Kategorier
Okategoriserade Segelflyg

DÅ TINGEN ÄR EMOT EN…

 

 

 

 

…går det inte som man tror och vill.

 

 

 

 

Sedan relativt lång tid har mitt väder inte inbjudit till modellflyg.

Antingen har det blåst för mycket eller för lite, eller så har det regnat. Med tilltagande ålder,  har jag blivit aningen bekväm…

Dock, under min väderspaning såg jag,  att yr.no lovat bra väder i måndags. Det var förutsagt ca 3 m/sek N-NV, vilket är perfekt för Hovs Hallar.

Min 3 m elseglare sågs över och vid rätt tid for jag iväg, medförande modell och min drönare.

Min avsikt var att först fara till stranden och ta lite bilder med min DJI.

Vi möttes av i stort vindstilla och solsken. Det var som en föraning om tidig vår.

Iväg med drönaren och gjorde det jag skulle.

Jag upphör aldrig att förvånas över detta lilla teknikpakets förmåga…exempelvis den mycket långa räckvidden vad gäller radion.

Fortfarande vindstilla och på Hovs Hallar var det nordostlig vind. Alltså föll alternativet hangflygning.

Nu klockan 12 började Cumulusen blomma och jag fick tanken att köra till mitt flygställe för termik.

Så iväg och framkommen möttes jag av 3/8 Cu och vindstilla. Lite jubel i sinnet och ut med min modell och montera. Jag var väldigt full av förväntan och var ohyggligt flygsugen.

Jag slog på min nya radio …men intet skedde på modellen.

Jag tänkte,  jag har nog en urladdad acke, men det var inte så.

Besvikelsen hos mig var monumental, men det var bara att packa hop, fara hem, trots skyn var full av cumulusmoln. Vi vet alla,  att termiken är vassast under tidig vår.

Hemkommen undersökte jag mina prylar och först satte jag dit en ny acke. Hjälpte inte. Rev ur mottagaren och märkte då,  att Rx inte var bunden till modellen ?

Efter visst besvär band den och lättad tänkte jag,  att nu är det fixat ! Problemet var,  att trotteln funkade inte.

Jag kollade i “Output” på sändardisplayen och då såg jag, att trotteln gjorde vad den skulle, men motorn stod stilla.
Motorn var kopplad till rätt ingång på Rx. Kanal 3 Tx och kanal 3 Rx.

Eftersom jag har en ny tx, som inte är den enklaste att programmera, blev det att lite planlöst felsöka. Det gjorde jag i en timma.

Så nu var det dags att byta motor…det hjälpte inte.

Sen bytte jag reglage och skapade en ny modell i minnet.

Jag band modellen till TX och…

…av någon anledning fungerade det precis,  som det skulle…

Vad felet var ? Ingen aning…Jag hade väl gjort något fel.

Det hade jag. Jag hade valt fel modellminne och tagit ett minne,  som jag hade tagit bort, så det hamnade i “Raderatmappen”. Detta minne var galet programmerat vilket var orsaken till felfunktionen…

SÅ var det med den fina dagen , som slutade utan termikflyg.

Men allt ska ju inte var lätt eller ? Man blir visare av erfarenheten.

För att trösta mig gjorde jag ett litet bildspel med friflygande OT-modeller och det finns nedan.

Nu håller vi modet uppe och inväntar vår. I eftermiddag ska jag byta till sommardäck, så chansen att det blir snö kommer väl nu att vara överhängande ?

Jag tar chansen…

 

En åmynning någonstans.

Kattegatt låg helt blankt i solskenet.

Mitt ställe för termikflyg den 26 Februari 2024,
som bara blev en vändplats för mig.

Synd min modell fick stanna på marken……för konvektionen var kraftig i solskenet.

 

Friflyg

Kategorier
Naturbilder

“LITEN KULING”…

 

 

…upplevde vi torsdag förmiddag vid kusten.

 

 

 

Som vanligt utlovade kvällstidningarna “kaos” och jordens undergång då ett djupt lågtryck passerade norra Norge. Vi skulle också drabbas av dess härjningar allt enligt Väderinstitutet “Storm”…

Jag tänkte, vi får väl ge oss ut och se hur mycket sanning det ligger i deras postulat.

Färden gick till Lagaoset, där vi möttes av solsken och vind som i medelstyrka låg mellan 12-15 m/sek.

Alltså långt från utlovad dos.

Det blev att gå genom skogen norrut till den stora parkeringen och sedan längs stranden söderut mot bilen.

Vinden var nordväst,  varför vi hade den i ryggen.

Lågtrycket och vindriktningen gjorde att vattennivån var högre än vanligt, varför promenaden delvis skedde uppe på dynerna.

Som vanligt flöt alar som transporterats av Lagan till havet i land och bildade märkliga monster.

Vi mötte inte ett enda levande väsen på vår promenad…

Men jag tog lite bilder och en snutt film.

Vill du hänga med ?

 

 

 

Mustascher på havet

Vakten vid Lagaoset sen 7 år börjar tappa vinterpälsen…

NNV vind

“Ge mig näven” !

Högvatten

En reminiscens av vinter.

En liten häst eller ?

Detta djuret släpade sig upp på stranden.

…denna varelse låg och svalde luft…

Jag kunde inte artbestämma detta djur…

Keep ´em coming …

Ståndaktigt.

 

 

Kategorier
Naturbilder

INTE FLYGER JAG SPECIELLT MYCKET NU…

 

 

 

 

…men jag far runt i vinternatur.

 

 

 

Jag är ingen självplågare, det är därför jag inte ger mig iväg till mina hangflygställe, om det är 5 m/sek och 8 grader kallt…

Jo, jag vet, att jag och Pär gjorde det förr, då vi var unga, tåliga och vackra. Men eftersom vi nu bara är vackra…tar jag  utan samvetsförebråelser en god bok och sjunker ner i min läsfåtölj.

Vilket dock inte hindrar mig att uppleva vacker natur, då vi förunnats vinterväder.

Solsken och 7 grader minus, då jag startade min tur kl 0900 i dag.

Kollade mina jaktmarker och for runt lite i bygden.

Snödjup där jag var ca 12 cm, så naturen har fått alla vassa hörn rundade.

Jag var också nere vid havet och jag kunde se i den svaga vinden att det var på väg att frysa till så smått.

