Kategorier
Hangflyg modell

TVÅ BRA DAGAR FÖR SEGELFLYG.

 

 

 

Måndag och tisdag gav utdelning.

 

 

 

 

 

DCIM105GOPRO

 

 

 

 

 

Måndagen bjöd på solsken, nästan ingen vind och det innebar
man kunde räkna med termikflygning.

Så jag åkte en bit söderöver med Avan och fick ett par timmar i
luften utan större ansträngning.

Tisdagen hade vi västlig vind med en anings dragning mot nord.

Så efter att ha bunkrat ett lass böcker på Erikshjälpen körde jag ner
till Tönnersa för lite hangflyg.

Monterade min Spirit och tog med det jag behövde för att flyga
ner till hangkanten.

En fast kamera hade jag i ett kort stativ som tog stillbilder
längs kanten och en kamera hade jag i nosen för stillbilder
på min modell.

Tyvärr, ombordkamerans acke var inte fulladdad, så det blev inte
de bilderna,  jag ville ha.

Jag klippte bilder ur en video, vilket, trots allt,  ger ett hyfsat resultat.

Inget folk på stranden mer än människor som rastade sina lösa hundar.
Det är inte tillåtet att ha hundar lösa i naturvårdsområdet.

Dessutom är det så,  att när hundarna skiter på stranden, så ska ägarna
ta upp efter hundarna. En del gör det, men tro inte de slänger skitpåsen
i tunnorna….de slänger påsarna vid sidan av stigen.

I dag fotograferade jag en skitpåseslängare på bar gärning.

Han ska få äta upp…vad han gjort, var så säker.

Det blev en mycket fin flygning i dag på hanget. Vinden var perfekt i
styrka och den var laminär. Min start var 1245 och när jag landade,
såg jag till min överraskning,  att klockan var 1525 !

Det är det jag säger: Tiden går fort, då man har roligt !

Här kommer bilder med och utan kommentarer.

 

DSC06794Min HyperAva med sin monterade gopro riktad åt vänster.

DSC06798

Här flyger jag.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa Strand och jag är full av flygförväntan…

DCIM105GOPRO

Ser ut att gå bra…

DCIM105GOPRO

Det gäller att se upp…och hålla in näsan.

GOPR7338-006

Så här ser det ut från ombordkameran.

DCIM106GOPRO

Min trogna Spirit, som varit med om mycket, de tre åren jag haft den.

DCIM106GOPRO

En kamera i nosen påverkar inte modellen på avgörande sätt.

DCIM106GOPRO

En liten paus vid termikflygandet vid Haga.

DCIM107GOPRO

Min Hyperava, på det 6. året nu. Är precis så vältrimmad
som en Ava nånsin kan bli, skulle jag tro !

DCIM107GOPRO

Hagastart.

DCIM107GOPRO

Spiriten susar förbi. Modellen är närmare kameran, än vad det tycks på bilden !.

DCIM107GOPRO

Spirit Elite. Jag rekommenderar denna modell varmt både till den erfarne och mindre erfarna.

Minns jag rätt så säljer Thomas hos HAB modellen.

DCIM108GOPRO

Alla modellflygare utför i regel nån sorts dans, när de ska landa, där begreppet fara finns med eller ?

 

DCIM109GOPRO

Spiriten…lite sliten…milt sagt. De som har de finaste modellerna, det är de som aldrig flyger…

 

DCIM109GOPRO

Man kommer sin modell nära vid Tönnersa.

DCIM109GOPRO

Klaffen på Spiriten är mycket effektiv.

DCIM110GOPRO

Roligt att ha en kamera, som tar 4 bilder i sekunden. Jag menar för att dokumentera den egna flygningen.

DCIM111GOPRO

Landning på stranden med full klaff

DCIM111GOPRO

 

DCIM111GOPRO

Ett utmärkt hang. Både för modeller och skärmflygning.

DCIM111GOPRO

Här få ni en uppfattning om hanget jämfört med en 2-m modell.

 

 

DCIM111GOPRO

Klart man visar, vilken klubb man stolt tillhör !

 

 

GOPR7338-004

Här syns han i alla fall.

 

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

HUR KAN MAN KÖRA SIN TRAKTOR…

 

 

 

 

…i så exakta geometriska mönster ?

 

 

 

 

 

GOPR9840-010

 

 

 

Jag har varit synnerligen imponerad av jordbrukaren vid
Hagas skicklighet att köra rakt och snyggt och dessutom
planmässigt,  när han kör med olika redskap på sina åkrar.

Kanske traktoristen utbrister:

Noli turbare meis putastis !

Hans dotter kom ridande förbi mig häromdagen, där jag satt och flög
och då avslöjade hon hemligheten…

Traktorn är försedd med gps-enhet,  som till 100 % styr dess
aktivitet och funktioner enligt inlagt program.

Föraren kan sitta i en vilstol i princip och se på då maskinen kör.

Där sprack illusionen om den övermänskliga traktorföraren.

Men vi kan ändå vara imponerade av teknikens under och
implementering i det moderna jordbruket.

Jag menar, varför skulle man inte använda tillgänglig teknik ?

På nätet kan man läsa om tekniken.

Lite skillnad mot den tid då min morfar använde en Bolinder
Munktell traktor med råoljemotor, 
som startades genom att,
man glödde en kula,  som tände den insprutade
oljan i cylindern.

Å andra sidan hade ju inte denna maskin någon elektronik,
eller någon dator som kunde hänga sig .

 Den gick i en vecka,  om det krävdes, bara det fanns
bränsle, smörjolja och kylning.

Gick den sönder,  lagades  den med ståltråd och balaband…

Alltså vid denna tid behövdes ingen nisse med datorväska,
ifåne eller nätverk.

Jag fick springa till magasinet och hämta galvad stängseltråd, så vi
kunde staga upp det vissnande avgasröret igen.

Sen rullade det igen.

Kategorier
Naturbilder

FORM OCH FUNKTIONER…

 

 

 

 

…som man finner på en strand.

 

 

 

 

 

 

 

DSC06550

Jag cyklade ner till Lagaoset i dag.

För att ströva och flanera. Inte en människa fanns där.

Så man kunde gå omkring i splendid isolation och bara
finnas till.

När jag är på denna platsen, hittar jag ofta olika ilandflutna
föremål. Dels sådant som kommit via havet, men också mycket som
Lagan har transporterat ut till mynningen.

Jag fotograferade lite grand och vill visa bilderna för mina besökare.

Varje bild startade min fantasi,  som  skapar en bild i min hjärna,
av vad jag ser i föremålet.

Bilden, som formas i min hjärna,  beror ju hur mina perceptioner
påverkar mina neuroner.

Vidare skapar hjärnan en bild, antingen jag vill eller inte,  av vilken
funktion
föremålet skulle kunnat  ha i sin imaginära omvärld.

Att promenera vid stranden är förutom den fysiska upplevelsen i
sinnevärlden också en upplevelse i idévärlden eller i en metafysisk
värld..

Allt stimuleras av upplevelsen och de intryck den lämnar.

Tur man fortfarande har fantasin kvar, för  utan fantasi är ditt liv
bara slutna rum,  låsta och stängda dörrar.

Japp, så fungerar det för mig, du får se,  vad du ser …egentligen…

Efter strövtåget var det till att åter landa i det reella och
cykla hem i motvinden :=(

DSC06506

Hur kommer det sig att vinden skapar dessa tvättbrädemönster i sanden ?

Vän av ordning kanske frågar sig: Varför tog han med denna bilden ?

Jo, jag vill visa kontrasten mellan den mjuka vågformade mönstret
i sanden och den kompromisslösa  karaktären av den vassa strandrågen.
Jag har minnesbilder,  från då man var mindre och cyklade till stranden,
hur vassa strandrågens blad kunde vara.

Man kunde skära sig.

DSC06515

En skulptur i sanden, som vi i sann Arkimedisk anda döper till

“Tvåarmad hävstång”

DSC06522

              Ändrar man perspektivet och färglägger,  förändras innehållet.

Nu kan det se ut som en varelse stående framåtlutad vilande sig på armbågarna
mot en stolpe med  flämtande mun efter en lång språngmarsch.

DSC06533

En fågel kanske…nåt hönsliknande liggande på marken
…där stjärtfjädrarna håller tag om en stubbe.

DSC06536

Färglägger vi och ändrar infallsvinkeln,
blir det  naturligt kopplat till sin miljö,  vilket ger
helt annat intryck hos betraktaren..

DSC06544

Vågmönstret i sanden skapat av vinden,  kontrasterar mot det
till synes, mera kaosartade, men inte slumpmässiga sättet,
såsom  roten har växt.

  DSC06563

“Jag,  är den som bestämmer här”, ropar  detta träbeläte ut
i kraft av all sin auktoritet.

DSC06571

En sädesärla gjorde ett nedslag i min fantasivärld av strandmonster.

DSC06585

                                                                                        Stora ögon, lång nos och  liten mun.

Djuret är  den sällan observerade 

Mindre PVC-kryparen
(Tube Penetratis Minimalis)
som är väl  anpassad för ett liv i  10 tums PVC rör.

DSC06589

Hej….alla,  jag heter alltså Allan Al…alltid alldeles allsidigt alert…
och jag kallas alldenstund allmänt,   Allan  Allitteration.

DSC06621

                                         Jag vill inte påstå,  att bilden är bra,
men den innehåller  otvetydigt ett visst mått av  dynamik .

DSC06629

En alstubbe har flätat ihop fingrarna i roten i förtvivlan
över att  ha tappat både sitt huvud och sin gröna  krona…
under sin färd nedför Lagan till havet.

DSC06644

Denna sydvästkant var för en månad sen helt rak.
Nu har vind – och vattenerosionen, tillsammans gjort kanten mjuk och len.

DSC06649

Här får er fantasi skapa er en egen bild av föremålet…

När jag ser alla sandkornen, associerar  jag till bilder,
som Hubble
teleskopet tagit av vårt universum.
Bilder,  som visar,  på  lika många galaxer
som sandkornen på
all världens stränder och öknar.

Svindlar tanken  för dig ?

Det gör det för mig i alla fall.

DSC06659

Prispallarna som kom till användning under
Lagaosmästerskapen i fantasidjursskapande.

DSC06674

En ödleliknande varelse med sitt underbett och i sällskap med sin fru
sticker upp huvudet yrvaket ur sanden…
fast damen ser lite kuvad och undergiven ut eller…

DSC06689

Han stod helt glatt, höjde handen ropande “Hej och välkommen”.

DSC06693

                                                               Vad dessa två sysslar med, vågar jag inte skriva…

DSC06707

En förträad förhistorisk fågel med torrsprickor sticker ut ur tallen lite sur.

DSC06731

                   Björkarnas blad spricker ut med ett “POFF” …tror jag i alla fall…

DSC06738

Man talar om musöron….men dessa björkar växande i lä
och med tillgång på sol, de hade kommit längre i sin växtsäsong.

