Kategorier
Flyghistoria

I LÖRDAGS FLÖG JAG J 35 DRAKEN

 

 

 

 

 

 

Jag passerade Hovs Hallar på 50 m höjd och med 800 km/timman.

 

 

 

 

 

SONY DSC

Takeoff

Flygplan 56, en J 35J  Draken stod klargjord och  uppställd
framför 1.Div, Johan Röd på  F 10.

Efter preflightkontroller och motorstart rullades
startaggregatet bort och jag kunde, efter att ha begärt taxi
,
köra ut till banänden för att starta väster.

Efter som checklistan var klar och alla roder kollats under
taxi kunde jag när jag stod i banänden  dra på full motor
och ebk och hålla planet på kurs. Noshjulsstyrningen sitter
till höger och är en kantig ratt. När hastigheten är över 200
km/timmen kan du använda sidoroder.

Eftersom jag inte behövde radarn, sköt jag fram solskyddet
över
instrumentbrädan.
Motorljudet hördes  inte jättestarkt i kabinen, som är
mycket liten.

Rakt fram på instrumentbrädan ser jag till vänster
höjdmätaren, sedan
fartmätaren till vänster upp till
850 km/tim, till höger därom en Machmätare

för hastigheter över 850. I mitten radarskärmen och
upp till vänster
det kanske viktigaste instrumentet för
en Drakenpilot, anfallsvinkeln.

När farten passerar  300  lättar jag försiktigt, drar in
stället och stiger i en svag  högersväng ut över Skälderviken.

Farten 800, höjd 1200m. Efter uttrimning minskar jag
höjden till 50 m och flyger mellan Hallands Väderö och
Torekov,
svänger höger
och passerar Hovs Hallar med 60 graders bankning.

Då märkte jag första gången hur snabbt lastfaktorn ökade
och
varningssystemets diskreta tutande i örat, sa jag
skulle minska belastningen,
då det annars kan bli
grey-eller blackout.

Sen in mot Laholmsbukten och i höjd med Båstad tänder
jag full ebk och stiger i en halvroll till 4000 m ut över
södra Kattegatt, vilket gick i ett nafs, där jag
flyger
ett avancerat flygprogram. Looping, roll,
Immelman, gungor och flygning med höga alfa.

Jag kunde inte låta bli att flyga förbi Tylösandsstranden
på 100 m höjd och mitt för hotellet tända full EBK,
svänga ut mot havet med hög lastfaktor för att sen stiga
till 6000 m igen.

Hoppas de badande hörde mig…Då du flyger, använder
du trimmen som finns på ovansidan på spaken för att
flyga. Det är enklast.

Vidare testade jag vad som händer med farten då
jag flyger med en lastfaktor på 7-8 G i en sväng.
Jo farten sjunker
mycket snabbt.

Flyger du med för hög belastning får du en varningssignal
i hörlurarna.
Flyger du på låg höjd fort med för hög anfallsvinkel
händer otrevligheter.
Draken “tål” ca 22 grader alfa. Mer än det och du
är inbjuden till en superstall, vilket är en bra ersättning
för berg-och dalbana…

Tiden går fort, då man har roligt och efter att ha
kollat bränslemätaren,
som sa jag hade knappt 25%
bränsle kvar,var det dags att planera landningen.

Jag kontaktade ATC i Halmstad och begärde att få
göra
  en Straight in Approach, vilket beviljades,
då inga andra plan var i luften.

Ja, jag måste medge, jag var svett i högerhanden
och hjärnan jobbade med att hålla koll på
instrumenten,
så värdena låg innanför strecken.

Eftersom jag begärt att få landa direkt utan trafikvarv,
hade jag tid på mig att få till rätt
hastighet, höjd
och attityd och sjunkhastighet.

Det var ju god sikt och på dagen, varför jag kunde
göra en hel VFR-landning.
Det gjorde allt enklare. Inget behov att landa med
Anita eller Barbro, vilket är elektroniska system som
ger info till piloten.

När banan i Halmstad dök upp och  växte fram,
var det dags att se till, att få ihop hastighet och höjd.

Jag justerade flyghastigheten till rätt planefart,
så  jag höll strax över 300 km/timman.

Samtidigt kunde jag, genom att lyfta nosen lite ,
öka sjunkhastigheten då luftmotståndet
ökade.

Motorn är ju ett mycket viktigt medel, då man
landar en J35J.
Man balanserar
planet med luftmotståndet och
dragkraften.

Jag tyckte, jag hade dålig sikt genom huven,
då man flöt ut över banan med nosen högt…
å andra sidan flyger jag inte J 35 varje vecka…

Bantröskeln passerade jag med 320 med ökande
motorpådrag och det såg bra ut
  inför sättning.

Nu var jag fokusera på  att  ligga rätt i förhållande
till banan, ha rätt nosläge och rätt hastighet
för
att få en bra och säker landning.
Anfallsvinkel vid landning 10 grader och just innan
sättning hade jag 90% motor för att balansera.

En meter innan huvudstället tog mark i ca 290 km/timman,
löste jag bromsskärmen drog ner motorn för att
minska
rullsträckan. Flygplanen rullade med hög nos, för jag
gjorde ju en ADB-landning, för att hjälpa hjulbromsarna.

Efter ca 750 m på banan stod jag still, kunde svänga
av för att  taxa in , släppte bromsskärmen och körde
in till min anvisade uppställningplats

framför kompaniet på F 14 där jag kuperade motorn
öppnade huven, fick en stege av markpersonalen
lossade fastbindningsremmarna och steg ur.

Ja, pojkar så gjorde jag…..

Om det var på riktigt ?

Nä, tyvärr, men jag flög passet i en fin flygsimulator på Ängelholms Flygmuseum.

Passa på och kör ett pass, om ni är där. En äldre gentleman som stod bakom mig,
när jag flög sa, att på ett sätt är det lättare att flyga ett “riktigt” plan än ett plan i
denna simulatorn…..han var en gammal veteran på Draken, så han visste, vad han pratade om.

Här kommer lite fler bilder från mitt besök på museet:

SONY DSC
En Goblinmotor

Länk:

http://en.wikipedia.org/wiki/De_Havilland_Goblin

SONY DSC

En Vampire från De Havilland England

SONY DSC

En Vampire från F5, dit det kom efter att ursprungligen funnits hos Schweiziska Flygvapnet.

SONY DSC

Ledskenor som styr upp luften till radialkompressorn i motorn.

SONY DSC

Skevroder, trimroder och klaff  Vampire

SONY DSC

Bromsskärm J 35J

SONY DSC

Användes för att förkorta rullsträckan vid landning
och kunde i nödfall användas vid SuperStall,

som inte kunde hävas med normala åtgärder.

SONY DSC

Hemligheten med Drakens förmåga att kunna flyga både fort och sakta, vingens utformning.

.

SONY DSC

Draken hade många goda egenskaper, men den
hade också negativa egenskaper.

Det som kallades rodermomentbegränsning innebar,
att hydraulsystemet inte orkade manövrera roderna
på grund av för stora aerodynamiska krafter.

Krävde många piloters liv innan man blev uppmärksam
på problemet.

Löstes genom att man aktiverade de övre luftbromsarna.
Uno Andersson, erfaren Drakenpilot sa att då luftbromsarna
var aktiverade kunde, man dra ytterligare 1 G.

Man kunde se då detta aktiverades, på till exempel
flygdagar, då piloten drog aningen för mycket.
planet blev då “oroligt” i svängarna.

Jag glömmer aldrig en uppvisning på F14 Halmstad
1984, då i alla fall den piloten flög med belastning
som hette duga !

Han gjorde också en looping och kom ur den ca
30 m över marken.
Jag trodde aldrig han skulle klara det .

Ett annat problem med Draken var Super-stall
. En superstall skiljer sig från en vanlig G-stall genom
att Super-Stallen är ett stabilt läge.

Superstallen tog många piloters liv, innan man
genom riktad utbildning lärde sig bemästra problemet.

Det fanns en tredje nackdel som heter Rodervinkelbegränsning.
Detta uppstod, om man i överljudsfart flög med större lastfaktor

än 3-5 g i vissa fartintervall.

Begränsningen innebar att stötvågorna
på vingen skuggade roderna. Gick ju ganska enkelt att lösa
om man sänkte farten.

I övrigt kan sägas att J 35 var ett mycket mycket
bra flygplan.
Tänk på att det blev framtaget med räknesticka och
mekaniska räknemaskiner…

“Plattorna” framför roderytan är massabalanser för att
balansera ut rodret inget annat.

SONY DSC

J 35 J

SONY DSC

J 35 J fighting face

SONY DSC

Cockpit på Draken är trång…

SONY DSC

Instrumentpanel J 29 B.

Inte mycket….

Från upp till vänster: G-mätare,  flyghastighet, horisontgyro, kompass, kronometer,

variometer,  höjdmätare, bränsletryck, tror jag, libelle med spade, varvräknare,

bränsle,  motortemp utlopp, motyortemp kalla delen.

SONY DSC

Tidig Drakenpanel.

SONY DSC

SONY DSC

Draken version “F”.

SONY DSC

Hej, det är jag som är Draken !

SONY DSC

En Rolls-Roycemotor bärgad från ett i Kattegatt störtat engelskt bombplan.

Kategorier
Segelflyg

EN FULLÖDIG FLYGDAG IGEN…

 

 

 

 

 

 

 

…upplevde jag i måndags.

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Måndagen infann sig med lika fint väder, som det varit sista veckan.
Det var solsken, cumulus på gång, vilket sa, att det kan bli fint
termikflygväder.

Enda orosmomentet var ju risken för åska ochvidare var det hög luft-
fuktighet och dis.

Men det hindrar ju inte, den intresserade flygaren att åka ut för att
få en stund på vingarna.

In med Avan i bilen och ner till Tjärby. Kom ner ca kl 0930 och
termiken var i full gång. Så jag monterade och gjorde allt klart
för flygning…..men då jag skulle slå på sändaren, var den redan på…
och acken deaktiverad.

Jag hade glömt slå av, när jag hade justerat en sak på en av mina modeller.

Nu är det inget katastrof, för sändaren har en cutoff-funktion, vilken slår
av sändaren då LiPon kommit ner till 9 Volt.

Eftrsom jag alltid har laddare med, fick jag sätta sändaren på laddning
med 2 C. Efter 30 minuter var det klart och det var att starta.

Termiken mycket stark, men mycket disigt, så redan på 400 m höjd
var modellen svår att se.

Hur som helst, så fick jag 2 timmar i termiken innan jag landade och
då var jag ganska mätt på termikflygning.

På eftermiddagen var jag social och vi åkte till stranden. Varmt.
I vattnet 25 grader…

Pär ringde och ville flyga hang. Så vi träffades klockan 1730 och drog ner till
HH.

Där det blåste 6 m/sek rakt på. Kunde inte bli bättre.

Efter mitt utkast, fick jag då jag passerade kantrotorn en mycket hoppig resa.
Det var att plocka fram sin flygskicklighet, för att reda ut det.

Men allt gick ok och man man kunde njuta de fina förhållandena med andra
aeronauter, skärmflygarna.

Pär, som har ett plan som är lätt och sprött, Lunaken, kastade ut och
fick efter lite äventyr modellen stabiliserad, sen den passerat kanten
och också han upplevde fin flygning.

Som vanligt passerade trevliga människor, som ställde vettiga frågor,
eftersom vår flygning väckte deras intresse.

Så Pär och jag berättade och visade.

Efter lyckligt genomförda landningar för oss båda, för gudarna ska
veta, att det är inte lättlandat på HH, om man inte är ett superproffs
förstås, vilket inte vi är.

Vi har bara var och en mer än 40 års erfarenhet av flygningar på
Hovs Hallar…därför vet vi, vad som kan hända.

Klockan 2200 var jag hemma efter en intensiv upplevelsedag
med modellflyg, natur och möte med olika människor.

Jag visar lite bilder.

DCIM138GOPRO

 Klart den gamble hangflygaren är glad inför flygningen.

 SONY DSC

Vår landningsbana är klippt…

SONY DSC

Pär har kämpat sig uppför backen med sin modell.

SONY DSC

…undrar om….tänker modellflygaren.

SONY DSC

Start 1.

SONY DSC

Start 2.

SONY DSC

Start 3.

SONY DSC

“Flyg”, säger Pär.

SONY DSC

…fast kantrotorns muskler skakar om modellen…

SONY DSC

..nu ok ?

SONY DSC

…nä,  den får en omruskning till…

SONY DSC

…som synes…

SONY DSC

…nu gäller det att få planet i sina händer 100% igen…

SONY DSC

…men modellen är inte ute över kanten än…

SONY DSC

…akta buskarna !!!

SONY DSC

…klarar det sig ?

SONY DSC

…jo…

SONY DSC

…det ska det väl…

SONY DSC

…göra.

SONY DSC

En Lunak och en Alpen Sprintskärm, tror jag det är.

SONY DSC

Pär svänger i solgatan.

SONY DSC

Fler som hangflyger.

SONY DSC

Pär planerar landningen med Lunaken. Man måste planera landningen här.
Speciellt med en sådan modell som denna.

SONY DSC

Landningen gick bra.Betänk vad som kan hända, om man träffar en sten som ses här….
med en kropp uppbyggd av balsa och  tunna lister….

DCIM139GOPRO

 Ett glatt gäng som kom och var nyfikna.

DCIM139GOPRO

 Glada, positiva människor.

DCIM139GOPRO

Familjen hade besök av en student från Kenya,
som var den, som ställde de vettigaste frågorna.

DCIM139GOPRO

 Ett andäktigt lyssnande auditorium…

DCIM139GOPRO

 Undrar vilken skröna den gamble hangflygaren nu drog…

DCIM139GOPRO

…”å så här stora är getingarna på hovs Hallar”…..

DCIM139GOPRO

Pär ger en privatlektion..

SONY DSC

Den gamble med passerande modell. I nosen försedd med en GoPro.

(Alltså modellen).

SONY DSC

Jaha. säger Pär, båda modellerna hela…

SONY DSC

En av de två arter tistlar som växer på Hovs Hallar.

SONY DSC

Den är verkligen taggförsedd.

SONY DSC

..och jämfört med den föregående är denna tistelarten som en bomullsblomma.

SONY DSC

Den gamble och havet…

SONY DSC

Paragliderpiloten flyger in i den nedåtgående solen efter en fin flygning på Hovs Hallar den 28 Juli.

Kategorier
Flyghistoria

ÄNGELHOLMS FLYGMUSEUM…

 

 

 

 

 

…var för mig ganska okänt tills jag läste om det.

 

 

 

 

Den sista flygningen med Viggen från 1. Divisionen F 10, Johan Röd.

Planet målat rött och försett med divisionens märke.

Att det fanns en flygflottilj i Ängelholm, som hette
Kunglig Skånska Flygflottiljen,
även kallad F 10,
det var inget nyhet för oss som fyllt 25…

Jag och mina flygkamrater som flyger hang på Hovs Hallar
har suttit på hangkanten
många gånger väntande på vind
och då kunnat se speciellt  J35J öva jaktstrid på
låg höjd
över havet.

Vi minns också när F 10 innan jul gjorde sin så kallade
“Julgransflygning” över de
omkringliggande städerna.

Det var en elegant formationsflygning av tror jag två
divisioner Draken, som flög lugnt på ca 500 m höjd i
form av en gran och illustrerade
  julgransljusen med
tända landningsstrålkastare.

