…men varför ska allt vara lätt ?
Vi har haft dåligt modellflygväder sista 10 dagarna,
med få undantag.
Torsdagen kunde bli bra, då jetströmmen nu flyttat på sig,
så lågtrycken inte påverkar oss så direkt.
Alltså en väderstabilisering på gång och det kunde bli
fina förhållanden för hangflyg på Hovs Hallar.
yr.no lovade 2-4 m/sek NordOst på förmiddagen
vridande mot NNV efter 12.
Alltså lastade jag bilen och kom till HH kl 1230.
Hängde på mig det jag behöver för flygningen
och tog mig upp på Platån. Problemet är, att den
branta stigen nu är svårforcerad. Förut fanns
där en trappa, men den är i småbitar.
Uppe på Platån parkerade jag mig vid min vanliga
tuva, monterade och tänkte flyga.
Men vinden var svag. Dessutom kom den något
från NO.
Då vet jag, efter min erfarenhet, att lyftet vid kanten
blir väldigt turbulent.
Men efter att ha gått och vankat fram och tillbaka
i en halvtimma, beslöt jag mig för att prova att
starta.
Jag gick till högsta delen av Platån, där jag vet från
tidigare flygningar, att där är fördelaktigast att
starta och kastade ut, om inte för kung och fosterland,
så i alla fall så hårt jag kunde.
Jag hamnade i svårigheter direkt. Inget lyft och
turbulent.
Här gällde det att rädda modellen in över kanten,
så den inte hamnar i bergskanten, för då kan vara
förlorad.
Modellen flög på stallgränsen och den vacklade
just in över kanten och landade relativt kontrollerat.
Inga skador på modellen, men då jag gick upp till
pilotplatsen igen, insåg jag , vilken tur jag haft.
Du kan se förloppet på videon.
Så jag fick avvakta, tills vinden vred eller ökade.
Precis som yr.no lovat, vred vinden vid 13-tiden till
Nord.
Nytt startförsök. Om det gick som på räls, det vill jag
inte säga, men ut kom jag, som du ser på videon.
Väl ute i laminära havsvinden var det en baggis att flyga.
Jag landade och hängde på min Mobius i nosen,
så du kan flyga med och se, hur fint denna plats är.
Att köra till Hovs Hallar för att flyga hang, det är ett
vågspel.
Låt mig säga så här: Tack vare vindmätaren vid
Norrehamn får jag en indikation på vindens
huvudriktning och ofta är det vindmätaren som
avgör, om jag ska åka eller inte.
I 80 % av mina besök på HH kan jag flyga omedelbart.
Men det är ju de andra 20 % som är problemet.
Jag hamnar ofta i valsituationer mellan att flyga eller
fara hem.
Då fattar jag mina beslut grundat på min snart 50-åriga
erfarenhet av hangflyg på HH och med vilken modell
jag har med.
Jag har lärt mig hur hanget fungerar under olika
betingelser och det kan tyckas, ibland då jag startar,
att detta borde inte gå.
Men det gör det i de flesta fall.
Under sommartid har vi sjöbris, som medför
hangvind vid det lägre hanget vid Segeltorp nästa
alltid.
Jag flyger mera vid Segeltorp än uppe på Platån än förr
i tiden.
Med erfarenhet lär man sig, var svårigheterna finns, var jag
kan landa någorlunda under kontroll och var man absolut
aldrig ska landa.
Det värsta som kan ske är att flyga in i bergskanten.
Jag har gjort det två gånger. En gång för många år sedan
och en gång för 3 år sedan, vilket jag beskrivit på min
blogg.
Det är väldigt svårt och framför allt farligt att klättra
upp för bergskanten och rädda en modell.
Första gången jag drog i bergskanten var det en
slutkörd mottagaracke. Andra gången hade skarvdonen
mellan acke och mottagare glidit isär…
Hur som helst så startade jag 1313 och landade 1538.
Det blev mer än två timmar i luften. Då var jag nöjd.
Jag skulle inte flyga så länge, men det kom två trevliga
människor, som var verkligen intresserade av hangflyg.
Vi pratade nästan en timma, därför blev det längre tid
i luften, än vad jag förutsett.
Men nöjd och glad åkte jag hem, rik på nya upplevelser.
Bilderna klippta ur video från min Mobius.
CB-molnen följer kusten och avlevererar sin nederbörd.
Du ser…havet stormar inte speciellt…
Blåbärsodling. Första steget i exploatering av åtråvärd mark…?
Landa in i bergkanten…inge vidare !
Tur inte detta kom till HH
Ut mot ovisst…
Landning med klaff. Klaff är nödvändigt, om du ska komma ner med full kontroll.
De som flög, då jag gick…Hovs Hallars herrar, korparna.