DSC06745

                                                                         …och växterna tänker på släktets fortlevnad.

Samtidigt som de gör livet lite besvärligt för oss pollenallergiker.

 

 

Så ni ser,  en enkel promenad fyller huvudet med upplevelser och tankar.

Det sker aldrig framför en tv.

Inget om flyg direkt i detta inlägget, men håll ut, det kommer mycket flyg närmsta tiden !

Olyckligtvis,  kan  lördag och söndag   innebära uselt flygväder.

Fast söndag skulle kunna  innebära hangväder på HH…

 

Kategorier
Okategoriserade

AVDELNINGEN FULLSTÄNDIGT ONÖDIGT VETANDE UPPDATERAT 19/5 2019

 

 

 

 

Hur mycket jag skrivit och meningslös

fakta om min blogg…

 

 

 

 

Jag har idag den 19 Maj 2019 skrivit 2141 inlägg sen
september 2009.

Det blir 28 inlägg i månaden.

Antalet ord 1.100.00 ord. Det gör en bok på 4500 sidor,
som är tryckt med fonten Ariel och storlek 12.

Som jämförelse med en känd bok, låt oss ta
Nobelpristagaren
John Steinbecks bok “Vredens druvor”,
så innehåller den 327
sidor.

Alltså en normal roman.

Det betyder,   jag plitat ihop  i stort sett 15 sådana
böcker storleksmässigt….

Hur många bilder jag lagt in på bloggen ?

Ungefär 11500 styck.

Under samma tid har jag erhållit den nätta
summan av 220000 spamkommentarer, av vilka mitt
spamfilter Akismet har fångat alla utom 2.

Det kallar jag ett bra filter.

Om det är värt den mödan,  jag lägger ner för att ha en blogg ?

Självklart ! Det är ingen möda, det är roligt och belönande !

                                                          

                                                            Såedemede !

Kategorier
Segelflyg

ATT FLYGA FÖR ATT LÄRA…

 

 

 

 

 

…jag medger det låter ambitiöst…

 

 

 

 

 

 

…men för alla mina flygningar, de är många, så har jag alltid
haft en målsättning.

Det är det,  modellflyg handlar om för mig. Att öka sin skicklighet
baserat på kunskap och erfarenhet.

Jag flyger inte de snabbaste hangmodellerna eller de absolut bästa
termikkärrorna, men det jag flyger,  det vill jag behärska och kunna
utnyttja potentialen på.

Det finns ju ingen anledning att ha en termikmodell för 25000 kr,
om man inte kan utnyttja dess inneboende förmåga eller ?

Gör man inte det,  är innehavet av dyra modeller bara ett sätt
att visa att “Jag äger “.

Mina modeller,  vågar jag påstå, är väl utnyttjade. Sen 1980 har jag fört
flygdagbok mer eller mindre noggrant med anteckningar om flugen
modell, tid i luften och andra
händelser i samband med flygningen.

Roligt att ha.

Min senaste flygning på Tjärbyhanget med min gamla synnerligen
välflygande Hyper Ava,  ville jag skulle omfatta en träning i att
kurva mycket tight, vilket är väsentligt,  då man tar små turbulenta
blåsor på låg höjd.

Jag tror de flesta av oss kurvar för flackt med vår segelkärror.
Precis samma beteende märktes då jag fullskalasegelflög,
vilket gjorde, att jag anpassade min flygning och kurvade brantare.

En Ava är en högpresterande modell,  som klarar mer,
än man kan
förvänta.

Jag ansåg själv,  jag kurvat tillräckligt brant förut, men i dag testade jag att
svänga riktigt brant, så jag kunde slå fast, om det var lönt med tanke
på eventuell höjdvinst att flyga så.

Det lönade sig. Jag kurvade med ca 60-90 graders bankning och jag upp-
levde subjektivt och under avlyssning av min variometer, att jag steg
bra.

Alltså min höjdvinst blev större, än då jag flög mera flata svängar
i lugnare tempo.

Flyger du brantare svängar, flyger du med högre belastning eller
lastfaktor. Det betyder, att du måste flyga fortare,  så dina vingar
kan  producera tillräckligt lyft.

En belastning med 2 G betyder,  att du behöver fördubbla lyftet, vilket
du gör på en kärra utan klaff,  genom att öka hastigheten.

Du förlorar inte på det,  eftersom du genom att ligga i blåsans centrum
utnyttjar det bästa lyftet.

När man ligger och svänger brant, vill i alla fall jag komma in i rytmen
så fort som möjligt. Kommer du in i rytmen, flyger du effektivt.

Vid brant termikflygning med modell,  gäller det,  att med botten- eller
topproder balansera nosen i horisonten.

Alltså sidorodret bestämmer nosens läge i horisonten och
därmed är det ett medel att kontrollera hastigheten, så
kurvningen trots brantheten blir mjuk och fin.

Jag är inte rädd att korrigera i blåsan med ganska kraftiga
roderutslag.

Ge inte maximala utslag. Ett maxutslag ger en snabb och tvär rörelse
hos planet och därmed försvinner rytmen.

Ett maximalt utslag gör också, att exempelvis ditt sidoroder
överstegrar
din fena, så verkan försvinner.

Det som händer,  då du ger ett sidoroderutslag är att du
ökar anfallsvinkeln på fenan så du får din modell att
ändra sig i
girplanet eller som det heter på engelska Yaw.

Så prova med mindre utslag först, men tveka inte att korrigera.

Man får inte låta tillfället springa iväg, om
förhållandena är marginella. Ska du stiga, det gäller att
ligga i bästa lyftet !

Se hur exempelvis ormvråkar korrigerar i en blåsa.

Är de inte nöjda, så flyttar de på sig eller gör en korrigering.

Ok, som slutsats på mitt mål att kurva brant blev jag medveten om,
att en Ava kan kurva brant och flyga effektivt.

Hur man blir bra eller i alla fall bättre flygare ?
Genom att öva och samla erfarenhet.

Därför har jag alltid ett mål,  jag vill uppnå.

Att få denna måluppfyllelse innebär inget hinder för att uppleva glädjen
att flyga. Det ska ju vara roligt att utöva sin hobby, det ska inte vara ett
pålagt tvång.

Då blir aldrig resultatet bra.

SÅ för mig är exempelvis hangflygning ett ständigt provande
och experimenterande. Hur ska jag flyga effektivast exempelvis
vid Tönnersa Strand ?

Här har man en kraftig sidvindskomposant och för att få bort den,
får man korrigera på rakan med sidoroder.

Men frågan är ju: Går det fortare ? Ett sidoroder som korrigerar
skapar motstånd och frågan är,  om den parallella kursen med
hanget
ökar hastigheten så mycket att man kompenserar för det
ökade motståndet ?

Eller är förmågan att hålla modellen parallellt med hangkanten bara
ett estetiskt problem ? Jag menar,  att man tycker,  det ska se snyggt ut…

Ja, det är sådana funderingar,  jag har i alla fall.

Min flygning vid Tjärby i onsdags innebar vind 3 m/sek som kom
något snett från syd, temperatur 14 grader och inga Cu.

Jag startade vid 1030-tiden och fick direkt en blåsa på 50 m höjd.
Kurvade upp mig brant och kom såpass högt, att problemet att hålla
sig uppe
inte fanns.

Men jag bromsade ner mig, provade kurva brant ett par gånger upp
och ner.

Vid 12-tiden kom sjöbrisen som ett brev på posten. Luften blev helt laminär,
alltså inga vertikala rörelser.

Men jag höll ut och klockan 15 märkte jag,  att om jag körde elmotorn upp till
knappt 150 m fick jag termikanslutning.

Det var termisk luft,  som gled ovanpå sjöbrisen och där var termiken ok.
Så är det sjöbrisläge, kan det löna sig, att köra elmotor upp till lite
högre höjd.

Nu under senare eftermiddag fanns det gott om ormvråkar, som flög
där jag var och vi utnyttjade vår förmåga gemensamt att hitta termik.

Förutom ormvråkar var där glador och tornfalkar.

Tänk på om du flyger en Ava eller liknande, att inte flyga  för sakta !

En Ava har en så bra polar att modellen klarar en ökad hastighet,
utan att du måste betala med en dyr höjdförlust.

Med lite högre fart är du bättre förberedd, då du ska dyka in i blåsan
och korrigera. Ingen risk för vikningar utan du behåller rytmen.

Så gneta inte för sakta !

Lite bilder blev det, så ni inte tröttnar på bara mina ord…

Om jag tröttnar på att flyga….aldrig !

Kategorier
Okategoriserade

2 M/SEK NORDNORDVÄST OCH AVTAGANDE…

 

 

 

 

 

…var vinden på Hovs Hallar i måndags.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Vid en tripp i ett annat än modellflygärende söderut,
passade jag på under hemvägen att kolla läget på HH.

Min Spirit låg i bilen, så jag lastade ur och besteg Platån,
med det som behövs för modellhangflyg av enkelt slag.

Väderläget var solsken,  2 sekundmeter vind lite snett,
men vetande
att även en sådan svag vind under normala
förhållanden
genererar bra lyft här, plockade jag ihop modellen,
startade
radio och kamera och iväg.

Mycket turbulent vid kanten och då jag gnetat mig upp 50 meter,
vilket var besvärligt, då jag flög s a k t a, märkte jag att hanget
var mycket termiskt.

Vinden var alltså allt annat än laminär upp till ca 100 m över kanten.

Men sedan…var det,  som att flyga i grädde. Den laminära varmare
vinden flöt ovanpå den kalla luften och gav  ett mycket fint och stabilt lyft.

Jag slog troligtvis mitt eget höjdrekord på hanget under denna
flygningen.

Jag har flugit här regelbundet sen 1972, så jag har varit högt förut..
Hur högt ?  Säger jag inte så riskerar ingen magknip.

Efter en timma i luften åter ner på marken, jag  kollade  av kameran,
vilket
innebär att jag byter batteri, så den blir fit for fight igen.
Samt lite vatten för piloten.

Inför nästa start monterade jag en kamera framför modellen på
en hållare för att få en lite förändrad fotovinkel.

Tack för din idé Crazy Horst !

Länk: https://vimeo.com/user6527917/videos

Vinden tycktes ha minskat, men jag tänkte, det går säkert…

Vilket jag efter utkastet genast märkte, att det inte gjorde,
då min Spirit flög som en
kraftigt berusad kråka.

Alltså överstegrad, sakta vinglande fram just i höjd med
eller lite under hangkanten.

Det gällde nu,  att så fort som möjligt  få in den ganska spröda balsamodellen över
fast mark igen och minimera risken för skador.

Om du som flygare tappar din modell under kanten är det av uppenbara
skäl problematiskt. Att inte se modellen utan försöka landa på känn,
det är inget önskeläge. Flyger man en modell som är relativt
spröd och känslig i stenig terräng dessutom, då kan det bli kris och kras.