Lite fåglar dök upp i min väg och det är inte lätt att få de i objektivet i starkt solljus. Men några blev det.

Som jag skrev häromdagen, dovhjort är mycket allmän i södra Halland.

Jag fotograferade en del med min Ifåne. Apple ska ha credit för en bra kamera och bra redigeringsprogram i kameran.

Efter 3 timmar rullade min limousin in sitt garage igen.

Dagen hade varit bra och här några bilder om du har lust…

 

Fylleån vid bron Simlångsdalen. Tyvärr inga strömstarar då jag var där och spanade.

Skärpipärka eller…

…vattenpiplärka ?

Denna bilden var inte enkel…

Kunde inte tallen bestämma sig hur den skulle växa…
eller den kanske ångrade sig…

Kategorier
Naturbilder

Brrrrrrrr !

 

 

 

 

Det var kylslaget i dag…

 

 

 

…vilket dock inte hindrade mig från min dagliga promenad längs havet vid Laholmsbukten.

Till en början var det inte kallt, men eftersom jag står på en häftig dos betablockerare, fryser jag lättare om fingrarna nu.

Det är bara att acceptera och försöka lösa med bra vantar.

Det var så kallt så Lagans vatten rök i kylan. Längs stranden fanns en iskant, så om ett par dar, kan Laholmsbukten lägga sig om kylan fortsätter.

Jag vet det ska bli mildare några dagar, men sedan åter kallt.

Vid stranden och i naturreservatet ca 7 cm snö…inga mängder, men det blir ljust och fint, vilket lyfter i alla fall mitt sinne.

Längs skogsvägen tillbaka hälsade jag på den större hackspetten, som har sitt revir på samma ställe. Hans idoga knackande hördes väl och jag fann honom i en tall.

En färgklick bland vinterfärgerna.

Efter en timma var jag åter vid bilen och återvända mot hemmet med nya goda upplevelser.

Här är några, låt oss kalla det miljöbilder, av det jag upplevde.

 

 

Lagan rök.

En frostklädd al.

Något jag inte sett förut. Kanadagäss flyger ihop med grågäss.

Min bekant, en större hackspett.

Så här kallt var det.

Träd nära havet klädda frost.

En tall som synes dekorerad med bomullstussar.

Lagaoset januari.

Vy från en dyn.

Stranden.

Badgästerna har inte dykt upp ännu…

Laholmsbuktens vackra kurvatur.

Ingen trängsel…

Följ mig bakåt stigen…

 

Puder…

 

 

Kategorier
Naturbilder

DIMMAN DÄMPAR DAGENS DYNAMIK

 

 

Dimma och duggregn kan trycka humör och energi i botten…

 

 

 

 

En halländsk vinterdag med duggregn, 4 grader varmt och dimma är en treenighet i tråkighet.

Jag blir inte direkt inspirerad eller upprymd av sådant väder.

För att få lite energi till mina inre batterier tog jag mig till Tönnersastranden för en promenad.

Som förväntat behövde jag inte trängas. Jag mötte en trevlig man från Norrland, som jag försökte övertyga om förträffligheten att kunna njuta den fria horisonten där hav och himmel möts. Men utan framgång. Han hävdade att fjällen slog min horisont, vad gäller upplevelsen.

Kameran jag hade med, var min Ifåne. Den tar bra bilder, om man ger sig tid att ställa in den. Det som dessutom är bra med telefonen är,  att den har ett utmärkt editeringsprogram för bilder.

Dimman, duggregnet och det spröda ljuset skapar i mitt sinne en speciell lite rofylld stämning. Allting tycks sakta ner och ger plats för eftertanke. Det kan behövas i dagens liv, eftersom alla ständigt “Inte har tid”.

Lite bilder blev det i alla fall. Mitt humör blev bättre… tills jag körde hem och såg vad naturförstörarna gjort.

Du ser själv bilden där husrenoverarande hantverkare har slängt sitt skräp, i stället för att köra det till en deponi.

Tror dessa kretiner,  att deras mödrar kommer och plockar upp efter sina söner ?

Njut av naturbilderna i alla fall…

 

Den mindre trädkramaren  vill vänslas med en gran…

Sångsvanarna rastar i dimman och smörjer kråset med höstsått.

Stillhet och ro tack vare ostlig svag vind. Vädret denna dag klart och kallt med solsken.

Inga damer i bikini i dag…

Halmstad Hamn skymtar 15 km bort.

Tvärs över Laholmsbukten vid Lagaoset ser du Hallandsåsen.

Vandaler i vår gemensamma natur.

Dimman mjukar upp sjön med dess öar och näs.

Speglingen i vattnet nästan lika skarp som verkligheten.

Synd det inte stod en älg här…då hade det blivit riktig Hötorgskonst.

Vattentäckt is blir som en spegel av kvicksilver.

Sydhalländsk vinter…

Den långa vindlande vägen…som jag tror leder någonstans…

 

Kategorier
Naturbilder

UT I NATUREN…

 

 

 

…fotburen…

 

 

 

Som vanligt då vädret är gynnsamt, så blev det två promenader vid Lagaoset och Påarps Strand.

Solsken,  vindstilla och  minus 3 grader…kan inte bli bättre.

Jag dokumenterade några av mina ögonblick…

Häng med !

 

Frost i gräset kl 0900

Solen lågt över horisonten. Det går mot mörker.

Glitter i gräset.

Min stig…

 

De tre musketörerna, som gett sig för vinden…

Sagoterräng.

Parkering Lagaoset.

Efter att solen värmt upp.

Laholmsbukten…dramatik i stillhet.

Färdigapterad julgran säljes i gott skick.
Använd endast en säsong.

Stilla Havet…

I fjärran Kullaberg 50 km bort.

En skrattmås i vinterdräkt. (Den röda näbben).

Fem knubbsälar på revet utanför Påarp.

Isläggning

Inlandsisen har lämnat sina spår.

Lågvatten i Kattegatt beroende på en högtrycksrygg, som pressar vattnet ut i Nordsjön och upp i Östersjön.

De sista hallonbladen…

Kategorier
Naturbilder

…STILLHET…

 

 

 

…kan vara en lisa för själen.

 

 

Jag tycker denna årstiden, trots sina brinnande färger, kan var aningen tråkig…i brist på bättre ord.