Likaså minns vi,  som var där, flyguppvisningarna på F 10.
Då var det 50-60000
åskådare som kom.

Men allt det är slut.

Har vi något flygvapen kvar ? 6 divisioner Gripen…..om
man inte fattas för mycket reservdelar förstås.
Tur man är engagerad i Modellflygvapnet nu !

Nåväl, i söndags åkte jag ner till Ängelholm, vädret var
ju inte superbra för
modellflyg, så det passade fint.

Ska ni köra dit och ni kommer norrifrån på E22/E6
kör till vattentornet och där höger.

Ni kan också svänga av vid Hjärnarp, köra mot Torekov
och ta vänster mot Barkåkra.
Fortsätt vägen och ni kommer till gamla F 10 infart
och flottiljvakt. Sen följer ni de
små skyltarna.

När ni ser museet, som har ett ställ robot 68 Bristol
loodhound utanför, sväng höger och parkera.
Nu är ni framme. Inträde 60 spänn, men ta med 120
så kan flyga simulatorn.

Som med de flesta museum drivs det av idealister,
vilket betyder att budgeten är tight.

Mitt intryck av museet är, att det är mycket välordnat
och att det beskriver just det
,

man vill ha reda på. Alltså vilka plantyper F10 har använt,
trustning och historiska
skeenden.

Allt är proffsigt arrangerat. Montrarna är inte överlastade
, utan man kan smälta
synintrycken. Intressant var att
lyssna till jaktstridsledarens arbete.

Har man ett museum och man vill ha besökare, då gäller
den gamla sanningen:

Syns du inte finns du inte “!
Så det gäller för de, som håller i det att vara aktiva.

Deras hemsida gjorde ingen människa glad, så där skulle
de behöva en person med friska ideér.

Man har ju i museet en J 22, vilket alla vet var ett
svenskkonstruerat jaktplan från 40-talet, som är i bra skick.
Jag frågade en initierad: När ska ni flyga ? Han sa,
antagligen lite på skoj, att det hade gått nu, men vi saknar
medel att
  genomföra vissa kontroller.

Men om man har ett flygplan i så gott skick, varför ställer
man det inte på plattan och i alla fall
motorkör nån gång
varje helg ?

Det tror jag skulle dra folk.

En annan sak som skulle öka besöksfrekvensen, hade
varit om de ansvariga hade kunnat
ha “Värdar”, alltså
före detta piloter , tekniker som kunde svara
på frågor och finnas
tillgängliga under öppettid.
Folk som kommer är mycket intresserade att höra
något om den tid, som varit, från de som varit med.

Jag kommer med 2 poster till om museet så håll ut  !

Att fotografera är inte lätt i lokalerna , då det är mörkt.

Men jag satte min systemkamera på auto, så fick
den själv bestämma, när blixt skulle användas.
Man ska tänka på att då den tar utan blixt och det
är dåligt ljus, blir det långa exponeringstider och då
ska man se 
till, att kameran hålls stadigt för att få
så skarpa bilder som möjligt.

Lite kommenterade bilder:

 

SONY DSC
Ja, ni ser själva, vädret i Halmstad vid 1400-tiden…

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

En radialmotor konstruerad och byggd av Enoch Thulins verkstäder.

 

SONY DSC

Ventilmekanismen. En stötstång styr både insug och avgas.

 

SONY DSC

Vipparm kullagrad. Tillverkningsår ? Kanske runt 1914-1915…

 

SONY DSC

Motorn var en kopia av en fransk motor. Läs hela storyn här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Thulin_Typ_B

 

 

 

 

SONY DSC

http://sv.wikipedia.org/wiki/FFVS_J_22

 

 

SONY DSC

Rejält avgasrör.

 

SONY DSC

Landstället var väl en akilleshäl på J 22. Man ville ha landningsstället så fysiskt litet som möjligt.
Detta för att man inte skulle inkräkta på utrymmet i vingen.

Man var tvungen att ha ett visst utrymme för att få plats med en stark vingbalk.
Därför blev stället som det blev. Jämför också med Me-109.

 

SONY DSC

 

 

Pratt & Whitney STWC-3 producerande 1065 bhp.

SONY DSC

 Bokstaven “K” på landställsbenet torde  betyda: “Röd Kalle” från Första Divisionen F 10

 

SONY DSC

Man kan föreställa sig, hur arbetskrävande det är att bygga ett krigsflygplan.

 

 

 

 

SONY DSC

En på sitt sätt snygg modell av en Me-109 hängande i taket.

 

SONY DSC

Planet byggt i inhemskt material…

 

SONY DSC

Brandskottet skulle hålla mycket.

 

 

SONY DSC

En tidstypisk fena och sidoroder.

 

SONY DSC

Översikt 1.

 

SONY DSC

Översikt 2.

 

 

 

SONY DSC

En bild för heraldikerentusiaisterna.

Kategorier
Old Timer flyg

OT-SM 2014 RINKABY

 

 

 

 

 

Det börjar närma sig Svenska Mästerskap i OldTimerFriflyg 2014.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Som vanligt avhålls nationella mästerskap i OT-flyg på det militära övningsfältet Rinkaby
utanför Kristianstad 8-9-10 Augusti 2014.

Jag åker alltid dit i spänd förväntan att se nybyggda modeller och fina flygningar.

Som jag skrivit tidigare, så har ni aldrig sett en friflygtävling förut, så har ni
chansen att se friflyg och OT-Friflyg nu. VI tävlar från fredag ca kl 1200 till och med
söndag eftermiddag om inget exceptionellt sker.

Man kör in i Rinkaby och tar inne i samhället vänster mot Åhus. Kör vägen och spana
ut mot fälten, så ser du var vi är.

Så här ser planen ut om ni undrar:

 

SONY DSC

Det är inte näsdropp denna modellen har, det är gummimotorn som luftar sig lite.

 

 

SONY DSC

 

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

Kategorier
Flyghistoria

HORTEN IV

 

 

 

 

 

 

Ett flygplan före sin tid

 

 

P1090481

 

 

 

 

 

 

I Tyskland under 30-talet fanns två bröder Horten, som experimenterade
med plan konfigurerade som flygande vingar.

Ni kan googla på “Horten Nurfluegel” så finns det oändligt att läsa.

Flygplanet jag fastnat för, är ett segelplan, som heter Horten IV och
som konstruerades och byggdes 1939-1940 som prototyp.

Horten IV var en vidareutveckling av tidigare flygande vingar,
som de båda bröderna konstruerat, byggt och testflugit.

Denna Horton IV såg jag i museet på Wassekuppe i Tyskland, vilket
väckte mitt intresse för dessa genialiska konstruktörers arbete.

Jag tror det har gått program på nån kanal, som handlade om ett av
bröderna Hortens mest avancerade projekt, Ho 229.

http://en.wikipedia.org/wiki/Horten_Ho_229

Detta var ett plan utrustat med två Junkers jetmotorer, som enligt
specifikationen skulle ha en operativ räckvidd på 1000 km och flyga
med hastigheten  1000 km/tim
och kunna bära en vapenlast på 1000 kg.

Förutom att konstruktion vad gäller aerodynamik och flygmekanik
var enastående, så var planet mycket svårt att se på dåtidens radar.

Jämför utseende på Ho 229 och den amerikanska B-2 Spirit…….

Jag är lycklig innehavare av en tidskrift som heter “FlugSport”
utgiven mellan 1908-1944 av det tyska segelflygets fader,
Oskar Ursinus, som var verksam vid Wasserkuppe under pionjärtiden.

I denna tidskrift hittade jag lite bilder och uppgifter på Horten IV.

För övrigt, om du googlar Horten IV och söker bilder, finner du
så mycket du kan behöva.

Men lägg märke till detta plans vackra utformning och kom ihåg
uttrycket: ” Ser det bra ut, flyger det bra.”

Här kommer lite bilder med kommentarer.

 

IMG_2981
En modell av  Horten IV hängande i taket på
museet på Wasserkuppe.

 

IMG_2986

En sprygel till en Horten IV.

Senare versioner hade en profil som var en exakt kopia
på NACA-profilen,
som P-51 Mustang hade.
Vid mätningar hade man i Tyskland förstått,
att denna tunnare profil
  genererade mycket mindre luftmotstånd.

P1090479
Här syns den radikala konstruktionen med sitt stora sidoförhållande.

 

 

 

P1090474

På denna något gryniga bild får man en aning om,
hur piloten hade att ligga på magen , då han flög.

 

 

 

P1090483

Ni ser själva sidoförhållandet; 21 !

Se också det för den tiden ovanligt höga glidtalet 1:37

Jämför glidtalet med exempelvis de vanligaste skol-
flygplanen i Sverige under 60-90-talet ,  Bergfalke .

Glidtal Bergfalke II = 1:28

Glidtal Bergfalke IV= 1:32

 

 

P1090485

Undrar hur det kändes att ligga i nosen…

…om man var tvungen att utelanda i lite
obanad terräng…

P1090491

En tidig version av ett av bröderna Hortens plan.

Flygplanet ansågs av piloterna att vara mycket lättfluget med godmodiga
egenskaper utan överraskningar.

Man hade ett haveri med dödlig utgång på grund av ett mekaniskt fel.
Piloten lämnade planet,
men en felfunktion i skärmen gjorde, att hans
nedfärd gick för fort, varvid han omkom.

Planet var också utmärkt på på vinsch och i flygsläp.

De sista flygningarna gjordes våren 1945. Totalt tillverkades
10 Horten IV och jag tror att minst 2 finns kvar, troligtvis 3
och kanske till och med 4.

 

 

Horten_Ho_IV

 

En  variant av Horten IV i segelflygmuseet Wasserkuppe

 

P1090499

Försättsbladet på en av de bästa flygtidskrifterna “FlugSport”

Utgiven av Oskar Ursinus från 1908 till 1944, då den gick i graven.

Kolla texten:


…”
under medverkan av ledande fackmän, utgiven av Oskar Ursinus civilingenjör Frankfurt am Main“…

…och jag kan lova eventuella läsare av tidskriften att bludder och prat i nattmössan förekommer inte.

Det är ordning och reda och tysk grundlighet. Önskar att  fler flygare,
både modell- och fullskalaflygare
hade läst de utgivna tidskrifterna mellan 1935-1944.

Då hade mycket kunskap om aerodynamik, flygmekanik och teori grundlagts.

Lite video:

         

Kategorier
Old Timer flyg

RM I FRIFLYGSKALA DEL 4/4

 

 

 

 

 

 

Bilderna som blev “över,” som jag inte ville slänga…

 

 

 

SONY DSC

Jag tog ju många bilder vid träffen och har redovisat de med störst relevans,
men ändå var det mycket bilder kvar i lådan.

Därför valde jag ut en bunt, som för de inblandade och intresserade
har ett visst intresse.

Se bilderna som en mix av diverse motiv, allt tillhörande RM i Friflyg-Skala
i Skånes Fagerhult 2014.

Bilderna är inte speciellt editerade, men jag har tagit med varje bild av någon
speciell anledning.

Bilderna och texten vill jag ska vara så, att de eventuellt kan väcka intresset för
denna del av modellflyghobbyn
bland de som aldrig upplevt friflyg tidigare och
speciellt då friflyg med modeller konstruerade för 50-75 år sen.

Det är inte skrivit för experten, ty han hämtar informationen någon annanstans.

Jag vill bara försöka skapa en positiv känsla hos betraktaren/besökaren på min
lilla blogg,
vilket kanske kan inspirera till ett mer aktivt deltagande i friflygeriets
byggande och aktiva flygande.

Eftersom jag skriver från okunnighetens horisont, vad gäller OTfriflyg,
tar jag med dilettantens plikt med glädje
emot rättelser och information
från mina läsare.

För jag vet, mängden av kunskap ute i den puttrande cybergrytan är ett öppet intervall !

Om betraktaren skulle vilja bli medlem i SMOS, Sveriges Modellflygares
Old Timer Sällskap, så gå till vår hemsida, där det finns all info, du kan
behöva, för att få veta hur det går till.

Länk:

http://www.smos.info/

Ja, här kommer de sista bilderna.

Förresten om någon vill ha en speciell bild i fullt format så maila mig.

Jag kommenterar bilderna,  om jag har något vettigt eller ovettigt
att tillägga…

Som allmän information vill jag tala om, att alla markbilder är tagna med
normalobjektiv
  med min Sonykamera.

 

 

SONY DSC
Tävlingsledaren beslutar: Här !

 

 

 

 

 

 

SONY DSC
En mycket skicklig och hängiven modellflygerska, Andrea Hartstein.

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC
Johan Wallin skymd av Andreas modell.

 

DCIM100GOPRO
…å här står en man, som helst skulle vilja flyga alltid.

SONY DSC
Westland Widgeon

 

SONY DSC
Koncentration inför en tävlingsstart.

 

 

 

SONY DSC
Thomas provar Christers nybyggda fina  Zlin 24 Krajánek

 

 

SONY DSC
Anders Sellmans nya Rieseler Stahlwerk verkade färgmässigt anpassad
till växtligheten på Fedingefältet…

 

 

SONY DSC
En ganska enkel och välflygande modell redan efter 2 starter.

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC
Lars-Eriks provstart med “Silvermåsen”

 

 

SONY DSC
Tycho håller Christers Zlin 24 i ett stadigt grepp.

När jag hör namnet Tyko, som väl inte är ett så vanligt namn idag,
tänker jag ofelbart på det, som de flesta kan
dialogen utantill på:

“Karl-Bertil Jonssons Julafton”  i tv .

Alla minns Karl-Bertils vördade fader, som heter  just Tyko.

 

SONY DSC
“Up she goes”….

 

 

SONY DSCTursamt att Zlinen inte kom in i balmaskinen,

för då hade den slutat som ett kosttillskott i ensilaget…

 

SONY DSC
Johan startar sin Westland Widgeon.

 

 

SONY DSC

Här gäller det att hoppa åt rätt håll !

 

SONY DSC
Gissa vem…

 

SONY DSC
…som har modeller som flyger bra…

 

SONY DSC
…nästan alltid…

 

SONY DSC
Andrea

 

SONY DSC

Final och utflytning för Zlinen

SONY DSC

Jo det klarade markeringen.

 

 

SONY DSC
Som sagt, i allt väsentligt två lika flygplan, fast det skiljer nästan 100 år på tillverkningen.

 

 

SONY DSC
Här flyger Stens Sukhoi-11 med dubbel ljudhastighet.

 

 

SONY DSC
Anders kollar Thomas Thulinjagare

 

 

SONY DSCJohans dotter som lyste upp vår dag på fältet.

 

 

SONY DSC
Jag undrar hur mycket Anders Me-109 väger ?

 

 

SONY DSC
Denna aerodyn konstruerades för 97 år sen.

 

 

  SONY DSC
Thomas fick sin nya kärra ordentligt trimflugen . Den flög bra.

 

 

SONY DSC
Sikta mot stjärnorna Sten….eller befinner du dig på en karriärstege ?

Avdelning cirkusakrobatik…eller ska vi kalla det cirkusaerobatik…?

 

 

SONY DSC
Bagaget i en friflygares bil.

 

 

SONY DSC
Gunnar Stedts trilskande motor på hans Consolidated PT3

 

SONY DSC
Kolv och foder var utslitna…

SONY DSC
Anders Sellman i elegant huvudbonad.