Jag har lyckats, men också misslyckats med det, då jag efteråt
fått ägna mig åt livsfarlig akrobatik på klippväggen för att
bärga resterna av en smälld modell.

Min värsta upplevelse av detta var , när jag skulle bärga min ASW,
som landat 15 m från toppen av den 70 m höga vertikala klippväggen.

I dag hade jag inte gjort om det.

Det som gjorde det extra spännande var att en berguv for ut från en
spricka i berget och höll på att skrämma livet ur mig.

Men jag fick tag i modellen. Den var hel och det är så med
med mig, att jag skulle aldrig få ro i sinnet med en ASW
liggande på hangkanten på Hovs Hallar övergiven.

Jag lyckades med ett nödrop krypa in över kanten och då
modellen var lågt, tappade jag ögonkontakt med den för någon
sekund, varför jag helt enkelt fick hoppas på försynen, som
kanske skulle se till,  modellen kom ner hel…

Till höger dök min Spirit upp, rätt på vingarna med kurs mot
ett litet träd. Omedelbart följt av ljudet som uppstår då en
balsamodell lite hastigt landar i grenverket.

Jag vågade inte styra,  utan lät den glida kontrollerat, eller
någotsånär
kontrollerat rakt fram.

Spiriten satt glatt inkörd i trädkronan på det låga trädet
och vid framkomsten såg jag,  att den nog klarat sig utan skador.

Sinnet ljusnade på mig och Operation Nedplockning påbörjades.

Jo, jag nådde modellen, men problemet var att kameran och dess
hållare hade kommit i beknip mellan grenarna.

Med lite måttligt våld, stående i en tjock matta av enbuskegrenar,
lyckades jag få loss modellen, men då jag drog ner den, snäppte
kameran av och jag hade inte uppsikt, var den for iväg…

Nåväl, en kamera, en Mobius, kan väl inte vara svår att hitta,
fastslog jag efter att ha tagit hand om modellen.

Trodde jag. Om du frågat mig efter 20 minuters svettigt letande
hade svaret inte blivit positivt.

Men genom att systematiskt dissekera de hoptovade enegrenarna
som låg som ett 40 cm tjockt ihoptovat täcke på marken, 
hittade
jag kameran.

Kändes bra.

Jag fick sekvensen på video, när jag trädlandade. Tyvärr hade jag fått
något som smutsat linsen, troligtvis lite olja/fett, varför bilden inte är
100 %.

Men som en illustration på en hangflygares strävan att få flyga,
räcker det.

Lite andra stillbilder som vanligt.

DSC06311

I skyn bildade K-strimmorna nästan ett spindevävsliknande mönster.

DSC06318

Det vanliga som jag har liggande i bilen, om utifall att…

 

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

VÅRTÄVLINGEN I OLDTIMERFRIFLYG

 

 

 

Första OT-tävlingen för 2015 går av stapeln på lördag, alternativt söndag i Sollebrunn, Västergötland .

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Första högtidsdagen för friflygande OldTimerpiloter infaller till helgen
i Sollebrunn.

Har ni inget speciellt för er,  kan jag rekommendera ett besök, för att upp-
leva sann flygglädje, hängivenhet och möjlighet att träffa piloter med
mycket kunskap och skicklighet.

Samtidigt pågår på samma plats Vårmaxen, en tävling med moderna friflygmodeller.

 

 

SMOS VÅRTÄVLINGEN 2015
Samarrangemang med Sländans tävling Vårmaxen. 

Plats: Gendalen, Sollebrunn, Västergötland 

Samling: Bygdegården, Gendalen kl. 10.00 lörd. den 25/4.
Reservdag:sönd. den 26/4.
 

Tävlingstid 10.30 – 15.30. Därefter eventuell fly-off. Två starter per klass utan periodindelning. Linlängd A1 och
A2: 50 m, övriga klasser 100 m om vädret tillåter.

försök tillåter vi start med gummirep för segelmodeller.
Vägvisning:
Från Göteborg eller Borås till Alingsås.
Kör där mot Sollebrunn och Trollhättan.
I Sollebrunn: kör mot Stora Mellby och Nossebro.
Gendalens bygdegård finns utmed vägen mellan Stora Mellby
och Nossebro cirka 9 km från Sollebrunn.
 Förläggning:
För den som vill bo billigt finns möjlighet att ligga på egen
luftmadrass i bygdegården.
Den som är intresserad av detta kontaktar Lars Larsson,
tel. 0322-42117, 070-9400482.
Lasse ordnar även gemensam middag efter tävlingarna.
Tävlingsklasser:
Alla OT-klasser med reservation för sammanslagning av klasser vid
behov.
Även på försök OT-RC segel, regler finns på hemsidan.
Startavgift:
50 kr för första modell och 25 för varje följande modell.
Betalas på plats med jämna pengar.
Anmälan med uppgift om modellens klass och namn, önskemål om
att deltaga i middagen samt den tävlandes namn och telefonnummer
(även mobilnummer)senast den 17 april till Thomas Johansson,
Ankaregränden 1, 226 51 LUND, tfn 046-24 85 37,
e-post
birgit.stangby@telia.com

Sländans Vårmaxen


Vårmaxen (Ingår i Lilla och Stora friflygcupen).
Arrangör: MFK Sländan
Tid: Samling kl 10.00 vid bygdegården i Gendalen
Plats: Gendalen, GPS kordinater; WGS 84 decimal (lat, lon) 58.15534, 12.63979
Klasser: F1G/H/J, P-30, HKG, KPG, F1A-2, F1B-2, F1C-2, oldtimer
Startavgifter: Seniorer 100:-plus 20:- per extraklass. , juniorer 0:- Oavsett antalet klasser
Plusgiro/bankgiro:
Kontakt: Lars Larsson 0709-400482, Martin Larsson 0709-347573

Så här kan det se ut, när man flyger friflyg:

 

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

                   Om ni är intresserade kolla först vädret så det inte snöar…

Reservdag är söndag, men enligt yr.no i dag tisdag,
bör den troligaste tävlingsdagen bli lördag.

Väderprognos Sollebrunn:

http://www.yr.no/sted/Sverige/V%C3%A4stra_G%C3%B6taland/Sollebrunn/langtidsvarsel.html

Kategorier
Hangflyg modell

BARA GLIDA FRAM OCH NJUTA AV ÖGONBLICKEN…

 

 

 

…sådan var söndagen vid Segeltorp.

 

 

 

 

DCIM101GOPRO

 

 

Vi hade en väldig gynnsam väderprognos från yr.no.
De lovade nord till nordväst i 4 dagar.

Söndagen var prognosen NNV 3-5 m/sek, vilket fick
mig att åter köra till hanget.

Det blev en avslappad flygning i fint lyft utan turbulens.

Mycket människor passerade min plats där jag stod
och satt och flög.

Jag finner det belönande att berätta,  om hur det fungerar
och försöker göra alla som stannar och pratar till hangflygare…

Min modell tog mycket bilder och medföljande fotograf likaså.

Jag redovisar lite pics och en liten video,  som är tagen med
en ombordkamera.

Det ger en aning om,  hur min söndag var vid Segeltorp.

Efter flygning och ett besök hos bekanta var jag hemma
kl 1900 mycket nöjd och full med frisk luft och upplevelser.

DCIM101GOPRO

Första starten just efter utkast vid Segeltorp.

DCIM129GOPRO

Ni ser att havet ligger platt. Inga vågor som bryter,
vilket säger mig att vinden inte överstiger 5 m/sek.

DCIM101GOPRO

Men, lyftet var bra och här kommer några bilder med och kommentarer.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Flyga vid detta hanget ger en fördel och det är
att man får modellen nära sig...

DCIM101GOPRO

…men ska jag välja hang föredrar jag platån av olika skäl.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Den sena eftermiddagssolen får de väl utnyttjade vingarna på min Spirit att skimra.

DCIM101GOPRO

DCIM102GOPRO

Med lite högre lastfaktor ser man, hur vingarna böjer sig.

DCIM102GOPRO

Spirit med kamera i nosen….som vanligt.

DCIM102GOPRO

Vinden har ökat lite grand, så man kunde flyga lite friare.

DCIM102GOPRO

På väg att landa på den plats, där det är mest öppet.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

                                          Hanget är ca 20-30 m högt och det bär långt ut och högt om förhållandena är de rätta.

DCIM103GOPRO

Ser ni min modell som en prick. Det är så långt ut det bär.

DCIM103GOPRO

Hangflygning Segeltorp

DCIM105GOPRO

På väg till starten igen

DCIM105GOPRO

Man tar det långa benet före det korta, för man är ju flygsugen igen…

DCIM130GOPRO

…och ligga rätt på vingarna…

DCIM130GOPRO

…för att just före touchdown dra in klaffen för att spara klaffservot
om klaffen träffar marken.

IMG_0006Min plats där jag flyger.

Här behöver jag ingen stol, för just till höger om min startplats
finns en fin bänk att sitta på.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

HOVS HALLAR LÖRDAG

 

 

 

 

Det borde blivit bra, men jag…

…jag valde fel flygställe.

Jag var nere vid HH  och var beredd att starta 0930.

Det var lovat nordlig vind, men när jag knatat upp från parkeringen
till Platån, visade sig vinden vara nordväst ca 2 m/sek…

Så egentligen borde jag gått ner till Segeltorpshanget, där jag visste
vinden låg rakt på.

Vår vindmätare sa 5-6 m/sek rakt på Segeltorp.

Men jag tänkte som så, att är jag här, så provar jag.

Först märkte jag, att kanten var mycket turbulent. Det var
ett resultat av den sneda vinden. Vidare var vinden svag och
lyftet genuint dåligt.

Det är inte avkopplande att flyga marginellt med klaff, eftersom
klaffen gör att du balanserar din modell på en smal lina.
Efter att ha verkligen flugit med min blygsamma erfarenhet och
eventuella skicklighet efter 42 år med modeller på Hovs Hallar,beslöt jag,
eller rättare sagt, var jag tvungen att landa.

Jag vet,  att de som verkligen är experter säger, det är lätt att landa
på Hovs Hallar…

Men för oss som inte är det, är varje landning under besvärliga
förhållanden en utmaning.

Senare tog sig vinden och jag gick ner till mina skärmflygkompisar
och satt och var avundsjuk på deras flygande vid Segeltorp.

Hoppas min avundsjuka går över, när jag fått nya skärmgrejor !

Förutom skärmar, modeller fanns det också hängglidare som flög.

Mycket människor som utnyttjade det fina vädret och njöt
och promenerade i naturen.

Klockan 1630 embarkerade jag min bil, for hem och kollade min
Spirit,  så den skulle vara fit for fight för eventuell flygning på söndagen.
Jag hade märkt en glappkontakt på mitt ena klaffservo.
Det var en lödning som lossnat, så det var snabbt fixat.

Här kommer lite bilder

Häng med !

GOPR5406

Uppackning och förberedelser för lite flygning.

