 m per varv…..det blir ca 5 -6 m/sek i stig.

Problemet är ju att komma ner. Har jag allt i min hand,  flyger jag  till
sjunkområden
och bränner höjden där, men  är jag tvingad att komma
ner snabbt,  drar jag broms.

Jag fick ännu en gång 2.5 timma i termiken,  med min nu,  lite av
ålder och
brukande,  något slitna HyperAva. Men flyger, det gör den.

Till hösten blir det renovering igen . Klä om ytterspetsarna på
vingarna samt fena/sidoroder och stabben.

Sen är den fit for fight igen. Undrar om jag kan få ihop
1000 flygtimmar på Avan ?

Jag landade prick kl 1505, vilket gör att min Hyperava klämt 695
timmar sammanlagt !

Uppe till  mitt flygställe kom massor av människor, inte för att
kolla mitt flygande, utan för att
grilla och umgås. Men  jag tog chansen
att berätta och visa,  med så mycket entusiasm jag kunde frammana,  fakta och
möjligheter med
vår fina hobby.

Jag vill bara säga, ungdom idag, alltså 8-12 år, de har ett helt annat
tekniskt kunnande,
än vad vi åldringar har. De såg min GoPro
på modellen och började genast berätta
om sina GoProkameror och
hur  de använde sina kameror. Jag förstod,  bara fantasin sätter gränserna .

Där ser man. När jag växte upp,  hade vi  byggklossar och stenkulor…

Lite ögonblick från dagen  nedan…

DSC09611

Markägarens son fick köra betesputsen med en gammal Volvo.
Utrustad med hypermodern luftkonditionering….TD (tvärdrag)

DSC09614

Just nu, är vi  verkligen i blomstertid !

DSC09622

Som modellflygare,  kan jag  begära mer än detta ?

DSC09629

…i skyn 4/8 Cu och ingen vind…

DSC09634

Synd man inte flyger fullskalasegelflyg längre och
bodde kvar i Västergötland,  för då hade jag  flugit.

DSC09643

I Halmstad var det blå luft, vilket är en bekräftelse
på kall sjöbris från Kattegatt och dålig eller ingen termik.

DSC09667

.
Jag hade min flygstol stående i ekens skugga. Se på ekens blad. Det gjorde jag,
då jag pausade mellan två flygningar. Har ni tänkt på,  vilken stor yta bladen
utgör ?
Man förstår att eken är viktig i vårt ekologiska system och man inser hur
effektiv fotosyntesmotorn i en ek är.

DSC09675

En välvårdad Volvo vaggar varligt vidare i växtlighetens varia…

DSC09692

Du ,  som är bland de, som är lycklig medlem i SMOS,
du kan förvänta
detta nya  nummer av Oldtimer nästa vecka.

DCIM206GOPRO

                                                                                                         Mina besökare…

Kategorier
Segelflyg

STRÖVTÅG I LUFTEN OCH PÅ MARKEN

 

…ger mig möten med situationer,

natur och upplevelser.

 

Min,  nu till perfektion  trimmade Hyperava,
är den ultimativa flygupplevelsen för mig.

Efter lite motorstrul och servobyten är den nu så bra,
den kan bli i stort sett.

Jag ställer inte några  högre,  vidare krav på min modell,
för den är i alla avseenden mycket  flygbar.

Det betyder,  den flyger,  som jag förväntar mig,
den är agil
och producerar rätt output, då jag ger ett kommando
via mina roder.

En vältrimmad modell är en förutsättning, för att jag ska kunna
njuta
av flygningen. 

Om  den är  i bra flygtrim, då kan jag utnyttja modellens inneboende
potential fullt ut.

En Hyperava är normalt sett mycket lätt.

Om jag är tvungen att lägga i 100 gram bly i nosen för att få CG,
där jag vill ha den,
tvekar jag inte i valet, utan gör det.

En modell som är alldeles för baktung, kommer du aldrig att bli nöjd med,
då du inte kan få  fram och utnyttja de fina egenskaperna,
som ger din Ava sin  unika  flygkaraktär.

Jag var tvungen att lägga bly i nosen,  på grund av att jag bytt mina
servo i fenan.

