Vi i södra Sverige är ju normalt sett förskonade från vita jular, eller om man så vill, vi saknar vita jular, så idag fanns det lite till var och en, då det kommit några cm av den vita varan.
Jag körde ut en sväng och det blev några bilder.
En vy från min balkong på Beverly Hills. (aka Fyllinge)
Inte är det direkt nån kö på taxibanan med modellflygare…
Ett styck bokträd med lite vitt puder.
Torvsjön, ett av mina favoritpromenadställen.
En ensam vandrare på sin målmedvetna väg…
mats
En ny liten kategori har jag lagt till som heter “Kattoteket”.
Det är helt enkelt bilder på grannarnas och andras katter. Djur är ju alltid roligt att se på, för deras beteende speglar ofta vårt.
Har du kattbilder så kan du skicka in till mig. Skicka i lagom storlek. Det kan ju hända att din katt hamnar i “Hall of Fame” !
Här ligger Piggelins kattor och de säger:
” Detta är vår fåtölj, ska du se på tv, får du sitta på golvet”!
Fotograf: Piggis
Detta är en maskerad katt som heter Hugo och bor i Helsingborg.
Fotograf: Piggis
Hugo har varit ute och svirat hela natten och kommer hem med rynkig skjorta och kepsen på sned. Jag tror Hugo tänker:
“Fram med en Ramlösa och två Albyl snabbt och sen en kall öl”!
Fotograf: Piggis
Uffes katt “Randi” tar en avslappnande tupplur efter middagsmålet.
“Det är jag som är chef hos Frank” !
“Fram med käket snabbt” !
Frankies katt, som stack för 2 år sen, vilar sig efter en flygtur.
mats
[nggallery id=51]
men bli inte rädda för det utan fortsätt läsa.
Jag tänkte tala väl för en fransk författare, som heter något för en svensk lite outtalbart:
Antoine de Saint Exupéry. Försök till fonetiskt uttal: (antoan-dö-säng-exyperi)
Han var en fransman ,född 1900, som förutom att vara en framstående stilist också var
en pionjär inom flyget.
På tjugotalet inledde han sin karriär som postflygare och hamnade så småningom i Nordafrika,
där han såg till att posten kom till de platser den skulle.
Förhållandena på den tiden, 30-, 40-talet var ju inte lätta för en pilot i öknen.
Planen var inte pålitliga och tänk på navigationen…..man fick flyga efter kompass och död
räkning utan att veta mer om vindarna på höjd än vad man kunde gissa.
Vindarna kunde ju driva ett plan avsevärt ur kurs och då hitta en liten strip att landa på,
så man fick planet tankat för nästa hopp var ju svårt. Om man var så att säga helt borta
med vinden, fick man landa och göra som på havet. Man fick ta några solhöjder med
sextant och räkna ut sin position för att kunna lägga ut en ny kurslinje.
Det var plan som ovanstående, i bästa fall, han flög.
Saint-Exupèry skrev en av sina bästa böcker vid denna tiden och den heter Natt Flyg.
Kan vara svår att få tag i , men går att beställa via nätet. Den beskriver pilotens liv på 30-talet
på ett bra sätt och boken har ett högt litterärt värde.
Flygningarna kantades av krascher och äventyr naturligt nog, men Antoine klarade
sig hyfsat, till skillnad mot flera kollegor, som låg utströdda i öknen med sina plan.
Den bok som gjort författaren mest känd, är Lille Prinsen.
Lille Prinsen skrevs som en barnbok och är såld i 8 miljoner exemplar.
Den beskriver världen ur ett barns perspektiv, men det är egentligen en allegori,
så boken är lika givande för vuxna. Boken rekommenderas varmt och den finns i
bokhandeln, eller om man är skrupelfri, så drar man ner den som ljudbok på någon torrentsida.
När kriget bröt ut, flydde Antoine till USA, där han med alla medel försökte komma med
i aktiv flygtjänst i kampen mot Hitlers välde. Men myndigheterna tyckte han var för gammal.
När man hör det tänker jag på Chuck Yaeger, som flög F-15 tills han var 81 år gammal och
som 86-åring fortfarande flyger jet och sin P-51 Mustang.
Nåväl, efter lång kamp med byråkratin, blev han pilot i de fria franska flygvapnet,
som följde med vid invasionen av Europa 1944.
Antoine placerades på en spaningsflottilj som flög P-38 Lightning, vilket ju var en
2-motorig jakt/attack och spaningskärra.
Antoine i sin P-38 Lightning
Han försvann efter ett fotouppdrag, då han skulle plåta hamnar i södra Frankrike vid medelhavskusten.
Inget hördes av honom, förrän man i slutet av 1998 fick ett upphittat ett armband
av en fiskare, som hittat det i sitt nät utanför Marseille.