                                För bästa kvalitet klicka på “HD” ner till höger på videofönstret.

 

DSC05933

Jag gick ner till Segeltorp och där förberedde skärmflygarna sin start.

DSC05967

Förste man stapplar…fram mot kanten.

DSC05974

                               …och den andre har just dragit upp sin skärm. Vinden nu 5-7 m/sek relativt rakt på.

DSC06010

Skärmen flyger och alstrar lyftkraft, så piloten rör sig på lätta fötter
både bildligt och bokstavligt.

DSC06021

Ställningen på kroppen är ett resultat av viljan och gå framåt,
genom att få kroppens tyngdpunkt
i riktning mot hangkanten.

DSC06022

Start

DSC06030

Just över kanten

DSC06060

Man har en anordning som man sätta fötterna i för bekvämlighetens skull.
I knävecken kan ni se speedpedalen, vilket är en anordning, som
minskar anfallsvinkeln på skärmen, så den flyger fortare.

DSC06070

Vad allt handlar om…flyg

DSC06075

Hanget vid Segeltorp

SONY DSC

Klart man är glad om man får uppleva !

DSC06130

En flygare och det som ger energin att flyga med en skärm

DSC06136

Flygning…det är livet !

SONY DSC

Tror ni denna pilot längtar efter hemmets stol eller dvalan framför en tv …

DSC06263

…nä, han föredrar nog den verklighet som ger mest…

SONY DSC

…flygning som han kontrollerar,
med sina bromshandtag och sin förflyttning av vikten i selen.

SONY DSC

Till slut minskade vinden och även den mest idoga skärmflygare inser, 

att man kan inte  göra som Ikarus…

Kategorier
Hangflyg modell

FREDAG, LÖRDAG, SÖNDAG, MÅNDAG…

 

 

 

 

…är det utlovat nord- till nordväst på Hovs Hallar.

 

 

 

 

 

DCIM129GOPRO

 

Många går ju och less efter sydliga vindar och värme nu i brytningen
mellan årstiderna.

Längtar efter värme…ok, det gör jag också, men det som skiljer mig
och andra flygare,  som använder våra våra kusters klippor som ett medel
att kunna flyga, vi längtar efter vindar, som ger oss den möjligheten.

På Hovs Hallar, den knöliga näsan som ligger i blöt i Kattegatt, där vill
vi ha nord till nordväst.

Enligt världens mest besökta vädersida och den sida som har störst
förtroende,  yr.no, så kan vi förvänta de goda vindarna i minst fyra dagar.

Fredagen innebar solsken och nord till nordväst 4-7 m/sek.

Detta triggade igång oss,  som på ena eller andra sättet flyger hang.

Klockan 0930 var jag på parkeringen och lastade ur min bil med
modeller och andra prylar.

Uppe på Platån var vinden NNV ca 5 m7sek.

Bara att montera min trogna Spirit, hänga på en kamera av ena
eller andra slaget och iväg.

Det var mycket turbulent, dels just vid kanten men även högre upp
vilket syns på videon.

Just efter jag startat,  anlände  Kenta för att flyga skärm.

Han startade nedanför parkeringen och steg som en kork.

Jag tror han felbedömde vinden lite, då han gick långt mot
Båstad. När han skulle tillbaka,  fick han jobba, eftersom
vinden var mer NV,  än han trodde?

Men allt löste sig.

Efter hand kom fler skärmflygare, som alla fick fina flyg.

Jag har ju skrivit om, att jag av olika orsaker lagt av med skärmflyg…

Men jag klarar inte abstinensen. Jag ska köpa nya grejor och börja
igen.

Man lever bara en gång och man kan inte sitta och vänta på att
något ska hända, om så att säga dörren är stängd !

Jag visar lite bilder och en videosnutt från min flygning.

Lördagen innebär nordlig vind och naturligtvis kommer jag
att finnas på HH med modell och kameror.

DSC05804-001

Ett säkert och tydligt tecken på föraningen av vår.

DSC05835-001

Ja, vad tror ni det är för en modell ? Svårt att plåta och flyga samtidigt.

DSC05837-001

Kenta gled förbi njutande av utsikten.

DSC05844-001

Jag tycker tistlar från förra året är vackra...

DSC05855-001Här är hangflygarens depå, med vad som kan behövas.

Bästa “flygväskan” där man har sina prylar,  är en datorväska.

30 kr hos Erikshjälpen.

DSC05903

Kenta på väg mot Hallands Väderöhållet.
Gick lite segt och han har inte jättemycket höjd…

DSC05914

Ni ser att havet har nästan inga brytande vågor.

Det innebär att vinden ligger på 5-6 m/sek just nu.

DCIM129GOPRO

Kenta förbereder start.

DCIM129GOPRO

…och där är han iväg.

 

DCIM129GOPRO

Ni ser…kameran i nosen och full klaff.

DCIM129GOPRO

Landningen ok och nu ska jag bara stänga av kameran.

DCIM129GOPRO…och ta mig till min depå

 

 

 

 

 

Kategorier
Dagens snespark

EN JITTERBUG FÖR HYCKLARE

 

 

 

 

Att tala om,  hur “folk” ska handla…

 

 

…när det gäller vår miljö, det kostar ju inget.

Jag menar,  att käften går av sig själv som en perpetuum mobile,
för det kräver ingen större
fysisk insats, när man som politiker
ska tala om,  hur “folk”  ska agera.

Vi vet, att miljöpartister säger sig värna miljön, vilket manifesterat
sig genom vallöftet, att de lovat att lägga ner Bromma flygplats.

Men,  han som kallar sig skolminister, Fridolin, 
har han förresten aldrig haft ett riktigt arbete ?,
han tog regeringsplanet mellan Bromma och Arlanda,
vilket är 40 km.

Klart det är billigare än att åka busspendeln, som han
själv rekommenderat…

Så är det med politikermoralen i Sverige, när andra står
för fiolerna.

Tänk på det nu,  när kartellen lovat höja  skatten på bensinen
med 50 öre litern.

Det drabbar inte de besuttna inom politiken.

De ringer efter regeringsplanet i stället.

Vad jag känner ?

Ett ord: FÖRAKT !

Länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/flog-fyra-mil-for-ministerhamtning_4490563.svd

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY IIB FRÅN AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

 

 

DSC_0998

Låt mig visa nya bilder…

…från Svenska Mästerskapen i Segelflyg 1945 i Örebro

AB  Flygindustri i Halmstad, en sedan länge avsomnad verksamhet, hade sin upprinnelse i kanottillverkning i Båstad.

Företaget, Svenska Kanotverken,  blev ombedda att tillverka ett segelflygplan från tyska ritningar och för att kunna det, var man tvungen att flytta till nya fabrikslokaler vid södra delen av Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Kanotföretaget bytte så småningom namn till AB Flygindustri.

Under kriget tillverkades ett sort antal flygplan, Grunau Baby, Weihe, SG38 och andra.

De tongivande inom företaget var Rudolf Abelin,  Björn Andreasson och Jan
Weibull.

Som jag redogjort tidigare, väcktes mitt intresse för företaget,
då jag träffade
en man,  som hette Walter Tschannen, boende i Schweiz, vilken berättade,  att han arbetat som verkmästare och kontrollflygare vid AB Flygindustri.

För en tid sedan fick jag kontakt med Björn, vars pappa arbetade på företaget och som skickade mig några bilder, som jag vill visa.

Copyright bilder: Björn Persson

Förhoppningsvis kommer jag att få möjlighet att kopiera fler bilder, som finns sparade från produktionen vid flygföretaget på Söder i Halmstad.

Efter flytten övertogs lokalerna av ett företag verksamt inom konfektions-branschen som hette Widengrens .

Minns jag ytterligare rätt, lades konfektionsindustrin ned 1966.

Jag kommer att redovisa allt, jag fått tag i så småningom, så håll ut,
det kommer mera om AB Flygindustri.

Men här kommer de sista bilderna jag fick. Det är 75 år sen bilderna togs !

(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Halmstads Civila Flygfält.

AB Flygindustri är beläget nere i högra hörnet framför skogen.

 

DSC_0995

Bilder från SM i segelflyg 1945 i Örebro.

DSC_0996

Kolla bilen…inga dåliga grejor !

DSC_0997

Förberedda på dagens uppgift.

Om jag förstod det rätt, är det Kurt Persson vid bortre vingspetsen.

Han var  var byggledare.

DSC_0999

Grunau baby IIB, en mycket lyckad konstruktion.

Rejäla skevroder i alla fall.

DSC_1000Den tidens flyghjälte,  Gunnar Brenkner…sammanbiten inför starten.

Ridstövlar, spetsbyxor, jacka, vit skjorta och slips, båtmössa.

Påhängt också flytväst och sele för den avknäppbara skärmen.

På nosen pitot och venturi,  vilka ger tryck till hastighetsmätare
och spade på svängindikatorn.

Gunnar Brenkner blev känd lokalt, då han landade med
ovanstående
Baby på stranden i Frösakull.

Gunnar flyttade 1947 med sin Klemm till Luleå
där han blev segelflyginstruktör i flygklubben.

 

DSC_1001

Flygplanet SE-SBD har en intressant historia, som jag ska redogöra för senare.

Redan 1945 hade man sponsorer. På sidorodret står det MATADOR, vilket
var en vid den tiden stor industri i Halmstad som producerade rakblad.

Kategorier
Segelflyg

DISIGT…

 

 

 

 

..men visst, termiken finns där.

 

 

 

SONY DSC

Temperaturen var på väg mot 15 grader , så jag
tog min cykel och kameraväska och for ner till hamnen för att
se,  om jag kunde få korn på kärrhöken.

I hamnområdet pågår varje helg ett ganska intressant inmutande
av revir.

Det är husbilsägarna,  som kivar om de bästa uppställningsplatserna.

Varför man ställer sig här ? Jo det är gratis. Än så länge, men det
kommer
enligt kommunen att skyltas upp,  att övernattning i husbil
inom kommunen är
endast tillåtet på plats avsett för husbilar.

Men det är så,  att har man en husbil för en mille, då svider det att
behöva betala
100 kr för en övernattning…

Jag satte min cykel vid handikappbadet och gick runt och tog
lite bilder.

Någon kärrhök hade jag ingen chans att fotografera,
men jag såg den i alla
fall.

Med tanke om kommentaren om biskötsel…jag såg många
humlor, som verkade yra av vårglädje.

Kan en humla vara glad..?

Som vanligt var hamnområdet nedskräpat med byggavfall
och vanligt svenssonskräp.

Jag kan inte förstå, att inte återvinningsstationen har öppet
dygnet runt, 
så folk kan åka dit, i stället för att slänga i naturen.

Men det är är som i övriga samhället: “Nån annan får ta det”…

Under rundvandringen  i hamnen,   träffade jag en man från
Thüringen
i östra  Tyskland, som berättade, om hur det var att
bo bakom muren.

