En Chipmunk, dock inte tävlande, men jag tyckte den var så snygg !
…för en statisk bedömning av domarna.
Två delar ingår i tävlingen, dels den statiska bedömningen
av modellen, vilket innebär man jämför dess avbildning
med originalplanet och dels ett flygmoment.
Det är inte helt enkelt att fotografera modellerna, då
de står tätt och ljuset inte är bra.
Men det blev som det blev och jag satte ihop ett litet
bildspel av de hela.
Här kommer det.
Här kommer lite om hur det var förr i tiden.
Vi vet, att då man nått stadgad ålder, kommer
nostalgikänslor.
Jag var inte född, då dessa tidningar gavs ut,
men de speglar en tid, som var modellflyg-
entusiasternas.
ARF fanns inte, ca-lim fanns inte, Oralight
fanns inte eller radiostyrning.
Men, man hade intresse och entusiasm.
Hobbyn var inte pengastyrd som nu, utan
alla var likställda i stort sett.
Ibland önskar jag, att jag vore född 20 år
tidigare, för att kunnat få uppleva denna
modellflygets blomstringstid.
Bilderna kommer från tidningar utgivna
75-80 år sedan.
Upphovsrättsligt säger lagen, att copyrighten
på tidskrifter upphör efter 70 år.
Dessutom är samtliga tidskrifter avsomnade
sen många år.
Kolla bilderna, som är fotograferade ur tidningarna,
vilket medför, att kvaliteten är vad den är.
Jag hoppas bilderna kan skapa en föreställningen
om den tidens flyg i olika former.
Angående ingressbilden, så tycker jag den utstrålar
för den tiden typiska honnörsord;
Redbarhet och ärbarhet. Låter kanske patetiskt i
dagens värld, men då hade bilden det den
uttrycker stark förankring hos människor.
Kanske något för MFN…???
Detta är en modell, som fortfarande byggs och som flyger bra.
Vill du veta, hur bra den flyger ? Kom till SMOS tävling i sommar !
En av de två Fi-1:or vilka byggdes av Aktiebolaget Flygindustri i Halmstad ca 1943-1944.
BH-Beauty
Planet tycks som taget ur en Walt Disneyfilm…
Lite suddig bild, men jag tycker den speglar en 1940-tals modellpilots stolthet,
över det han byggt. Dessutom är byggaren i enlighet med tidens tradition
en allvarlig ung man.
En dimmig bild som säger mycket om bland annat klädseln.
Från vänster, golfbyxor, ridbyxor och stövlar, nypressade
byxor, båtmössa, ghandiskynke och hatt….
Tänk om man anlänttill detta gäng i helikopter …medförande exempelvis en 1/3 skala
modell av en jetkärra, eller en modern F3J modell och en drönare…
Då hade vi sett det som kallas utveckling. Och troligtvis stumma modellflygare…
Ja, det var bara en tanke, som snurrade förbi i min hjärna.
En tid för hjältar…piloten embarkerar sin Weihe på Ålleberg 1945…
Jag tog med denna ritning för kommentarernas skull…
Skribenten gnäller på vingbelastningen och nosens utformning…
Detta var den segelflygtävling på Ålleberg som startade tävlingsverksamheten
under organiserade former. Du kan se hangaren på Ålleberg, som finns kvar,
till vänster skymtar en sedan länge riven startbrygga . I luften en Weihe (kärrhök)
Inför en tävling. Du ser man bara lagt kropparna på sidan..,
Det gör man inte i dag.
I väntan på start inför SM 1945.
Fick man inte flyga Weihe, då fick man hålla tillgodo med Grunau Baby.
Men det gick att flyga sträcka även med en Baby. Det hängde på piloten.
Weihe var ett vackert flygplan. Fortfarande efter nästan 80 år
flyger relativ många Weihe fortfarande !
Varför startar man inte, när det är så fina Cumulus ?
En för mig i alla fall intressant historisk bild. Sven Rågvall och Bertil Dhlqvist
från Halmstad båda och gamla bekanta till mig.
Bertil Dahlqvist i student ? eller realmössa. Bertil är antagligen här
ca 18 år gammal. Han såg likadan ut då han var 80…
En dansk kärra byggd av KZ-fabriken.
Så här ser den ut i dag i KZ-museum i Stauning.
En expressionistisk bild.
Hur många modeller har denna firma sålt månntro ?
Detta är allvarliga saker…
Ett snällt namn på en modell.
Modellsport i Falkenberg. En firma som jag tror höll
igång till sent 70-tal. Ägdes av fadern till en av mina
arbetskamrater. Firman var välkänd bland friflygare.
Här har man färglagt jacka och modell för att
fånga läsarens blick.