2003 drogs en eftersökning igång och delar av planet hittades. Man kunde konstatera ,
att detta var den Lightning, som Saint-Exupèry hade flugit.
Man kunde inte konstatera ,varför han kraschat i havet, men i samband med att man
visade en dokumentär på tysk tv om händelsen, som jag såg, steg en tysk fd pilot fram
och sa att han skjutit ner planet.
Saint-Exupèrys plan var ju obeväpnat och det måste ha varit ganska enkelt för en erfaren
tysk pilot att skjuta ner fransmannen. Detta påståendet motsägs av de filmer av allierad
radar och upptagningar av radiotrafiken som fortfarande finns, så full klarhet går väl
knappast att få.
Kroppen fanns inte i planet, men vid tiden för nerskjutningen hade befolkningen funni
t en illa tilltygad kropp på stranden 80 km från nedslagsplatsen, som man begravt.
Man håller för troligt att detta var Saint-Exupèry.
Vill ni veta mera så googla på hans namn.
Det finns en officiell hemsida för författaren och piloten:
http://www.antoinedesaintexupery.com/
Den kanske första skissen hur det skulle se ut på Ålleberg färdigbyggt.
Ålleberg, som alla vet ligger vid Falköping i Västergötland,
har ju varit centralpunkten för svenskt segelflyg sen tidigt 40-tal,
då det anlades för att hjälpa till att trygga försörjningen av
instruktörer för modell- och segelflyg i Sverige.
Vi ska ju komma ihåg, att behovet av piloter då var stort,
med tanke på att vi byggde upp vårt flygvapen, efter att det
legat i träda i 20 år.
För att kunna skola eleverna i segel byggde man två startbryggor.
En vid Västhanget och en vid Osthanget.
Planen placerades på bryggan längst upp, eleven bands fast
vid föraplatsen och 6-8 man fattade i längs ett grovt gummirep,
som var fastsatt i nosen på flygplanet.
På kommandot spänn, drog manskapet gummirepet och
på kommandot spring hade startmännen att springa och
dra det bästa man kunde.
När repet hade max spänning , kopplades planet loss och
det kastades ut på hanget på samma sätt, som när man skjuter
en slangbåge.
Om eleven inte kunde hålla sig uppe på hanget och sen
landa på stråket, var han eller hon tvungen att landa på
någon av jordbrukarnas åkrar. Sen var det till att vinscha
upp planet på berget igen.
Det underlättades av att man anlagt en permanentad
bana uppför berget av trä.
Planet kopplades till en vinsch och man fick det uppdraget
och det enda personalen gjorde var att balansera det på
skidan eller på det löstagbara hjul man kunde sätta under.
Så här gick det till att få upp en Baby, när man utelandat.
Här har du en principskiss hur en gummirepsstart går till. Enkelt, billigt.
En Schulgleiter 38 startberedd med instruktören vid vingspetsen.
Hur tror du piloten känner sig nu, inför den första flygningen
på hang? Det måste ha varit adrenalinpumpning på hög nivå.
Piloten håller vänsterhanden i utlösningslinan för gummirepet.
Här har SG:n slangbågats iväg och piloten har just kopplat ur
gummirepet och tänker: “Jag flyger”! Hade han varit italienare,
hade han brustit ut som i den gamla schlagern: “Volare”!
“(Jag svävar”!)
Efter landning nedanför berget, var det till att släpa upp brädorna igen!
Nog så slitsamt. Man hade på de flesta ställen en vinschanordning som
hjälpte till att få upp planet.Så gick det till på den tiden!
Dessa startbryggor förföll så småningom, beroende på
att man övergav hangflygningen och övergick till att skola
med flygbogsering. Men omkring 2000 togs ett beslut att
bygga upp startbryggan på västhanget, vilket med frivilliga
krafter gjordes.
År 2003 skulle den invigas med en start med en oldtimerkärra
från 40-50-talet, en tysk konstruktion av konstruktörsfirman
Scheibe FlugzeugBau.
Flygplanet heter Specht och det betyder hackspett. Piloten som
skulle låta sig utskjutas var chefsinstruktören för segelflyget i Sverige,
Anders Blom, som förresten är en gammal flygarkompis från
Skövde Flygklubb när vi höll till ute i Hasslum. Mycket skicklig
flygare av allt, som har förutsättningar att hålla sig i luften.
Provet gick bra, Anders åkte ut och fick ca 70 m höjd på Västhanget,
vilket gjorde det lätt för honom att gå ner och landa på stråket.
Här är några historiska bilder med kommentarer.