SONY DSC
Dags för tävlingsstart.

 

SONY DSC
Anders Lacey i aktion.

 

 

SONY DSC
Har ni lagt märke till ställets vinkel ?

 

 

SONY DSC
Som sagt, märkligt att planet flyger så bra, som det gör,
med hänsyn tagen det första synintrycket jag fick…

Jag fick lite info av Andrea Hartstein och satte mig ner och kollade Re-talet.

Re-talet är inte så lågt,  som jag först antog. Länk:

http://airfoiltools.com/calculator/reynoldsnumber

Vidare googlade jag upp planets kända egenskaper och konstruktionen
är lyckad  så tillvida att aerodynamiken
och mekaniken fungerar väl,
vilket gör det till en lämplig friflygmodell.

För modellerna jag sett, de flyger i mina ögon fantastiskt bra !

 

 

SONY DSC

Hawker Hurricane, den typ av jaktplan som sköt ner fler tyska flygplan än Mitchells Spitfire…

 

SONY DSC
Christers scratchbyggda mycket välflygande och fina modell,
som jag just via E-mail fick reda på av Christer,
att den heter Lancer 49 och är byggd efter en ritning
köpt från Bob Holman i USA.

 

 

SONY DSC
Detta är i mina ögon just en sådan modell,
som ser bra ut och som då också flyger bra.

 

 

SONY DSC
Fina proportioner på flygplanet.

 

 

SONY DSC
Reachin´for  the sky…

 

SONY DSC
Supermarine Sparrow med trött motor för Gunnar Stedt.

 

 

SONY DSC
Vem är gladast ? Piloten eller byggaren ?

 

SONY DSC
Ja, då gäller det att pusta upp sig Sten…

 

SONY DSC
…så man får upp trycket…

 

 

SONY DSC

…inför starten.

 

SONY DSC
Christer Jönssons utsökta Zlin 24.

 

SONY DSC
Med skevroder och några små justeringar….sen så !

 

SONY DSC

Thomas tävlingsledaren har lastat för flygning…

SONY DSC
Tempo byggd och flugen av Per Nilsson.

SONY DSC

Flöt fint redan vid andra starten.

SONY DSC

Här efter urkopplingen.

SONY DSC
Ganska nära skogen…

SONY DSC
Modellen värd ett bättre öde än att sitta i en björktopp.

SONY DSC
Första linstarten. Kurvade för brant och spiralade.

SONY DSC

Men landningen gick utan skador.

SONY DSC

Senaste linstarten…

 

 

SONY DSC
Denna björk utövar magnetism på en modell….just samma trädmagnetism
som hemma vid
vårt hang vid Tjärby, där vi har en tall som gör samma sak.

Fråga både mig och Pär …

 

 

SONY DSC
Nesting peacefully….

 

 

SONY DSC
Min trogna Ava som jag tog en del av flygfotona med.

 

 

SONY DSC
Thulinjagaren.

 

 

SONY DSC
Thomas har mycket erfarenhet av just Thulinjagare.

 

 

Ja kära besökare på min blogg…..nu orkar jag inte mer
från RM i OT-Skalaflyg i Skånes Fagerult 2014.

 

mats

Kategorier
Old Timer flyg

RM I FRIFLYGSKALA DEL 2/4

 

 

 

 

 

Detta är andra delen av min redovisning av  träffen

på Fedinge fältet för friflygande skalamodeller.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

Pers “Tempo” ruvande i sin björk…

 

Denna tävling gäller inte liv och död, utan är fastmer en trivselträff, då man ses
och utbyter tankar och synpunkter.

Det är ingen stress och hets, men tävlingsivern märks bland de stadgade
gentlemännen och den enda deltagande damen, som säkerligen var yngst i gänget.

Under eftermiddagen bröt man verksamheten för mat, som anordnats av
Åsa Stibner och en granne Gun Hansson. Jag åt inte själv, men jag vet,
alla var nöjda,
mätta och glada efteråt.

Åsa bor just bredvid Fedingefältet, vilket jag kommer att visa med
flygbilder i en senare post.

Vädret blev under dagen ännu bättre, genom att instrålningen minskade
på grund av Altocumulus  och höga Cirrus medförde det, att den termiska aktiviteten
minskade. Därigenom blev luften, om inte laminär, så i alla fall relativt fri
från turbulens.

Nu ska jag inte orda så mycket om tävlingen, det kommer på SMOS hemsida
senare, men jag kan visa en drös bilder i en blandad kompott!

Ta emot för nu kommer de!

SONY DSC

Thomas på väg ut med sin Thulinjagare och sin Pietenpol.

SONY DSC

SONY DSC

Till höger det gula planet, en Fairchild UC-61K Argus Mk3.

SONY DSC

Lars-Erik Fridströms Blackbourne Monoplane 1912 om jag ser rätt…

SONY DSC

Kolla propellern…

SONY DSC

Mycket pyssel att rigga alla wires via spänntornet.

SONY DSC

Sten Perssons Sommer 1911

En Sommer…..som antagligen som modell flyger fortare än originalet.
En styggelse att se…..tycker jag 100%.

SONY DSC

Sten har inte flugit den på mer än 10 år och det har
gjort, att modellen är väldigt spröd, så han höll sig
på marken för säkerhets skull.

SONY DSC

Några bilder på 1911 Sommer Monoplane

SONY DSC

Bakom radialmotorn…..en kolsyremotor.

SONY DSC

Kolla hjulen, fälgarna och ekrarna…

SONY DSC

Kolla ekrarnas skalalriktighet

SONY DSC

Klart man är glad med en sådan fin modell!

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Lars-Erik förbereder sin Blackburn Monoplane 1912

SONY DSC

Koll av motorn

SONY DSC

Låter bra…

SONY DSC

…dags att starta…

SONY DSC

…så vi sätter fart…

SONY DSC

..modellens startsätt liknar Stens Desoutter…

SONY DSC

…release !

SONY DSC

Flyg nu säger Lars-Erik…eller i alla fall tänker han det…

SONY DSC

Monoplanet stiger i alla fall…

SONY DSC

..ser ok ut..ännu…

SONY DSC

…men modellen gick in i en sjunkande vänstersväng och…

SONY DSC

…gjorde en tidig landning.

SONY DSC

Det är bara att tanka upp igen och på det än en gång…

SONY DSC

Motorn…? Säkert 50 år gammal.

SONY DSC

Koll av att allt sitter som det skall, när motorn går…

SONY DSC

Igångspringning i  ett par bilder…

SONY DSC

SONY DSCSONY DSC

SONY DSC

Det Lars-Erik tänker och gör på följande bilder är utomordentligt typiskt
för den hängivne modellflygaren!

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Vingen fick en skada vid infästningen enligt Lars-Erik.

En video av flygplanet på The Old Warden Aerodrome.

SONY DSC

Anders Sellman mekar sin Thulin D med parasollvinge.
Ett plan som är tydligt inspirerat av Morane Saulnier L.

SONY DSC

Att fästa vingen är ett knåpgöra, för det är smått…

SONY DSC

…vilket betyder att gummibanden är extremt små!

SONY DSC

Christer Jönsson ska provflyga sin nya modell nummer två för dagen.

Modellen är en Lancer 49.

SONY DSC

 Gunnar Stedt startar sin Supermarine Sparrow från 20-talet.

SONY DSC

Trodde först det var något från De Havilland, när man ser på fenan men….
den är i alla fall engelsk.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

 Tyvärr hade Gunnars Sparrow en utsliten motor i sig,
som inte orkade producera tillräcklig kraft…

SONY DSC

Modellen var inte riktigt på humör i maskinrummet i dag.

SONY DSC

Christers modell av en 30-tals kärra…tror jag.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Eldriven och flög lätt och bra.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Den heter Lancer 49 och Christer har byggt den efter en Bob Holmanritning.

SONY DSC

SONY DSC

Andrea bärande sin utrustning. Starkt att resa runt i Sverige med buss och järnväg,

medförande stora kartonger med sina fina modeller.

SONY DSC

Anders med sin kolsyredrivna Hawker Hurricane.

SONY DSC

Ett mycket elegant plan…

SONY DSC

Motorn är alltså en kolvmotor som drivs med komprimerad kolsyra.

Motorn funkar som en omvänd kolvkompressor.

SONY DSC

Anders har alltid mycket välbyggda modeller….

SONY DSC

…därför är de inte noggrant byggda, flyger inte tingestarna bra.

SONY DSC

Nu var problemet att kolsyrepatronen just dragit sina sista andetag.

SONY DSC

En Pietenpol, som har varit en populär modell att bygga i olika format.

SONY DSC

Ibland är tingen emot piloten…men man ger aldrig upp.

SONY DSC

Anders förbereder sin Lacey M-10 och väntar på ögonblicket…

…han står lika beredd och samlad som Clint Eastwood,
när han skulle göra upp med
sin antagonist,
på gatan utanför westernstadens saloon.

Men istället för en Colt six shooter single action  av kaliber .45,
så håller han en single shot laddad gummimotormodell i handen,
som inte skjuter utan som drar!

SONY DSC

Nu !

SONY DSC

En fokuserad pilot med blicken endast för sin modell.

SONY DSC

Jag är mycket imponerad, av denna modells utomordentliga förmåga

att flyga väl och länge.

SONY DSC

Andrea har  en slik flygmaskin och även den flyger excellent !

SONY DSC

SONY DSC

Jag fick en förklaring av Andrea varför just detta plan
var så lämpligt för friflyg.

SONY DSC

SONY DSC

Just innan landning…

SONY DSC

Ny start av Anders.

Lika intressant som planets uppförande är piloternas plastik
och kroppsspråk i förhållande
till modellens rörelser. Speciellt
då den gör något,
som inte då är önskvärt.

SONY DSC

Det var nära skogen, men kärran klättrade bort.

SONY DSC

…och landade säkert så småningom.

Jag har många bilder kvar, så det blir två delar till om RM.

Stay tuned !

Har jag skrivit grodor så var snälla att rätta mig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

RM I FRIFLYGSKALA DEL 1/4

 

 

 

 

 

En samling entusiaster träffades

för att flyga och umgås i lördags…

 

 

SONY DSC

 

 

Målet var att avgöra RM i skala för friflygande modeller.

Väderläget var synnerligen gott. Svag nordostlig vind, solsken men
inte alltför varmt.Tyvärr var inte uppslutningen, så det blev trängsel,
men nästa år blir det bättre.

De som kom var i alla fall fulla av tävlingslust och stolta att visa
upp sina friflygande skalamodeller.

Jag säger bara, att jag är väldigt imponerad av, hur de modeller
som var väl intrimmade flög.

Att så små modeller kunde flyga så väl och så länge med
kraften från en gummisnodd.
Jag tänker speciellt på Andrea Hartsteins modeller, som är en
fröjd att se i luften.

Well done Andrea !

Flygfältet vid Fedingesjön anlades 1933 och utgjorde då ett
nödlandnings-reservflygfält för postflyget mellan Stockholm
och Malmö.

Postflyget hade ett nödlandningsfält varje 50. km, vilket kunde
behövas, när ventilerna rök i motorn eller när magneterna
krånglade.

Under kriget var fältet ett reservfält för vårt försvar och tog
också emot nödlandande tyska flygplan, som av någon
anledning tog sig hit.

Fältet ägs av en man som heter Bo Marntell som förutom
till flygverksamhet använder delar av fältet för sin samling
av gamla entreprenadmaskiner.

Fältet används också av segelflygarna, då man har fri
luft upp til FL95 tror jag…

Fältet ligger vackert placerat vid Fedingesjön jämte
Skånes Fagerhult.

Det är ett utmärkt modellflygfält.

Innan tävlingen började träffade jag ordföranden i SMOS,
Per Nilsson som skulle provflyga sin nybyggda “Tempo”.

Efter ett par provkast drog Per upp modellen på linan
och modellen gled bra.

Den gled så bra, att den lyckades topplanda i en hög
björk jämte banan. Där låg den som en ruvande stork,
oåtkomlig för människor :=(

Vi försökte kasta ett blylod upp i björken, men misslyckades
skändligen.

Vi skulle behövt en 15 m lång stege, eller en pilbåge så vi
kunde skjutit upp en tunn lina, vilken kunde dra över en
grövre lina,  vi kunde använt för att ruska ner den
tredskande modellen.

Men som det sägs, ner kommer den alltid.

Synd om Per att hans nya modell inledde sitt aktiva
flygliv med att häcka i en björk i Skånes Fagerhults
vackra natur.

Även andra drabbades av, att deras modeller fick
migreringslusta.

Sten Persson fick en promenad och framför allt fick
han  utföra ett akrobatiskt trick, då han skulle bärga
sin modell från en hög grenlös talls krona.

Det gjorde han stående på en dubbelkopplad stege
hållande en 5 m lång ribba, som var förlängd med ett
2 m långt stålrör…..

Kan ni föreställa er bilden av denna aktivitet ?
Vänta tills ni ser fotona!

Jo han fick ner sin modell utan avgörande skador.

Tävlingen startade mjukt…. i mycket lugn takt
gynnad av det fina vädret och bröts på eftermiddagen
för matrast.

Efter avbrottet flögs det och efter flygningen blev
det statisk bedömning av modellerna.

Resultatet av tävlingen publicerar jag sen.

Kl 1830 var jag tvungen att åka hem på grund av
andra åtagande, därför har jag inte resultaten.

Detta lilla reportage är gjort från en intresserad,
som har dåliga kunskaper om friflygande OT-modeller.

Jag är dålig med namn på personer och namn på modeller.

Dock är jag övertygad om, att mina besökare kan
förse mig med rätt fakta, så jag kan fylla i eller
beriktiga uppgifterna.

Mycket bilder har jag, både bilder från markbunde
kamera och från flygfoto.

De kommer kanske lite i oordning, men jag försökte
få lite struktur på det hela, därför blir det mer än
flera poster om RM i OT-Skala den 12. Juli 2014 i
Skånes Fagerhult.

Denna första post bildmässigt handlar om fältet,
Pers provflygning, Stens vilseflygning och bärgning
av modell och bilder på en segelmodell jag föll för.

Nästa post blir mer inriktad på flygdelen av tävlingen.

Så här är bilder:

 

SONY DSC
Vyer av fältet

SONY DSC

 

SONY DSC

Undrar om något plan under årens lopp har hamnat i sjön….alltså hjulförsett ?

SONY DSC

 

SONY DSC

 Försnack och till höger ordföranden i SMOS Per Nilsson.

SONY DSC

 Mitt på rullbanan hittade jag denna lilla blomma.

SONY DSC

 Undrar om Anders Sellman fick inspiration av den gamla
Lasse Dahlqvistsången från filmen “Örnungar”,
med sin strof
“Gå upp och pröva dina vingar”, då han stod på Fedinge Flygfält…
Förresten, finns det någon, som har filmen på dvd ?
Alltså “Örnungar”
som jag gärna skulle vilja ha tag i.

SONY DSC

 Per Nilsson monterar sin Tempo för premiärflygningen.

SONY DSC

 Dags att se om byggmödan givit ett bra resultat.

SONY DSC

 “Tempo” ett klassiskt begrepp inom flyget i många avseenden.

SONY DSC

Jag tror alla OT-flygare är måna om det estetiska.