Allt mycket tidstypiskt.
Från mitt utomordentligt stora lager av bilder på modellflyg
skrapade jag lite på ytan på bilderna, som berättar om
friflygande skalamodeller.
Ingen jättestor klass som lockar radio och tv för att göra
reportage, men en typ av modellflyg, vilket ställer vissa
höga specifika krav på byggare och pilot.
Betänk dessa modeller är ofta små. Allt måste av byggaren
vara noga övervägt och vägt, innan man limmar in det.
En stor del av utmaningen är flygningen. För du har ju ingen
radio, som kan påverka din modell i luften.
Det enda som påverkar din modell, är hur väl den är byggd,
att du väljer rätt triminstsällning i förhållande till
flygomständigheterna och att du är i god psykisk balans
och fokuserad.
Då kan du få län för din möda och se din flygmaskin uppföra
sig precis som du avsett…nästan. För mot det oförutsägbara
kan man inte gardera sig och det är ju en av utmaningarna
med friflyg.
Mästerskapet avhålls vid Skånes Fagerhult, en gränsort där
Halland, Småland och Skåne möts.
Tävlingen heter ”Stibners Memorial”.
Här finns ett fint fält, som ni kan läsa om på min blogg om ni skriver
”Skånes Fagerhult” i sökrutan upp till höger.
När tävlingen avhålls 2019 kan ni läsa här.
Lite ”Se tillbaka på bilder kommer här”.
Bilden ovan är Andrea, en av landets bästa byggare och flygare
av friflygande modeller.
Nä, modellerna är inte större ibland.
Vi är auktoriserade tidtagare …tror vi och håller kollen
Christer från Lund trimflyger.
Hej då…hinner inte stanna hos dig !
Traditionsrikt avhölls skalatävlingen för friflygande OT-modeller
på Fedingshults Flygfält vid Skånes Fagerhult.
Friflyg är, liksom allt modellflyg, väderberoende. Just friflyg är
speciellt känsligt för regn och kraftigare vind.
Fukten gör, att klädseln slaknar och blir rynkig, vinden och mark-
turbulensen påverkar modellen på ett negativt sätt.
Väderläget var inte bra inför tävlingen, men det fanns ett hopp,
att en tillfällig stabilisering kunde ske på lördagen omkring kl 1200.
Jag anlände själv vid 0930-tiden för att kunna dokumentera modellerna
vid den statiska bedömningen. Då kom det lätta regnskurar då och då.
Fram emot 13-tiden stabiliserades vädret och vi hade vindstilla och
uppehåll.
Alltså perfekt flygväder.
Då tog man ett lunchuppehåll på 2 timmar kl 1330…
Det fanns säkert många som var hungriga, men två timmars lunch…?
När det var perfekta förhållanden…
Under lunchuppehållet fick vi, de fåtaliga ickeflygarna/åskådarna,
ägna oss åt annat.
Kanske man först skulle genomfört tävlingen och sen haft
gemensam måltid ?
Det som storligen förvånar mig, är att man har med modeller,
som är totalt otrimmade…
Jag förutsatte man hade modeller inför en tävling, som i alla fall hade
tyngdpunkten och anfallsvinkel på vinge och stabbe korrekt ?
Eftersom jag var tvungen att åka hem kl 1700, fick jag inte med
så mycket bilder på modeller i luften.
För dig som inte är OT-flygare av friflygande modeller,
vill jag informera, att en sådan tävling är avslappnad och går
i lugnets tecken.
Ingen stress här inte, vilket i slutänden innebär, att dessa
tävlingar blir utdragna. Nu har jag ingen aning om, när tävlingen
var avslutad på lördagen.
Vädret var, som jag erfor, bra under sen lördageftermiddag och kväll,
så jag hoppas, allt gick planenligt att genomföra.
Här kommer jag att presentera bilder i mängd i ett par poster.
Jag börjar med den statiska bedömningen och lite allmänt.
Ni ser, vad det föreställer, så mina okunniga kommentarer
lämnar jag därhän.
Flyg med oss till Fedingshults Flygfält i den intensiva
försommargrönskan, där man skulle haft ögon känsliga för grönt,
som Barbro Hörberg sjöng om !
Efter att vi i Sverige haft en nästan 2 månader lång period med torka
slog vädret om…då skalatävlingen Stibners Memorial vid Skånes Fagerhult
skulle genomföras med friflygande OT-modeller.
Väderutsikten var ganska deprimerande, men… på lördag
eftermiddag skulle det kunna klarna upp, vilket det mycket riktigt
gjorde. Oldtimerfriflygare tycks för det mesta ha tur med vädret !
Flygarna samlades vid Fedingefältet för briefingen föredragen av
Anders Sellman, medan regnet skvalade utanför.