Spechten på startbryggan vid den historiska starten. Startbryggan användes
också av skärmflygarna. Startbryggan underhölls inte, ramlade ihop och kördes bort…
Den nyrenoverade hackspetten utanför hangaren på Ålleberg.
Specht var ett tvåsitsigt segelplan för utbildning, där piloterna satt i tandem.
Cockpit på Specht. På nosen pitotröret och längst fram i nosen bogserkopplingen.
Översiktsritning på Specht av en senare version med
andra vingar mera taprerade eller avsmalnande.
En hackspett i Tyskland på 1960-talet.
Sådana här spjälstaket var det många som lärde sig flyga på under förkrigstiden.
Kolla bromspersonalen som håller emot därbak när gummirepen spänns.
Jag tror, att ovanstående flygplan heter Anfänger, vilket ju betyder nybörjare….
Här gummirepstartas 4 segelflygplan av modellen “spjälstaket” på Wasserkuppe
. Jag tror ovanstående plan också är Anfänger, men man har satt på “ägg” för
att piloten ska vänja sig att sitta i en cockpit innan han går över till att flyga
Baby och Olympia.
Detta plan är en Grunau Baby, konstruerad av Scheibe Flugzeugbau omkring 1936.
Piloten i förarsitsen heter just det, Werner…..som var en känd jaktpilot
under kriget. Bilden är tagen på ett fält vid Venlo vid gränsen Holland/Tyskland.
Det måste vara som att köra en gammal MG med nerfälld sufflett och armen utanför kanten,
när man piloterade ovanstående kärra !
Nog för man kunde bygga vackra plan 1935!
Här sitter en föregångsman inom segelflyget i Tyskland framför en Grunau 8.
Han heter Wolf Hirth och förutom att konstruera plan uppfann han de luftbromsar,
som fortfarande används på segelplan idag och som heter Schempp-Hirth, efter de
båda uppfinnarna.
Wolf Hirth var en framstående segelflygare och innovatör.
Under kriget producerade hans fabrik delar till stabilisatorn
och höjdroder till jaktplanet Me 109.
Han rentvåddes vid denazifieringsprocessen efter kriget
och fortsatte driva sin firma, som ju var specialiserad på
mindre flygmotorer.
Under ett pass i avancerad flygning 1959 dog han knall
och bokstavligen av fall. Alltså han blev sjuk i luften och
avled snabbt, innan planet slog i marken.
Wolf Hirth var enbent och flög alltså med träben på vänster
sida.
Hans broder, Helmuth Hirth var också en föregångsman
inom segelflyget i Tyskland. Han flög ihjäl sig 1938.
Länk: http://www.schempp-hirth.com/
Länk till Scheibe FlugzeugBau : http://www.scheibe-aircraft.de/
Länk till Ålleberg: http://www.alleberg.info/
Skriv ” Ålleberg” i sökrutan upp till höger
så finner du massor om Ålleberg under piojärtiden med bider.
…………..det gillar jag skarpt.
Molnformationerna och naturens väldighet manifesteras i de kraftfulla cb-molnen och det som kommer ur dem.
Jag tyckte lite bilder på åskmoln passade bra innan inlägget om deras kungliga högheters stundande bröllopsarrangemang…………se det som en symbolisk salut kanske?
Här kommer ett kraftfullt åskmoln inrullande från Kattegatt. Framför molnet förekommer riktigt kalla fallvindar från högt uppe i molnet.
Det medför, att vi får stora temperaturkontraster under och framför molnet, som gör att luften blir väldigt labilt skiktad.
Det vill säga att temperaturen avtar snabbt med höjden, vilket medför kraftiga vertikala luftrörelser och som du ser på bilden ,finns det nybildade Cumulusmoln framför fronten, som är ett resultat av denna labila skiktning.
Ibland när det kommer riktigt stora celler, är det så man kan tro domedagen kommer…….
Här ser du ett cb över Åled-Oskarström. Städet har haft väldigt brått att utvecklas, så i stället för det vanliga utseendet har städet fått punkig spretande frisyr
Här är en bild på föregående moln, tror jag, efter att det laddat ur sin energi och vatten och nu håller det på att falla ihop, för det bästa är taget.
Ungefär som hos oss äldre modell- och skärmflygare…….
Mysterium nummer 1. Vad är detta?
Mysterium 2. Hur har det blivit så här?
Den rätta förklaringen ger en glass till sommaren i belöning.
mats
Det är ju, som alla förstår, de kungliga högheterna, deras ätteläggar och deras stundande bröllopsgille .
Brudparet kommer ju att ha en hyfsad bostad, Haga Slott. Undrar vad som hänt, om de flyttat in i en tvårummare i Södertälje eller Fittja………..
Det stod i tidningen, att vi, (skattebetalarna) ska renovera toalett, badrum och tvättstuga för 40.000.000 svenska kronor.
