Kategorier
Termikflyg

TERMIKFLYG MED MIN AVA PRO…

    …den 20. September.

 

 

 

 

 

Fastän sent på säsongen finns det förutsättningar för termik.

Denna dagen var det ingen vind, solinstrålning från en molnfri himmel, men det var disigt, varför effekten av solen reducerades.

Alltnog,  så startade jag 1030 övertygad om,  att jag skulle finna termik.

Det fanns inget att flyga på. Inte ens för en så högpresterande modell som min Ava…

Vid denna tid på sensommaren brukar vråkarna flyga söderut i stora skaror utnyttjande termiken.

Men inte en enda fågel syntes. Jag drog slutsatsen,  att antingen noll termik eller så har vråkarna redan dragit söderöver…

Men jag satte mig i min stol, tog fram kameran och försökte plåta de sträckande småfåglarna, som hela tiden drog förbi.

Platsen där jag flyger termik ligger på en Litorinavall,  vilken flyttfåglarna följer under deras migration till Afrika. Det är en bra observationsplats under flyttperioden, om man vill iakttaga fåglar, som reser söderut.

Jag lade märke till, att det fanns mycket gott om fjärilar och insekter. Glädjande att se naturens rikedom och överflöd. Allt är inte elände.

Efter en knapp timma i stolen såg jag de stationära gladorna ta till väders och jag misstänkte,  att termiken kommit igång. Fortfarande var det disigt.

Start och test av luften. Termiken var svag, spridd och turbulent.

Men, jag kunde hålla mig uppe utan problem. Kunde inte klättra högt…det var inversion, vilket också gladorna märkte.

När termiken släppte mera regelbundet, dök ormvråkarna upp ur intet. Plötsligt  bara kom flockar, kurvade upp sig och drog vidare.

Jag piggybackade på fåglarna, men än en gång konstaterade jag, att min Ava och min vario och höjdmätare klassade ut vråkarna i blåsan då det gällde förmågan att stiga !

Under dagen passerade 100-tals vråkar mitt flygställe.

Det blev en mycket fin flygdag i min stol, med kärran på betryggande höjd, vilket resulterade i en avslappnad flygupplevelse att ta med hem.

Att sitta i en stol och vänta på termik är inget jag ogillar. Sitter man i vackra omgivningar, upplever man naturen på ett stilla sätt då man bara iakttar.

My favorite waste of time…

Dagen sista landning gjorde jag 1430 efter flera timmar i luften.

Lite bilder blev det.

 

Stabbe, fena och sidoroder på min mycket välflygande Ava.

Grönfodertorkens ånga i Genevad 7 km bort visar noll vind.

Man är blott en skugga av sitt forna jag…

Instrumentbrädan…

Start av den nästan alltid medflygande GoPron. Man vet aldrig, vad som hamnar på kortet…Min kamera är 10 år gammal, men den tar lika bra bilder som en ny GoPro. Den är till och med bättre, då jag fått den ombyggd i Tyskland och fått en lins från Zeiss installerad.

Start. Alltid lika mäktigt att se modellen veva sig fram.

Jag har lite power i motorn, mycket acke. Den räcker för en hel dags flygning. Min modell är ju ett segelplan, så inget behov av superstark motor.

Inte ett moln i skyn. Inversion.

Mina olika Avor har loggat mer än 1200 timmar i termik nu !

Höjdborttryckning på finalen.

Mina flygkompisar; gladorna…

…som är stationära, där jag flyger.

En typisk gladabild. Vingarna och stjärten som kännetecken.

En av våra främsta rovfågelpredatorer…

…men inte den bästa termikflygaren.

Norwegian glider förbi…röd om nosen.

Båda utnyttjar solen.

 

Kategorier
Hangflyg modell

VEM KAN FLYGA HANG FÖRUTAN VIND ?

 

 

 

Jag kunde i måndags  !

 

 

 

 

Väderprognosen för måndagen från yr.no för Hovs Hallar lovade NNO vind vridande till N 2-4 m/sek.

Detta tillsammans med sol triggade min lust att flyga naturligtvis.
Dagen inleddes sval med sol och vindmätaren HH sa 3-4 m/sek.

Så in med min “Introduction” i bilen och kurs söderut.

Framme vid hanget kl 1030 och möttes av 40 kvigor och ett absolut lugnt hav…

Jag startade, tack för elmotorn, för att kolla läget. bitvis svagt lyft, men inte så jag kunde flyta på det.

Så det blev att sitta på min tuva och njuta av utsikten från Platån, vilket inte är det sämsta. Mycket turister passerade och jag försökte göra samtliga till modellflygare…

Efter 45 minuter såg jag att löven i björkarna vid hangkanten började röra på sig, vilket  kunde indikera att den laminära vinden tagit fart och skapade lyft.

Start och fick dåligt lyft, men det kan vara spännande att flyga under marginella förhållanden. Efter hand ökade lyftet och flygningen var problemfri.

Hur mycket vind det var ? Jag uppskattar styrkan till 1 – 1.5 m/sek.

Ännu ett bevis på ett havshangs förmåga att även i svaga vindar skapa lyft.