Vi började prata,  eftersom jag försökte fotografera två sädesärlor,
som satt
på taggtråden, vilket omgärdar Retlogs område.

Den tyske promenerande mannen stod just,  där jag stannade
för att fotografera.

Han berättade, med aningen ironisk ton,  att Sverige hade sålt
den rostfria taggtråden, som fanns
vid gränsen och spärrade in
den  egna befolkning.
Jag frågade,  om han var säker.
Jo, det var han.

Östtyskland köpte förutom taggtråd också Volvobilar
av lyxigare variant till kommunistpartiets pampar.

Platsen där pamparna bodde kallades i folkmun för Volvograd….
berättade mannen.

Nåväl, det som kallades Tyska Demokratiska Republiken, av de
rättroende
i Sverige,  är kastat på historiens sophög…
…tillsammans med svensk rostfri taggtråd.

Vädret blev så bra,  att det kröp upp läge för lite termikflygning.

Så jag cyklade hem och laddade om med en Ava, for till Haga och flög.

Jag har aldrig tyckt om att flyga i disigt väder. Vare sig fullskala eller modell.
Varför ? Sikten blir dålig.

En modell, även en 4 m Ava, tenderar att försvinna i flicker,  när det är soligt
och disigt.

Jag hade ingen aning om,  hur termiken kunde vara, för det var ju torradiabatik.

Alltså det blev inga Cumulusmoln.

Det var termik,  som släppte med hyfsad regelbundenhet på fälten framför,
där jag stod.

Den var stark, men blåsorna var små och oregelbundna.
Men att kurva upp sig var ingen
större konst…

Som vanligt kom gladorna och piggybackade på mig och varje gång,
kunde jag
flyga från fåglarna i termiken. Jag tror en kråka flyger
bättre termik än en
glada !

Ett par flockar med tranor kom i den sydliga till sydvästliga vinden
kurvande
i termikblåsorna.

Man hör ofta tranorna innan man ser  fåglarna. Detta beroende på
att de är högljudda. De har mycket starka röster och deras eviga
diskussioner i luften hörs på långt håll.

Undrar vad de pratar om ?

Jag försökte få bilder, men avståndet var för stort.

Varför tranor flyger så mycket termik….? Det beror på, att de har
inte muskelmassa, 
så de kan flaxa sig fram hela tiden.

Se hur en trana ser ut, det är ju bara ben, hals och fjädrar.

Jämför med exempelvis en grågås, som också flyger bra,
men den har muskler,  som vore den  uppfödd på stereoider.

Nöjd med dagen ?

Hur mycket som helst, då jag får göra, det jag helst vill,

vilket är att flyga.

Lite bilder som bitvis beskriver min lördag :

SONY DSC

Den gamla vassen är intensivt gul och är en perfekt biotop för anpassade fåglar.

SONY DSC

Ja tycker grågäss blir snygga att fotografera.
Inte just detta fotot kanske,  för det är taget på långt
håll, men tack vare deras muskelbaserade sätt att
flyga, blir det ofta bra rörelse över bilden.

SONY DSC

Hantverkare, som har gjort området vid utfyllnaden
till en för dem bekväm soptipp.

SONY DSC

Uppsynen på en grågås påminner mig om det stränga uttrycket min
lärarinna,  fröken Carlsson, hade
i småskolan.

(Googla småskola,  ni som är unga).

Det enda som fattas, är att hon skulle  fjädrarna på huvudet uppsatta i en knut.

SONY DSC

När jag träffade en man från Tyskland,  kom vi att prata om taggtråd,
som jag skrev.

Det var därför det kom några sädesärlor  och satte sig på
Retlogs taggtrådsstaket jämte oss.

SONY DSC

Som vanligt suddig bild, men det var inte tid för några finessinställningar här !

SONY DSC

Några intensivt gula blommor…gör betraktaren på gott humör och snäll.

DCIM122GOPRO

Japp, nu ska den gamle mannen starta sin Ava vid Haga.

DSC05746-001

De höstsådda växterna har kommit långt och sprider sin typiska lukt.

DSC05753-001

Min nyrenoverade Ava. Flyger bättre än bra !
Stolen finns att köpa på Biltema och är lätt och stark
samt mycket bekväm att sitta i,  då man flyger !

Kategorier
Hangflyg modell

ATT ALDRIG GE SIG…

 

 

 

 

…om modellen sjunger på sista versen.

 

 

 

 

 

Som jag skrev tidigare om  min Spirit Elite nummer 1.
var den väldigt sliten och skulle behöva en uppryckning

ur sin dekadens.

Modellen har ju givit mig så fina upplevelser, tack vare dess
goda flygegenskaper, att man som pilot naturligtvis har fäst
sig vid den särskilt.

Det är inte världens bästa segelmodell i 2-m klassen, men samman-
taget har den väldigt goda egenskaper.

Både för termikflyg och hangflyg. Att den är försedd med stora
klaffar, underlättar vid flygning i dåligt lyft och för att kunna landa,
där man vill.

Finns det nåt, som inte är bra ? Ja, det är ju en balsamodell, vilket
gör, att den är spröd. Balsan i byggsatsen var mycket lätt, med tanke
på att den är avsedd för 2-metersklassen i termik.

Men hanterar man modellen mycket, blir det lätt skador i balsan.

Vingfastsättningen är ett svagt kapitel och där ska man förstärka
kroppsidorna på insidan med 1 mm ply eller kolfiber.

Min Spirit har gått sönder här ett flertal gånger vid hafsiga
landningar.

Kroppen har lång momentarm, vilket gör,  att det aldrig är
problem med tyngdpunkten. Bly ska aldrig behövas, då
acken kan flyttas, så cg finns, där du vill ha den.

Den långa momentarmen gör att kroppen framför vingen
är utsatt för brott vid usla landningar.

Det finns ju en naturlig brottanvisning där.

Hursomhelst så var min Spirit lite sunkig, milt uttryckt.

Eftersom jag har en nybyggd till, tänkte jag, att jag ställer undan
den gamla och flyger med den nya.

Det varade inte länge, bara till kvällen,  sen tog jag fram trotjänaren
och kollade, vad
som borde göras.

Min avsikt var att få ihop den, så allt funkade 100 %.

Kroppen var spräckt vid vingfastsättningen på båda sidorna.
Det var enkelt att få ihop med lite CA och balsabitar.

Huvens fastsättning var skadad och det  fixade jag med lite pilleri.

Vingen hade en skada vid fastsättningen i kroppen och mitt klaffservo
hade en söndrig växellåda.

Vingens fäste fixade jag med Biltemas epoxielim och lite slipning.

Det var värre med servot. Det satt i sin hållare mot balsan på
översidan av vingen, varför jag var tvungen att skära bort en del
av klädselbalsan för att får bort servot.
Sen laskade jag i nytt 1.5 mm flak på ovansidan av vingen.

Jag bytade servona i båda vingarna, för deras växellådor var
utsatta vid landningarna
genom den djupt fällda klaffen,
som kunde ta i marken.

Jag bytte servona mot  Hitechs skevroderservo med metalllåda.

Naturligtvis slipade, lackade och klädde jag om med en bit
Oralight,  som jag hade över.

Jag tog god  tid på mig att justera in utslagen på klaffen, så de blev
likadana på båda vingarna.

Allt avslutades för kroppens del med ett par våtslipningar,
grundmålningar och sprayning med fin akrylatfärg.

Kroppen blev som ny.

Sen ville jag ju flyga, men det fick anstå till i dag fredag.

Väderläget var på förmiddagen molnigt, disigt och ca 8 grader C.

När jag fått in grejorna i bilen, såg jag det började duggregna,
men jag var så sugen, att inget kunde hejda min planerade
provflygning…

Jag körde till Tönnersa Strand, eftersom vinden var västlig.

Efter jag anlänt till parkeringen,  gick jag  till stranden och kollade
vinden.

Det var ju inte, så man blåste bort…Västlig vind ca 1.5 – 2.0  m/sek.

Min erfarenhet säger,  att detta är ett gränsfall om jag ska  kunna flyga.
Eftersom jag nu hade kört hit,   monterade jag och tog med min modell och
packning ner till kanten.

Där tvekade jag en kort stund, men slog på modell och kameran
som sitter i nosen och startade.

Jo, det gick att flyta på kanten…precis… om jag drog klaff.

Efter hand som jag flög,  ökade vinden ,till jag tror ca 3 m, därför
det gick bra att flyta utan klaff, men det var just precis.

Jag tycker det är lite veset att flyga nästan under marginalen med
klaff och hög nos.

Man har ingen marginal,  om det uppstår en situation. Till exempel om
modellen skulle vika sig.

Modellen flög lika bra som nånsin, kanske en aning baktung, då den
var mycket känsligare på höjdrodret.

Så  10 gram bly i nosen fixar detta lilla problem.
Jag vill ha mina hangmodeller i alla fall inte baktunga utan i
stort neutrala. Mina termikmodeller trimmar jag något
baktunga, för de ska indikera termik bättre.

Efter 50 minuter i duggregnet konstaterade jag, att jag var
nöjd med mitt flygande och gjorde en riktig smörig landning
på den platta fina stranden.

Hämtning av modell och demontering för att sen fara hem
till andra uppdrag, jag hade i dag.

Så har man en modell, som är skadad, så är det lättare och
snabbare att laga den, än att sätta sig och bygga nytt.

Men det är klart, man kan ju inte lappa och laga hur
länge som helst, eller kan man ?

Förresten, jag tror jag ska bygga en 3-m vinge med en moderna profil.
Till exempel en Rg 14 och vingen försedd med klaff.

Det tror jag hade blivit bra…och så haft en bättre vingfastsättning
som skonar kroppen. Alltså ett vingstål modell Gaupner och vinghalvorna
fästa i fram- och bakkant med M4 polyamidskruvar.

 

DSC05691

Här ligger min mycket flugna Spirit innan testflygningen.

DSC05694

Vingarna sitter med två hårdträpinnar framtill, en balk mellan vingarna och
två  M5 polyamidskruvar där bak.

Det är ingen bra lösning, för vid en hårdare landning är sannolikheten stor,
att stypinnarna ryker av och kroppen skadas
då vingarna vill fortsätta framåt.

DSC05698

Så där, nu är det klart att knalla ner till kanten !

DSC05701

Jag träffade på två damer med sina lösa ouppfostrade hundar i Naturreservatet,
När jag påpekade, att man inte får ha hundar lösa, fick jag en fnysning till svar…

 

GOPR6614-018

När man ska landa, ska man flyga så länge det går…

GOPR6614-019

..för att trycka ner sin modell, det ser bedrövligt ut…

GOPR6614-020

Där ligger min modell stilla efter en fin landning.

DSC05704

Ni kan se spåren efter kroppen i marken.

DSC05707

 

 

DSC05714

 

 

DSC05723

Spirit

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

DET MAN SER ÄR INTE ALLTID, VAD MAN TROR…

 

 

 

 

…det är Fata Morgana.