Det känns ibland som en blöt yllefilt över både axlar och sinne, då det regnar, 5 grader varmt och blåser 9 m/sek…

Jag blir inte speciellt inspirerad att starta något nytt. Man sitter och vegeterar ut tiden…Inga böcker lockar i hyllorna och jag har mycket av den varan..

Det kan kännas lite,  som vore man vilse i pannkakan.

Men…ibland blänker det till i vädret. En högtrycksrygg kan poppa upp och ge oss stabilt väder.

Det skedde häromdagen,  som uppenbarade sig med molnfri himmel, solsken och i stort noll vind.

Livsandarna började krypa ur sina hålor och pockade på nya upplevelser. Alltså, jag tog mig till stranden vid Lagaoset, som är min favorit då det gäller strövtåg och utrustad med min telefon, som får tjänstgöra som kamera, gav jag mig åstad.

Jag möttes av en fullkomligt stilla Laholmsbukt, belyst av en något blek sol. Stranden enda invånare var en tysk turist som fiskade för the big catch.

Jag följde den något ringlande strandkanten i hopp om, att finna något att dokumentera. Trots,  att vi har haft hårda vindar,  hade inte mycket inträffad, som påverkat naturen vid stranden.

Det som jag märkte, var hur nya stranddyner byggts upp av sand, som deponerats av havets vågor och som vidareskickats av vinden till pånyttfödda dyner.

Jag läser ibland hur “experter” säger,  att stranden “försvinner” på grund klimatförändringar…jag är ingen expert men jag har 50 års erfarenhet av promenader i området och jag har relativt goda kunskaper i aerodynamik, vilket styr förflyttningen av sand.

Deras utsagor väger lätt för mig.

Efter att ha kommit till parkeringen vid Tönnersa Strand, gick jag upp i skogen, med viss möda,  eftersom det var väldigt blött efter regnandet, så jag kunde fortsätta gå genom skogen tillbaka till Lagaoset.

Inte var det mycket fågelliv, men det var rofyllt att i härligt väder spankulera längs stigen och bara leva.

En fågel såg och hörde jag och det var den större hackspetten. Det kommer ett senare inlägg med bilder om denna flitiga entreprenörs arbete bland tallarna.

Åter i bilen på parkeringen konstaterades att jag gått 7 km och fått laddat mina inre batterier fullt.

Nu var jag redo att ta mig an världen !

Här nedan lite av mina ögonblick, som är dokumenterade av min Ifånes kamera.

Häng med om du har lust !

 

Den trehornade träbocken stod och tjurade…

Lagaoset  som jag såg det.

En sådan vy slappnar vardagsmänniskans sinne.

Strandkanten beströdd med alträd som blivit amfibiska efter det myckna regnet.

Storkskarven har sitt eget hangarfartyg just i Lagans mynning.

En liten säl…nja, snarare en trädpinne…

Strandens högsta dyn, som sakta men säkert växer.

Vinden betvingar det starkaste träd…

Tallarnas grenar rättar in sig i vindens riktning.
Inte ens Yggdrasil hade kunnat stå emot…

Denna vy kan vi glädjas åt, vi som bor vid en kust…Hade vi bott i Gislaved, hade vi sett granar…

Även en stilla dag kan skyn bära med sig dramatik…

 

Kategorier
Väder och vind

LITE TANKAR OM VIND OCH DESS STYRKA…

 

 

…som i massmedia alltid överdrivs…

 

 

 

 

…därför massmedia vill dramatisera för att kunna skapa intresse i jakten på presumtiva läsare.

I dag fredag,  var det svarta rubriker i kvällstidningarna, där det varnades för “Kaos”…Kaos i ett samhällssystem innebär för mig,  att viktiga allmänna funktioner inte fungerar, utan befolkningen frågar sig: “Vad sker nu” ?

Jag gav mig ut för att fånga några ögonblick, såsom jag upplevde dagen.

Vinden var frisk bris från ost, vilket innebar,  att vi på Västkusten fick ett lågvatten, beroende på att vinden tryckte vattnet mot Danmarks kust och att lufttrycket var relativt årstiden högt.

Så ingen risk för syndaflod på Västkusten.

Om du vill veta hur det blåser i realtid och om du vill ha dokumentation av blåst, tryck och temperatur kan du besöka följande väderstationer:

 

Hovs Hallarhttps://holfuy.com/en/weather/127

Hammar vid Ystad: https://holfuy.com/en/weather/214

Ravlunda vid Kivik: https://holfuy.com/en/weather/126

Ales Stenar Ystad: https://holfuy.com/en/weather/155

Kullaberg vid Mölle: https://holfuy.com/en/weather/597

Ålleberg vid Falköping: https://holfuy.com/en/weather/258

 

Här får du lite bilder…håll i hatten !

 

En brigantin  har ankrat i lä av Halland med dubbla bogankare. Kanske är klokt. Stormasten har 4 rår och mesanmasten har gaffelsegel och eventuellt toppgaffelsegel..
Detta fartygs stormast är högre än mesanmasten.
Seglen på stormasten är under- och övermärssegel samt under- och överbramsegel.

Orsaken till varför jag vill bo vid havet,  den fria och knivskarpa horisontlinjen.

En fältkråka snappar åt sig lite godis nu,  då det är lågvatten.

Ett steg i taget…

Kråkan lutar sig och tar spjärn mot ostvinden.

Här dök hans fru upp…bred mellan benen…

Här ser du jordens krökning, eller bilden ger dig en illusion av det i alla fall. Hovs Hallars näsa ut i Kattegatt.

Applarydsskolan väster om Båstad. Vackra byggnader.

Lagans humus- och lerbemängda vatten bildar en skarp gräns mot Laholmsbuktens salta ström.

Badbryggan har skadats vid Skummeslöv och kommunen är ute och reparerar.

Kategorier
Naturbilder

LUGNET VID ETT HAV…

 

 

 

…gör att vi mår bra.

 

 

 

Att bo vid ett hav är en gåva.

Det ger oss människor en möjlighet till nya upplevelser, vilka revitaliserar vårt inre.

Alltid sker något oväntat vid en promenad vid ett vatten, vars horisontlinje är obruten.

Att vi kan skåda en obruten horisont, det är något att vara tacksam för. Tänk om vi bott i en granskog…

Här promenerar jag flera gånger i veckan. Jag tröttnar aldrig på vyerna eller mina upplevelser.

