Nordnordostlig vind ca 8 m/sek…flygbart på Platån.
Jag såg, det blåste NNO på vår vindmätare och tog en chans och åkte till Hovs Hallar.
Ett Hovs Hallar som var nästan helt avfolkat på turister nu.
Jag strävade utan modell upp till platåns högsta punkt och kollade vinden.
Den låg nästan rakt på ! Dessutom en mycket kraftig topprotor, som manifesterade
sig genom att det blåste i nacken, då jag stod på toppen och skådade mot havet och horisonten.
Förväntat var ju NNO…men som vi av erfarenhet vet, hanget vrider upp vinden.
Ute på Laholmsbukten blåste det NO, men ca 200 m från land var vinden vriden till nord
vilket man lätt kunde se, på vågornas sätt att bryta.
Jaha, promenad ner till parkeringen, hämtning av grejorna och sen montering av min
Spirit och fastsättning av nästan 500 gram bly i tyngdpunkten. Bra motion att gå upp
och ner till Platån ett par gånger !
I dag var vinden var stark, den toppade ca 6-10 m/sek i byarna.
Start till höger i dag på grund av vinden och rotorn. Startar jag rakt fram på hanget,
kommer modellen att flyga som ett rö för vinden i kantrotorn, alltså inte bara
topprotor, utan vi har också en mycket stark kantrotor som snurra på. Därför går
jag till höger, där rotorn är svag. Hur jag vet, den är svag ? 44 års erfarenhet av
hangflyg på Platån…
Start med min trogna, får jag säga , Spirit Elite som flög hiss rakt upp. Lyftet starkt
och en kant som var mycket turbulent.
Min Spirit, som är en termikmodell, pinnade på bra vid kanten. Jag borde tagit med
min Arrow eller någon annan av F3F kärrorna, men det får bli nästa gång.
Nu var det bara 8 grader varmt och mycket vind, så mer än en timma i luften blev det inte.
Istället gick jag runt med min kamera och tog lite bilder på naturens brinnande höstfärger
och försenade eller återupptagna blomning. Inga bilder på modell eller från modellen,
för det har jag publicerat så många redan.
Men som sagt lite natur, sjöfartsfakta och bilder av modellflyghistoriskt värde blev det.
Häng med på mitt strövtåg.
Utblommade åkertistlar
Sticker upp som gulbruna små solar
Här brukar mynna en källa med drickbart vatten, som utnyttjades
av både folk och fä. Jag har aldrig under de 44 år jag flugit här sett,
att den varit uttorkad, som den är just nu.
Som jag sagt tidigare…en dag utan en fri horisont…en omöjlighet för mig !
Odonbuske med bär. Lägg en näve bär i en flaska vodka,
vänta 30 dagar, sila härligheten, häll upp och upplev hur din mun snörper ihop
till storleken av ett skrynkligt russin, som efter en bäsk värd namnet eller
efter då du druckit ur ett bläckhorn! Du blir garanterat klarvaken !
Historisk hangkulle som vetter mot väst/sydväst.
Till höger på bilden där det finns en ensam buske…
…alltså här, skedde troligtvis den första starten med en radiostyrd segelmodell för hangflygning i Sverige.
Just här flög Pär Lundqvist och Kurt Lennå sina segelkärror 1969 !
Varför man inte flög på stora Platån…man vågade nog inte testa
över havet första gången…hade man misslyckats, fanns det över
havet ingen återvändo. Synd man inte hade digitala kameror vid tillfället !
Ett par sjömil från Halmstad Angöringsboj ligger en Bulk Carrier på svaj i väntan på anlöp.
Att ”Angöra en destination” är att nå orten, eller komma till angöringsbojen för hamnen i väntan på anlöp.
eller som det står i de gamla anvisningarna: ”Att gå in så pass nära mot land, att man bestämma sin position”.
” Att anlöpa”, är att gå till anvisad kajplatsen för att utföra det man skall. Det heter på engelska ”To berth”.
Fartyget på bilden har alltså angjort Halmstad (Halmstad Buoy) i väntan på att kunna anlöpa.
Halmstad från Hovs Hallars Platå. 25 km.
På moderna fartyg har man inga lucksegel, som var en duk, man kunde
spänna över de öppna lastrumsluckorna för att exempelvis kunna vädra, utan att
man behövde lucka av rummet. I stället kör man, som på detta fartyg, upp
patentluckorna från McGregor , så de ser ut som spetsiga tak.
Lastrummen förr i tiden hade presenningstäckta träluckor, som vilade på
skärstockar av stål. Skärstockarna vilade i spår vid luckekanten och kunde
dras eller köras med hjälpa av en rullförsedd lyftandordning åt sidan,
då man skulle lasta eller lossa eller för att kunna vädra. Presenningen fästes
med skalkningsjärn under luckekarmen och säkrades med hjälp av luckkilar
av trä eller hårdgummi..Luckan var alltså då skalkad.
Det tog ju lite tid att lucka av ett sådant lastrum, därför hade man lucksegel,
om man hade vattenkänslig last, så att om det blev regn, kunde man enkelt
dra över luckseglet. Eller om man ville vädra rummet.
Lucksegel kunde manövreras med ombordkranar, vinschförsedda bommar
eller genom att luckseglet var spänt med en wire upphängd mellan exempelvis
masten på backen och förkanten av poopen.
Att man ligger på svaj med ett ankare i stäven i väntan på att få anlöpa,
är ett sätt att spara pengar, då kajavgiften för ett såpass stort fartyg är hög.
Fartyget ska in och lasta bilskrotfragment från Stena Recycling .
Fartyget Essex Straits deplacement ca 57000 ton DWT.
Dead Weight är lastens maximala vikt + bränsle, besättning och provisions.
Alltså räknar man inte med fartygets vikt.
Tistlarna blommar om efter en skvätt regn.
Den usla eftersommaren gjorde att björnbären inte mognade.
De mogna bär jag hittade var mycket söta, med en aning jäst smak.
Spetsen på Hallands Väderö . Horisonten dallrar i varm luft.
Åt sydväst från Platån.
Jag tröttnar aldrig på utsikten från Hovs Hallar…
det är avgjort mera givande att se denna vy än att ligga
i dvala framför en tv !