…försvann jag i fredags

i stället för att flyga.

 

 

 

 

 

Fredagen bjöd på solsken i Halmstad och vinden på Hovs Hallar
var enligt mätaren 3-5 m/sek NNV.

Detta borde innebära fina hangflygbetingelser där, varför jag
packade bilen och begav mig iväg längs E 6.
Kommen till Snapparp möttes jag av tunn dimma,  som rullade in
från havet, men jag tänkte i min optimism,  att det lättar säkert…

Det gjorde det inte, utan dimman vid Hovs Hallar var tät.
Nu är det ju så,  att jag brukar inte ge mig för lite dimma, utan jag
gick ner till Segeltorpshanget för att flyga.

Nedkommen dit var slog jag fast att sikten var 50 m…
Jag riskerar inte en modell i dimman, då det är lätt att tappa bort
den, vilket med stor säkerhet innebär haveri.

I stället spankulerade jag omkring och tog lite bilder med min
äldsta och därmed kvalitetsmässigt sämsta GoPro. Det var en
GoPro 3 black edition.

De som ansvarar för landskapsskötseln på Hovs Hallar  hade
bland annat dragit upp vresros och enebuskar,
som brett ut sig och skapat en ny biotop, som i alla fall för
skärmflygare och modellflygare ger möjligheter för start och
landning. Platsen för detta var halvvägs ner till hangkanten.

Under min promenad såg jag hur få fåglar,  det fanns.
Jag hade förväntat mig flera småfåglar, men det enda som
hördes, var grågässens intressanta och högljudda  diskussioner
i dimman,  då de passerade.
Undrar vad de sa ?  Kanske de säger, att kolla där nere till
vänster,  där står en fjant till modellflygare och tror han kan
flyga, såsom vi klarar av att göra under IFR-förhållanden…

Kanske det kunde vara  flygbart uppe på Platån. Så jag knatade
iväg från hanget till parkeringen, 800m och började klättringen
uppåt, 80 m,  för att kolla läget.

Det var meningslöst,  vad gäller flygandet, då Platån var lika
omsvept av inrullande dimma från havet som nere vid Segeltorp.
Sikten var i princip 20 meter, så inget flygande här.

Men det hindrar inte,  man går runt och upptäcker. Jag måste
erkänna,  det var inte mycket jag såg , vare sig bildligt eller bokstavligt.

Så efter en timma i dimman, som var kall, drog jag till bilen
och for i riktning Halmstad, där jag åkte ut till hamnområdet
och klämde  lite bilder på grågäss.

Grågäss är tacksamma att fotografera,  för bilderna brukar bli bra
utvisande rörelse,  kraft och energi.

Som sagt gässen fick sina flygturer, men inte jag.
Fast jag tänker få en tur eller flera på söndag eftermiddag vid HH,
då det är  utlovat NNV igen. Ganska svag vind, men 3 sekundmeter
räcker för lätta modeller.

 

En för dagen outnyttjad depå…trots min högteknologiska
vindindikator säger vind 3-5 sekundmeter rakt på kanten…

Halvvägs mellan parkering och hanget har man banat av
vresros och annan buskväxtlighet och skapa betingelser för…

…start och landning med skärm och modell.

Jag tycker det ser bra ut.

Så här borde man göra över stora ytor för att återskapa
den ursprungliga miljön i naturreservatet.

Ett mycket bra exempel på hur strukturen i berget ser
ut i en Horst. Vilket alla utom Banverket förstod,
då tunneln under  Hallandsås skulle byggas…

På Platån var det ännu dimmigare…

…så jag fortsatte att fotografera  stenar…

..och denna stenen är ett flyttblock av granit/gnejs,
som spolats med i en isälv under senaste istiden
i Skandinavien. Ni ser skillnaden i struktur,  mot
den bilden som visar strukturen på berget i en horst….

Dimman, ett resultat av då varm luft möter kallt hav
och som sen väller in över kustlandskapet.

Man märker, om man ser efter, att dimman är inte mer än ca 50 hög över marken.

Denna backen upp till Platån har jag bestigit 1000-tals gånger !

Fast jag anser,  att man kunde satt upp två räcken,  för de som behöver stöd.

Jag vet…stolparna är sneda…det är vinden, vilken blåser
i Kattvik, som med tiden kröker de massiva trästolparna …
Men du ser hur dimman väller ner för kanten

En kråka vid hamnutfyllnaden tar språng ut i det okända…

…eller ett språng ut i frihet…vilket ni vill.

Jag gillar grågässen…

…de har blivit talrika…

…samtidigt som jag tycker att populationerna av kanadagåsen har minskat…

…vilket är en välgärning, då kanadagåsen är en inkräktare i vår fauna
inplanterad av en amatördarwinist i Kalmar län tidigt 30-tal.

Den här gossen, han har nästan ögon i nacken…

Ett skrakpar med hanen till vänster,  håller  en
sothöna sällskap. fast jag tycker,  det danska
namnet på sothöna är bättre, blishøne

En hane av Knipa

Vackra och allmänna fåglar. Honan är betydligt
diskretare i sin färgteckning av förståeliga orsaker.

Hej då !