Ja det är väl, för att damen ska kunna tvätta familjens tvätt utan att kiva med de andra eventuella hyresgästerna. Jag menar, har man satt upp sig på listan, så har man.
Synd man inte fick ihop det med en prinsessa, då hade jag kunnat renovera mitt kök och fått skåpsluckorna målade i alla fall.
Förresten, jag undrar, om paret kör ut till Kungens Kurva till IKEA och köper billiga tapeter? Nä det gör man nog inte förresten. Kronprinsessan handlar nog sina tapeter på Rusta.
När man ser bilden av hela härligheten, där de står uppradade och jag tror man sjunger en låt eller nåt, då far en tanke genom mitt huvud:
Vad tror ni de tänker, när de står där utklädda?
Vet ni, vad jag tror?
Jag tror de tänker, om de som betalar för deras lyxliv:
SUCKERS!
Här är brudparets lilla lya……undrar om de fick det efter att ha stått i bostadskön hos det kommunala bolaget Vasastjärnan?
Är det nån som är bjuden på bröllopet eller…?
mats
Som jag skrivit förut är stranden vid Tönnersa, som ju ligger mellan Båstad och Halmstad vid Laholmsbuktens båge, ett av mina favoritställen, när jag vill ladda mina batterier och koppla av under en promenad.
På tal om Laholmsbukten, så är ju namnet helt galet egentligen. På 1000-talet hette det, som nu kallas Laholmsbukten, Lovfa Fjourdir.
Det är fornnordiska och betyder som alla förstår Lova Fjord. Alltså en fjord där fartygen lovad upp efter passagen av Kullen-Hovs Hallar. Namnet är belagt redan på 1000-talet då det omnämndes i samband med det stora sjöslag, som stod här.
Slaget vid Nissan, som slaget hette var ett sjöslag med flera hundra vikingaskepp vid Nissans mynning 1062. Den norske kungen Harald Hårdråde besegrade den danske kungen Sven Estridsen.
Tänk om man haft ett tv-team där då? Ja jag vet tanken är befängd, men försök förstå, hur det sett ut, när alla dessa fartyg och dess krigare försökte ta kål på varandra med de vapen man hade då. Troligtvis ingen vacker syn.
Häromdagen var jag ute och gick min vanliga runda där och min gamla Canon ligger ju alltid i fickan, så jag knäppte en massa bilder, utan att veta , vad jag skulle ha de till.
Men varje gång jag strosar här, ser jag alltid något nytt. Det är ju så med naturen ,att det sker ständiga förändringar med hänsyn taget till årstider, tillfälliga väderomslag och annan påverkan. Resultatet av dessa faktorer blir en omdaning av det man ser, varför inget är statiskt utan allt ändras och anpassas.
En promenad här är att rekommendera, om du vill ha lite motion och komma hem vederkvickt.
Här är några bilder, håll till godo!
När jag var på väg till stranden, ganska tidigt på dagen, kunde jag inte motstå frestelsen, jag var tvungen att ta några bilder, i det mjuka ljuset, av den sydhalländska jordbruksbygden.
Nere vid Lagaoset höll som vanligt brädseglarna på med sina kites. Det går väldigt fort, när vinden blåser hårt. Men segla i december……nja, jag håller mig på land.
Om hög- och lågtrycken är placerade på rätt sätt, höjs havets nivå avsevärt och i kombination med hårda väst- och sydvästvindar äter sig havet oförtröttligt och envetet in i kustens sanddyner.
En företeelse som alltid pågått och som inte har med, vad som kallas, den globala uppvärmningen att göra.
När man ser havet och skyn, ser man kontrasten.
Havet är snabbare i rörelserna, mindre förutsägbart. I skyn drar molnen förbi enligt uppgjorda planer, ser det ut som för betraktaren.
Havets rörelser här skapar en känsla av att, det har bråttom!
Då vattnet från Lagan strömmar ut i Kattegatt och möter vågorna från väst, bildas av de båda vattensystemen vid kollisionen speciella vågor, som snabbt rider upp, toppas och faller ihop. I Honkongs hamn finns samma typ av vågor och de har givit namnet åt dessa, Hongkongsjö.
Högtrycket pressar ner vattenytan så vattnet drar sig tillbaka från strandkanten. Det ser ut som en kvinna som aningen blygt drar upp sin långa kjol en liten bit……..
En snäcka som har sin fulländade form tack vare dess förmåga att anpassa sig efter evolutionen. Det skulle vara intressant att skriva funktionen f(x) för de båda skalhalvorna……tål att begrunda.
Känner ni kontrasten mellan himmel och hav?