Efter lunch kom tävlingen igång vid 1600.tiden.
Resultatet redovisar jag sedermera.
En OT tävling är inte bara flygande utan även social samvaro
med utbyte av idéer och erfarenheter.
Jag redovisar tävlingen och lördagen, som jag och min kamera
upplevde det. Alltså ingen större ordning. men det blir mycket bilder
och det är ju det, som intresserar folk.
Ljuset var dåligt, det småskvätte regn tills kl 1400 på min kamera,
men bilder tog jag i alla fall.
Modellerna kommenterar jag inte, men annat som inte har med
flyg att göra, lägger jag en och annan kommentar under.
Vi fick två oväntade besök. Dels av ett amfibieplan, som jag ska
berätta om senare och dels en grupp barn, som tillbringar en tid
vid en av Helsingborgs skolors sommarkolonier vid Fedinge_
sjön.
Låt mig säga, att det bjöds på god propaganda för begreppet
modellflyg för de besökande. Hoppas vi kunde inspirera några
av de unga att välja modellflyghobbyn…
Tursamt hade några OT modellflygare med sig massor av enkla
modeller, som våra besökande kunde flyga med.
Entusiasmen var stor och vi såg inte en enda mobiltelefon, som det
knappades på !
Ok, här kommer det bilder från min kamera.
Vid 1030-tiden samlades de förväntansfulla inför briefingen som…
…med auktoritet genomfördes av arrangerande Anders Sellman.
Jo alla lyssnade noga.
…och tog sig en kopp.
”Jag har beordrat fram solen klockan 1600 ”…
…medan regnet droppade ner.
När kommer solen, undrar ordföranden för SMOS Bo-Eskil…
Blåbärens kart är små, men vi kan förvänta tillväxt efter nederbörden.
Regngrått vid Fedingefältet.
Till och med Ingvar Nilssons King Cobra hukade under verandataket.
Inte direkt väder för modeller klädda med papper…
Under väntan på väder, gick jag runt i stugan och plåtade
så gott det lät sig göras i dåligt ljus…
Japp, en Pietenpol
En J3 Cub
Är det TinTin som är pilot ?
Sten med sin raketkärra…
Jag hade också hukat mig i cockpit, då raketerna tändes…
Bücker Jungmann byggd av Sten Persson.
Här ska flygas Mustang…
Thomas bär fram sin låda…
Westland Widgeon III
Ingvars modell med sin jubileumsFox.
V-12 power
Spitfire
En ”Ackus” modell.
Fler Ackusmodeller följer.
Thomas kärra.
Eftersom jag kört entreprenadmaskiner i nästan
hela mitt liv, gick jag för att kolla, vad som fanns
bakom hangaren…
Jag vad ska vi kalla det ? En lastbilschassiegrävare?
Maskinerna ägs av mannen som äger Fedingefältet.
En gammal Scanialastbil ombyggd med en hydraulisk kran.
En gammal Caterpillar D-?
Allis-Chalmers bandmaskin.
Hur lång tid skulle det ta att få igång motorn ?
Troligtvis inte många timmar.
En gammal lingrävmaskin ca 1960
Undrar när någon satt på den stolen ?
Väghyvel mitten av 50-talet.
En typ som även jag minns från tidigt 50-talet.
De var ofta målade i en gråaktig färg.
Svedalamaskin
Förarplatsen i en väghyvel…
Följ länken så får ni veta skillnaden mellan Air Cobra och King Cobra !
Preflight checks
Lite trimflygning med Lacy M-10
Tyvärr hittar jag inte registreringen i USA:s luftfartstsregister….
..men jag tror modellen är en General Skyfarer
Det kommer 3 poster till om Stibners Memorial så håll ut !
Pers ”Tempo” ruvande i sin björk…
Denna tävling gäller inte liv och död, utan är fastmer en trivselträff, då man ses
och utbyter tankar och synpunkter.
Det är ingen stress och hets, men tävlingsivern märks bland de stadgade
gentlemännen och den enda deltagande damen, som säkerligen var yngst i gänget.
Under eftermiddagen bröt man verksamheten för mat, som anordnats av
Åsa Stibner och en granne Gun Hansson. Jag åt inte själv, men jag vet,
alla var nöjda,mätta och glada efteråt.
Åsa bor just bredvid Fedingefältet, vilket jag kommer att visa med
flygbilder i en senare post.
Vädret blev under dagen ännu bättre, genom att instrålningen minskade
på grund av Altocumulus och höga Cirrus medförde det, att den termiska aktiviteten
minskade. Därigenom blev luften, om inte laminär, så i alla fall relativt fri
från turbulens.