Att havet  betyder så mycket för oss, som är födda vid det, det kan tyckas märkligt, men det är bara så.

I lördags gick vi en runda och här några ögonblick i form av bilder och en liten video.

Häng med…

 

 

Två stridande i naturreservatet

Sammanslingrade…

Den svaga gamla dyningen.

Havet

Havet har gått i vila… 

Laholmsbukten vid Tönnersa Strand i Mars 2023.

 

 

Kategorier
Naturbilder

HALLÄNDSK VINTER…

 

 

        …vid Lagaoset

                     och

Tönnersa Naturreservat.

 

 

 

Vi som äldre säger ofta,  att nu för tiden är  det inga vintrar.
Men jag undrar,  om vi hade mer snö i Halland förr om åren ?
Hur som helst begav jag mig till stranden för min dagliga promenad, eller låt mig säga planlösa irrande, för jag vet aldrig, var jag hamnar till slut…

Åker jag till stranden,  observerar jag alltid något, som fångar mitt öga.

Fast i dag hade inte mycket nytt skett på stranden. Jag hade önskat en rejäl vinterstorm från väst, vilken hade rört om ordentligt och presenterat nya strandfynd.

Att ströva längs stranden av Kattegatt är rofyllt och laddar mina inre batterier.
Hemkommen efter 8 km promenad känner jag alltid tillfredsställelse,  med det jag upplevt lagrat i hjärnan.

Min väg i naturreservatet börjar vid parkeringen Tönnersa och om du parkerar där, då ska du vara noga att följa parkeringsreglerna. Parkeringsbolaget anställt av Länsstyrelsen kör omkring med sina sheriffer ivrigt spanande efter eventuella felparkerare.

Det kostar 700 kr att parkera fel…

De enda fåglar som syntes var kråkor, havstrut, gråtrut och fiskmås,  så inget speciellt.

Jag tog som vanligt många bilder i det gråa disiga vädret, vilka kan ge en känsla för, vad jag upplevde.

Häng med mig !

 

Halländsk vinter…grått, disigt.

 

Den nya gårdvaren vid Lagaoset.
Lika bister som den hädangångne gamle.

Stridsropet…

 

Bockfoten vid stranden…

“Kom och hjälp mig”…

Sandreveln som Lagan bygger upp vid mynningen.

En surpuppa.

tja…?

Vågorna bryter då Lagans strömmande vatten möter Kattegatt.

Träulken sätter nosen i vädret bara för han kan.

Den allerstädes närvarande kråkan.
Den ständige matoppertunisten

Ingen trängsel bland badgäster i dag…

En liten valp vilar sig i sanden…

Istäcket Laholmsbukten 2023

En tall svänger om i en virvlande vals…

Man talar ibland om fina horn…detta är inte dåligt,
om man ser på djurets huvudstorlek…

Vinden vänder tallens grenar, som vore den nypermanentad.

Så här elegant blev länsstyrelsen av med alla tyska gratiscampare med sina husbilar.

 

 

Kategorier
Naturbilder

STRANDEN

 

 

En plats för avkoppling och eftertanke för mig…

 

 

 

 

Om jag vill fylla på min hjärnas förråd av intryck,
går jag en promenad, utan större mål, längs stranden
vid Lagoset – Tönnersa.

Alla intrycken påverkar mig att tänka i lite annat än
vardagens rutinmässiga banor och ger mig chansen
att uppleva, det jag inte förväntat.

Du kommer till Lagaosets parkering genom att köra av
E 6 vid Snapparp. Därifrån är det skyltat “Lagaoset”.

Parkera din bil och gå ner till vänster till Lagan och sedan
fortsätter du riktning Halmstad norrut.

Är du ambitiös går du till Tönnersareservatets parkering
svänger där av söderut längs grusvägen, som går parallellt
med E 6. Då kommer du så småningom till din bil.

Under ditt strövtåg genom skogen kan du just nu
uppleva ett intensivt spelande av våra fåglar.

Detta naturområde  är ganska okänt för
gemene man, men det är sannerligen värt ett besök.

Just omväxlingen mellan strandmiljön och dess påverkan
av havet och den intensiva växtligheten i strandskogen
med sitt rika fågelliv nu,
är det som gör promenaden
spännande.

Det överraskande sker, man upplever alltid något oväntat !

Så gör du också en promenad och upplev världen
genom egna ögon.

Här kommer lite bilder jag fick med mig.

Mina bilder vill jag,  att de ska ha ett tema.

I dag kallar vi det lugnet och dramatiken…

Jag kommer att publicera bilder från gamla promenader
här på bloggen med jämna mellanrum, eftersom jag vill
delge dig lite av mina upplevelser och ögonblick vid ett hav.

 

Häng med !

 

 

Ett ganska svårfångat objekt: Sjöflickssländan med
sin vackra färg och osannolikt långa kropp.
Båda vingparen lika långa.

Överflöd

En märklig varelse i vinden med fladdrande mantel eller ?

Öronmanetens tid nu. Stranden full av ilandspolade.
Till en början vackra…efter någon dag…en blöt fläck i sanden.

Öronmaneten är ett  djur…

En symbolbild av Tönnersastranden för mig.

En tumlare har givit upp livet och blivit mat för vitfågel.

Tumlaren är en allmänt förekommande liten tandval i Kattegatt.
Du kan se valens garnityr på bilden.

Havssula som lämnat detta livet. Fågelinfluensa ?
Enligt dansk tv kom fågelinfluensa från de skotska öarna till Jylland.
Det har drabbat främst havslevande fåglar som havssulor.
Havssulor har ju hittats under nästan ett års tid längs
Laholmsbukten stränder. Detta fyndet anmälde jag till
Statens Naturhistoriska Museum.

En surgubbe…med horn i pannan…

Överflöd igen…

 

Klöverblomma

Vildnyponen bara blommar på…

…för att locka insekter för  pollinering.

Vid Laholmsbukten sätter man näten på land,
som synes av denna vakare…

Detta magra beläte har varit på språng
upp i dynerna nu i 6 månader…

Kolla färgen på växtligheten…

Strandpiggsvinet…vid Porcupine Bay ?

Ja…du ser bäst själv, vad det är…använd din fantasi.

