…eller på svenska, den lilla falken…
…är ett nykonstruerat derivat av den klassiska modellen “Der kleine Uhu” från Graupner i Tyskland.
“Der kleine Uhu”, vilket betyder “Den lilla örnugglan” var en friflygande modell från sent 50-tal som byggts i flera tiotusentals exemplar.
Nu finns den som en modern byggsats för RC-flyg och omdöpt till “Der kleine Falke”.
Anders hade byggt en och kom och flög med den. Jag tror, han sa att den vägde komplett knappt 200 gram…med motor, acke och en lös vario…
Kolfiberrör som kropp, vingen av Jedelsky-typ. Påmonterad elmotor.
En modell för svaga vindar som flyger på minsta termikblåsa och på mycket små hang.
Modellen visar, att tekniken inte sätter hinder överhuvudtaget i dag.
Eftersom vädret var i stort noll vind och sol, var jag ute med en termikmodell och fick utan minsta svårighet 2,5 timmar i termiken.
Detta trots sjöbrisen kom vid 1330-tiden.
Då den kalla sjöbrisen blåser in, försvinner all termik på låg höjd. Men om du klättrar till ca 100 meter, kommer du in i den termiska varmluften, som hovrar ovanpå den kalla sjöbrisen.
Sen kan man flyga termik. Sjöbrisen är som ett kallt täcke, vilket tvingar upp den icke laminära termiska luften.
Det är därför, man kan se moln, som driver åt olika håll under sjöbrisdagar.
Det fanns gott om glador, som jag kunde flyg rote med. Jag lade dessutom märke till, många åt norr flyttande ormvråkar.
Ännu en härlig termikdag och jag ser fram mot morgondagens termikflygningar, vilka också tycks arta sig väl om man kollar prognosen på yr.no.
Vi ses….
Jo det blev bilder oxå …luftbilderna är bilder klippta ur en video från min lilla Mobius. Därav kvaliteten.
Anders med sin lilla modell.
Off she goes… 
Jag hade föredragit lite mer V-form, eftersom den saknar skevroder.
En modell blir mer agil med lite mer V-form.
Snygg i luften
V-stabbe, vilket jag inte gillar på termikmodeller. Varför, tja det är en känsla efter 52 års termikerfarenhet.
En fin typisk modell från Anders modellplansfabrik. I stort klarlackad, delvis klädd med tunn glasfiber. Allt för att få en bra kompromiss mellan styrka och vikt.
Här hangflyg på en av gravkullarna…
Motorn väger 5 gram…
Migrerande människor.
Man kunde inte klaga på vädret. Här Cumulus Congestus vid Hallandsåsen.
Hej, sa jag till ormvråken.
Man förstår, varför den döptes till Den lilla falken, då man ser den avtecknar sig mot den blå skyn.
Njutbart
Efter flygning.
Gladan som försökte tävla med min “Introduction” i termikblåsan, men som fick ge sig. Kolla hur gladan fäller vingarna för att öka hastigheten, då hon vill piggybacka på mig i min blåsa.
Kolla hennes vingspetsar , allt för att förminska det inducerade motståndet…
Jag är i verkligheten bara ca 1 m från fågeln. Kameran förvränger med sin vidvinkel perspektivet.
Här hade pixlarna svårt att hänga med…
Ormvråk som också ligger närma min modell.
Det jag gilla mest. Sitta i min stol och njuta min modell i en blåsa.
Tror du jag känner detta avkopplande ?
Landning