Nu ska jag inte orda så mycket om tävlingen, det kommer på SMOS hemsida
senare, men jag kan visa en drös bilder i en blandad kompott!
Ta emot för nu kommer de!
Thomas på väg ut med sin Thulinjagare och sin Pietenpol.
Till höger det gula planet, en Fairchild UC-61K Argus Mk3.
Lars-Erik Fridströms Blackbourne Monoplane 1912 om jag ser rätt…
Kolla propellern…
Mycket pyssel att rigga alla wires via spänntornet.
Sten Perssons Sommer 1911
En Sommer…..som antagligen som modell flyger fortare än originalet.
En styggelse att se…..tycker jag 100%.
Sten har inte flugit den på mer än 10 år och det har
gjort, att modellen är väldigt spröd, så han höll sig
på marken för säkerhets skull.
Några bilder på 1911 Sommer Monoplane
Bakom radialmotorn…..en kolsyremotor.
Kolla hjulen, fälgarna och ekrarna…
Kolla ekrarnas skalalriktighet
Klart man är glad med en sådan fin modell!
Lars-Erik förbereder sin Blackburn Monoplane 1912
Koll av motorn
Låter bra…
…dags att starta…
…så vi sätter fart…
..modellens startsätt liknar Stens Desoutter…
…release !
Flyg nu säger Lars-Erik…eller i alla fall tänker han det…
Monoplanet stiger i alla fall…
..ser ok ut..ännu…
…men modellen gick in i en sjunkande vänstersväng och…
…gjorde en tidig landning.
Det är bara att tanka upp igen och på det än en gång…
Motorn…? Säkert 50 år gammal.
Koll av att allt sitter som det skall, när motorn går…
Igångspringning i ett par bilder…
Det Lars-Erik tänker och gör på följande bilder är utomordentligt typiskt
för den hängivne modellflygaren!
Vingen fick en skada vid infästningen enligt Lars-Erik.
En video av flygplanet på The Old Warden Aerodrome.
Anders Sellman mekar sin Thulin D med parasollvinge.
Ett plan som är tydligt inspirerat av Morane Saulnier L.
Att fästa vingen är ett knåpgöra, för det är smått…
…vilket betyder att gummibanden är extremt små!
Christer Jönsson ska provflyga sin nya modell nummer två för dagen.
Modellen är en Lancer 49.
Gunnar Stedt startar sin Supermarine Sparrow från 20-talet.
Trodde först det var något från De Havilland, när man ser på fenan men….
den är i alla fall engelsk.
Tyvärr hade Gunnars Sparrow en utsliten motor i sig,
som inte orkade producera tillräcklig kraft…
Modellen var inte riktigt på humör i maskinrummet i dag.
Christers modell av en 30-tals kärra…tror jag.
Eldriven och flög lätt och bra.
Den heter Lancer 49 och Christer har byggt den efter en Bob Holmanritning.
Andrea bärande sin utrustning. Starkt att resa runt i Sverige med buss och järnväg,
medförande stora kartonger med sina fina modeller.
Anders med sin kolsyredrivna Hawker Hurricane.
Ett mycket elegant plan…
Motorn är alltså en kolvmotor som drivs med komprimerad kolsyra.
Motorn funkar som en omvänd kolvkompressor.
Anders har alltid mycket välbyggda modeller….
…därför är de inte noggrant byggda, flyger inte tingestarna bra.
Nu var problemet att kolsyrepatronen just dragit sina sista andetag.
En Pietenpol, som har varit en populär modell att bygga i olika format.
Ibland är tingen emot piloten…men man ger aldrig upp.
Anders förbereder sin Lacey M-10 och väntar på ögonblicket…
…han står lika beredd och samlad som Clint Eastwood,
när han skulle göra upp med sin antagonist,
på gatan utanför westernstadens saloon.
Men istället för en Colt six shooter single action av kaliber .45,
så håller han en single shot laddad gummimotormodell i handen,
som inte skjuter utan som drar!
Nu !
En fokuserad pilot med blicken endast för sin modell.
Jag är mycket imponerad, av denna modells utomordentliga förmåga
att flyga väl och länge.
Andrea har en slik flygmaskin och även den flyger excellent !
Jag fick en förklaring av Andrea varför just detta plan
var så lämpligt för friflyg.
Just innan landning…
Ny start av Anders.
Lika intressant som planets uppförande är piloternas plastik
och kroppsspråk i förhållande till modellens rörelser. Speciellt
då den gör något, som inte då är önskvärt.
Det var nära skogen, men kärran klättrade bort.
…och landade säkert så småningom.
Jag har många bilder kvar, så det blir två delar till om RM.
Stay tuned !
Har jag skrivit grodor så var snälla att rätta mig.