Området mellan stranden och strandskogen är sanddyner planterade med växter som ska binda materialet och förhindra strandflykten. Strandflykten som var ett stort problem på vår kust redan under 13- 1400-talet.
Jag läste en gammal bok om problemet och en av orsakerna till sandflykten, förutom nerhuggning av strandnära skog, var att man lät kreaturen beta strandängarna och att man körde bort ilandfluten tång för att kunna gödsla med den. Tången band ju sanden.
Nu har man i naturreservatet börjat göra tvärtom. Man banar av växtligheten för att återskapa den biotop, där fanns förut. Bland annat hjälper det fältpiplärkan att klara sin häckningar. Så ser ni maskiner som kör i området är det för att återskapa det som varit.
Så är cirkeln sluten igen.
Jag skulle vilja se den konstfackselev, som kan skapa ovanstående skulptur….En ilandfluten stubbe kan verkligen få ens fantasi i blomning. Undrar var den kom ifrån och hur lång tid det tagit att forma dess utseende?
Skalen efter döda snäckor samlas i drivor, som torra löv bakom ett staket efter hård vind,vid strandkanten .
När jag var liten, samlade jag snäckskal till min morfar, som skulle ha det till sina höns. Jag förstod då aldrig, vad hönorna skulle ha snäckskal till, men det var ju för att ge hönsen kalktillskott, så skalen på äggen blev starka.
Denna dan fanns det inga vare sig skärm- eller modellflygare på hanget.
Men grå- och havstrutarna briljerade i luften under deras akrobatik för att plocka godsaker i vattenbrynet.
Den är inte stor i min bild, men det är en fiskgjuse.
Osprey heter den på engelska och alla som är intresserade av flyg vet, att amerikanarna har ett flygplan med två stora rotorer på vingarna, som i sin tur kan tiltas, så den kan starta och landa som en helikopter, men väl uppe i luften flyger som ett vanligt turbopropplan och det planet heter Osprey också.
Fiskgjusen ser man ofta här, när den patruller det grunda vattnet på jakt efter föda.
På hemvägen återigen promenaden genom trollskogen. Här är det inte samma dynamik som när man går längs stranden. Det passar perfekt, för här kan man samla ihop tankar och upplevelser efter promenaden.
mats
Alla CPS väderstationer funkar!
I alla fall klockan 0900 i dag, vilket är en milstolpe.
Efter allt klabb det varit, så tycks det, som om de kör, som de ska nu.
Men, men, jag ber alla kära skärmflygare att inte ringa till dem i onödan, utan ring bara om ni verkligen har planerat att få ett flyg.
Batterierna ligger hela tiden på gränsen mellan liv och död, på grund av dålig solinstrålning till solcellerna och därmed nästan ingen laddning till batteriet.
Så ring inte bara för att “Jag ska bara kolla”. För då kanske det följande glada meddelande möter nästa flygsugne:
“Numret kan inte nås för närvarande, var vänlig lägg in skärmen i garderoben igen”.
Snart kommer vår nya väderstation, jag kan knappt ge mig till tåls. Det kommer att höja driftsäkerheten med minst 75%.
mats (aka vindis)
Jag borde lärt läxan av erfarenheten, att inte försöka fotografera när ljuset är dåligt. Men jag var så flygfotosugen så jag kunde faktiskt inte bärga mig.
Dagsljuset, i alla fall de sista dagarna, har inte varit mycket att skryta med, men skit samma tänkte jag, det funkar nog.
Således in i verkstaden, ut med plan, radio och tillbehör, iväg nerför trappan, stabben in i räcket och gör helt om, fast inte lika fort….
In i verkstaden och reparera knäckt höjdroder, tack för att det finns billigt CA i hos HobbyKing i Hongkong!
Iväg igen något försiktigare.
Jag hade varit sugen ganska länge att fotografera vid havet nere vid Påarp, söder om Halmstad vid Kattegatt. Man kan köra ner ganska nära stranden, så man behöver inte kånka med grejor nån längre sträcka.
Montering av modell och denna gången satte jag dessutom på min lilla minivideokamera på vingspetsen. Jag visste att spetsen flaxar lite när jag flyger, men det skulle få bli vad det blev.
Solen stod lågt, för klockan var 1400, när jag startade. Min kamera är en Canon Powershot, som är minst 5 år gammal, men normalt sett, alltså när ljus finns i tillräcklig mängd, tar den så bra bilder som jag vill.
Kameran sitter i nosen på min modell, som ju har sin motor på en pod ovanför tyngdpunkten. Motorplaceringen funkar bra och om man är snitsig, mixar man in lite höjdroder på trotteln, så du kompenserar för nosnermomentet, som kommer då du gasar på. Jag föredrar att trimma manuellt.