Hur många ansikte kan du se ?

Kanadagäss

 

 

 

En man och ett hav…

 

 

Kategorier
Okategoriserade

NYA INTRYCK…

 

 

 

 

…som inger hopp om framtiden.

 

Den fria horisonten…viktigt för mig.

 

 

 

Trots vi har vår…tycker jag inte,  jag har samma positiva
framtidstro som förr. Jag tänker på Covid-pandemin, som
ingalunda är överstånden. Vi vet alla hur påverkat samhället
och människorna har blivit av denna den moderna tidens
smitta.

Som väldresserad medborgare har jag naturligtvis tagit
de vaccinationsdoser,  som rekommenderats mig och
iakttagit den försiktighet som förväntas..

Det har aldrig varit problem med de första tre doserna,
men nu…

Jag blev riktig dålig ett par dagar efter vaccineringen.

För 14 dagar sedan träffade jag en man som haft Covid.

Han höll på att dö.

I 4 veckor låg han i konstgjord koma, så hans kropp skulle
kunna klara påfrestningen.

Han sa,  att det var det värsta han varit med om och han
kunde inte förstå, varför folk inte tar de säkerhetsregler
beaktande,  som man bör följa.
Han påpekade, att vi har en pågående pandemi.

Därför vaccinerade jag mig utan tvekan.

Dessutom blir jag betryckt av att våldsverkaren i öster,
som drömmer
om att återupprätta Sovjetunionen genom att anfalla och
förstöra ett självständigt alliansfritt land, inte en gång,
utan två gånger. Glöm inte han annekterade Krim som tillhör
Ukraina 2014.

Vad gjorde omvärlden ? Ja, Tysklands före detta förbundskansler,
Gerhard Schröder (spd) åkte och fjäskade för Putin för att kunna
genomföra NordStream. Inte så konstigt eftersom Schröder
hade ekonomiska intressen i projektet.

Vad blir den nya tsar Vladimirs nästa mål ?

Sverige…Finland…Moldavien ?

Måtte denna dvärgliknande varelse få betala för sitt agerande
mot Ukraina. Hans soldater har redan fått göra det med sina liv…26000 gånger.

Synnerligen usel kände jag mig och för att skingra mina
tankar och få lite annat att tänka på, så for jag till stranden
av Laholmsbukten för en rejäl promenad.

Vid en promenad,  där får jag nya intryck,  som stimulerar
min hjärna, så jag på något sätt känner mig, låt oss säga,
pånyttfödd.

Jo, det kändes bättre efter promenaden, efter jag sett
och upplevt min omgivning.

Inte bara natur och djur utan oftast möter man positiva
och intressanta människor under promenaden, vilka man
kan ha berikande samtal  med.

Det kändes bra efter min promenad och dagen efter började
de märkliga influensasymptomen sakta avklinga.

Naturligtvis hade jag släpat med min kamera, för det kunde
ju dyka upp något motiv, som jag ville dokumentera.

Det blev några bilder så håll tillgodo !

 

 

 

 

Krokodiler vid Lagaoset ? Jovisst finns de.
Här en hona på väg upp för att lägga sina ägg
i sanden…

Storskarven tycker jag…har minskat i antal.
Tack och lov.

Större strandpiparen trippar runt på sina pinniga ben
med oanad fart. En vanlig fågel, men i år inte så talrik
som vanligt. Precis som tofsvipan. Har inte sett en
enda tofsvipa vid de kustnära ängarna i år…

Ett långsmalt beläte klättrar mödosamt uppför dynerna för att…

Ejdrarna ordnar nu sina familjeförhållanden.
De tycks ökat i antal, om man jämför med de föregående åren.

Saltarven sticker upp sina läderartade blad genom sanden.
Undrar vad de får sin näring ifrån ? En perfekt anpassad art.

Varför tänker jag på Elsa Beskow, då jag ser en styvmorsviol ?

Förstår du min tanke?

Sädesärlan bygger sitt hus…

En fågel som sprider energi och glädje…

…som även mopsar gör !
Du ser…de är ständigt på hugget… !

 

Kategorier
Naturbilder

NYA HANGMÖJLIGHETER VID LAGAOSET, LAHOLMSBUKTEN.

 

 

 

Trots uselt väder…

 

 

 

 

 

 

 

…sker det något positivt, då man är ute och strövar.

Då jag gick en promenad vid stranden, Tönnersa, 
såg jag,  att vind och vågor påverkat dynkanten ,
så att det skulle vara möjligt att flyga där med  en
modell.

Höjden på kanten är  mellan 6 – 3 meter och
vindriktningen ska
var sydväst, om hanget ska
bära.

Blir spännande att testflyga. En annan fördel
med hanget
är,  att det ligger bara 200 m från
bilparkeringen. För oss pensionärer är det utmärkt.
Jag menar,  vi som knarr i knäna…

Det var inte önskeväder,  då vi vi var där.
Vinden
från nordväst 12-20 m/sek…

Men vi traskade på i vind och duggregn.

Lite bilder, som i alla fall inspirerade min fantasi…

Häng med om du orkar…

 

 

                        Foppa-Toffelträdet bär frukt nu i Januari…

Finns det inte krokodiler vid Lagaoset ? 
Jo det gör det kolla själv bilden…

Denna gamla hannen har varit i kamp om reviret
och fått stjärten avbiten, men han reder sig trots det.

Tjänare !

Ett alträds kvistar har ställt sig i givakt.

Här är hangkanten för sydvästlig vind. 
Vind och vågor; Ett Pater Nosterverk in finitum.

Alkottarna dinglar och pinglar för en snäcka…

Nordlig vind innebär ofta en stilla Laholmsbukt.
I fjärran anar  du Hovs Hallar i diset.

Nu fick jag greppet !

Miljön skapar märkvärdiga former hos en tall vid havet.

Vet du att denna ek lagrar lika mycket koldioxid, som en bil släpper ut
under sin livstid ? Därför borde varje bilägare varje år plantera en ek !

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

KAN JAG INTE FLYGA SÅ…

 

 

 

 

 

…kan jag ta en promenad ledsagad av min trogna kamera.

 

 

 

 

 

 

Modellflygbetingelserna senaste  tiden har inte varit goda.