De gamla servona vägde 8 gram styck, de nya väger 22.5 gram styck.
Det är ytterligare 29 gram,  jag måste kompensera för genom mer
tyngd i nosen.

Kroppen är ju en tvåarmad hävstång och att väga upp 29 gram i fenan
kostar på i nosen av lättförståeliga skäl.

Vad jag kan göra ytterligare,  är till exempel att pröva   med olika trimning
på höjdrodret i olika hastigheter för att kunna observera
hur planet reagerar i olika avseenden.

En Ava ska inte flygas för sakta, då flyger den inte effektivt,
eftersom dess fina profil
inte kan utnyttjas fullt ut.

Avan kan flyga sakta,  men den har en hastighetspolar,
som är mycket gynnsam, om du flyger med högre hastighet.

Alltså om du ökar hastigheten behöver du inte betala det med
en
kraftig höjdförlust.
Således flyger vingen effektivt även i högre
hastighet tack vare en utmärkt profil.

Nåväl,  i fredags var det utomordentligt goda betingelser för att flyga termik.
Lagom temperatur, solsken  och så gott som ingen vind var förutsättningarna.

Start klockan 0955 och sedan termikflyg,  tills jag utförde sista
landningen 1405.

Det blev minst 3 timmar i termiken sittande i min goa Biltemastol.

För dig som söker en bekväm stol, om du har något fysiskt handikapp,
som gör det svårt
för dig att stå och flyga, rekommenderar jag den varmt.

biltemastol

                                                                                                                                                                      Fakta stol

Under min flygning kunde jag njuta av kontinuerliga cu-nybildningar,
som gav mig en rask skjuts uppåt.

När vädret är med segelflygaren,  blir det en storartad flygupplevelse.

Inga problem att hålla sig uppe och med hjälp av de aerodynamiska
bromsarna
kunde jag reducera höjd,  då jag så önskade.

När jag flyger under en längre stund, är det en nästan en meditativ situation
jag
upplever.
Flygandet av min modell blir mitt mantra.

Tiden går för mig  mycket fort, då  begreppet tid  mister sin vikt och
jag går helt upp i
flygandet av mitt plan.

Härligt !

Efter en flygning upplever jag,  att jag är uppladdad på nytt med
psykisk energi,
som möjliggör och initierar andra aktiviteter
genom att verka som en katalysator.

Bättre att lyckligt få flyga en timma, än gå omkring  förgrämd  och
bitter tänkande om jag hade…

I de korta pauserna mellan flygpassen flanerade jag omkring
med min allestädes närvarande 
kamera.
Det kan ju dyka upp något…fast gör det inte det,  kan jag ju försöka
ta några naturbilder.
Det blev några hastiga snapshots.

Kallas det impressionism, om jag och min kamera  tecknar
en känslomässig bild av min verklighet ?

Min flygning i  fredags och naturupplevelser, det gjorde mig
glad och på
gott humör !

SONY DSC

Nybildningar som hela tiden poppade upp vid mitt flygställe.

SONY DSC

Platsen där jag landar. Vaktad av vältor och en trädridå…

…att landa i sidvind kräver planering och vaksamhet.

SONY DSC

Min trogna…i väntan på start.

SONY DSC

 

SONY DSC

  SONY DSC

Jag tycker hägern är en ful fågel !

SONY DSC

Lite blomsterbilder illustrerande begreppet… överflöd .

SONY DSC

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

  SONY DSC

SONY DSC

 

SONY DSC

The evil eye… på Tjärbyhanget

SONY DSC

“Jag vann”, sa han som svettig kom i mål och sträckte upp armarna…

SONY DSC

  SONY DSC

Se på frönas aerodynamiska bihangs utformning,  så de ska spridas för vinden…genialiskt !

Kallas evolution.

SONY DSC

 

SONY DSC

Detta var en dag i mitt modellflygliv.

För mig innebär begreppet “Modellflygare” just vad det säger.

Att jag flyger mina modeller !

Fast jag ser med förväntan fram emot SM i OT-friflyg nästa vecka.

En friflygande modell som kurvar upp sig till ett par hundra meters höjd utan radio…det är imponerande !

Kategorier
Segelflyg

EN VARIOMETER…

 

 

 

 

…som heter Picolario.

 

 

 

renschler

En variometer, det måste ju vara något, som mäter det som förändras eller ?