Vind fanns det inte och inget annat, som kunde störa, så det var bara att flyga. En halvtimma i luften blev det med mina 9 Ah LiPo och de var inte slut på långa vägar.
Min lilla videokamera hade filmat i 28 minuter och det fanns 75 % kvar på minneskortet.
Landning och hemfärd.
Här är några bilder och kom ihåg:
Ljuset var mycket dåligt, så skäll inte på fotografen för usel skärpa och teckning!
Detta är stranden där jag startade och landade. Här är helt bekymmerslöst att flyga, om man nu inte dimper i vattnet….
Udden från land rakt västerut. Till vänster Påarp och till höger mot Fylleåns mynning och Halmstad.
E6 ringlar genom landskapet som en aldrig sovande hydra.
Denna bild har mest meterologiskt intresse. De små “trattarna! under molnen indikerar kraftiga vertikala luftrörelser, vilket i sin tur indikerar att det är labilt skiktat. Vad labil skiktning är kan ni läsa på denna blogg.
Bild tagen mot Fylleåns mynning och i horisonten skymtar Pilkington Floatglas.
Ett kännetecken för Hallandskusten här i söder. Bågformade stränder.
Mot Halmstad
Ja, ni ser själva, det var ganska mörkt.
Området mellan E6 och havet är naturskyddsområde. Tala om kontraster.
mats
Här kommer alla bilderna jag tog, så det kan bli lite dubletter.
[nggallery id=50]
På fredag Piggis, om vi har prognosen med oss, blir det skärmflyg på Hovs Hallar!
Så fram med trasan lägg fram långkalsongerna och gör dig beredd!
Vill du helst flyga här…………
…eller på det låga Piggelin?
mats
Sådana här hang borde varje ansvarskännande kommun i Sverige, där det bor hangflygare av någon sort, bygga.
Det hade varit grejor!
När man ser dessa hangen, så blir i alla fall jag avundsjuk……tanken svindlar ju, tänk om man bodde där, då skulle jag………….
Men vi får vara nöjda, med vad vi har i form av kanter vid Kattegatt och Östersjön.
Men drömma det får man.
Om någon känner för att smuggla hit ovanstående hang så åk till västra USA.
mats
Nu behöver ni inte bekymra er, för vad ni ska göra efter all julmat och ni parkerat framför tvapparaten.
Till årets jul kan ni välja mellan två ankor!
Dels den klassiska Kalle Anka, men också den nya stjärnan, Anna Anka!
Vilket som är mest kultur egentligen?
Tja, jag sätter nog mina pengar på gamle pålitlige Kalle Anka.
Den nya kvinnoankan Anna, vad kan hon egentligen? Hon har väl blivit berömd ,för hon är gift med en Paul Anka, schlagersångare från Amerika.
Men i alla fulla fall, Kalle kan ni se på de flesta kanalerna, men Anna Anka, hon kan endast beskådas på kulturkanalen tv3.
Så stay tuned och njut av båda fjäderfäna!
Om det skulle vara så ni har svårt att skilja ankorna åt så finns här två bilder:
Ovanstående solstråle är Kalle Anka, som väl kanske är storebror till………..
…Anna Anka, som ovan kan skådas.
Hoppas ni kan skilja de båda åt bara…….näbbarna har vissa likheter tycker jag eller…?
mats
Den för nybörjaren bästa modellen när det gäller segel är enligt
min uppfattning Blue Phoenix.
Modellen är en svensk konstruktion som säljs över hela världen.
Den har utomordentligt goda egenskaper. Den är lätt att bygga,
den flyger bra, den är lätt att laga och den erbjuder för den erfarne
flygaren möjligheter till finsnickerier i flygningen.
Jag rekommenderar den varmt. Priset för byggsatsen ca 600 kronor.
Var man köper den? Googla.
Ja det är en byggsats, det är ingen stor kartong som kommer där
allt är färdigt, utan man får faktiskt sätta sig ner och bygga den själv
. Det är lärorikt, för man lär sig hur en basmodell är konstruerad för
det ska bli starkt och lätt. Man bygger den enligt instruktionen.
Modellen är ju avsedd för att dras upp med lina, men i dagens läge
sätter man i en liten elmotor och ca 1500 mA LiPo. Då kommer du
upp i termiken bekymmersfritt.
En annan sak du kan ändra, är vingfastsättningen. Den är på ritningen
opraktisk, så jag ändrade om till konventionell fastsättning med två
rundstavar och gummibanden tvärs.
Hur lång tid den tar att bygga? Du gör det på en vecka, så sätt igång
och många sköna flygningar under avslappnade förhållanden väntar dig.
Du behöver inte stå eller sitta spänd som en stålfjäder för denna modellen
flyger bra nästan av sig själv!