 

 

 

 

SONY DSC

I går upplevde vi ett hastigt inbrott av varm luft från väst.

Jag var nere på Hovs Hallar för att flyga och då jag kom
ner,  var det molnigt och ca 7 grader C.

Vinden var NNV, alltså nästan rakt på kanten, vilket gjorde
jag kunde förvänta bra lyft, trots styrkan var bara 2-3 m/sek.

Det var bra lyft och det gick enkelt att klättra  till 250 m.
Min trogna Spirit svävade med en stolthet som aldrig förr, trots
den börjar bli mycket sliten.

Efter jag kom hem, beslöt jag skrota min första Spirit, då den
var rent ut sagt gjort sitt och mer därtill.

Känns som att hugga huvudet av en gammal vän, men jag har
ju en nybyggd likadan stående, så den får ta dess plats.

Den nya har jag bara provflugit en gång och den flyger lika bra,
som den gamla gör.

Den gamla Spiriten hade loggat 229 timmar i luften…så
den hade väl  gjort sitt.

Men, men jag har inte kastat den gamla, utan faller andan
på, ska jag renovera upp den igen.

Det har varit en av mina bästa modeller,  vad gäller mångsidighet.

Sista flygningen ? på  HH blev 3 timmar i luften.

Väderläget förändrade sig vid 11-tiden med en uppklarning
och temperaturökning upp till 17 grader C !

Vinden som kom var starkt termisk,  vilket märktes,  då fåglarna
flög termik framför hanget.

Jag avbröt min flygning kl 13 och drog mot staden.
På eftermiddagen åkte jag ner till hamnen och då såg jag återigen,
att det var ett väderläge, som främjade vissa optiska fenomen.
Genom den varma luften och gränsen mellan luftmassorna
uppstod hägringar, som jag beskrivit i tidigare inlägg.

Enkelt uttryck så ser man objekt,  som normalt ligger bortom
horisonten. 

Det funkar som så: Den varma luften strömmar över den
kalla luften
, som ligger närmast havet. Därav böjs ljuset av,
så att långt bort liggande
föremål tycks sväva i luften  upp och ner.

Ofta blir föremålen utdragna på höjden, vilket syns på bilderna.

Alltså olika skikt med luft av olika temp bryter ljuset som en lins.

Det kallas Fata Morgana, vilket alla som läst italienska vet,
att det
betyder: Fen Morgana.

Uttrycket är italienskt, då fenomenet ofta syns vid Messinasundet
vid Sicilien.

Jag tog lite bilder i eftermiddagsljuset i alla fall.

När jag plåtade det imaginära,  kom något reellt flygande,
som var en gammal bekant. Det var kärrhöksparet,  som väl
för 4 året häckar vid utfyllnanden.

Bilderna typiskt mig, alltså suddiga, men det visar det jag vill visa.

Så här är min onsdag med flyg och speglingar.

SONY DSC

Ja, märkligt är detta fenomen i alla fall…

SONY DSC

Här syns vindkraftverken…vilka under normala optiska förhållanden inte syns alls !

SONY DSC

När jag ser denna bilden med de uppåt vandrande vindkraftverken..får jag kopplingar
till den sjön i Kenya, där det finns så mycket flamingos….eller ?

Kraftverken antar fågelliknande former.

SONY DSC

Årets första bild på kärrhöken. Jo både hanen och honan är här sedan 5 dagar.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

En utpräglad predator ständigt på utkik efter ätbart !

DCIM119GOPRO

Då gäller det att den blir snygg och rakt på vingarna.

DCIM119GOPRODär satt den !

Kategorier
Hangflyg modell

SKÄRMFLYG HOVS HALLAR…

 

 

 

 

…för tredje dagen i rad…

 

 

 

 

 

DCIM116GOPRO

 

Ibland är väderguden med oss,  som flyger hang på det ena eller
andra sättet.

Fast jag tycker,  han mest varit mot oss sista halvåret.

Men lagom till Påsk blev det ett stabilt väderläge, då trycken
låg på rätt ställe för att generera nord till nordvästlig vind
vid ett av våra bästa kusthang i Sverige, Hovs Hallar som sticker  sin
skrovliga näsa i blöt i södra Kattegatt.

Som jag skrev tidigare, var det mycket hangflygare redan på
Långfredagen och på Påskafton dök det upp ett 10-tal.

Sammanlagt var det,  cirka 20 olika piloter, som kom.

Det gäller att kunna fånga chansen till bra flyg !

Väderläget Påskafton var fram till klockan 1230 NO vind,
cirka 1-2 m/sek.

Jag mötte Jerry uppe på Platån, där han parawaitade.

Vi kom överens om,  att sjöbrisen var att vänta ca kl 1300.

Det gjorde den också. Den kom snabbt och vindstyrkan var
ungefär 5 m/sek.

Enda nackdelen var,  att vinden dragit sig mot nordväst,
vilket gjorde,  att de som startat fick mellanlanda, hämta
sina prylar på Platån och få med dem ner till Segeltorp,
där vi flyger på nordväst.

Efter ca en timma vred vinden på nytt upp till nord,
vilket gör,  att du kan flyga på Platån eller i princip
nästan fram till Segeltorp.

Som sammanfattning vill jag säga,  att dessa tre dagar har
varit perfekta dagar för hangflyg.

Lagom och rätt vind, inga konstigheter och jag tror,
alla
har varit nöjda.

Hovs Hallar är en mycket vacker plats att flyga på.

Det kom mycket spatserande människor, som var
nyfikna
på,  hur det fungerade med tyg och snören…

Alltid roligt att sprida kunskap om vår hobby.

Påskdagen bjöd också på storartat väder, om jag ska
bedöma efter vindmätare och prognoser.

Hoppas våren bjuder på flera av dessa väderlägena,
så  vi som är hangflygare, av ena eller andra sorten,
kan få oss fina flyg.

Det är ju minnena av de fina flygen, man erinrar sig ,
när säsongen är slut och det är ju också det, som gör,
att
vi ser framåt mot nya upplevelser.

Nu ska jag inte orda mer, utan här kommer bilder, som jag
tagit från en modell med en Gopro och från marken med
min Sony.

Förutom skärmar finns det också lite bilder på det,  som
påverkade vårt väder vid Hovs Hallar och det är molnen.

Håll tillgodo,  för nu blir det bildtime !

Ni får använda mina bilder, om ni skriver, var ni fått dem ifrån.

Vill ni ha bilder i full size  maila mig, så kan jag skicka.

Jag lägger upp många bilder direkt på bloggen.
Nu vet jag,  att ordningsmännen kommer att säga,  jag ska länka
till ett bildalbum på nätet.

Varför det,  säger jag ?

Det är enklast,  att ha bilderna i direkt anslutning,  till det
jag skriver,
utan att betraktaren ska behöva klick sig fram,
innan bilden finns på skärmen.

Nä, jag gör som jag brukar, för jag vet,  att besökarna vill
ha bilder.

Och bilder ska det bli.

Många.

Bilderna kommer lite kaotiskt, men det får ni stå ut med.

 

 

 

DSC04813

 “jag har köpt vingar för pengarna” säger Kristoffer…

DSC04800

Jag hade kameran inställd i fel mode….därför svartvitt…

DSC04815

Här tar piloten det långa benet före det korta.

DSC04857

Undrar om namnet på skärmen kommer från en avledning
av
strategi, 
eller från stratus som betyder “Dimma” ?

DSC04913

Kristoffer i sin puppa.

DSC04938

Uppdrag på Platån.

DSC04947

Skärmen ligger som en vägg. Perfekt att dra upp.

DSC04957

Nån som borrat i de norska fjällen i fall…

DSC05045

Jag tycker, man lägger ner mer  energi nu, på att ge skärmarna
en färgmässigt  spännande layout.

DSC05073

6 trasor över platån

SONY DSC

När man flyger vid Hovs Hallar under goda omständigheter,
har man tid att studera det vackra landskapet och havet.

DSC05093

När jag sitter i en sele på god höjd och man flyger bekymmersfritt,
brukar jag tänka,  att, man är ju privilegierad, som kan få uppleva detta !

SONY DSC

Start nere vid Segeltorp på nästan nordlig vind.

SONY DSC

Jan från Eslöv

SONY DSC

Kristoffer, snart färdigförpackad…

DSC05157Snyggaste ekipaget i dag.

DSC05159

“Pimp my cloth” !

SONY DSC

…nä, det var två som möttes bara…

SONY DSC

Straight in approach…

SONY DSC

…eller gul jacka…

DSC05238

Segeltorp på nästan nordlig vind.

SONY DSC

 

 

DSC05275

DSC05297

En trio kommer och landar. Vinden ökade nu…

DSC05298

Cb-molnen pluppar upp och ligger i rad på horisonten.

DSC05309

Ute över kattegatt kommer Cb och Cu congestus.

DSC05315

 

Här landar de stora pojkarna…

SONY DSC

Kristoffer viktstyr

DSC05337

Landning.

Fotoavstånd 300 meter.

SONY DSC

Snygg hjälm…

SONY DSC

…och snygg wrapping.

SONY DSC

Finns det krockkudde längst fram i nosen eller  ?

SONY DSC

Jag säger bara…tänk om…tänk om en skärmflygare kommit
med denna utrustningen 1985 till ett VM …?

Hade piloten vänt hjälmen bak och fram, hade han liknat en
gamunge i boet…om man har lite fantasi alltså… 

SONY DSC

 

SONY DSC

Nu blir det fotarbete från en Alvestapilot.

SONY DSC

2.

SONY DSC

3.

SONY DSC

4.

SONY DSC

5.

DSC05423

Mycket vertikala rörelser i luftmassan nu.

DSC05443

Ovanför f.d Pilkington Float Glass,  hög aktivitet.

DSC05446

                         Intressant att studera molnen och deras förändring och påverkan på vårt väder.

DSC050991

Man kunde se,  hur mycket mera högpresterande
den röda skärmen var, jämfört med den närmaste.

DSC052901

stabilis  mobil ins mobile

DCIM115GOPRO

I väntan på den g o d a vinden på Platån.

DCIM116GOPRO

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

VI FICK FLYGA PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

 

…för tredje dagen i rad !

 

 

 

 

 

SONY DSC

Att  vi fick nord till nordväst på Hovet tre dagar i följd  under
påskhelgen, var ju en fullträff för oss, som är hängivna hangflyget
i den ena eller andra formen.

Även idag, Påskdagen, har vi nordlig vind, som klockan 0800
hade styrkan 5 m/sek.

Så i dag kan det bli ännu en fin dag på den vackra platsen
vid Kattegatt.

Ett besök vid Hovs Hallar lönar sig, vare sig man flyger, eller
man bara flanerar och tar åt sig naturintrycken.

Påskafton var min avsikt att ta lite bilder från min modell
på mina skärmflygande kompisar.
Det blir ju en annan infallsvinkel på motiven, som kan locka
ögat på betraktaren.