SONY DSC

 Dags att dra upp på linan snart..

SONY DSC

 “Tempo”, jag byggde en sådan 1957….

SONY DSC

 Jag fick äran att släppa. Lite sidvind här men…

SONY DSC

                       …det rätar snabbt upp sig.

SONY DSC

Detta är första linstarten överhuvudtaget.

SONY DSC

 Som friflygokunnig tyckte jag, att modellen gick superbt under uppdragningen.

SONY DSC

 Urkoppling, fast vimpeln på linan ser ut som en flaxande fågel…

SONY DSC

Den gled lite för fort efter urkoppling och kurvade för brant
som ett resultat av det…eller tvärtom…ku
rvrodret
för hårt ansatt ville lägga modellen i en spiral… 

SONY DSC

Skogskanten är nära och vaktar fältet.

SONY DSC

Snart landning och Per justerade modellen med hänsyn till dess beteende
och han drog upp igen.
Det var mycket termik i dag vid fältet. 

SONY DSC

 Modellen flög så gott som perfekt redan efter 2 starter på linan.

SONY DSC

 Ser ni björken ? Det gör “Tempo” också och har bestämt sig, att här längst upp…

SONY DSC

 …där ska jag reda mig ett bo svåråtkomligt för människor.

SONY DSC

 Christer Jönsson med sin Zlin 24 Krajánek.Flygplanet konstruerades
av en tjeckoslovak, som hade arbetat för
en tysk flygindustri i
Tjeckoslovakien under kriget.
 Man hade byggt segelkärror av
typen Grunau Baby och Huetter 17 för att användas under tyskarnas
pilotutbildning.
Just innan kriget var slut,  hade konstruktionen
gjorts färdig 
på ritningsstadiet. Konstruktören sa,  han tog det
bästa av
Baby och Huetter. Därför är den så lik Grunau Baby.
Sammanlagt byggdes 250 styck efter kriget. Länk till fakta om planet:

http://www.scalesoaring.co.uk/VINTAGE/Documentation/Zlin24/Zlin24_Docs.html

 SONY DSC

 Modellen var i mina ögon mycket attraktiv. Man blev sugen på att flyga en sådan modell.

SONY DSC

Det som skiljer detta plan från “Original” Babyn, är bland annat fenan och stabben.

SONY DSC

 Modellen var välbyggd och lätt, men…

SONY DSC

 …som ni ser har den inte fungerande skevroder och det betyder att..

SONY DSC

 …den är svår att kontrollera, om man kommer i en besvärlig situation i rollplanet…

SONY DSC

 ..eller då man startar med lina. För mycket sidoroder vid korrigering
kan
orsaka en snabb vikning över vingen, när den plötsligt får för mycket
anfallsvinkel, initierat av sidorodrets primära och sekundära verkan.

SONY DSC

 Thomas rattar segelkärran för Christer.

SONY DSC

 Inte lättfluget.

SONY DSC

 Landning utan skador.

SONY DSC

Christer släpper sin modell i sina försök att komma underfund med
sin fina kärras egenskaper.

SONY DSC

Finalen.

SONY DSC

Kavaljersstart eller …?

SONY DSC

Modell eller fullskala ?

Om jag ägt modellen, hade jag skurit ut skevroder,
kollat tyngdpunkt noga, varit noga med startkrokens
placering och flugit med mixad sida/höjd , med den
erfarenheten jag fått efter 3 korta provflygningar.

Skevroderna kan drivas med en lina man drar ut från servot
till båda vingar. Roderna apteras med en 0,2 mm pianotråd
som förspänner roderna i uppfällt läge. Pianotråden sätts
så den fungerar som en torsionsfjäder. Funkar utmärkt
med ett servo då. Differentiering gör du med servodisken.

Jo,  jag vet att,  puritanerna säger, man ska flyga
med separerade funktioner,
men varför krångla till det
på denna typ av modell ?

Har du det mixat,  behöver du aldrig bekymra dig.

En inmixning av sidoroder 150 % i förhållande till
skevroder torde behövas.

Denna typ av plan flygs mycket med sidoroder.
Initiera svängen med sida/skev,
håll emot lite i
en stabil sväng och motroder
vid urgången.

Ja bara litet förslag från min sida. Jag blev mycket förtjust i modellen.

 

SONY DSC

 Sten Persson ställer in motorn på sin Desoutter Mk1.

SONY DSC

 Jag skulle aldrig våga denna vackra modell flyga fritt Sten…..

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 Ett imponerade plan, som inte bara är en skönhet att se på, det flyger också suveränt !

SONY DSC

 Koll av vinklar innan start.

SONY DSC

 Det är väl inget jag glömt….tänker piloten.

SONY DSC

 På denna bild kan man tro piloten skulle….hemska tanke !

SONY DSC

Time to crank !

SONY DSC

 Jag tycker att Stens motorer alltid är lättstartade, fast skit vore det väl annars
med tanke på..

SONY DSC

 …Stens motorkunskaper.

SONY DSC

 Då startar vi anloppet…

SONY DSC

 Jag har märkt att Sten springer länge under sina starter med denna modellen….

SONY DSC

 …vilket jag tror beror på, att piloten vill förvissa sig,
att motorn går, just som han vill.

SONY DSC

 …nu ändrar vi riktning lite…

SONY DSC

 …och där sticker hon.

SONY DSC

 …rakt mot skogskanten…

SONY DSC

 …men man ska tur…om man friflyger.

SONY DSC

 …så det klarar sig…

SONY DSC

 ..och Desouttern svävar vidare, som om den aldrig gjort annat.

Piloten springer med eftersom…

SONY DSC

 …modellen behagade landa i en hög tall uppe i kronan.
Som alla vet, brukar det vara dåligt med grenar på tallar,
varför att klättra upp ställer sig svårt.

SONY DSC

 Tack vare support från de boende med en dubbelstege, en lång list där det var kopplat,
tror jag,
ett skaft av metall..samt två stadiga pojkar som ankrade stegen…
och Pär som dirigerade…
 

SONY DSC

 …lyckades Sten peta ner sin klenod efter möda och besvär…

SONY DSC

 Denna bild är nog ganska symptomatisk för en friflygare under hans vedermödor.

SONY DSC

 Ni förstår att detta var akrobatik av den högre digniteten…

SONY DSC

“Pojken i trädet”, så hette ju en film av Arne Sucksdorf från slutet av 1950-talet.
Här har vi pojken i trädet i Skånes Fagerhult 2014.

SONY DSC

 Den slutliga nedklättringen…aningen lättad kan jag föreställa mig.

SONY DSC

 Pär har fattat “Petpinnen” för att få ner ena vingen som hängde sig i grenverket.

SONY DSC

 Sten i kalsingar med sin återbördade Desoutte Mk1 i tryggt grepp.

SONY DSC

Ja, det är det jag alltid sagt, att det ska vara en pensionär och friflygare för
att ge sig upp i ett träd, under de förhållandena jag beskrivit.

SONY DSC

Sten konstaterar vid en snabb besiktning att skadorna är inom rimliga gränser,
med hänsyn tagen till vad som hänt.

SONY DSC

 På eftermiddagen kom en fullskalakärra och damp ner på fältet.
Jo, vi var förvarnade och iakttog de mått och steg, som var förväntade.     

 SONY DSC
Små plan som flyger bra, de är inte större…

 

 

 

 

Nästa del kommer att handla om mera flyg och mindre trädklättring,
så håll ut det kommer, när jag editerat färdigt !

Kategorier
Hangflyg modell

SÖNDAGSFLYGNING

 

 

 

 

 

 

..om man söndagsflyger….

ska man då ha slips och vit skjorta…

 

 

 

 

SONY DSC

Välkomna ner till Tjärbyhanget, där du får sitta och flyga !

…jag vet inte, men varken jag eller Pär hade det på oss.

Vad vi däremot har är ett brinnande intresse för att
flyga våra modeller.

Det går utmärkt att flyga våra modeller i  rutiga skjortor.

Vi träffades nere på Tjärbyhanget för att förhoppningsvis
få oss en tur i termiken.

Pär hade tagit med sin radiofierade friflygande oldtimermodell.
Skam till sägandes
har jag glömt, vad den heter….?

“Min oldtimer.
Den heter SM2:an och är konstruerad av Ragnar Odeman inför VM 1952″.

Jag fick ett mail av Pär vad den heter.

Väderläget var västligt vind 2-4 m/sek, vilket är perfekt för Tjärby.

Min modell var min Ava, vilket Pär alltid tycker är fusk,
bara för jag har elmotor om utifall att….

Hur det gick….jo vi fick flyga så mycket vi orkade.

Termiken pustade på som vanligt vid Tjärby,
vilket innebar, att det var turbulent på hanget.

När det bygger upp termik framför hanget, blir vinden
turbulent naturligtvis,
eftersom termikblåsan
stör den laminära strömningen.

Men, det gör inget, för då får man anpassa sin flygning.
Pär var tvungen att avlägsna sig
1430, då han
hade avtalat om annat hemma.

Jag flög på tills klockan var 1615. Så jag fick tid i luften från 1215.
Det blev ca 3 timmar i termiken.

På Tjärby kan det ibland vara knepigt att sig upp i termiken från hanget.
Blåsorna är små, oregelbundna
och ojämna i lyftet.

Man märker att blåsorna släpper med en viss rytm
och det gör det möjligt att lättare få termik med modellen.

Alltså de klassiska tecknen på termik, vinden ändra riktning,
kallare luft, svalorna sticker upp, vitfågel och glador
anländer.


Kommer man över 125 m, är det som att flyga i filmjölk.
Det är laminärt och utan turbulens.

Termiken på denna höjden är naturligtvis starkare
och mer
förutsägbar.

Kommer du över 250 m, är du i det läget, att du kan glömma
bekymmer med att hålla dig uppe.

Problemet kan i stället bli att komma ner hel, när man vill landa.

Att flyga termik utan aerodynamiska bromsar är att utmana ödet.
Kommer du i en kraftig blåsa utan bromsar, då
kan det var kört.

Det gäller i ett sådant läge att ha is i magen och alla
nerver under kontroll.

Antingen spirala ner med full höjd/full sida eller gå på rakkurs ,
så du kommer ut i sjunket.

Detta ska du testa innan du börjar flyga termik med modellen,
för då vet du, hur din modell beter sig.

Det det hela tiden handlar om, är att inte överskrida modellens
maxhastighet. Gör du det, får
du strukturellt brott
på kropp eller vingar.

Speciellt, om man försöker dyka bort höjden och man
märker det går för fort, genom till exempel
att du får
fladder i vingar eller stabbe. Ta då inte upp för hastigt
utan hellre en mjuk sväng för att
minska hastigheten.

Men som sagt, aerodynamiska bromsar är säkrast.

Min Ava har bromsar på ovansidan av vingen. Jag har
ställt in två lägen på bromsarna. Hel och halv
broms.

Sen har jag trimmat modellen, så att med full broms
går Avan in i en svag dykning utan att överskrida

maxfarten. Man behöver alltså inte bry sig om hastigheten.

Under broms kan jag i princip släppa spaken, för Avan
överskrider inte maxfart.

Allt detta har jag testat på lägre höjd, så jag vet,
det funkar 100 %.

Ok, här som vanligt ett sjok bilder tagna från marken
och från modellen.

Inget märkvärdigt, men en redogörelse för hur Pär
och jag tillbringar en flygdag på Tjärby.

Vad och hur mycket flög du själv i dag månntro?

DCIM120GOPRO

Denna bilden tog min GoPro när jag var på väg ut till kanten.

Bilder som är oväntade blir oftast bra av nån anledning.

DCIM120GOPRO

Pär nyss urstigen från sin japanska bil med 9 cylindrar…

SONY DSC

Pär beredd att starta.

SONY DSC

Man behöver inte anstränga sig direkt för att få ut denna modellen på hanget…

SONY DSC

Japp Pär nu gäller det att få ordning på modellen…

SONY DSC

Cruising

SONY DSC

Modellflygning kallas detta

SONY DSC

 

SONY DSC

Kyrkspiran balanserar nästan Pärs kärra…

SONY DSC

Pär tar termik och flyger med hög nos.

SONY DSC

Två soldrivna maskiner….modellen och vindkraftverket.

SONY DSC

Ruling the sky

SONY DSC

En modell och en svala

 

SONY DSC

SONY DSC

Man måste vara koncentrerad..för det mesta.

SONY DSC

Min Ava.

SONY DSC

DCIM120GOPRO

Den gamble hangflygaren  startar

 

 

 

   SONY DSC

Min Ava med det jag använder.

 

SONY DSC

Min Jr, mottagaren för telemetri och min GoPro.

 

SONY DSC

Min sändare.
Ni ser,  att min Ava har flugit 82 timmar och 49 minuter.
Detta räknat från den 1. April 2014 då jag nollade minnet.

Denna Avan har mer än 650 timmar i termiken !

 

SONY DSC

En nöjd Pär har just landat.

Nu när ni läst och kollat bilderna….

…tycker ni bilderna och texten har förmedlat den känslan jag ville delge er ?

Det är ju ingen märkvärdig flygning vi gjorde, men allt tillsammans gjorde,
att det blev en fin dag.

Förstår du ….flygplan, natur och väder,  hela konceptet skapar en känsla.

Det är den, jag försöker förmedla till mina besökare.

Kategorier
Hangflyg modell

VADÅ FLYGA…….DET ÄR KLART MAN MÅSTE UT….

 

 

 

 

 

 

…när vädret är så bra som i dag söndag.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Så vi åkte till ett minst sagt känt ställe och det är Segeltorp,
beläget just söder om Hovs Hallar.

Jag hoppas ni inte tröttnar, men man har ju inte en uppsjö
av flygställen inom rimligt avstånd att åka till, då det gäller
hangflyg.

Var och vad flög du själv med i söndags…?

Hovs Hallar med sitt låga hang Segeltorp har så mycket positiva
egenskaper man tar del av, så det är alltid värt en resa att
komma dit.

I söndags drog vi dit och anlände vid 1430-tiden, då den värsta
turistrusningen avtagit.

Efter diskussion på parkeringen om vi skulle gå upp på det höga
hanget eller ner till Segeltorp beroende på vindriktningen, beslöt
vi gå ner till Segeltorp, vilket visade sig vara ett riktigt val.

Där nere låg vinden rakt på med ca 3-5 m/sek.

Det var perfekta förutsättningar. Det visade sig att lyftet var mycket
bra och jämnt. Det var inte termiskt, vilket gjorde att den laminära
vinden från havet utan störning träffade hanget och skapade lyft.

Pär flög sin numera influgna Lunak och jag  kanade runt med min
Spirit.

Båda modellerna flög fint och det var en fröjd att hålla på.

 

Nöjda och belåtna med flygdagen landade vi hemma hos Pär
klockan 1815.

Ännu en upplevelserik söndag !

Ja, nu blir det bilder……

 

SONY DSC

Pär har gjutit en ansats i plast och mikroballonger på sin modell,

så han får grepp vid utkastet. En typisk problemlösning av Pär.

  SONY DSC

Ja, då är det dags…

SONY DSC

The point of no return….

SONY DSC

Lunak

SONY DSC

Just hämtat efter landningen på gräsytan bortom.

SONY DSC

start nummer två.

SONY DSC

…ett djupt andetag och sen…AVANTI !