Här några bilder på min Blue Phoenix:
Här är lådan modellen kommer i.
Spryglarna modifierade jag på så sätt att jag tunnade
profilen 2 mm på högsta punkten, för att modellen
skulle penetrera bättre i motvind. Denna ändring gjorde
inte bara på modellens förmåga att gå mot vinden,
glidtalet förbättrades också avsevärt.
Vingen byggs på vanligt sätt: Byggbräda,
ritning och Gladpack. Sen kör man på med CA-lim.
V-formen på öronen sätts an med ytterspryglarna, glöm inte detta.
Innerpanelerna = 87 gram, vilket är lätt.
Blue Phoenix just innan sättning.
“Hmmm, undrar om jag satte vingen rätt….
säger Rolf och begrundar sin modell. 
Blue Phoenix på finalen.
Frank på väg ut med sin modell.
Blue Phoenix det den gör bäst, flyger.
Motorfastsättning. Observera att motorspanten sitter snett
för att kompensera för snedanblåsning på fenan.
Höjdroderstötstången sticker ut där bak ihop
med antennen. Lätt åtkomligt för justering.
Varför inte bygga en sån här käck maskin? Den har ju fyra vingar och då måste den ju flyga fyra gånger bättre än en med bara en vinge eller? Ett lagom vinterprojekt för den som flyga nåt annat än skärm……
Jodå, den flög och piloten överlevde. Denna maskin byggdes på tidigt 60-tal.
Länk till hela historien och fakta om konstruktören:
http://www.kymuseum.org/early%20aviation%20in%20carter%20county.htm
mats
I dag lördag hade Piggelin lovat perfekt vind på Sydhanget i Kåseberga
och därmed lockat mig att hänga med för en tur under trasan.
Vädret i Halmstad var inte förtroendeingivande med regn och ostlig vind.
Nåväl, bilens nos ställdes mot Helsingborg och efter lotsning av Piggis,
stod jag utanför hans hus och garage klockan 0900. In med min bil i
hans garage och över med mina prylar i hans bil.
Piggis lovade att vädret skulle vara bra, men det lät inte helt övertygande.
Vid framkomsten till Kåseberga blåste det syd med aningen dragning på väst,
vilket genast triggade igång fantasier hos mig om eventuell flygning vid Hammar.
Vi körde till ett nytt hemligt…….ställe och kollade flygmöjligheter.
Det verkade mycket bra ur alla synpunkter och vi beslöt utnyttja faciliteterna
vid senare tillfälle.
Vid sydhanget fanns redan ett gäng glada gosssar och en käck tös, Christina.
Vinden var stark, ca 8-10 m/sek , men de hårda grabbarna var redan i luften.
Vi som var lite fega stod och muttrade om, att det var “för kallt” och andra
undanflykter, för vi ville ju inte det skulle avslöjas ,att vi inte ville flyga i
den för oss hårda vinden.
Hård vind är för hårda grabbar!
Fler piloter ankom, Storpotäten själv, Kalle , Claes, Trisse så tillsammans
med de andra Piggis, Vindis, Kristoffer, Hippiekristoffer, Jocke och en
hängflygare var vi ett gott gäng. Säkert har jag glömt en eller två.
De som inte flög gick ner på stranden och plockade bärnsten. Jocke var
proffs på detta. Däremot undertecknad, hitttade inte något, som kan kallas
bärnsten. Vinden ökade de hårda grabbarna flög och de andra suktade.
När vinden började vrida över på sydost, packade vi ihop. Att landa i den
hårda vinden var ju inte helt enkelt. Men som det heter, ner kommer man alltid!
Sen återstod endast att kör 20 mil innan man anlände till hemmet, aningen genomblåst men ej urblåst.
Trångt vid parkeringen 
Skyarna såg ju inte så förtroendeingivande ut….
Hippiekristoffer
[nggallery id=44]
När jag satt och bläddrade bland mina bilder, i ett ganska omfångsrikt arkiv, hittade jag några på min “Apache”.
Bilderna tagna nere vid Segeltorp, som är det låga hanget vid Hovs Hallar.
Vad jag vill förmedla med dessa bilderna, som i och för sig inte är nåt speciellt, är en känsla hur fint modellflyg med en enkel modell kan vara.
Det är inte bara att köpa en jättekartong med ett färdigbyggt plan ,utan det är möjligheten att komma ut i naturen och få en upplevelse.
En modell som denna är ju synnerligen enkel och kostar ca 1000 kronor, men den kan rätt behandlad ge oändliga flygupplevelser.
Om du flyger på ett sådant vackert ställe som Hovs Hallar får du en naturupplevelse av norra Skåne och södra Kattegatt.