Jag har ställt in planerade flygningar på grund av alla
väderrelaterade skäl som finns…

Vi har haft dåliga vindar för hangflyg på HH och Tönnersa.
Vinden har i stor utsträckning varit ost eller sydost.
Inget vidare då man vill vistas på hangen.

Ett par fina termikdagar har vi haft med svaga vindar och
bra adiabatik. Naturligtvis var jag ute och flög då.

Just nu ser det dystert ut med prognostiserat regn de
kommande 8 dagarna !

Bara att bida sin tid.

Vi hoppas på nästa år, då vi också kanske kan leva ut
våra
intressen utan restriktioner med hänsyn tagen
till pandemin.

Dock, häromdagen gick jag en sväng vid Laholmsbukten.

Det är ett av mina vanliga promenadstråk längs havet,
vilket påverkar mig,  så  att jag känner mig vitaliserad
både till
kropp och själ.

Eftersom vi haft kraftiga sydvästliga vindar senaste
veckan, förväntade jag mig,  att naturen hade blivit
förändrad.

Det hade den. Jag vet inget som är så föränderligt
som just Lagaoset och kuststräckan norrut mot Halmstad.

Ett resultat av vinden och vågorna men framför allt av
Lagans utrinning i Laholmsbukten, där den flyttar
stora mängder sand,  beroende på vind- och strömriktning.

Jag tillbringade två timmar där och det enda som bröt
vardagen
 , om jag kallar det så,  var en båt, som gick
på grund
vid Lagans mynning.

Jag såg inga speciella fåglar eller andra djur.

Men min kamera fann ändå några motiv.
Som kanske kan stimulera fantasin…

Så håll tillgodo med vad jag kan erbjuda.

 

 

 

Lagaoset vid Laholmsbukten

Ett nytt monster vid strandbrynet vakande på rov…

Det jag är förunnad, som bor vid havet: En fri horisont.

Inte speciellt mycket badgäster i dag…i bakgrunden Sveriges längsta hang.

Har du läst Daniel Defoes bok “Robinson Crusoe” ?
Då minns du,  vad vad han sa,  då han upptäckte fotspåret
på stranden….“Jag stod,  som om träffad utav blixten,
eller som om jag hade sett ett spöke..”.

Ovanstående tallar har …

dött det senaste året…märkligt alla dog samtidigt…

Den gamle skiltvakten vid Lagaoset…

…han blir som vi alla,  äldre och mer medfaren.
Men han är lika stolt som förr.

En belåten strandgalt med ett leende i mjugg njuter av solen.

 

De ständigt närvarande matoppertunisterna, havstrut och storskarv.

En ung skrattmås tar ett snabbt morgondopp.

Hjälp på väg för den grundsatta båten…

Japp, två fots djup….piratflaggan borgade inte för sjömansskap.

Till slut en större båt som drog den grundstötte ut på fritt vatten.

Gulsparvar

“Var är min modell” ?

Kategorier
Naturbilder

HAR DU FÖRSÖKT FOTOGRAFERA …

 

 

 

 

…en vanlig svensk humla ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är inte lätt. För en svensk jordhumla den flyger
ungefär som en UFO. Helt irrationellt med snabba
riktningsförändringar.

Du kan aldrig förutse en humlas flykt…
Förvänta dig inte,  att humlan sitter stilla och poserar
vid en blomma, så du kan få din bild.

Nä, precis då du fokuserat på den, då flyger den
snabbt till ny plats.

Ja , det var vad jag upplevde häromdagen, då jag
besökte naturen vid havet på min väg till Hovs Hallar.

Det var den första riktigt varma dagen med temperatur
på 24 grader, vilket var en befrielse efter en kylig vår.

Naturen vaknar och jag lyckades få några bilder.

Hoppas bilderna en ger en känsla av spirande liv och
pånyttfödelse i naturen …

På Hovs Hallar var det sjöbris och jag kunde kana på
hanget i splendid isolation.

Inga andra flygare, vare sig modell- eller skärmflygare.

En upplevelserik dag för mig i alla fall.

Jag har inga bilder från mitt flygande, då jag redan
publicerat
så många från Hovs Hallar redan.

Häng med !

 

 

 

 

 

 

                                                                                    Det är just nu, som du kan uppleva naturens skira grönska bland björkarna.

En av våra vackraste och vanligaste fjärilsarter; Påfågelsöga.
Varför den heter så…tja…

Den oförutsägbara humlan…

…hon vände mig ryggen…och försvann båder ur kamerafokus och sikt.

Kabbelekan sprider sin gula glädje.

Den allerstädes närvarande stenskvättan

Lätt igenkännbar.

Trifft, en havsnära växt.

Storskraken håller ordning i sitt revir.

Sångsvanpar. Sångsvanen ar ökat kraftigt i Sverige på bekostnad
av knölsvanen. Orsaken ? Fråga de som vet…

En rådjursget på språng. Fortfarande med lite av den grå vinterpälsen.

Jordbrukaren hade med sig linjalen, då han satte sina potatis…

“Jag sitter bara och relaxar”…

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

CYKELPROBLEM…

 

 

 

 

 

…och administrationsproblem för bloggen.

 

 

 

 

 

Eftersom jag i Coronatider inte är ute och rör mig lika mycket
som vanligt, drabbades jag av cykellust…

Ok, ut i garaget och  kollar min ganska fina velociped
och fann att det
inte var luft i däcken…

Ja, vad gör man, då man står laddad för en cykeltur i nya
regnkläder och med vattenflaska i handen ?

Jo, man pumpar. Problemet var bara det, att det finns
olika ventilssytem i dag på slangarna. Jag hade två olika.

Mitt framdäck hade det gamla ventilsystemet och det
kunde jag pumpa med min uråldriga gammaldags
cykelpump i förnicklad metall. Jag tror pumpen är minst
60 år gammal…

Den är en kär gammal vän, som jag har ett speciellt
förhållande till, därför den
har en själ…den talar med mig…

Vid varje pumptag så säger den “pffft” och indikerar ,
att luft gått
in i däcket. Det känns tryggt.
Dessutom, då jag fått upp
pumphastigheten och trycket
stiger i däcket, då bli
pumpen varm.

Men problemet var bakdäcket, som jag bytt och dessutom
bytt slang i.

Där satt en annan mekanism,  som har likheter med en
bilventil.