Jag flög och njöt och skulle landa…då jag märkte att motorn inte drog igång eftersom jg kom lite fel under inflygningen. Fortfarande funkade radion. Jag var på väg mot hangkanten, lite högt, så jag tryckte för att komma ner. Höjden räckte inte för att gå om.

Modellen satte sig i en björk just vid hangkanten lyckligtvis, annars hade den ramlat ner på den steniga branten, vilket hade en blivit en svår recovery.

Ok, modellen hängde i björken, mycket löst vill jag säga och jag lade ifrån mig radion på min tuva och gick för att hämta modellen.

Under tiden jag flög hade jag stått omringad av ungdjur, ca 30 st, de är ju så nyfikna.

Efter att ha bärgat modellen såg jag upp mot min pilotplats. Där fanns bara kor…

Snabbt upp och fick bort kreaturen och fann de hade rotat runt bland mina grejor och spritt ut allt.

Trampat sönder en av mina plastlådor med kameror och trampat (?) på min FrSky-sändare så att bärhandtaget lossnat…

Efter 3 timmar i luften var jag nöjd, packade ihop och for hem. Begrundande det faktum att man ska inte lita på Hovs Hallars kreatur…därför de är intresserade av modellflyg och vill kolla dina grejor !

Detta var en av mina dagar på Hovs Hallar…som aldrig kommer tillbaka…det var därför jag åkte dit och fick upplevelser !

 

Platån kl 1030…

…fullt av hangflygare som kopplade av mellan passen.

Naturen var mycket sliten av alla turisters fötter…

Bild från hangkanten mot stranden nedanför.

Man märker att turisterna skapar spontant fler och fler gångstigar…

Du ser…havet som en spegel.

En åldring ska landa sin modell.

Här lever  man !

Kategorier
Naturbilder

TÄNK…DETTA VAR BARA FÖR EN VECKA SEDAN…

 

 

Väder ändrar sig snabbt.

 

 

 

Halva juli och augusti bjöd på härligt sommarväder, vilket lockade oss till strandbesök.

Vi attraheras av möjligheter till bad, sol och goda naturupplevelser.

Jag personligen har aldrig varit så mycket vid stranden som i år. Jag ville inte mista möjligheten och passade på.

Platsen vi besöker är Tönnersa Strand, vilken är glest befolkad även den finaste sommardag. Man behöver inte trängas som bland det vackra folket i Tylesand…

Under ett par dagar i slutet av augusti hade vi vid stranden ett mycket fint fotoljus. Eftersom jag inte vill släpa med mina systemkameror ner till sanden,  tog jag bilder med min mobil.

Den tar förvånansvärt bra bilder och i telefonen finns ett potent editeringsprogram.

Här några bilder från en av våra dagar, som började varm och solig, men som efter hand blev en dag med upptornande Cumulusmoln, vilka växte till Cumulonimbus och Nimbus. Det blev åskmoln som drog in från sydost.

Dessa blev intrycken från en stranddag som bjöd på både stillheten och dramatiken.

Alltså bara en dag vid havet.

 

Cumulusmolnen växer till sig vid 12-tiden söderifrån vid Hovs Hallar.

Men ännu råder det stora lugnet, som är välgörande för en stressad nutidsmänniska. Lagan skapar rogivande mjuka kurvor i stranden.

Cb-molnet börja torna upp sig och släpper sin nederbörd i tunga skurar.

Så här ser skyn ut,  då det är labilt skiktat och det är att förvänta blixt och dunder.

Kategorier
Old Timer flyg

OLD TIMER SM FÖR FRIFLYGANDE MODELLER 2024

Bollerup var platsen för tävlingen.

 

 

 

 

Traditionsenligt genomfördes tävlingen på Bollerup Lantbruksgymnasiums mark utanför Tomelilla.

Platsen ordnad genom Bo-Eskils försorg och alla intresserade av modellflyg skänker honom ett varmt tack !

För en gångs skull gynnades vi av näst intill perfekt väder. Solsken inte alltför stark vind och bitvis kraftig termik.

Jag tycker det var ett bra antal tävlande som dök upp. Med nödvändighet blir skaran av friflygande OT-piloter mindre och mindre…det är bara så, därför medelåldern på de aktiva ligger på ca 70 år…

Men tävlingen genomfördes med gott humör utan negativa tankar och jag tror alla var nöjda.

Det fanns ett aber, vi hade fodermajsåkrar nära oss. Naturligtvis hamnade någon modell där, men jag hoppas piloten fann den.

Att finna en modell i en 2.5 m hög majs…det är inte lätt.

Jag letade med min drönare av hela fältet men kunde inte se modellen.

Står modellen rakt upp och ner i majsen, så är det näst intill omöjlig att upptäcka. Enda sättet att finna den, det är att gå systematiskt i fårorna…Hoppas du fick tillbaka din modell Andrea .

Resultaten kommer att publiceras på SMOS hemsida, där du även kan få mycket övrig information om vad vi sysslar med.

Jag  tog mycket bilder, vilka jag publicerar på SMOS Facebooksida.

Här kommer en bunt bilder utan kommentarer.