Jag åker aldrig hem missnöjd från Hovs Hallar, även om jag inte kunnat flyga.
Skaffa dig en segelmodell och berika dig med natur- och flygupplevelser!
Här kommer några pics:
Min Apache sent på eftermiddagen i en högersväng med Hallands Väderö till höger i horisonten.
Apache-Cumulusmoln-Horisonten
Även en enkel modell, kan i sitt sammanhang, inspirera betraktaren
Flyger man mycket, blir det småskavanker, vilket syns på undersidan av vingarna.
En åldring flygande sin modell…….
mats
Solar Impulse är ett eldrivet flygplan som med solenergi via sina solceller ska flyga jorden runt.
Mannen som ska göra det, är Bertrand Picard, som alla kommer ihåg flög runt jorden i en varmluft/heliumballong. Han har arbetat hårt med att konstruera och bygga detta fantastiska flygplan av enorm storlek och minimal vikt.
I dag flög han med det för första gången. Se klippet här.
Kolla videon i HD-format!
Hans hemsida där ni kan läsa om planet:
Ni kan också läsa om det här:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/8120026.stm
mats
Jag råkade hitta en lista med inkomsterna för riksdagsmännen och riksdagskvinnorna.
Intressant.
Vem tror ni sätter deras löner i Riksdagen? Ja, du har alldeles rätt.
Det gör de själva, genom att riksdagen utser ledamöterna i Förvaltningsutskottet, som sin tur sätter lönerna.
Läs och begrunda och fråga er, om man blir riksdagsman på grund av en ideologisk övertygelse, eller om man gör det för att hamna vid de ständigt fulla köttgrytorna.
Förresten, ibland räcker ju inte lönen till, utan man myglar och tror man ska klara sig undan.
De tjänar mest i riksdagen:
1. Thomas Bodström (S) 2025800 (två miljoner tjugofemtusen åttahundra kronor)
2. Göran Thingwall (M) 1617400 (en miljon sexhundrasjuttontusen fyrahundra kronor)
3. Anne-Marie Pålsson (M) 1569700 (en miljon femhundrasextioniotusen sjuhundra kronor)
4. Jan Ericson (M) 1540300 (en miljon femhundrafyrtiotusen trehundra kronor)
5. Mona Sahlin (S) 1536400 (en miljon femhundratrettiosextusen fyrahundra kronor)
6. Lennart Levi (C) 1467300 (en miljon fyrahundrasextiosjutusen trehundra kronor)
7. Lennart Hedquist (M) 1467100 (en miljon fyrahundra sextiosjutusen etthundra kronor)
8. Barbro Westerholm (FP) 1300800 (en miljon trehundratusen åttahundra kronor)
9. Bo Ringholm (S) 1289900 (en miljon tvåhundraåttioniotusen niohundra kronor)
10. Staffan Anger (M) 1262900 (en miljon tvåhundrasextiotvåtusen niohundra kronor)
11. Per Åsling (C) 1143100 (en miljon etthundrafyrtiotretusen etthundra kronor)
12. Lars Lindblad (M) 1083000 (en miljon åttiotretusen kronor)
13. Eva Selin Lindgren (C) 1081200 (en miljon åttioentusen tvåhundra kronor)
14. Nils Oskar Nilsson (M) 1077800 (en miljon sjuttiosjutusen åttahundra kronor)
15. Finn Bengtsson (M) 1063900 (en miljon sextiotretusen niohundra kronor)
16. Åke Sandström (C) 1043700 (en miljon fyrtiotretusen sjuhundra kronor)
17. Inger René (M) 1040800 (en miljon fyrtiotusen åttahundra kronor)
18. Marianne Kierkemann (M) 1019100 (en miljon nittontusen etthundra kronor)
19. Hillevi Engström (M) 1002600 (en miljon tvåtusen sexhundra kronor)
20. Håkan Juholt (S) 986900 (niohundra åttiosextusen niohundra kronor)
21. Leif Pagrotsky (S) 971400 (niohundra sjuttioentusen fyrahundra kronor)
22. Sven-Erik Österberg (S) 968600 (niohundrasextioåttatusen sexhundra kronor)
Om vi tar nummer ett på listan, allas vår herr Bodström, så torde han ha ca 100.000 (etthundratusen kronor) i månaden netto att sprätta iväg.
Hur mycket har du, som hjälper till att betala hans lön?
mats
Fast det är synd att man inte var där……..Det går ju inte att dela på sig, även om man önskar ibland.
Vi får trösta oss med hur det såg ut i somras.
Husker du?
Det var då det!
Livet är lättare när det är 27 grader varmt. Prata om kontraster. I dag minus 7 grader klockan 0625 och rimfrost…Brrrrrrr.
Man kan ju drömma tillbaka.
mats