Efter att ha flugit med mina segelmodeller i många år, träffade jag på en
hangtävling John Knudsen från Landskrona, som hade med en termikkärra
som var utrustad med en variometer !

Det var en innovation för modellflyget,  som var en milstolpe.

Jag blev mycket intresserad av att få mina händer på en likadan och
letade i tidskrifterna efter någon som sålde.

Efter viss möda lyckades jag ringa till en person i USA, som tillverkade en
variometer. Jag beställde och fick den efter en vecka.

Det flygburna paketet ca 4 x 1.5 x 12 cm stort.

Mottagare var en stor plåtlåda med en 120 cm lång antenn.
Frekvensen 48 mHz.

Om den fungerade ? Jodå, men det mätte bara stig/sjunk.

 

min picoLogik- och sändarmodul.

Ni får ett begrepp om storlek, om ni ser på SD-kortet.

Så småningom såg jag i Tyskland för 12 år sedan en vario,
som heter Picolario. Den kunde förutom att ange stig/sjunk
också ange höjd och mottagarens batterispänning.

Alltså köpte jag en sådan.

Det har jag aldrig ångrat. Jag är övertygad om, att Picolario
är det bästa du kan få för pengar, om man ser på produktens
tekniska kvalitet och vad den kan.

picolario 2

Logikdelen stor som ett litet batteri.

Jag har tre Picolarios och jag fick min sista för en vecka sedan.
Den heter Picolario 2 och är försedd med 432 mHz sändare.

Det vill säga, du avlyssnar telemetridata via en 432 mhz mottagare.

Den nya Picolario 2 har logikdel och sändardel uppdelad.

Den är lätt att placera i modellen och jag har just testat den under
nästan 4 timmars termikflygning. Den fungerar perfekt.

Ingen inställningsförändring eller programmering gjordes,
utan den togs ur kartongen och sattes i drift.

Jag rekommenderar eventuella brukare att använda “Defaultinställningarna”.

Räckvidden är långt mer,  än vad du kan se modellen.

Picolarion kontrollerar jag med en tre-vägs switch på min sändare.

Läge 1=avstängd

Läge 2=normal drift

Läge 3=information om exakt höjd just nu och mottagarspänning

Man får ytterligare en information “på köpet”.
Skulle du få ett avbrott i din mottagare, märks det,  genom att du får
brus i din mottagare för telemetri, under förutsättning att du inte
aktiverat brusspärren på variomottagaren.

Får du brus,  är det kanske läge,  att ta sig ner snabbt.

Hur fungerar en variometer?

Enkelt uttryckt:

Den mäter förändringen i det statiska lufttrycket
då din modell stiger eller sjunker.

Höjdangivelsen du får,  baserar sig på samma mätdata.

Här kan du läsa,  hur en variometer fungerar:

http://en.wikipedia.org/wiki/Variometer

Alltså om planet stiger,  sjunker det statiska trycket.
Då trycket sjunker, passerar luft ut från ett litet kärl och påverkar
en elektronisk komponent, som kan mäta, den utpasserande luften.

Denna förändring skickas till piloten som en ton, som beroende på
om modellen stiger eller sjunker, låter olika.

Det är en ytterst liten mängd luft som rör sig, så mätresultatet måste
förstärkas ett antal 1000000 gånger, för det ska kunna detekteras
och skickas till piloten.

Vi vet ju alla, att tekniken inte sätter några hinder idag. Inget är omöjligt.

Vad innebär det för piloten, att han har en variometer ?

För mig blev det ett lyft…bildligt och bokstavligt att flyga med en
Picolario.

Det återknöt mina till mina erfarenheter,  sen då jag flög fullskalasegel
med mitt nuvarande modellflygande.

Du flyger mycket effektivare med en Picolario. Därför du vet,
vad som händer
i realtid.

Efter flygningen kan du hämta loggfilen till din dator, om du vill studera,
vad
som egentligen hänt.

Med en Picolario blir du bättre flygare, för du får mer kunskap, om hur
termiken beter sig.

Speciellt tidigt på dagen eller sent, då lyftet kanske är 0.25 m/sek, då
har du nytta av en Picolario för att kunna gneta dig upp.

Nackdelar med Picolario ?

