…vi vill erfara miraklet med 

modeller och skärm på ett hang…

Förstår du,  vad jag menar med ingressen ?

Jag tycker fortfarande,  efter många år av flygande, att det är en sinnlig upplevelse
att kunna kasta sig ut vid Hovs Hallar hängande i sin skärm,  eller att jag kan
kasta ut en modell, som jag kan styra via radio och flyga i stort hur jag vill.

Det är ett mirakel,  att allt fungerar !  Ett resultat av den nyfikna människans
strävan,  fantasi  och experimentlusta.

…vi missade naturligtvis inte fredagen på Platån på Hovs Hallar.

Varför …jo,  för det var solsken och vinden var utlovad varande
nord-nordväst cirka 3-5 m/sek som ett resultat av ett högtryck
över Skandinavien.

Förutsättningarna kunde inte vara mer gynnsamma. Det var ju bara att
hoppas,  att prognosen höll streck. Men den vädersidan jag använder, yr.no
litar jag på,  grundat på min erfarenhet av olika väderprognoser.
yr.no är världens mest besökta vädersida med den högsta ratingen.

Jag var bara flygsugen, så med tanke på vinden tog jag med mig en
enkel modell, min Spirit Elite,  vilken nu efter 2 års flygande och 200
timmar i luften börjar bli lite ankommen..

Med ankommen menar jag,  att med tanke på den miljö jag flyger i på hang,
är sannolikheten stor,  att småskador uppstår vid landningar, som ibland
är mer eller mindre välplanerade på grund av yttre faktorer.

Eftersom jag flyger mycket och använder mina modeller mycket i sitt eget
element,  så uppstår vill jag kalla det användarförslitning,

Flyger du aldrig, då har du en blank modell. Å andra sidan har jag
aldrig sett någon,  som kan prata upp en modell…

Uppkommen på Platån såg jag två skärmsäckar, som jag genast kände
igen tillhörande Lars och Anna. Två hängivna skärmflygare.

Jag konstaterade,  att vinden var ca 2 m/sek lite snett från väster.
Men efter montering kastade jag ut med den kraft och erfarenhet 43 års
hangflygande på Hovs Hallar gett mig.
Lyftet var magnifikt, sen man väl passerat kantrotorn, vilken var ettrig i dag.

Ja, sen var det bara att njuta av modell och natur.

Lars och Anna dök upp efter en stund, sedan de hållit en  kaffepaus på värdshuset.
De talade om,  de också flugit här i torsdags. Skärmflygarna hängde på sina
selar och startade eftersom vinden hade tagit sig till ca 5 m/sek relativt rakt på.
Efter en något darrig start, på grund av kantrotorn, fick de båda skärmflygarna
känna av hissen framför Platån. Lyftet var genuint och starkt.

Båda två fick en mycket fin flygdag,  liksom jag fick med min modell.
Jag kan inte begära mer,  för detta var en av de där utsökta flygdagarna
på Hovs Hallar, då allt tycks stämma och allt smälter ihop, pilot, modell ,
väder och natur.

Jag tog lite bilder naturligtvis och konstaterade återigen,  att det är svårt
att fotografera sin egen kärra i luften,  samtidigt som jag ska flyga den
med vänsterhanden…

Dagen förflöt utan incidenter nästan….tills då jag skulle landa för att ta en paus
och då jag hade  min fokus, inte bara på min Spirit utan även  på en skärm,
som flög lågt, vilket gjorde att min Spirit hamnade i   en vresrosbuske…
Har ni sett taggarna på en vresros ? Fråga min Spirit, den har  det efter
busklandningen.

Att modellen fått skador vid den ofrivilliga landningen i en  taggig buske
på vänstervingens undersida, hade jag inte lagt märke till, men då jag
startade efter en stund,  hörde jag det …klädseln var på en bredd av 30 cm
strimlad av de djävulska vresrostaggarna, så modellen såg ut att ha vingarna
dekorerade av konfetti och serpentiner,  som glatt rasslade i fartvinden…
Nå, inga större problem, en snabb landning och fram med tape för en quickfix.
Hemkommen strippade jag klädseln där det var trasigt och klädde om.

Vinden under dagen var nord-nordnordväst med styrkan 4-7 m/sek.
Vinden vid Hovs Hallar är laminär,  tack vare det är ett havshang och
det gör allt enklare för oss aviatörer.

Jag startade kl 1000 och landade klockan 1500.

Vår  dag på Hovs Hallar.

Bli hangflygare , så får du förmånen att uppleva , såsom   vi gjorde i fredags !

En hangflygares depå på platån.

                                            Förstår inte….men jag blir alltid slank på Hovs Hallar, speciellt på förmiddagen…

Lars tar ett glädjeskutt just i starten…

…allt handlar om,  det ni ser…

Nu blir det en uppvisning i start från Platån av Anna…

Undrar om Anna  nynnar “Tiptoe thru the tulips” ?

Kan det kanske bära nu…

Vi tar ett skutt till…

Hmmmm, tycker buskarna är nära…

Kan man inte flyga över kan man…
…ju flyga mellan växtligheten.

…och då kan det ju gå precis…

Anna tar ett par schottissteg i glädjen att få flyga.

…och så tar vi ett steg till…

Att man är lite lågt här,  är inte så farligt,  som det ser ut.
Skärmen befinner sig i regel över kantrotorn, varför allt
förhoppningsvis är under kontroll.

Lars…un mirage dans la ciel…?

En rote paragliders

Jag lovar att piloterna under skärmarna njuter helhjärtat !

Anna glider förbi i en aura av pastellfärger som från en akvarell av Cézanne.

Kolla bakkanten på skärmens vänstersida.
Det är så man styr och kontrollera sin skärm.

Det går att utöva mild aerobatik oxå…

Anna förpuppad…

…och på väg att landa på Platån.
Ser ni vresrosbusken i förgrunden….

Lars ur aningen ovanligt perspektiv

De fria horisonternas landskap

Lars också i puppan…undrar om han blir en fjäril då han kläcks…?

Lars en mycket skicklig paraglidingpilot.
Han tog mig på min första tur i en tandemskärm,
då jag tog min licens.

En produkttanker på väg från Halmstad i maklig hastighet

Så här ser Anna ut underifrån..då hon flyger.

Anna lite lågt, men hon knegade sig upp.

Samma regler i luften som till sjöss.

Tjänare Lars…

Min barndomsstad Halmstad på 23 km avstånd i lite dis.

Landning på gång, vilket innebär full klaff för att
 få ner landningssträcka och hastighet.

Jag hade satt min  GoPro på en tuva, där den klickade på med 4 bilder i sekunden.

Min tanke var,  att kanske jag skulle kunna få med
min modell på ett par av bilderna…

Fast det var inte många bilder på modellen jag fick.

Min dag på Hovs Hallar…

…och Lars

Till sist en bild som visar,  att någon har landat sin modell i en vresrosbuske…