Jag gick i vrede in, bytte om,  tog bilen och åkte till
Biltema, där en ung dam visade,  vilken pump jag skulle
köpa, så alla ventiler blev nöjda.
Dessutom fanns det en tryckmätare på pumpen, men jag
vet inte hur många kg tryck man ska ha. Lagom…?

Sen, tänkte jag, att jag måste rasta den gamla kroppen
och som vanligt for jag till naturreservatet i Tönnersa.

Jag menar,  jag var ju ändå på det hållet.

Vädret var enstaka regndroppar, grått och dystert,
men
i söder  kunde man ana en ljusare himmel.

Så fram med kameran och iväg. Det blev 8 km strövtåg
till slut,
innan jag var tillbaka vid min bil.

Länsstyrelsen har lagt mycket energi i reservatet de
senaste åren. Man har återställt sandlandskapet, då
tall och björk spred sig som en gräsbrand.

Detta har gjort biotopen någotsånär,  som den var förr
till gagn för i alla fall fältpiplärkan, vilken jag och en
ornitolog kunde se i somras. Han kunde mycket mer,
än vad jag kan om fåglar, så jag litar på hans artbestämning…

Vidare har man rensat bort vrestall/kryptall och
öppnat upp i den strandnära skogen.

Man har sparat en del tallar, som har vuxit till
helt makalöst fantasirika former.

Letar du efter motiv till din kamera, så åk ner till
parkeringen och du kommer att se märkligheter
i överflöd,  som du kan odödliggöra med din kamera.

Det var ingen trängsel på stranden i dag, utan man
kunde gå där i splendid isolation.

Inga fynd i strandkanten förutom en liten bit röd
bärnsten.

Efter en promenad på ca 1.5 timma återvände jag
vederkvickt till min bil och kunde fara hem.

Där jag steg ur,  på något stela ben, men med en ny
cykelpump i handen…

I morgon ska jag, oavsett väder, ha en cykeltur.

Jag tänker montera en Mobius på styret som tar
en bild var 30 sekund, så får vi se,  hur den
dokumentationen ter sig.

Problem nummer två var min blogg. Den har funkat
utan problem i 11 år och är lite av mitt skötebarn.

Det är en bildblogg i första hand  och jag gläder mig,
att
ha många besökare.

Nu har verktyget jag bloggar med, vilket är WordPress
uppdaterats, vilket det gör med jämna mellanrum och
denna sista uppdatering medförde stora problem.

Det är så,  att då jag editerar en post,  använder jag ett
plugin som heter Classic Editor, vilket har fungerat
och fyllt alla mina krav.

Nu,  efter uppdatering,  vill WP att jag ska använda
något som heter Block Editor, som är ett fullständigt
odugligt och oanvändbart verktyg.
Det har en manual på 100 sidor
och jag och många
med mig undrar, varför ändrar
WP något som fungerar
och ersätter det med något
sämre ?

Det är stort uppror på diskussionsfora på nätet,
så jag tror,  att det kommer en ny uppdatering,
där problemen blir lösta.

Huvudproblemet är, att då jag använder Classic Editor
och flyttar arbetsytan, då var det så,  att innan denna
fatala uppgradering, så stannade verktygsfältet
klistrat i överkant, så även om man scrollade posten,
hade man tillgång till verktygen eftersom verktygsfältet
alltid var klistrat längst upp på redigeringssidan.
Nu försvinner verktygsfältet upp med arbetsytan,
vilket gör allt mycket svårare.

Mycket störande och tidsödande nu då man inte
har verktygen till hands.

Jag skrev till ett forum och såg att flera hade samma
problem. Från moderatorn fick jag flera förslag vad
jag skulle göra, men inget har hjälpt vare sig mig eller
andra …

Jag fick inte ordning på det och jag tog ett drastiskt
steg.

Jag nedgraderade min WP till version 5.5. 3.

Det är inte så enkelt som man tror,  därför det kommer
att bli ett långvarigt klickande.
Men som tur är,  finns det ett plugin, som sköter resan
bak i versionerna med ett klick.

Jag installerade pluginnet och tryckte något ängslig
på “Start”.

Då jag kommit hem efter promenaden var det klart.
Den senaste WP utgåvan var borta och version 5.5.3
var installerad.

Nu är det så, att WP uppdateras automatiskt och det gällde
då att förhindra detta.

Ännu en gång stod lyckan mig bi och jag slapp att editera
i config.php filen. Jag hittade en plugin, som editerade
om,  precis som jag ville ha det.

Nu gå den administrativa delen på min blogg perfekt igen.

Men det var en pärs.

Jag är ganska övertygad att WP kommer att få backa på denna
uppdatering, eftersom 98 % av dess 5 miljoner brukare
upplever samma problem som jag.

Jag har läst på utländska fora att brukare lämnar WP
och migrerar sin
blogg till annat program, som är
lätthanterligt.

Och nu blir det ögonblicksbilder…ingressbilden visar
skyn söderut, då jag for hem.

 

 

Tur vi inte bor i Lappland.

En biologisk sensation…Bävrar som är 2 m långa
har genom idogt gnagande fällt en tall eller…

… är det mänskliga bävrar,  som visar,
de kan  förstöra en tall ?

Det trodde du inte…att det finns giraffer  i Tönnersa ?

Kom i min famn…

Kolla…jag kan stå på ett ben !

Jag överlåter åt din fantasi, att se vad detta föreställer.
kan det vara en bagge med enorm hornuppsättning,
som är på ett uselt humör ?

Livskraft.

San Fransisco har Golden Gate Bridge…

…Tönnersa har Galvanized Gate Bridge över Genevadsån.

Är du på jakt efter ett hus med fritt och strandnära läge ?
Här är en arkitektritad fastighet med luftig planlösning till salu.

Något för den händige…

En miljövänlig byggnad.

Du får denna utsikten på köpet…

Inte behövde man trängas på stranden i dag.

 

I söder ljusnade det tillfälligt.

Letar du former…åk till Tönnersa Naturreservat !

 

Kategorier
Naturbilder

HÖGTRYCKET ÖVER RYSSLAND…

 

 

 

 

 

   …har de senaste veckorna pumpat ostvindar över Sverige.

 

 

 

 

 

 

Jag och många med mig, som är vindberoende för vår flygning,
har väl svurit åt den eviga ostvinden, som omöjliggör
hangflyg på de bästa hangen i Sydsverige.