Som jag i tidigare post beskrivit, fick i alla fall en av oss
kanske lite mer dramatik än förväntat…

Min modell, en trogen Spirit Elite, har nu gjort god tjänst
i 3 år och jag har loggat 144 timmar i luften med den minst.

Allt enligt loggen på min sändare. Jag har flugit mer, men
jag nollställde mätaren vid ett tillfälle, så 144 timmar är mer.

Som jag ofta påtalat, har min Spirit mycket goda flygegenskaper.
Den är inte jättesnabb, men den är användbar i alla lägen och
förhållanden så gott som.

Modellen har varit ute för en rejäl smäll vid midsommartid
förra året.

Jag stod och tittade på flygkompisens modell…tills hjärnan
sa till mig: Var är din Spirit ?

Just vid tanken hörde jag den otäcka dunsen,   sedan
ljudet när balsa bröts…

Men det lagade jag samma dag efter hemkomsten och den
flög lika bra efteråt.

Det är ju så,  att de flesta skador får i alla fall jag, när jag transporterar
modellerna mellan bostad – bil.

Det är lätt att stöta i stabbe/fena, då man ska genom dörröppningar.

Nåväl, jag monterade kamera i modellens nos och ställde in den
på sekvenstagning 4 bilder/sekunden.

Det blir,  som ni förstår,  en herrans massa bilder.

Men vad gör det ? Det är bara att rensa, då man kommit hem
till datorn och bilderna ska editeras.

Att fotografera föremål i luften från en kameraplattform
i luften är inte enkelt.

Min första tanke är,  att hålla ett säkert avstånd till skärmflygarna
så ingen risk för kollision uppstår.
Sen ska jag tänka på hur ljuset faller, höjden i förhållande till
objektet och hur kameran är riktad.

Generellt sett,  så upplever man bilderna,  som vore de
tagna på större avstånd, än vad i realiteten är.

Den kameran jag använde vid dagens flygning har ett
icke original objektiv, utan där sitter ett, som inte har
extrem vidvinkel.

Hur som helst, så var lyftet suveränt,  då vinden kom
och man kunde flyga hur högt och länge, som du önskade.

Efter att ha fått med mig 1500 bilder hem,  ansåg jag,
att
min dokumentationen av paragliders på Hovs Hallar
Påskafton 2015 var god.

Jag exekverade dessutom ett otal bilder på skärmflyg-
aktiviteter med mina systemkameror.

Bilder…det är roligt !

…å här kommer några på min modell.
Bilderna tagna med min kamera av en duktig fotograf
ur skärmflygarnas skara!

DCIM115GOPROEn bild som denna lockar fram minnen från värnplikten i form av ett
icke särdeles försynt påpekande från vår gamle fanjunkare att:
“Peka med hela handen” !

Skärmflygaren med barn och blomma från Alvesta.

En skärmflygare backar inte för att det krävs lite bilkörning
för att få trasan i luften !

SONY DSC

SONY DSCHan, som är under kepsen, har flugit hang på Hovs Hallar i 43 år…

SONY DSCSpirit, en bra kameraplattform.

SONY DSC

 

SONY DSCJag hade glömt/blivit av med mässingspinnen som låser huven.
Därför extra gummiband.

SONY DSCDags att planera landningen…

SONY DSC2 x 90 vänster bas.

SONY DSCEn stadig lång final, allt för att kunna bedöma in sig 100 %.

SONY DSCUtflytning…

SONY DSC…och sättning

SONY DSCKlart.

Det var ganska kallt i vinden, varför jag byltat på med en tjock Helly Hansentröja.
Min fine skärmoverall hade en skärmflygare fått låna, som glömt sin hemma…

Ja, detta var en liten redogörelse för mitt modellflygande
Påskafton i akt och mening för att plåta skärmkompisarnas
eskapader i luftrummet över Hovs Hallar.

Nästa inlägg kommer att handla om skärmflygeriverksamheten,
så ge er till tåls kära besökare till min blygsamma blogg !

 

 

 

 

Kategorier
Skärmflygeri

SKÄRMFLYG PÅ HOVET…

 

 

 

 

…med knorr !

 

 

 

DSC05004

I dag,  den 4. April Påskafton hade det samlats ett 10-tal skärmflygare
på Hovs Hallar, för att utnyttja den nordliga vinden för flygning.

Jag kom klockan 1100 och då blåste det NNO ca 1-2 m/sek.

Det var ju inte direkt,  det  jag  eller de andra flygarna
förväntat oss

Men vädret liknade gårdagens väldigt mycket, så vi litade på,
att sjöbrisen skulle dra igång ca 1200.

Tiden fram till dess användes till det vanliga man gör,  då
det pågår parawaiting…

Ungefär  vid 12-tiden kom sjöbrisen, först från nord och sen
kantrade den över till nordväst, för att efter ytterligare en
timma åter gå tillbaka till nord.

De flesta startade från Platån, flög en stund och landade för
att hämta sina prylar, så de kunde göra en traversering ner
till Segeltorpshanget, just med tanke på vindkantring och
ökande vind.

För egen del skulle jag med min modell försöka fotografera
skärmflygarna
i luften med en Gopro i nosen på min kärra.

Det är inte lätt, därför jag vill iakttaga ett rejält säkerhetsavstånd
till skärmarna.

Eftersom  den Gopron jag använde har ett måttligt
vidvinkelobjektiv, antog jag,  att perspektivet inte skulle bli alltför
förvridet.

Men hemkommen kollande bilderna såg jag,  att kameran gav
en illusion av att ha ett
stort avstånd till motivet.

Nu vet jag det till nästa gång.

Jag tog mycket bilder med båda mina Sonykameror och min Gopro.

Bilderna kommer jag att redovisa i ungefär följande poster:

Skärmflyg med knut.

Modellflyg.

Normalt skärmflyg.

Det jag redovisar nu,  är den enda , ska vi säga dramatik,
som inträffade
på Hovs Hallar idag.

Denna händelsen hade kunnat utveckla sig till en allvarlig
incident, om tingen varit mer emot piloten.

Jag avser det faktum, att Jerry fick ett bestående inslag
med kravatt just vid starten,
det fanns en kraftfull
kantrotor och kanten på hanget är inte
en plats,
som bjuder in till landning, då den är en  75 m hög
vertikal klippvägg.

Till all lycka gick det bra, men vi får alla en nyttig eftertanke.

Flyg försiktigt och med fantasi och planering grabbar !

Vid starten fick piloten, just då skärmen kom ut över kanten,
ett inslag i vänster
spets med linor snodda.

Inslaget kom,  då han passerade kantrotorn.  Alltså ungefär
som då man flyger
in i termik och får ett inslag.

Vad man som åskådare såg, var hur mycket skärmen
drog åt vänster.

Piloten drog ordentligt i bromsen för att kompensera
sneddraget och få skärmen på
ett säkert avstånd till
kanten, så han kunde få handlingsfrihet att jobba
bort inslaget.

Det  var inte helt enkelt,  eftersom han fått en kravatt.
Men problemet löste sig
och Jerry kunde fortsätta.

Jag lyckades få med sekvensen med min Sony
(tack Sony för man kan köra bilder
enligt kulsprutemodellen)
och jag tycker incidenten blir väl illustrerad av bilderna.

Denna lilla förändring av skärmens bäryta hade alltså
stor inverkan på skärmens
aerodynamiska egenskaper.

Här kommer bilder med en och annan kommentar.

DCIM115GOPRO
I väntan på vind av rätt styrka och från rätt håll.

SONY DSC

Jerry samlar psykisk energi innan starten.

DSC049911

Jaha, ett skutt och så iväg mot kanten…
som lurar med sin rotor…

DSC049991

Precis i kantrotorn blev det ett inslag till vänster.

Ni ser hur detta måttliga inslag kraftigt påverkar
skärmens egenskaper.

Se även hur höger spets är påverkad.
Detta kunde blivit riktigt illa med lite otur..

DSC050001

Spetsen viker sig bakåt och runt.

Kolla höger vingspets…

DSC05017

Här tar piloten tag i linorna i linpaketet för att kompensera för sneddragningen.
Ni ser,  att han har en kravatt i spetsen, som mer eller mindre har läget permanentat.

DSC05027

Här försöker Jerry få ordning på stabiliteten.
Han drar mycket broms…

Med tanke på hur bakkanten på skärmen ser ut…
Tur,  att inte skärmen stallade just vid kanten, det kunde gått riktigt illa.
Eller skulle jag vilja säga, att situationen kunde gått från
lite besvärlig till mycket besvärlig.

Alltså inslag – kravatt – stall

DSC050031

Ni ser den fina knuten i spetsen, säkrad av linor…

DSC05019

Att skärmen påverkas, ser ni på asymmetrin i linor och
tyngdpunktsförskjutningen för selen.

DSC05014

När läget var stabilt jobbade piloten för att reda ut problemet.

Knäppa på linorna och pumpa med bromsen.

DSC05033
…och till slut löste det sig utan komplikationer och Jerry fortsatte flyga.

GOPR9937-014Så här ser kanten ut där Jerry fick inslaget.
Inte direkt vänlig terräng…

Om något som detta händer, gäller det,  man har en plan, hur man ska lösa
problemet. Den ska sitta i hjärnan klar att användas, så man inte behöver
fundera i luften, vad som bör göras.

För det finns ingen tid för långa funderingar i ett stressat läge som detta !

En situation som denna kräver omedelbara  och riktiga åtgärder.

Kategorier
Skärmflygeri

PARAGLIDING HOVS HALLAR…

 

 

 

 

…blev det i stället för modellflyg.

 

 

 

 

 

DSC04682

 

 

 

Väderläget för Långfredagen såg mycket fint ut för modellflyg
på Hovs Hallar. Man lovade, yr.no,  3-5 m/sek nordvästlig vind.

Så bilen lastades och jag for ner vid 11-tiden…för att på parkeringen
mötas av Kenta, en gammal skärmflygkompis,
som skulle lufta sin trasa.

Jag lät mina  modeller vänta i bilen och följde med Kenta ner till starten
på det låga vid Segeltorpssidan.

Redan var där ca 8 skärmflygare, som parawaitade för  starkare vind.
Som skärmflygare vill man  ha minst 4.5-5 m/sek .

Efter ca en timma tog sig vinden i form av sjöbris och blev så småningom
ca 5-6 m/sek, vilket är bra.

Under tiden det väntades,  var det mycket roligt att prata med gamla
skärmflygkompisar igen. Gamla dråpliga minne dök upp och mycket av
det som sas, det kom som en reaktion på frågan: “Minns du när du…”

Jag vill ju bara säga,  att det sög i flygtarmen,  att få  börja flyga skärm igen.
Undrar om jag kan hålla mig ifrån det i framtiden…det tror jag inte.

Vi får se,  hur saker utvecklar sig. Osvuret är bäst.