SONY DSC

Pär pekar med högerhanden att dit ska du flyga eller…

SONY DSC

En god representant av 50-talets teknologi och kunskap.

SONY DSC

Jag tog med denna bilden, inte för att visa en mogen man,
utan för att visa att det finns fortfarande modellflygare
,
som använder 35 mHz.

Vilket vågutbredningsmässigt är
mycket mer fördelaktigt än 2.4 gHz.

SONY DSC

Jag sa till Pär, att Lunaken har stora likheter med en Salto.
Om Lunak hade haft V-stabbe, hade de varit nästan identiska.

SONY DSC

Den gula Lunaken gör sig bäst mot den blånande ocean….

SONY DSC

…eller ?

SONY DSC

Solen började stå lågt vilket syns på bilderna.

SONY DSC

Jag har uttryckt det många gånger, men modellflyg är vackert !

IMAG2186

Där satt den !

 

Kategorier
Flyghistoria

FLYGPLAN PÅ ÅLLEBERG…..

 

 

 

 

 

 

 

….låter ju som en retorisk fråga…

 

 

 

 

SONY DSC

…men jag vill visa de två motorflygplan, som vi såg
på IGG-Träffen.

Först och främst De Havilland Tiger Moth med
byggår 1934.

Det som överraskade mig, var att den var byggd
i Norge för KSAK:s
räkning.

Jag fotograferade tillverkningsskylten i cockpit.

Alltså ett plan som är 80 år gammalt fortfarande
i tjänst……

Det är nästan ogripbart. I alla fall tyder det på
kvalitet både på
flygplan och underhåll.

Det andra planet jag plåtade, var en
Piper Pawnee PA-25, som tjänstgör
som
bogserkärra på kurserna.

Planet utrustad med ny kolfiberpropeller,
tror jag. Propeller med
liten stigning för
att just ge bra dragkraft under bogsering i
relativt
låg flyghastighet.

Några bilder blev det. Vill ni se fler bilder
på Mothen så använd
sökfunktionen på
bloggen till vänster.

 

SONY DSC

Under IGG-Träffen flög man stjärtsvängar med turister i Mothen.

SONY DSC

Uttaxning med piloten i baksits.

SONY DSC

Ett klassiskt flygplan.  Undrar om det är luftvärdigt 2034 ?

SONY DSC

Start. Stjärten lyft och snart rotation.

SONY DSC

 

SONY DSC

SE-ALM

SONY DSC

Utflygning ca 50-55 knop.

SONY DSC

Färgkombinationen tycker jag är perfekt för denna gamla kärra.

SONY DSC

 SONY DSC
På finalen

SONY DSC

 

SONY DSC

 

P1080880

Här är tillverkningsskylten. Lite suddig men den är uppdragen kraftigt.
Malmskillnadsgatan….hmmmmm.

P1080883

Inte direkt instrumentering som i en Airbus….
.men man har klarat sig i 80 år, på det man har !

P1080887

Instrument från vänster: Hastighetsmätare, spade och kula, variometer och höjdmätare. P1090277

Men det verkar som SE-ALM fått nya vindrutor….

P1090280

Mothen fick i alla fall en propeller som var typgodkänd den 16 April 1971.

SONY DSC

Undrar om inte modellsegelkärran har större spännvidd än Mothen…

P1080874

Piper Pawne PA-25. KSAK:s bogserkärra. Fast är den inte dyr att flyga….?

P1080871
Ny effektiv propeller.

 

 

Kategorier
Airshows

F 17 – 70 ÅR

 

 

 

 

 

F 17  70-årsjubileum och Flygvapnets Huvuduppvisning 2014

på Blekinge Flygflottilj i Kallinge.

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

Detta är sista rapporten från den fina  uppvisningen på F 17 Kallinge.

Den sista delen av uppvisningen omfattar F 18 Hornet och flygplan 39 Gripen.

Man kan väl säga, utan att ha gjort en riktig marknadsundersökning, utan bara hört,
vad folk ansåg, att detta skulle vara höjdpunkten på uppvisningen.

F 18 Hornet är på sitt sätt ett imponerande flygplan.  Fast mest beroende
på sina två starka motorer. Hornet är i utvecklingen äldre än Gripen,
vilket man såg, då de båda flög efter varandra i programmet.

Gripen var mera rörlig och följsam. Hornet litade på sina motorer.

Naturligtvis är ju Hornet eller Superhornet inget dåligt plan, men
vår Gripen slår det.

Då jag ser Gripen, slås jag av dess förmåga att svänga snävt med full kontroll.
Det är  viktigt för att kunna komma i skjutläge med både robotar och akan.

Sen ska man vara medveten om, att ett plan som uppvisningsflyger i regel
är avplockat all utrustning, som inte oundgängligen behövs.

Ett plan med full vapenlast, fulltankat och med fälltankar…det flyger
helt annorlunda.

Man hör ibland sägas,  att de ryska Mig-29 och de olika Su-modellerna
de kan ju flyga hur som helst tycks det……då säger jag bara,
häng på full vapenlast och tanka fullt, så får ni se hur det går….

Nåväl, uppvisningen var mycket bra, som alltid då Flygvapnet står
som arrangör och vi upplevde en vänlighet och hjälpsamhet från
funktionärer och frivilliga, som vi aldrig gjort förut.

Vi kommer gärna tillbaka.

Var Flygvapnet ska ha sin huvuduppvisning 2015 vet jag ej, men jag tror,
att F 7  i Såtenäs ligger bra till för det.

Här kommer de sista bilderna:

 SONY DSC

Plan och pilot på F-18 Hornet kom från Schweiz.

SONY DSC

Piloten genomförde en bra uppvisning.

Men den finske piloten som flög Hornet vid den sista
Göteborg Airshow
….det var något annat !

Ni vet hur finländarna kör rally….
hade ni sett han som flög i Göteborg,
hade ni sett hur de flyger F 18 också !

SONY DSC

Ser ni vortexen vid avlänkningen på kroppen framför vingen ?

Det ska styra luften till vingen på det sättet aerodynamikern vill.

SONY DSC

Här syns det tydligare.

SONY DSC

Att det ryker på ovansidan av bärytorna, beror på att man vid belastning
tvingar vingen att skapa mera lyftkraft.

Flyger du med 5 G,  ska vingen skapa 5 gånger mer lyftkraft,
annars slutar planet att flyga.

För att skapa denna lyftkraft ökas strömningen rund vingen
(Ni kan googla på Khutta-teoremet om ni vill lära er mer)

när strömningen ökar, så sjunker trycket enligt Bernoullis Lag
och då kondensera fuktigheten och blir visuell som på
ovanstående bild.

Japp såede

SONY DSC

Nu är det ju så, att under en uppvisning flyger man ofta med mycket höga belastningar,
enligt en Gripenpilot jag pratade med upp till 9 G…..
varför dessa kondensationsstrimmor ofta uppträder.

SONY DSC

F-18 Superhornet byggdes i första hand för US Navy som en ersättare för F 14 Tomcat.

Ni vet,  det planet som hjälten Tom Cruise låtsades flyga i TopGun…

SONY DSC

Denna bild på en F-18 som gör en passering med hög nos,
väckte minnen från Göteborg,
när den finske piloten gjorde
samma sak med mycket mer anfallsvinkel och mycket mer SISU !

SONY DSC

Här kan ni se strimmor från vingspetsarna också orsakade av hög belastning,
som skapar lågt tryck

SONY DSC

Förbipassering i 950 km/timman

SONY DSC

Upp genom en looping med positiva G.

--

Två saker att notera i denna branta sväng med mycket belastning: 

Han flyger med full EBK och med 12 grader klaff.

SONY DSC

Jo den dånade rejält !

SONY DSC

Ännu en gång på väg upp i en looping

SONY DSC

Här demonstrerar den schweiziska piloten, att han kan fälla ner sin arresting hook

…..fast har man hangarfartyg i Bodensjön….
även tankningsarmen för lufttankning är uppfälld.

SONY DSC

Planet tyckte jag inte var så där i aerobatiken…kanske man är kräsen nuförtiden ?

SONY DSC

Här avsluta Hornet uppvisningen…

SONY DSC

…genom att blinka med sitt röda öga.

SONY DSC

…och sen startade den svenska stoltheten SAAB 39 Gripen.

SONY DSC

Gripen, det enda planet i sin generation som sen flera år är operativt.
Jo jag vet att Typhoone eller Eurofightern flyger, men det är inte helt
operativ än trots milliarders milliarder i investeringar.

SONY DSC

Med operativt menar jag att flygplanet är på förband och kan lösa sina taktiska uppgifter.

SONY DSC

Som sagt, Gripen har makalös acceleration.

SONY DSC

…och den kan flyga sitt program i en otroligt liten box…

SONY DSC

Vi som svenskar, jag skriver detta på Sveriges Nationaldag, kan vara stolta,
att vi som ett litet land har kunnat bygga detta ett av världens bästa flygplan !

SONY DSC

Ett av Gripen paradnummer är en Slow Roll.

SONY DSC

Jag pratade med en flygförare på Gripen och frågade han hur det kändes att
tända full EBK  på 30000 fots höjd….
Ojoj, sa han. Det är som att sitta på en nyskjuten kanonkula.
Min kommentar var: Jag är avundsjuk på dig.

SONY DSC

Det är mycket gas som kommer ut där bak…..

SONY DSC

Gripen är ett estetiskt tilltalande flygplan. Det ser ut att kunna flyga bra

SONY DSC

Här släpper piloten ir-facklor, vilket är spektakulärt.

SONY DSC

Detta är ju en typisk “Gripenbild”.

SONY DSC

Fullt spett på motorn. Kolla vingarnas böjning med ökad belastning.

SONY DSC

Här kommer förbiflygning med hög anfallsvinkel.

SONY DSC

Ser ni nosvingen, hur den jobbar ?
Det är den som i huvudsak
flyger planet i denna attityden.

SONY DSC

Fart och fläkt bildligt och bokstavligt.

SONY DSC

Upp i en looping. Vad piloter får tänka på vid looping på låg höjd
är den gamla regeln, att man kommer inte ur en looping på högre
höjd, än den man hade, när man gick in i den…

SONY DSC

Mera ir-facklor.

SONY DSC

Ir-facklor används för att lura ir-robotar av olika slag.
Dels Mark-Luftrobotar och dels flygplan-flygplanrobotar.

Man vill alltså att roboten ska låsa på någon av facklorna,
som är gjorda för att emittera just den våglängd på

ljuset, som sökaren i ir-roboten är känslig för.

Så allt är anpassat.

SONY DSC

När transportplanet  Hercules släpper facklor blir skyn full av ljus.
Våra flygplan blev utrustade med ir-facklor eftersom våra uppdrag

i Afganistan krävde det passiva skyddet.

SONY DSC

Dags för landning.

SONY DSC

När jag talade med piloten,  sa jag att det sägs,  att Gripen är lättflugen..

Ja sa han, de piloter som provflugit Gripen från andra flygvapen
har samfällt sagt,  att Gripen är en pilots dröm.

Han sa,  att med hänsyn till min flygerfarenhet, skulle han
kunna lära mig starta och landa Gripen på en dag…….

Det indikerar hur lättfluget planet är. Vilket i sin tur ger
piloten tid och resurser att hantera alla systemen, som finns

ombord på flygplanet.

Ja kära besökare, det var vad jag hade att redovisa.

Hoppas det föll i god jord och jag tar både positiva
och negativa kommentarer med glädje !

Kategorier
Airshows

F 17 – 70 ÅR

 

 

 

 

 

 

Del 4. av mitt besök vid Flygvapnets Huvuduppvisning

vid F 17 Kallinge 2014 och deras 70-årsjubileum.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

När man som vi är intresserade av äldre militärflygplan,  finns det ju en bukett
av flygplan,  man önskar vi hade fått se i luften.

Ett av dessa är ju det svenska jaktplanet J 22. Vill ni läsa om det, så kan ni googla.

Det finns ett i bra…skick i Ängelholm tror jag. Det brukar i alla fall taxa runt på
uppvisningarna, dock inte flyga. Vad som återstår, innan det får luftvärdighets-
bevis, sägs vara, utan att jag kan vara bergsäker, en röntgen av vingbalkarna.

Hoppas man får till det, så denna helsvenska konstruktion kunde komma i luften !

Ett annat önskeplan är J 21. Har jag inte helt fel, pågår en renovering av en sådan
just nu.Hur långt renoveringen fortgått,  vet jag inte, inte heller om den ska renoveras
till flygande skick. Men det finns säkert de, som vet läget.

En B 18 kan man bara drömma om att få se i luften. Vi har en delvis renoverad B 18
på Flygvapenmuseum på Malmen och det är nog,  vad vi får nöja oss med. Denna B 18
tillhörde en av de som havererade vid hamnen i Härnösand vid en vinterflygning.

Planet bärgades omkring 1980. Flygplanen kom från F 14 Halmstad.

Jag minns då B 18 skrotades i min hemstad Halmstad genom en lokal skrotfirmas
medverkan. Skrothandlaren var god vän med min far och jag minns,  han sa, att bara
glykolen i kylarna, som han tog tillvara på, gjorde att affären gick ihop…

Hade vi haft kvar motorerna, DB-605B, kunde vi tjänat pengar i dag. De är
väldigt eftertraktade.

En annan kärra som hade varit rolig att se i luften hade varit “LillDraken”.¨Den
kärran som byggdes i halv skala för att testa olika konfigurationer på J 35 Draken.

Lilldraken hänger i taket på museet i Malmen nu.

Här kommer nu bilder, på vad som bjöds i nästa del av flygprogrammet:

 

 

 

SONY DSC
En rote, bestående av BilTemas Mustang och Spitfire, startar.

SONY DSC

Två av de yppersta kolvmotordrivna planen från WWII.

SONY DSC

Som jag sagt flera gånger, Spitfiren är elegantare.

SONY DSC

Man märker också vid passeringar,  att Mustangen har ett dovare motorljud
trots samma motor, en Rolls Royce Merlin.

SONY DSC

Man ser också skillnaden på propellrarna…

SONY DSC

Tvära spetsar på Mustangen och rundade på Spitfiren.

SONY DSC

Här delar roten upp sig, så Spitfiren fortsätter uppvisningen ensam.

SONY DSC

Undrar vad kostnaden ligger per flygtimma för ett sådant plan ? Jag tror ca 20000 kr.

SONY DSC

Det speciella hos Supermarine Spitfire är ju den elliptiska vingen.
Den var revolutionerande då den kom.
Inte var den bara elliptisk,
profilen var mycket tunn jämfört med motsvarande plan vid denna eran.

Ännu en djärv tanke av konstruktören Reginald Mitchell.

SONY DSC

Beväpningen var  2 x20 mm akan och 4 x 7.7 Browning ksp.

SONY DSC

Vi kan vara glada,  att vi får se ett plan, som är 70 år gammalt i luften
genom entusiasters försorg och idoga arbete !

SONY DSC

J 29 “Flygande Tunnan” startar och svänger omedelbart vänster.

SONY DSC

Ser ni tofsvipan på denna suddiga bild ?

SONY DSC

Här syns fågeln i alla fall. Detta var mycket nära vid denna förbiflygningen.

SONY DSC

J 29 hade ingen radar av förståeliga skäl, när ni ser hur den ser ut.
Man kan ju inte, på grund av saknaden av radar,
säga att det var ett allvädersjaktplan.

