…finns det i verkligheten eller …?
Jo, det finns nog så många, så ett sådant sällskap skulle kunna grundas och existera.
Vi är ju trots allt ganska många, som utövar vårt genuina flygintresse aktivt.
Nja, vi behöver nog inte ha en formell förening. Vi har säkert
en gemensam värdegrund i alla fall.
Det märkliga med flygintresset är, att det för mig blir allt intensivare….tänker man kanske
att varje gång kan var den sista ?
Nä, jag tror inte det är så. Det hänger nog på den infallsvinkeln man har på begreppet flyg.
Alltså hur man började. Jag tror, att vi som började modellflyga, när vi var 10 år gamla och
köpte våra balsabyggsatser, vilka vi med svett och möda byggde ihop, vi fick vår belöning,
när vi såg, att det som vi byggt, det flög faktiskt.
Vidare, när vi vi köpte vår första rc-modell på tidigt 70-tal, vilket var en Taxi, Westerly,
Sr Falcon eller liknande i byggsats, så kände vi glädjen och tillfredsställelsen, när vår
modell flög och att man kunde styra den….
I dag klickar man med musen på nätet och får hem en färdigbyggd modell i brevlådan.
Eller så köps frigolitplan hos BilTema.
Det sättet som folk startar modellflyghobbyn i dag, gör att de går miste om mycket.
De lär sig inte, hur en modell är uppbyggd, för den ska vara stark och lätt.
Man får inte förståelse för hur konstruktören har tänkt.
Man går miste om erfarenhet och byggerfarenhet.
Men som en medlem i en klubb här i närheten sa, när han smällt sin färdigbyggda modell:
“Nä, du förstår, att i dag lagar man inte modellen, man köper en ny”…….
Ok tänkte jag, allt jag lärt mig, min erfarenhet, den är i dag inte värt ett öre eller ?
Kontentan, som jag ser det, är att hängivenheten för sin hobby är större för den som
skaffat sig erfarenheten och kunnigheten än slit och släng flygarens.
Personligen är mitt intresse för begreppet flyg större nu än för 40 år sen.
Den tekniska utvecklingen har gett oss medel och möjligheter att öka dimensionerna
för oss aktiva modellflygare.
Jag vill bara framhålla ett par saker, som har gett vår hobby rejäla skjutsar framåt:
CA-limmet
LiPo-ackar
Elmotorer
Kolfiber/kevlar
Radioutrustning som ger möjligheter och som är pålitlig
Möjligheten att handskas med bild och datainformation mellan modell och pilot.
Om ovanstående inte funnits, var hade vi varit då ?
I dag sätter tekniken inga gränser längre.
Ibland funderar jag på, om alla mina bilder på bloggen tröttar ut besökaren.
Jag kan tvärsäkert säga NEJ ! Ingen enda negativ reaktion har jag fått utan
tvärtemot. Senast i går träffade jag en fotointresserad man, som brukar, trots
han inte är modellflygare, regelbundet besöka min blogg just för bilderna.
Så jag fortsätter nog att mata på bilder. Inte bara för att visa bilder, utan
också för att kanske inspirera andra att börja flygfotografera, eftersom det
är så givande och enkelt.
Japp, det här blev längre än jag planerade…
I fredags åkte jag ånyo till Hovs Hallar för att få förmånen att flyga min
modell på kanske Sveriges bästa och vackraste hang…
Skärmflygarkompisarna flög nere vid Segeltorp, eftersom vinden var sned, men jag
tog mig upp på det höga, där man kan flyga på den sneda kanten mot västnordväst.
Lyftet var väldigt bra och gav möjligheter att klättra till 300 m +.
Hur länge jag flög ? Jag var i luften mer än 3 timmar. Min Spirit nummer 1 har nu sen i april
loggat 79 timmar i luften…..
Inte bara kan man njuta av sin flygning på Hovs Hallar eller den vackra naturen.
Det kommer också trevliga människor, som är nyfikna på det jag sysslar med
och vill veta mera.
De som man kommer i samtal med har ofta egna speciella intressen. Det kan vara
fågelskådning, bygga ångmaskiner eller köra med elektriska tåg. Alla parter är då
ivriga att propagera och tala för just sin hobby.
Man märker att det är hängivna människor. De är DOERS, alltså inte sådana
som bara följer med strömmen och är TALKERS .
Lite bilder kommer här:
Vinden, som ni ser, 4.1 – 6.4 m/sek
Min Spirit efter 3 timmar på hanget.
Varför jag tog med denna bilden ?
Jo den visar en pensionär, som just har landat,
efter 3 timmar i solen med modellen i skyn .