Det var för mig så roligt att prata gamla minnen och se på flygningarna,
att jag glömde av,  jag hade två modeller väntande i bilen.

Ok, jag fick inte flyga mina modeller, men det kommer en dag i morgon också,
då fint hangväder är lovat. Då blir det en rejäl tur med mina hangkärror, jag
lovar !

Förutom skärmflygare fanns det också hängglidare, eller som de kallas
lite elakt “Rörmokare”. De fick också sitt flygsug tillgodosett,  tack vare
de rådande goda förhållandena.

Hovs Hallar var fullt med besökande i dag, turister, modellflygare,
skärmflygare, fågelskådare och hängflygare tack vare fint väder,
passande vindar  för hangflyg och icke minst   tack vare påsken.

Dessa fick ju gratis underhållning av just de,  som betvingade
tyngdlagen med hjälp av tyg och snören !.

Jag talade med några av flanörerna,  vad de tyckte om skärmflyg eller
paragliding och de sa samstämmigt,  att det som är fascinerande för dem
är att se
, hur människan kan hänga under några tygbitar och snören och flyga !

Alltså,  det som antagligen lockar de flesta,  som är genuint flygintresserade,
är just fenomenet och begreppet, ATT KUNNA FLYGA.

Jag tog massor av bilder och här kommer några med diverse
förklaringar.

Häng med på en flygtur !

 

 

DSC04529

I väntan på bättre vind kan man ju balansera skärmen.
Det är en god träning i att lära sig vidmakthålla kontrollen
över sin skärm.

DSC04601

Större hinder behövs inte för att skapa flygglädje !

DSC04370

Susannes och Kartis hund Zack.

En ung hund med, vad jag tycker,  Rhodesian Ridgebackkblod i sig.

Rhodesian Ridgeback är just, vad namnet säger. Hunden har en hårkant mitt på ryggen.
Arten framavlad i Afrika som en boskapsvaktande medhjälpare.

DSC04379

Vinden har tagit sig och några chansar på en start.

DSC04398

Kenta…har du fått trassel ?

DSC04434

Piloten drar upp sin skärm inför starten.

DSC04424

Går det så går det…

DSC04730

Nu bär det iväg för hela bunten.

DSC04444

Det är inte så trångt, som det ser ut.

DSC04461

                                                         Anders den trevlige ska dra upp trasan…

DSC04498Så fort det verkar flygbart sticker alla iväg.

SONY DSC

Högerregeln gäller…

SONY DSC

Man sitter bekvämt i selen, bättre än i tv-fåtöljen, om selen är noggrant inställd.

SONY DSC

Kenta, sen en tid med fast jobb hos staten…pensionär.

SONY DSC

Anders glider förbi…

SONY DSC

Är lyftet bra, kan man flyga bort till småbåtshamnen Norrehamn.

SONY DSC

Kenta har förpuppat sig…

SONY DSC

En treenighet i aviatik.

DSC04700

Stefan, även kallad Kartis en mästare i att kontrollera sin skärm.

SONY DSC

Anders på utflykt. Vinden var till en början lite sned från vänster.

DSC04584

Johan från Hjärnarp, en duktig flygare.

SONY DSC

6 skärmar och längst ner mot stenen en hängglidare, som just startat.

SONY DSC

Det var nog marginellt för hängglidaren till en början…

SONY DSC

…men han plockar höjd…

SONY DSC

Så ni ser, att aktiviteten är hög, när vinden är gynnsam på HH

SONY DSC

Johan drar i svängen så färgen lossnar på jackan eller…

SONY DSC

En pilot som prövar att flyga bort till i höjd med värdsuset,
för han ska kunna klättra upp på platåhanget.

DSC04617

Kenta glad :=)

SONY DSC

Två skärmar sedda från vägen, som leder till parkeringen.

SONY DSC

Man ser,  att de höstsådda grödorna börjar komma nu.

SONY DSC

Jag tror det är Kenta och fru Hadders.

SONY DSC

 

SONY DSC

När man kör förbi parallellt med hanget,
ser skärmarna ut som fjärilar i horisonten.

DSC04718

Anders den trevlige hävdar med emfas,
att om man applicerar
spoilers på hjälmen, så höjs glidtalet
med 13.475 %, enligt hans 
fysikaliska livsfarliga jämförande
experiment,   han utfört i sin tvättstuga.

DSC04781Här ser ni hur sjöbrisen sopar bort termiken från kusten.
Det är,  som om man skurit bort cumulusmolnen med en kniv,
så vass
är gränsen.

Till vänster kall stabil  luft från havet utan termik,
till höger labil luft som
genererar termik för flygaren.

SONY DSC

Det var mycket termik i dag också. Luftmassan var labil,
vilket fick bra skjuts på den stigande luften.

SONY DSC

Här kan man se att termiken slagit hål på inversionen
och fortsätter att utvecklas på höjden.

SONY DSC

Redan nu kan man märka,  att dessa Cumulus Congestus har en tendens
att övergå till Cb och bilda det typiska städet, som utmärker Nimbusmoln.

SONY DSC

Ett Cumulus med drag i !

SONY DSC

Här igen en städliknande form på molnet,
då inversionen stoppar den stigande luftmassan.

DSC04420

Skärmflyg är en estetisk upplevelse både själsligt och kroppsligt !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

GRUNAU BABY…

 

 

 

 

…kan ibland skapa  illusionen…

 

 

 

 

baby 2

 

…av krigets realitet i min hemstad 1943 ,

…eller av att världen är liten som ett resultat av de nästan
oändliga mängder fakta, man kan finna på webben.

Det utomordentligt kraftfulla instrumentet att googla,
hjälper den, som letar, på ett sätt som för 20 år sedan
ingen hade trott varit möjligt.

Jag brukar säga, att idag är inget hemligt eller fördolt längre.
En gång publicerat medför konsekvensen, att det alltid är
tillgängligt.

Vad just ovanstående betydde, för  ämnet Grunau Baby som
jag tagit upp på min
blogg och historien om Babyns snirklande
färd i cyberspace i  försöken att skapa klarhet i dess öde,
vill jag berätta för dig.

Eftersom jag är en gammal människa…är jag nostalgisk.
Ni vet…allt var bättre förr, det har ju äldre alltid hävdat
i tusentals år.

Alltså är jag intresserad av gamla flygplan, av vilket slag
det än må vara.

Jag fick tag i  två bilder på en Grunau Baby ,
som hade funnits i
Halmstad Flygklubbs ägo.

Det märkliga var, dels att planet användes under
kriget som rekvisita
under en luftskyddsövning i Halmstad
och dels,  hade Babyn 1958
lyckats landa, om inte på ett hönshus,
så i alla fall i en hönsgård.

baby 1

Den första bilden från luftskyddsövningen visar ett plan,
som var svårt
skadat i nosen.

Den andra bilden visade inte upp några allvarligare skador.

Min fundering var ju, var Babyn blivit lagad och lite om dess öde.

Jag googlade och letade, mejlade de som har mycket dokumentation,
men jag fick inget 100% svar. Enda chansen är väl att få tag i ett utdrag
från planets flygdagbok.

Början på historien har sin upprinnelse egentligen redan 1994,
då jag, eftersom jag är sändareamatör med signalen SM6LMH,
pratade på kortvåg med en schweizisk sändareamatör; som hette
Walter Tschannen.

Walter var då pensionerad och hade under större delen av sitt
yrkesverksamma liv varit i flygbranschen.

Dels som pilot och kontrollflygare, senare som utbildare av
navigatörer inom SwissAir. Walter har 22000 flygtimmar.

Nåväl, det visade sig under vårt samtal, som skedde på telegrafi,
att Walter hade arbetat
i Halmstad vid något,  som då hette
Halmstad Flygindustri, vilken var
lokaliserat vid Civila Flygfältet.

Halmstad Flygindustri tillverkade segelflygplan dels på licens
och dels av egen konstruktion,  samt från flygvapnet fick man
uppdraget att ta fram en prototyp på en lastseglare.

De som arbetade där,  var storheter inom flygplansbyggande
i Sverige.

Ta och googla på Halmstad Flygindustri, så får ni fakta.

Vid detta företag arbetade Walter som verkmästare och kontrollflygare
av de nybyggda segelplanen av just typen Grunau Baby .

Han bodde i flera år i ett hus i anslutning till fältet, vilket jag fotograferade
av in och utvändigt och skickade bilderna till Walter.

Ok, nu har vi två länkar i kedjan, han som provflög och byggde,
Walter,
samt planet SE-SBD som landat i en hönsgård.

En tid efter att jag publicerat inlägget om Babyn, fick jag
ett mejl från
en man i Australien, som halkat in på min
blogg och läst om planets öde.

Denna aussi höll på att göra ett kartotek över ALLA Grunau Baby,
som
hade tillverkats.

Detta är ju en gargantuelsk uppgift, men australiensare
är som de säger själva “Gutsy People” och backar inte för uppgiften !

Han var intresserad av fakta om just denna Baby, jag skrivit om.

I Sverige tillverkades mer än 100 Grunau Baby på licens under
kriget  bland annat i Norrköping av AB Flygplan och i Halmstad
av Halmstad Flygindustri.

Jag lovade göra, vad jag kunde,  men till slut torkade mitt spår ut.

Nu så dyker den fjärde länken upp i kedjan. Jag fick ett mejl från
Björn, boende i trakten av Halmstad, 
som gav mig lite
ytterligare information om planet.

Hans fader hade arbetat vid Halmstad Flygindustri och varit
med vid byggandet
av Grunau Babyplanen.

Jag fick info,  att just denna Baby, SE-SBD hade deltagit i det
första riktiga Svenska Mästerskapet i segelflygning, vilket
avhölls i Örebro 1945.

Det måste ha betytt,  att det plan som låg i spillror på Storgatan
i Halmstad
nån gång mellan 1941-1944  i konsekvens med ovanstående,
har blivit reparerat, eftersom det deltagit
i SM 1945.

Björn skulle försöka få fotografera av sin pappas bilder, från
den tiden han var
flygplanbyggare  vid Halmstad Flygindustri,
så jag skulle kunna presentera
några bilder på min enkla blogg.

Det ska bli utomordentligt spännande med eventuella bilder !

Flygindustri i Halmstad…hur många vet om det idag ?

Sen får vi se, om denna länk styr kedjan i en annan riktning,
så vi kan
få hela historien om segelflygplanet SE-SBD en Grunau Baby.

Att jag lägger energi att undersöka historien om ett gammalt segelplan,
det beror på,  att detta plan är en del av vår stads och vårt lands
flyghistoria och flygkultur.

Det finns så mycket,  för den tiden typiska attribut, tillhörande
låt oss kalla det “Begreppet Grunau Baby SE-SBD”,  att jag tycker,
det
är värt att belysa.

Förhoppningsvis kommer det en fortsättning.

Länk till min första post: https://hangflygning.se/?p=8894