SONY DSC

Det fanns helt enkelt ingen plats att placera en radarantenn på planet.
Åtminstone inte på ett vettigt och praktiskt sätt.

SONY DSC

Om planet är vackert….Tja…?

SONY DSC

Alla   J 29 modifierades med ny vinge, som hade ett “sågjack” i framkanten,

för man skulle höja det kritiska Machtalet.

SONY DSC

Här stiger piloten under belastning.

Vid ökade G måste vingen producera mer lyft och då ökar det inducerade motståndet,
som manifesteras i form av spetsvortex
i vingspetsarna.

Tack vare det låga trycket kondenseras fuktigheten och blir till vattenånga,
som syns tydligt.

SONY DSC

En klassisk konstflygkärra Pitts Special.

SONY DSC

Denna piloten flög bra enligt min åsikt och var en av höjdpunkterna på uppvisningen.

SONY DSC

…ibland önskar man lite annan färg på röken….

SONY DSC

…men det är väl en kostnadsfråga…

SONY DSC

Viggen startar

SONY DSC

Det hörs, när detta relativt stora plan startar med full EBK.

SONY DSC

En bild man minns från många uppvisningar. Det glödande utsläppet från EBK:n i motorn.

SONY DSC

Viggen är ju ett nytänkande av sin tid med nosvingen, vilket nu nästan alla jaktplan har.

SONY DSC

Trots sin storlek accelererar planet bra tack vare en mycket stark motor.

SONY DSC

Passage i  900 km/timman

SONY DSC

Viggen kan flyga med mycket anfallsvinkel, utan att gå överstyr.

SONY DSC


Den rollar som på ett snöre, rätt flugen,.

SONY DSC

 

SONY DSC

Passage i låg fart med ställ ute.

SONY DSC

Jag minns när den visades på Le Bourget för första gången..

Direkt efter kort start rollade piloten……han blev förbjuden att göra det.
Antagligen
för fransmännens Mirage inte klarade det.

SONY DSC

Vid förbiflygningen med ställ ute visar piloten hur stabilt planet flyger
trots gungningar i rollplanet i låg fart.

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Sedan in med stället, full EBK och flyg ut.

SONY DSC

En intresserad åskådare.

SONY DSC

På finalen

SONY DSC

Ni kan lägga märke till, hur hög nos han landar med.
Bra,  för då får man ner farten fort.

SONY DSC

Här kommer Mustangen tillbaka för sin enskilda uppvisning.

SONY DSC

Undrar vad man får ge för en sådan kärra på marknaden ?

SONY DSC

Piloten flög förbi flera gånger och vinggled, för att fotograferna skulle få bra bilder.

SONY DSC

Jag frågade en pilot, hur han upplevde motorkraften….han sa, att den var brutalt stark.
Ändå flög han moderna jetplan i flygvapnet.

SONY DSC

Jag tycker att Mustangen flyger något bättre aerobatik jämfört med  Spitfiren.

SONY DSC

Mustangens laminära profil var också en ny innovation,
vilket gav goda lågfarts och högfartsegenskaper.

SONY DSC

Passering i hög fart….alltid en upplevelse för öga och öra.

SONY DSC

Alltid värd att se på,  P-51 Mustang.

Kategorier
Airshows

F 17 – 70 ÅR

 

 

 

 

Del 3 av min rapportering från Flygvapnets huvuduppvisning

vid F 17 Kallinge 1. Juni 2014

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

Här kommer del 3 av mitt besök vid F 17  vid deras 70-årsjubileum.

En sak som jag och de som åkte med  la märke till, var att alla som var
funktionärer eller på annat sätt engagerade i flygdagen var mycket hjälp-
samma och vänliga. Det gjorde ett mycket gott intryck.

Alltså inga tjurskallar som glodde i marken, då man frågade dem
något och som inte sa “Nån annan får ta det”….

För de som aldrig varit på en flygvapenuppvisning och som funderar på att åka
till en sådan, ger jag tipset:

Åk tidigt. Redan när vi anlände klockan 0900 var det bilköer.

Vad brukar vi ha med oss?
Jo en bra stol att sitta i. BilTema har en stol med ett uppfällbart litet bord vid sidan.
Perfekt för ändamålet. Den är dessutom lätt.

Vi brukar ha med något ät- och drickbart och  naturligtvis kamera eller kameror.

Bra att förvara allt i, är en liten lätt ryggsäck. Finns på Rusta för mycket lite pengar.

Om du ska fotografera rekommenderas ett hyfsat zoomobjektiv, vilket ger dig möjlighet att
sitta en bra bit från banan och ändå få bra bilder. Att sitta längst fram är jobbigt, då planen
 flyger rakt över dig i sina banor. Bättre vara en bit ifrån.

Flygvapnet har alltid ett par jättelika storbildsskärmar, där man kan följa uppvisningen.

Om det är stark sol, glöm inte solskyddskräm med bra skyddsfaktor. Eller gör som
vi gjorde, vi satte oss i skuggan av en 20-fots container, vilket var perfekt.

Ett par bra solglasögon och eventuellt en kepa skyddar ögonen, när man stirrar mot en ljus  himmel hela dagen.

Om man är riktigt intresserad,  tar man med sin mottagare för flygradiofrekvenserna,
så man kan avlyssna kommunikationen mellan piloter och ATC.

Ja detta var bara några tips. Vill ni veta, var flyguppvisningar går av stapeln 2014,
kan ni klicka på länken på min blogg till vänster, där det står “Länklista”.

Klicka på Flyguppvisningar 2014, så får du all info, du kan behöva.

Jaha, deomdetta, nu kommer bilder.

 

 

SONY DSC

4 stycken, låt oss för enkelhetens skull kalla de Sk 16.

 

SONY DSC

De flög vårdat och bra. Men Sk 16 är ju inte ett plan,

som för betraktaren utstrålar kraft och fart direkt….

 

SONY DSC

…utan det är ett plan som är lite lojt i sina rörelser.

 

SONY DSC

…men ett av flygplanen var i alla fall högglanspolerat !

 

SONY DSC

Jag minns då jag växte upp, hur ofta såg man inte Sk 16 i skyn…

 

SONY DSC

Här inleder gruppen en splitup till två rotar…

 

 

 

 

SONY DSC

..Det hade väl gått att göra något bättre av avslutningen kanske…

 

SONY DSC

…men man får inte vara för kritisk.

 

DSC03233

Detta foto symboliserar den bild jag har i min hjärna av en Sk 16.

Alltså pilformade vingar med rak bakkant, propellern som på maxvarv
i spetsarna når mach 1 och dess indragna huvudställ.
Pilformade vingar har man, för att förbättra girstabiliteten.

Det är det,  som jag minns bäst av Texan Harvard.

 

SONY DSC

…och sprutar man in dieselolja i ljuddämparen…då ryker det.

 

SONY DSC

Sk 60

 

SONY DSC

SAAB 105, ett plan som gjort 50 års tjänst i FV, utan större väsen.

 

SONY DSC

Planet målat i gamla Team 60 färgerna.

 

SONY DSC

Sk 60 som är modifierad efter hand under dess servicetid.

Den fick ett bra lyft med de nya motorerna.

SONY DSC

Jag vet inte hur många Sk 60 som har havererat, men jag tror, det är en låg procent.

 

SONY DSC

Titta, jag kan flyga uppochner…

 

 

SONY DSC

…det var tur,  att det planet som över de småländska skogarna under en
förevisning för en belgisk flygvapenrepresentant
inte flög som detta,
för den stackars belgaren lyckades dra i utskjutningshandtaget ,
vilket medförde, att han ena sekunden
satt och njöt av en lugn flygtur
över det vackra svenska landskapet och i nästa sekund,  hade han skjutit
ut sig genom huven
och vaknade hängande  i skärmen över de småländska skogarna…..

…han undkom med en viss överraskning och en fraktur på ena underarmsbenet…..

…hade han flugit inverterat, hade han kanske skjutit sig rätt ner i en småländsk mosse…

SONY DSC

SAAB 105, en bra konstruktion.

 

SONY DSC

Denna tofsvipa levde farligt under hela flygdagen, för den uppehöll sig konstant över banan.

 

SONY DSC

Antagligen hade fågeln sitt bo i gräset jämte banan, vilket naturligtvis gjorde att fågeln hävdade revir.

 

 

 

 

SONY DSC

Nu lägger vi lite rök igen…

 

SONY DSC

Ser ni hur spetsvirvlarna från vingarna påverkar röken…?

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

När Team 60 fanns och alla planen hade rök, blev det väldigt rökigt minst sagt.

En doft av dieselolja och Mc 77 spred sig över fältet.

 

SONY DSC

En av storskärmarna för publiken. De båda som skötte speakersysslan skötte sig bra,
med lagom information och med en broms på konstlad hurtighet och överdrifter.

 

SONY DSC

Roligt det kom så många flygintresserade.

Vet ni, vilken tillställning i Sverige som dragit dragit mest publik vid ett tillfälle ?

Jo,  det var flyguppvisningen på F 5 i Ljungbyhed 1995, då Krigsflygskolan skulle läggas ner.

Det kom 130000 personer. Flygvapnet lät en spaningsviggen ta ett flygfoto och
räknade bilarna på parkeringen och med 3 personer i varje bil blev det ovanstående antal.

 

SONY DSC

Segelflyget var representerat. Jag tror segelpiloten helst hade velat flyga termik i det fina vädret,
i stället för att flyga aerobatik…

 

 

 

 

SONY DSC

En Sukhoi flyger sitt program

 

SONY DSC

…men man kan väl säga….

 

SONY DSC
…att det väckte ingen större uppmärksamhet.

 

 

SONY DSC

Att flyga aerobatik med en segelkärra är avgjort svårare än med en motorkärra av naturliga skäl.

 

SONY DSC

Därför försöker man förstärka den visuella effekten med rök från vingspetsarna.

 

SONY DSC

Denna piloten gjorde en bra insats och tog ut vad han kunde ur planet.

 

SONY DSC

Han visade de höga prestanda en modernt segelplan har i dag.

 

SONY DSC

…och ritade och slog knut på sina rökmönster.

 

SONY DSC

Förstår inte hur denna bilden kom med…

 

SONY DSC

En Tummelisa

 

SONY DSC

Jag antar att det var Michael Carlsson som flög kärran.

 

SONY DSC

Tummelisa även döpt till Ö1.

 

SONY DSC

En replicabyggd Focker VII

 

SONY DSC

..vilka simulerade en luftstrid modell 1. Världskriget.

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

SONY DSC

Prestandan verkade likvärdig mellan Tummelisan, Fockern och SE-5:an.

 

 

SONY DSC

Nära ögat….eller lurat öga…

 

 

SONY DSC

 

Det kommer mera

 

 

 

Kategorier
Airshows

F 17 – 70 ÅR

 

 

 

 

 

Vi, som åkte ner till Kallinge, fick uppleva en fin flygdag

tillsammans med ca 50000 andra åskådare i söndags,

 

        då Flygvapnet hade sin  huvuduppvisning vid

 

Blekinge Flygflottilj med anledning av dess 70-års jubileum.

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

I söndags firade F 17 sitt 70-årsjubileum i samband med Flygvapnets Huvudflygdag.

F 17 är ju en av de få flottiljer, som fortfarande existerar i sinnevärlden i Sverige.
Den överväldigande majoriteten av flygflottiljer är nedlagda, skrotade.

Flygvapen har ju alltid haft god förmåga att anordna fina uppvisningar.

Uppvisningar som präglas av fart, fläkt och kreativitet.

Tillställningen i Kallinge i Blekinge var inget undantag. Från Halmstad åkte vi
strax efter 0700
på morgonen, för erfarenheten har lärt oss som åkte, att
man ska vara ute i mycket god tid för
att inte fastna i eviga och sakta krypande bilköer.

Redan då vi anlände klockan 0900, var det köer till parkeringen.

Smarta människor som ägde ett grustag just jämte entrén sålde parkeringsplatser för 100 kr.

För att slippa gå 1 km svängde vi in och parkerade där, vilket var klokt,
eftersom det gav oss
möjlighet att komma iväg hemåt snabbt.

Annars var den officiella parkeringen gratis och entrén var gratis.
Det kan man inte pruta på !

Som vanligt när Flygvapnet står som arrangör, uppbackad av olika frivilligorganisationer,
fungerade allt perfekt.

Allt  var förberett och välordnat. VI hittade en plats i skuggan av en 20 fots container
för vår stolar och bättre
plats kunde vi inte valt. Visserligen låg platsen ca 300 m
från banan, men det är ingen nackdel, då det gäller
att kunna se uppvisningen,
snarare tvärtom.

Nackdelen var ju, att jag med min kamera inte kom så nära planen ,
som jag önskat. Men det får jag leva med.

Vad som fanns i programmet,  kan du delvis se på mina bilder.

Annars kolla det officiella programmet.

Det som imponerade…? Den schweiziska F-18 Hornet var imponerande i sin
manövrerbarhet. Men i jämförelse
med Gripen stod den sig slätt,
vad gäller rörlighet och  förmåga att hålla sig inom en liten box för att genom-

föra sin uppvisning.

Annars var det, vad man kunde förvänta vid en uppvisning. Har man varit på många
uppvisningar, vilket vi har,
blir man aningen kräsen. Det ska till nåt speciellt
för att vi ska lyfta ögonbrynen….

J-35 Draken och AJ_37 Viggen är ju alltid imponerande att se på.
Att se Draken prestera vad den gör, det är
inte dåligt för ett 50-talsplan !

Viggen är imponerande genom sin storlek och sitt ljud !

Jag har delat upp flygdagen i ett antal delposter, som jag  kommenterar
under bilderna.

Ungefär 250 bilder kommer jag att redovisa. Betänk att jag var långt
ifrån planen, vilket tvingade mig att
använda ett 400 mm Zoomobjektiv
med de nackdelar det medför.

                   Men som jag bruka säga, huvudsaken känslan finns i bilden…

SONY DSC

En av de tillresta…

SONY DSC

En PBY-Catalina flygbåt.

SONY DSC

Från vänster: Spitfire (BilTema), T-28 Trojan, P-51 Mustang (BilTema) och 3 SAAB Safir.

SONY DSC

En T-28 Trojan, som var en Advanced trainer för US Navy

SONY DSC

Redan 0930 var det mycket folk som kommit.

SONY DSC

Som sagt klockan är 0930-1000.

När drog ett idrottsarrangemang lika mycket folk i Sverige som en flyguppvisning…?

SONY DSC

Sk-39 Gripen. Föredras vid uppvisningsflygning då den har

bättre Weight/Power ratio än den vanliga Jas-39.

SONY DSC

Det svenska nationalitetsmärket är nu aningen diskretare än förr…

Alla infobadges på utsidan är på engelska…

SONY DSC

Gripen anpassad för Nato-lufttankningsrutiner.

SONY DSC

Här kan ni grilla korv när man har full EBK eller…?

SONY DSC

Kapseln under kroppen innehåller spaningsutrustning.

Man kan förmoda kameror och utrustning för att samla elektronisk information.

SONY DSC

En av vårt danska broderfolks F-16 Fighting Falcon. Den börjar bli gammal nu konstruktionen
….flög redan 20 januari 1974 av misstag…

Googla så får ni historien om den ofrivilliga flygturen.

SONY DSC

Fortfarande ett plan som klarar av sin uppgift.

