…MJUKA INTRYCK.
Promenera vid havet då dimma rullat in med sin fuktighet…har jag inget emot.
Konturerna blir mjuka av den täta dimman vi begåvades med häromdagen. Allt i naturen pryds av vattendroppar på olika sätt.
Det blir en speciell känsla, då dimman och duggregnet tar bort alla skarpa konturer.
Jag gick, som vanligt, min dagliga promenad vid havet för att få lite positiva upplevelser.
Min telefon tar bra bilder, varför jag dokumenterade mina ögonblick.
Hoppas mina bilder skapar en tanke hos dig, hur jag upplevde dagen…
Häng med om du har lust.
Ser du den upp- och nedvända fotografen i droppen ?
Ledigt bord med havsutsikt ? Jovisst har vi det…
Vitkindade gäss. Nu allmänt förekommande.
Du är gammal, om det växer mossa på dig…
…men ungdomen spirar. Tallplantorna strävar på.
Slumpmässigt…? Säg mig vad som i naturen är slumpmässigt ?
Ett favoritmotiv vid Tönnersa
Jomenvisst, jag är fågelskådare…då jag betraktar bilden, associerar jag till en kylarprydnader från USA-bilar på 1940-talet…
En hjort med kapital hornkrona…
Havet. Inte alla i vårt land är förunnade med denna vy… Hade du bott i den halländska skogsbygden, hade du haft en mörk grankuliss i horisonten…Här har vi ett ständigt föränderligt hav.
I väntan på badgäster…och hur strandlinjen förändras.
Förståsigpåarna hävdar, att strandens dynlinje borteroderas på grund av klimatförändringar. Jag har promenerat här i 50 år och det jag upplevt är tvärtemot. Det byggs ständigt upp nya kanter. Denna kanten uppstod som ett resultat av två stormar.
Två lite impressionistiska foto från min telefon.