Jag har inte hittat några !

Picolario och deras olika versioner, det finns Picolario som integreras med
sändaren, är konstruerade av Uwe Renschler, som driver ett företag i Stuttgart,
vilket heter Renschler Instruments.

Jag har servat mina Picolarios hos honom och jag kan bara säga, jag är mycket nöjd
på det sättet, han skött om mina variometrar.

Det tar inte en månad,  utan variometern går fram och tillbaka på ca 10 dagar.

Picolario 2 med 432 mHz modul kostar ju en del, ca 2600 kr, men jag kan lova,
du får en kompis för lång tid i ditt segelflygande !

Picolarion väger med logikdel och HF-modul 15 gram…

Picolaro kan du köpa direkt från:

http://www.renschler.de/eng/pages/intern_e/frmint1_e.html

Har ni några frågor ska jag försöka besvara dem, om ni mejlar mig.

Min mejladress finner ni under “WELCOME” längst upp på första
sidan av min blogg.

Bilderna tagna från Renschlers och Thommys Modellbaus hemsida.

Kategorier
Segelflyg

TERMIKFLYG

 

 

 

 

……våren är den bästa tiden för termikflygning…

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

….därför då är termiken  tätt förekommande
beroende på, att om det är labilt skiktat och solsken,
så släpper blåsorna på löpande band.

Termiken så tidigt som nu, är inte optimal,
eftersom solen fortfarande står relativt lågt.
Därmed värms inte marken upp så starkt.

En annan nackdel nu tidigt på vårkanten
är,  att molnbasen inte ligger högt.

Jag vet exakt hur högt den låg klockan 1200:
Den låg på 440 meter. Annars under sommaren
ligger den normalt på 1200 upp till ca 2400m
om allt är perfekt.

I dag var det 2 m/sek väst och det innebar,
att det var  goda utsikter för flygning med
en termikkärra på Tjärbyhanget.

Som jag beskrivit tidigare, är detta hanget
mycket bra att ligga och glida på och sam-
tidigt spana efter blåsor, som kommer och
löser ut mot kanten.

Sen är det bara att åka med. När du plockat
tillräcklig höjd, avancerar du mot vinden,
för att vinna terräng i lovart.

Det var precis, som jag gjorde idag.
Som jag sa,  så låg molnbasen lågt,  vilket betydde ,
jag kunde gå högre än 400 m.

Spelade ingen roll för med en högpresterande
modell som en Ava, har man mycket gratis
redan med modellen, om man kan flyga den !

Att sitta i sin stol i lä med sol och med modellen
i en blåsa och hörande variometern pipa på
och få informationen om höjden var 10. sekund
då telemetrin säger, att på 10 sekunder stiger jag
med 30 meter, mer kan jag inte begära.

Jag startade kl 1000 och jag packade ihop 1315.

Det blev nästan tre timmar i termiken !

Här kommer dagens bildskörd.  Jag ska oxå
lägga upp en video, som filmar sido- och höjdroder
då jag flyger.

DCIM102GOPRO

Första start 1000

SONY DSC

Min fina Ava på väg upp i en blåsa.

SONY DSC

Inte lätt att fotografera och flyga samtidigt.

Sikta med höger öga genom sökaren, titta med vänster öga
på modellen, låt hjärnan kopiera ihop till en bild
och tryck på avtryckaren när kameran mätt avståndet.

Samtidigt ska du styra din modell….med vänster hand.
Har du provat ?

Inte helt lätt, men med träning så löser det sig!

  SONY DSC

Min utrustning för ett par timmars termikflyg.

 En bra modell, en HyperAva.

En bra radio att styra med.

En mottagare för telemetri, alltså vario, höjdmätare, och spänning, som Picolarion fixar.

En bekväm stol att sitta i. Jo man får sitta i stol här och flyga och vi får sitta var
vi vill, när vi flyger, för avsikten med vår hobby är att den ska vara lätttillgänglig
för alla även för sådana, som har kroppsliga skavanker.

Dessutom ska man ha roligt, då man utövar sin hobby.

SONY DSC

Japp, radio, Mobiuskameran och min mottagare.

SONY DSC

Avan cruising

SONY DSC

DCIM103GOPRO

Just innan landningen på det jämna gräset.

 

mats