SONY DSC

Denna versionen tvåsitsig.

SONY DSC

Här ser man, vilken vikt man lägger vid pilotens möjlighet att visuellt hålla sig orienterad,
vilket underlättas av huvens konstruktion.

SONY DSC

Två svenska helikoptrar. Fabrikat ? Ingen aning med det kan ni googla upp.

SONY DSC

Det är tydligen helt slut med kamuflagemålning av stridsflygplan i dag.
Denna nyansen påminner om den som RLM i Nazityskland
fastställde under senare delan av kriget.

RLM = ReichsLuftfahrtMinisterium.

SONY DSC

Detta är dyra maskiner…

SONY DSC

…denna är säkert inte heller speciellt billig.

SONY DSC

Stjärtrotor mekaniken

SONY DSC

Hyfsat stort lastutrymme

SONY DSC

Vår gamla trogna SAAB 105 eller som den heter i FV, Sk 60. Motorerna är av fabrikatet General Electric J85 17B.

Från början hade man franska Turbomecamotorer, men de höll inte måttet.

SONY DSC

En SAAB Safir reggad i Holland.

SONY DSC

Här kan ni studera del av vingen på en SAAB 105.

Fundera över vad grejorna har för funktion…

SONY DSC

Snyggt formgivet bakom motorns utsläpp.

SONY DSC

Draken – Viggen – SAAB 105

SONY DSC

Viggens bakre region där det osar hett…

SONY DSC

En civilreggad SAAB 105. SE-DXG tillhörande Swedish Air Force Historical Flight.

SONY DSC

AT-16 Harvard eller North American Texan.

Flög första gången 1935. Motor  Pratt & Whitney R-1340-AN-1, 600 bhp

SONY DSC

Har ni besökt detta museet ?

SONY DSC

En Viggen nästan i överljudshastighet.

SONY DSC

Modellflygplan fanns det oxå. Fast ingen flygning.

SONY DSC

En mycket vacker elseglare. Säkerligen mycket dyr också.

SONY DSC

Svensk Flygtjänsts Texan Harvard, som användes för måldragning vid luftvärnsskjutning.

SONY DSC

Ser ni den välpolerade kärran ?

SONY DSC

Viggen är imponerande.
Precis som ryssarnas Tupolov 95.
Världens snabbaste propellerdrivna flygplan. Benämns “Bear” inom Nato.

SONY DSC

BilTemas Vickers Supermarine Spitfire Mk.XVI

SONY DSC

Spitfire…kanske världens vackraste propellerdrivna jaktplan.

SONY DSC

North American P-51D Mustang tillhörande BilTema.

SONY DSC

Vacker kärra, men jag tycker Spitfiren är elegantare.

SONY DSC

Propellern är stor. Det måste den vara för att kunna omsätta hästkrafterna i hastighet.

SONY DSC

Hur mycket Autosol har det gått åt vid poleringen ?

SONY DSC

Denna flygplantyp genererar ett typiskt spetsljud i propellern vid högre hastighet.
Det uppstår då propellerns spetsar närmar sig Mach 1.

SONY DSC

Hjulstället på Catalinan är utomordentligt kraftig.

Catalinan är döpt efter en ö utanför Californiens kust.

SONY DSC

SAAB Safirer taxar in.

SONY DSC

En rote J-28 Vampire

Det kommer mer

,

Kategorier
Flyghistoria

SVEDINOS BIL- OCH FLYGPLANSMUSEUM, SISTA DELEN.

 

 

 

 

 

 

Här kommer sista delen av min rundtur på “Svedinos”.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Efter att ha besökt Svedinos museum ska jag försöka sammanfatta mina
intryck, kanske till nytta för presumtiva besökare.

Låt mig slå fast, det finns oerhört mycket material på museet.

För mig, var det för mycket. Jag kunde inte riktigt få grepp om det,
eftersom det var blandat i utställningarna.

Bilarna är rikligt förekommande och är i bra och dåligt skick.
Det är ju en skatt, att ha alla dessa bilar, men jag skulle satsat på att
hellre ha 25 välrenoverade, eller bilar av mycket stort intresse kvar,
än att ha 100 som är halvintressanta utom för fantasten.

Arrangemangen, det vill säga det sätt som objekten är uppställda,
saknar det mesta.

Det finns inte en genomtänkt belysning, inga ramper så man kan se
nedåt och information på skyltarna är inte proffsig.

Flygplanen är det samma läge med. En del i gott skick och andra
är förfallna.

Samma sak med planen, jag skulle tagit bort ett antal och investerat
i de kvarvarande, för att ge publiken en positiv upplevelse.

Som utomstående är det lätt att gå med pekpinnar, men jag inser,
hur svårt det är att driva ett privat museum i Sverige.

Ett privat museum får inte miljoner av staten som exempelvis
Flygvapenmuseum i Malmslätt.

Därför är det ekonomin, som styr verksamheten.

Hade jag ägt anläggningen, så tror jag, jag hade tagit in proffs, som hade
gjort upp en strategisk plan för anläggningen, som jag kunde följt.

Alltså jag hade tänkt, var vill jag att museet ska vara om 10 år ?

Det tycks, som jag är negativ, men det är jag inte. Ägarna arbetar
så gott de kan, med de resurser som finns.

Enligt en av ägarna håller man på att sälja av objekt, för att få
resurser till förbättringar.

Hoppas det löser sig.

Mitt slutintryck av besöket är, att jag får lite känsla av en kaotisk
loppmarknad….

Men för oss genuint flygintresserade är ett besök på “Svedinos”
alltid värt pengarna.

Det kvittar, hur många museum man varit på, man upptäcker
alltid något nytt !

                            Här kommer slutbilderna.

SONY DSC

En GötaVerken 38.

Den flögs av Lennart Svedfelt och vid en landning jämte
museet kapotterade han kärran.

Länk: http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=9&t=3870

SONY DSC

Flygplanet försett med flottörer, vilka är rejäla doningar.

SONY DSC

Egentligen är det ju inte mycket fästpunkter för flottörerna.
Är det EDO-flottörer…

SONY DSC

En replika av Louis Bleriots flygplan, som han flög över
Engelska Kanalen med 25 juli 1909

SONY DSC

Planet i fint skick. Motorn en Anzani radialmotor på cirka 20-25 hk.

SONY DSC

När F14 i Halmstad var en flygflottilj,
flög man med bland annat B18 som ovan.

SONY DSC

Jag vet inte, vem som byggt modellen, men jag minns,
från då jag var riktigt liten, hur det lät, när divisionerna varmkörde
sina DB-motorer innan varje pass. Jag bodde bara 1000 m från flottiljen.

SONY DSC

Under B18 en mockupcockpit av Spitfire.
En konstruktion av geniet Reginald Mitchell.
  SONY DSC

Det silverfärgade planet en De Havilland DH 60 Moth.

SONY DSC

En mockupmodell av en berömd Spitfire.

SONY DSC

The Borough of Lambeth

Länk: http://www.spitfires.talktalk.net/A7_Specials/Spitfire_MK_IIa.html

SONY DSC

Focke-Wulf Stieglitz, Sk-12

SONY DSC

Pratt & Whitney “Twin Wasp”
En klassisk motor som fortfarande används. Kopierad av många.

Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Pratt_%26_Whitney_R-1830_Twin_Wasp

SONY DSC

Miles Messenger.

Länk: http://www.iaopa.eu/static/CKFinderJava/userfiles/files/gamag/dec12/p48-50.pdf

SONY DSC

Nosen på en Spitfire är STOR !

SONY DSC

En snyggt byggd mockup av en Spitfire

SONY DSC

Jag kan inte säga var dessa vingarna hör. Det finns ju skevroder och klaff.
Troligtvis ett monoplan.

SONY DSC

Detta tycker jag, är ett exempel på, vad man inte skulle ställa ut…

SONY DSC

En radialmotor där man ser konstruktionen av huvudvevstake och hjälpvevstakarna.
Motorn en LeBlond.

Länk http://en.wikipedia.org/wiki/LeBlond_Aircraft_Engine_Corporation

SONY DSC

Närmast en Tipsy B, SE-AGP.

SONY DSC

Denna gamla ambulans minns jag från min barndom.
Det som står väldigt klart i minnet är, att den hade en enorm siren,
som växlade ton väldigt sakta. På den tiden, 1950-talet, hördes det
nästan över hela stan, då den ryckte ut. …men den lät mer,
än den rörde på sig…

SONY DSC

Fälgar av betong…däck av smidesjärn.

SONY DSC

På sommarloven jobbade jag ibland på detta numera nedlagda tegelbruk.
Dock såg jag aldrig motorn…

SONY DSC

Svedinos Bil- och flygmuseum Ugglarp.

Länk:   http://www.svedinos.se/

Kategorier
Okategoriserade

OLD SCALE VINTAGE GLIDER´S MEETING

 

 

 

 

 

Ålleberg ModellFlygKlubb ordnade träffen

för OT segelmodeller och det blev succé !

 

 

 

 

 

IMG_3214
Rolf-Erik knäar under sin modell…?

 

 

Ållebergs MFK ordnade denna återkommande träff på sitt eget ägda fält för att
genomföra ovanstående träff.

Vädret var trots inte så hoppingivande prognoser helt perfekt med bra termik,
sol och värme, vilket gjorde att alla trivdes.

Minst 15 aktiva piloter med sina modeller deltog de hade två bogserkärror till
förfogande.

Roffe hade med sin splitt nya Thrush Commander som drog upp kärrorna
lätt som en plätt.

Att flygbogsera är ett effektivt medel att komma upp. Man slipper vinsch
 och gummirep. Vidare ka man bestämma vart man vill bli dragen.

Alla deltagarna var eniga om att det var en trevlig träff, som kommer på
allmän begäran att upprepas i år.

Här kommer bilder på träffen med lite kommentarer:

IMG_3236
Svenne och Conny

IMG_3235

Tommi K på väg ut med den ena bogseraren.

IMG_3234

Svenne med en Blue Phoenix som är hopsatt av 5 olika rester…

IMG_3233

Om modellen flög bra ? Självklart !

IMG_3232

Snygg dam och modell.

IMG_3230

Är det en tevärmare han har som mössa ?

IMG_3223

Linaktiviteter

IMG_3224

Rolf-Erik koncentrerad var det på LS 4:an

IMG_3225

Ålleberg ModellFlygKlubbs egna fält 100 % finansierat och färdigbetalt.

IMG_3226

Minimoan i startdollyn

IMG_3227

IMG_3228

35 mHz

IMG_3229

Tjålle, Kjell-Åke Elofsson från Tibro förbereder sin vackra Minimoa.

IMG_3222

Två bogserkärror beredda.

IMG_3221

Bortifrån sett en Ka8 och två Grunau Baby

IMG_3220

Det närmaste planet  har jag flugit många timmar i full size.
Först Skövdes SE-SZT och sen andra.

IMG_3219

Sperber Jr

IMG_3218

Minimoa

IMG_3217

Del av depånIMG_3216

IMG_3215

Rolf-Erik och hans pilot…

IMG_3212
En fika sitter aldrig fel tycker  Ebbe och Tommi

Här är länken till en förening full av aktivitet och nya idéer

så läs mer om träffen här:

http://www.rcflyg.com/

Kategorier
Flyghistoria

SVEDINOS BIL- OCH FLYGMUSEUM

 

 

 

 

Vi har ju ett bil- och flygplanmuseum mellan

Halmstad och Falkenberg i orten Ugglarp.

 

SONY DSC

 

 

 

 

“Svedinos” har för mig varit ganska anonymt och jag hade inte varit där på 20 år.

Jag hade läst om det och hört om det och varit inne på deras hemsida och kollat.
Men jag bestämde mig att åka dit i söndags eftermiddag, då man har öppet under
helgerna under Maj månad.

Till “Svedinos” kör man enklast via Steninge,  om man kommer söderifrån.
Man kan köra
E6 och Gamla Kustvägen. Det är skyltat med
“Svedinos Bil- och flygplanmuseum”, så man
missar inte det.

Lennart Svedfelt, känd under artistnamnet Svedino  då han uppträdde som magiker,
byggde upp museet bit för bit.
Den sista stora investeringen man gjort är en ny stor utställningshall.

Jag köpte min biljett, 100 kr inträde, av kvinnan i kassan,
som var fru Svedfelt och jag fick lite information om anläggningen,
vilken hon driver  ihop med sin son.
Lennart Svedfelt avled 1993.

En sak har jag fullständigt klart för mig, det är inte lätt att driva
ett privat museum i dag,
med tanke på de krav publik och myndigheter ställer.

Jag högaktar de som står upp  och slåss för sin upplevelseidé !

Man går ju alltid till ett museum med vissa förväntningar.
I mitt fall ville jag se, antingen något jag inte
sett förut eller
något i enastående bra skick.

Hur mina förväntningar uppfylldes, det ska jag tala om i den
sista posten om museet.

Inne i anläggningen domineras de  utställda föremålen av dels bilar
och dels flygplan.

Då man knallar runt, följer man en slinga så får man se allt..

Ska du fotografera, se till du har blixt med dig, eller i alla fall
fulladdade kamerabatteri
om du har inbyggd blixt.
Det är mycket mörkt i utställningslokalerna.

Det är ingen mening att jag pladdrar här, om vad man finner,
utan jag har 220 editerade bilder
att redovisa, vilket jag ska göra 3 poster.

     Håll tillgodo:

  SONY DSCDet första flygplanlika är en nos från en Viggen. Som antagit en grönaktig färg av alger…

SONY DSCDet mäktigaste flygplanet är en Ju 52 transportkärra, som är i gott skick.

Länk med fakta:

http://en.wikipedia.org/wiki/Junkers_Ju_52

 

 

SONY DSCMotorerna är 3 x BMW radialmotorer.

SONY DSCJag är lite osäker på dessa sakernas funktion….det första som slog mig, eftersom
de sitter under alla tre motorerna, var att de var oljekylare,
men jag är inte säker. Vill du veta går det ju bra att googla på det.

SONY DSCJu 52, eller som den kallades i Tyskland, Tante Ju,
är ett stort och stabilt plan med rejält ställ.

SONY DSCHär sitter BMWmärket. Ser inte ut att vara original.
BMW = Bayerische Motoren Werke.

Läs om motorn:

http://de.wikipedia.org/wiki/BMW_132

SONY DSCSå här ser cockpit ut på Ju-52. Allt ganska basalt.
Ser ut som förarplatsen i en gammal stadsbuss från 1950…

SONY DSCEnkla instrument, men det behövdes ju inte mer.
Ovanifrån: Varvräknare, Cylindertemp avgas, cylindertemp insug,
bränsletryck, oljetryck motor + grundinstrument
för flygplanets manövrering till vänster.

Jag är inte helt säker på ovanstående, men nästan…

SONY DSC
Röda handtag =Trottlar

Svarta handtag = Mixture (Blandning)

Gula handtag = Bränsleventiler

SONY DSCEn SAAB 105 prototyp. Med  den märkningen…flög den på svenska flaggans dag eller ..?

SONY DSCCockpit A32 Lansen. Spak och till vänster throttel.

SONY DSCEn udda motorkonfiguration med 3 motorer. Inte helt ovanligt på 30-talet.

SONY DSCEn Canberra vilket var ett bombplan från 50-talet.
Användes i Sverige som signalspaningsplan bland

annat på grund av dess förmåga att flyga på  60000 ft +.
Jag tycker det ser ut här som en albatross eller
någon liknande fågel…

 

SONY DSC

Instrument från en tidig version av J-35 Draken. I mitten radarn försedd
med ett ljusskydd som kallades Stöveln.

SONY DSCDen här målningen har jag aldrig sett på en Viggen förr…..

Det kanske är ett tjänsteplan för en miljöpartist.

SONY DSCEn flygande vinge och jag glömde kolla vad den hette,
men ni kan ju googla på registreringen SE-YIO…

SONY DSCEn Gloster Meteor T7, som tycks vara under restaurering.
Att restaurera detta kräver väldigt mycket mantimmar.

SONY DSCStället är mycket kraftigt.

SONY DSC
Cockpit på Meteoren. Här är många timmars arbete.

SONY DSCSer jag denna layout på instrumentbräda och reglage, tänker jag på en loppmarknad….
allt om jag jämför med layouten på en Me 262 från samma tidsperiod.

SONY DSCOm piloten på en Viggen fick motorbortfall, kunde han fälla nödgeneratorn,
som gav elström/hydraultryck till de olika systemen.

SONY DSCOlika instrumenteringar.

SONY DSCTidig Viggeninstrumentering
om jag minns rätt…

SONY DSCSenare instrumentering med integrerad avionik.

SONY DSCHelikoptercockpit.

SONY DSC

Tp  83, Hunting Percival P66, även kallad Pembroke.
Tog väl 8-10 passagerare, som fick åka baklänges…

Ett plan man såg mycket i luften på 60-talet.

Planet var ansett som skräp och speciellt dess hydraulsystem
var ett under av konstig engelsk ingenjörskonst.

SONY DSCEn Skyraider under renovering. Världens största enmotoriga plan tror jag.
Jag har åkt med den några gånger från Gotland till fastlandet.

Mycket imponerande motor..R-3350 Duplex.Cyclone upp till 3700 hk !

SONY DSCMotorn en dubbelstjärna med 18 cylindrar.

SONY DSCEtt som det tycks renoverat landställsben.

SONY DSCSkyraidern var ju också hangarfartygsbaserad,
varför det krävde att vingarna skulle kunna fällas,
så man kunde få planet på flygplanshissen.

SONY DSC

Här saknas inte arbete

Här en länk till museet:

http://www.svedinos.se/

Det kommer mera !

Kategorier
Flyghistoria

DANMARKS TEKNISKA MUSEUM DEL V

 

 

 

Här är den troligtvis det sista  av redovisningen

 

från en  resa till Helsingör.

 

Den avslutande delen av berättelsen bjuder på diverse bilder och en del,
som har lite specifikt intresse, när man tar reda på historien bakom.

Objekten som redovisas,  har sin bakgrund i 50- och 60-talen. En del är
svenska,  annars är det mesta USA-tillverkat.

Vi ska veta,  att detta museum är jämfört med RAF-museet i Hendon (Colindale)
och Flygvapenmuseum på Malmen ett litet museum.
Men läser man på nätet , så verkar det som om,  man ska bygga ett nytt museum
i Helsingör som blir modernt och större. Då åker vi dit igen.

Jag vet inte, om jag påpekat det, men ljuset inne i lokalerna är dåligt, men inte så dåligt
att det inte går att fotografera utan blixt.
Så åker ni dit, så ta med kameran. Om man får använda  blixt vet jag inte.

På de engelska museerna får man inte plåta med blixt. Inte heller sist när jag
var på Deutsches Museum i Muenchen fick man använda blixt.

Ok, nog gaggat så här kommer det bilder:

 

 

 

 

 SONY DSC

En ritning av en Blohm & Voss BV 138 flygbåt

Här är en film med rysk kommentar över den engelska
men det är ju filmen som är viktig…

SONY DSC

BV 138 hittades vid bottenundersökningar för Öresundsbron. Det är det enda
existerande exemplaret av typen idag
Utrustat med 3 dieselmotorer och en märklig vingbalk som syns ovanför kroppen.

Jag fick reda på att i balken hade man tankar för dieselbränslet.

Länk att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Blohm_%26_Voss_BV_138

SONY DSC

Cockpiten på BV 138.
Planet kallades av de tyska piloterna för:

“Den flygande träskon”

SONY DSC

Här en modell som visar hur flygbåten kunde sett ut.
Observera startraketerna under vingarna, som assisterade
vid takeoff med maxlast eller i bleke.

SONY DSC

Ett segelplan konstruerat av den Polytekniska högskolan i Danmark.

SONY DSC

Vi är i Danmarkoch  här  är flaggan vit och röd.
Stabben på F-84 ser ut, som något vilket suttit
på en propellerkärra från 1935.

SONY DSC

Republic Thunderjet F-84

SONY DSC

F-84

Länk för att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Republic_F-84_Thunderjet

SONY DSC

Lockheed T-33 Shooting StarLänk att läsa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Lockheed_T-33

SONY DSC

Man kan se det är en produkt av sent 40-tal.
Flög för första gången 1948

Användes i Korea

SONY DSC

En Gruanu Baby som ser riktigt fin ut.

SONY DSC

Konstruerades på 30-talet i Tyskland och blev mycket spritt genom licenstillverkning
i andra länder. I Sverige tillverkades över 100 exemplar.

SONY DSC

Hela konstruktionskonceptet ser man att det är 40-tal.

SONY DSC

En av de avgörande skillnaderna mellan propellerplan
och jetplan var, att jetkärrorna hade mycket lägre ställ.

De senaste propellerplanen, exempelvis Corsairen hade så stora propellrar,
att det var problem med markfrigången. Man var tvungen att ha stora
snurror, för att få ut energin ur de starka motorerna och  för att undvika
att propellerspetsarna passerade Mach 1, då verkningsgraden sjönk drastiskt
på grund av kavitation.

SONY DSC

T-33 fighting face.

65 år gammal konstruktion…jag skulle gärna flyga den !

SONY DSC

Ni ser att nosställsgaffeln är rejäla don.

SONY DSC

Vingkonfigurationen ger ett högt Re-tal, vilket alla flygare vet vikten av.

SONY DSC

Med den dayglowmärkningen har den väl synts ordentligt.

SONY DSC

Nosen på en Starfighter eller F-104

Planet konstruerades av Clarence “Kelly” Johnson. Ett geni som arbetade
vid något som kallades Skunk Works vid Lockheed.

Vill ni vet mer om F-104 och till exempel gränsskiktskontrollen på vingarna
med hjälp av små hål där man sög luft för att strömningen skulle vara laminär,
så kan ni klicka på länken:

http://www.militaryfactory.com/aircraft/detail.asp?aircraft_id=113

SONY DSC

Detta var den sista stolen många piloter satt i, då F-104 hade
många haverier.

SONY DSC

Instrument från vänster:

Accelerometer, Utetemperatur, Machmeter, Höjdmätare, Radarscoope,
Kula och Spade, Rate of Climb, Horisontgyro,  Varvräknare, Oljetryck
Motorutloppstemperatur, Ögonlocksinställning, Bränsletryck/flöde,
Bränslemätare 1, Bränslemätare 2, Horisontgyro.

Inte var det mycket instrument…och det är ju bra.

Det som fattas är scoopet till radarn. Annars är det de vanliga instrumenten.

SONY DSC

En Sud-Aviation Caravelle.

Kolla det stadiga stället. Nästan som på en Yak-12.

SONY DSC

Detta var ju en av de plan som tog turisterna till sydliga länder.
Det är skillnad på cockpit då och nu.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Man har blandat teknik från perioden.

SONY DSC

Ultralätt hembygge.

Kanske nåt för modellflygaren ?

SONY DSC

Gyrokoptrar eller heter det autogiro…?

SONY DSC

Konstruerade av Vincent Seremets

Kolla videon:

SONY DSC

Drakens cockpit

SONY DSC

SAS Caravellen Ulf Viking.

SONY DSC

4 x 20 mm akan i nosen

SONY DSC

Spaningsversionen av 35 Draken.

Under två fälltankar för bränsle.

SONY DSC

Dykbroms

SONY DSC

Undrar vad man mäter med detta pitotrör ?

Jo,  jag vet,  man mäter det dynamiska trycket, men jag har svårt
att tänka mig,  det skulle vara planets hastighetsmätare
med dess placering just i luftintaget till jetmotorn…?

SONY DSC

Ännu ett glidflygplan, får man väl kalla det.

SONY DSC

Vy mot entre och café.

SONY DSC

Avisningsgummi på vingframkanten.

“Rubber boots på vingarna , Man tar luften från jetmotorn och blåser upp
en “ballong” på vingframkanten som spränger bort isen.

De plan som inte har rubber boots har oftast pneumatisk,  alltså
man tar luft från motorn och leder den ut i vingframkanten utan att blåsa upp något.


Men det är även för att öka slagsegheten
( alltså tåla mer stötar tex om en birdstrike skulle uppstå) “

SONY DSC

En Dakota eller DC-3.

SONY DSC

Här har konstruktören insett vikten av att ha täta roder, för att förhindra
att luft strömmar från undersidan upp till översidan, vilket
orsakar turbulens och sämre roderverkan.

SONY DSC

DC-3 har en mycket enkel klaff som heter klyvklaff.

Viktigt med en DC-3 vid landningen är att man snabbt
får ner stjärten i marken.

SONY DSC

Motorkåporna med öppna kylklaffar.
Vid körning på marken har man klaffarna öppna, medan
man vid normal flygning har de stängda.

Kylklaffarna kan var styrda manuellt eller med termostat.

SONY DSC

Höjdroderlås på en Dc-3.

Det var detta lås man glömde ta bort före start med den Dc-3 som skulle flyga
prins Gustav Adolf från Köpenhamn till Stockholm på
slutet av 40-talet.

Vid denna tid fanns ingen obligatorisk checklista för piloterna prestart.
Hade man haft det hade man märkt vid kontrollen:

“Samtliga roder fria, fulla roderrörelser”

att låset satt på plats.

SONY DSC

Framför Dc-3 en avskalad De Havilland Tiger Moth.

  SONY DSC

Så här är en Jodelvinge uppbyggd.

SONY DSC

Balken är en lådbalk, som ger bra styrka.

Det är annat än de balkar av 10 mm massiv rundstav, som en
modellflygkonstruktör tyckte,  var en god idé på slutet av 70-talet.

Jag vill inte avslöja hans namn.

SONY DSC

En lite dimmig bild av cockpit på Draken.

SONY DSC

 En Draken i spaningsversionen.

Men varför har danskarna målat sina kärror i denna hemska blanka färg…?

SONY DSC

 Efter museibesök och inmundigande av lunch inväntade vi skeppet, som skulle föra oss till Sverige igen.

Ja, detta var en liten ytlig redovisning, av vad du finner i Danmarks Tekniska Museum i Helsingör.

Har du några frågor så kan du maila mig.

mats

Kategorier
Modellflyg teknik

BREGUET 901 – ETT PROJEKT AV PÄR LUNDQVIST

 

 

 

 

Ett omfattande bygge som kräver

 

förberedelser och noggrann planering .

 

 

 

1-brefuet 901
BREGUET 901

 

När Pär berättade,  han skulle bygga en modell av det franska segelflygplanet Breguet 901,
blev
jag först aningen förvånad. Jag tänkte,  att det finns väl nåt modernare, han kan bygga..
Breguet 901 konstruerades på 50-talet och var under  en följd av år en då framgångsrik tävlingskärra.

Om fullskalaplanets historia kan du läsa lite om här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A9guet_Br_901_Mouette

Då jag träffade Pär och började flyga ihop med honom, vilket var 1972, hemskt vad
tiden går fort, då hade han gott om hembyggda modeller. En av dessa var en Breguet.

Den flög bra, men eftersom vi tävlade i F3F,  så var i alla fall jag helt inriktad på
modeller,  som hade agilitet och snabbhet som kännemärke. Hur planet såg ut var
likgiltigt, bara det var snabbt.

Pär tyckte hans Brequet var både snygg och snabb. Ifrån denna hans modell tror
jag intresset för planet alltid har legat latent hos Pär . Varför då?
Jo,  hade hade så bra upplevelser med denna kärran, att det satte stora avtryck
i hans minne.

Alltså beslöt han att bygga en ny Breguet, som skulle byggas upp enligt originalet.
Det innebar, balsa, plywood och furulister.

När Pär tog tag i projektet, var han tvungen att få tag i ritningar. Det fanns ritningar
för modeller, men det visade sig, att de var oriktiga och fyllde inte Pärs krav på exakthet.
Han fick kontakt med en person i Frankrike,  som hade tillgång till planets
originalritningar. Pär köpte det och de kom på en CD.

Nu började det stora jobbet. Det var att omarbeta originalritningen till modellritningen.

Innan allt detta gjordes,  fick han tänka igenom de olika konstruktionsdetaljerna och
teoretiskt testa de i huvudet. Det var oerhört mycket arbete att förbereda och gå igenom,
i stort sett var detalj i planet, hur det skulle lösas praktiskt.

När dessa huvuddragen var genomtänkta,  kunde han göra sin ritning. Vilket program
han använde, vet jag inte men, det var ett professionellt program, som gjorde ritningen
så han kunde lägga den på en CD och sen gå till ett tryckeri, vilket kunde trycka ut hans
fullskalaritning för modellen.

Spännvidden blir, om jag fattade rätt, något över 3.5 meter.

Alltså låt mig slå fast,  att detta är ett jätteprojekt, därför det är mycket arbetskrävande
Det kräver många meter lövsågande och annat  sågande för att få till alla plywooddetaljer.

Hur lång tid det tar,  att få modellen träfärdig..? Jag vet inte,  men med normala arbets-
dagar kan det väl ta 3 månader eller nåt sånt.

Häromdan var jag hos Pär och dokumenterade hans påbörjade arbete. Min avsikt,
om Pär säger Ok är att översiktligt följa bygget och redovisa det på bloggen.

Han har många nya och spännande lösningar på mekaniska problem  som måste klaras ut.

Ok, här kommer de första bilderna med lite kommentarer. Pärs källare var lite mörk,
när jag fotograferade, men det får duga:

SONY DSC

Här har Pär börjat med kroppen. Centralkonturen av kroppen är här tillverkad
av laminerade lister. Det är alltså mittdelen av kroppen.

Som vanligt bygger han på ritningen, som skyddas av Gladpack.

SONY DSC

Här ligger spanten, som är laminerade av Divinycell och plywood.

SONY DSC

Detta är en bråkdel av vad som behöver sågas ut.
Jag redovisar i nästa post Pärs patenterade såg…

SONY DSC

Eftersom han är en noggrann person använder  han ett lod, så att
allt kommer på rätt plats. Det gäller att vara noggrann, annars blir
problemen oöverstigliga efter hand.

SONY DSC

Eftersom detta är vingfastsättningen är kraven stora att allt blir rätt.
Således använder han vattenpasset oxå.

SONY DSC

Några av spanten som är nysågade och som inväntar finjustering.

SONY DSC

I och med att han bygger spant och annat laminerat, blir konstruktionen lätt och stark.

10-breguet 901

En treplansritning på flygplanet

Detta var en föraning, vad som kommer att redovisas från Pärs bygge av sin Breguet 901.

Det kommer mera med utförliga beskrivningar och fler bilder, så häng med !

mats