Hovs Hallar är kört, skärmflyg Ystad är kört, så vad
återstår att göra…mer än att gnälla på vädret på vädret.

Högtrycket över Ryssland innebär ett  låst väderläget över
Skandinavien och har  hindrat väst- och nordvästliga vindar
att nå oss.

Det är ett, vad som kallas låsande högtryck.
Platsen för det bestäms
av jetströmmarna med sin
lågtrycksvandring.

Det finns vissa utsikter till förändring, då högtrycket
hotas av lågtrycksfronter från väster, som om inte
annat,  för med sig något kallare luft med regn.

Vi får se hur det går. Om framtiden kan vi inte sia.

Det kan bara politiker och kvällstidningsjournalister…

Ja, jag har inte ens försökt flyga, men jag har mina
grejor ständigt lastade i bilen,  om möjligheten skulle
dyka upp för flygväder.

Så det som för mig återstår i dessa virustider, det
är att gå ut i naturen.

Som vanligt promenerade jag mina  8 km vid stranden.
Men det var segt. Det brukar alltid ske något oväntat,
då jag går där.

Jag brukar  finna sådant som havet spolat iland, men
eftersom det är ostlig vind flyter det till
Jylland i stället.

Inte ett enda strandfynd i stort sett.
Men jag var nöjd i all fall.

Att promenera vid havet då det ligger platt och kunna
fästa blicken på en fri horisont, det är upplyftande.

Jag tog några föga optimistiska bilder, som jag vill
ska skapa en känsla för miljön, där jag tycker om
att ströva.

Vi håller ut, men jag hoppas vaccinet för Covid-19
distribueras
snabbt bland befolkningen utan käbbel
och
en massa förbehåll.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

MIN “ARROW” FICK SIG EN GENOMKÖRARE

 

 

 

 

 

Hanget vid Tönnersa Strand lockade …

 

 

 

 

 

 

Vinden var västlig med dragning på nord, vilket
kunde resultera i fint väder vid vårt kusthang
vid Tönnersa Strand.

Normalt sett hade jag åkt till Hovs Hallar med en
prognos, som lovar nordväst.

Men jag vet, att nu i Covid-19 tider kommer HH att
vara packat med människor. Är det något jag försöker
undvika, så är det folk…med tanke på smittorisken.

Jo, det är  tråkigt, men vad är alternativet ? Köra  på
som om vi inte hade en pandemi ? Detta kommer vi att
få dras med länge ! Oavsett om vi får vaccin.

Så jag drog till Laholmsbukten med min Arrow.
Min Arrow som jag ägt i 12 år och är i skick som ny.
Därför jag har inte flugit den speciellt mycket, då den
kräver rätta förutsättningar.

Spännvidden 150 cm och vikten under kilot. Den har
kort kropp, vilket är negativt på ett litet hang som
Tönnersa. Min Arrow behöver ett relativt stort hang,
där man kan använda modellens fartresurser som en
stabiliserande faktor.

Men min Arrow fick åka med.

Framkommen möttes jag av ca 6 m/sek med vind
som kom från NV. Alltså låg vinden snett i förhållande
till kanten ca 30 grader.

Min bedömning var, att det skulle nog gå att flyga,
med det jag hade med.

Iväg och jag märkte omedelbart, att lyftet trots
snedanblåsningen var bra.

Jag fick bra höjd i lovartssvängen och fick bra hastighet
på den följande rakan.

Sträckan i motvind var seg. Jag hade något hastigt
programmerat min sändare till modellen och hade inte
finjusterat utslag, differentieringar osv.

Mina utslag på skeven var alldeles för kraftiga, vilket
gjorde det svårt att ligga rätt på vingarna på rakan.

Men alla justeringarna kan jag göra nu hemma,
då jag vet, vad som krävs.

Sen kommer min Arrow åter att bli harmonisk och
agil i luften för piloten. På Hovs Hallar har jag haft
mycket fina flygningar med modellen.

Den är snabb och kan matcha modeller som är 10
gånger dyrare. Allt under rätt omständigheter.

Om den är lättflugen ? Nä, eftersom den är byggd
för att prestera, är gränserna tänjda, vilket gör att
du måste ha styr på dina fingrar, då du styr…

Landningen funderade jag över…Skulle jag landa
på toppen, eller skulle jag ta det säkra före det osäkra
och landa på stranden ?

Jag landade på stranden, vilket var knepigt,
då vi hade högvatten och stranden
hade krympt.
Det tvingade mig att flyga finalen nära

kanten och då fick jag lyft, jag inte ville ha.

Andra försöket lyckades och jag kom lyckligt ner.

Förutom jag och min modell var jag totalt ensam
på den långa sandstranden…

Här brukar var fullt med folk.

Här kommer lite bilder och en videosnutt.
Allt gjort i hast…

Kameran är en Mobius. Bilderna klippta ur video.

Hoppa in och häng med...

 

 

Sista minutenprogrammering.

Härligt sommarväder.

Knölen på nosen är min Mobius onboardcam.

Mycket vita mustascher på Laholmsbukten i dag.

Hanget är lång…

Ser du piloten till höger ?

Inga badgäster.

Här är riktning söderut…och du ser att vinden ruskar om växtligheten på kanten.

 

Efter landningen

Skuggspel

Sista dynbestigningen innan stigen till parkeringen.

 

 

Kategorier
Naturbilder

ORKAR DU MED EN STRANDPROMENAD IGEN ?

 

 

 

 

 

 

Att gå längs stranden har blivit en daglig rutin för mig.

 

 

 

 

 

 

 

Därför,  då jag gjort det,  är jag,  som det står i böckerna vederkvickt.

Jag vill översätta ordet “Vederkvickt” med “Återlivad” eller något ditåt.
“Veder” kan  härledas till det germanska “Wieder” som betyder “Åter”.

Mitt  liv består till stor del av naturupplevelser, vilka jag får,  då jag
flyger med mina segelmodeller,  eller då jag strövar omkring.

Det är för mig en omöjlighet, med tanke på livets förgänglighet,
att  sitta i dvala framför en tv eller bara vara fullständigt inaktiv.

Jag har bara  ett liv och det vill jag fylla med så mycket upplevelser
som möjligt. För annars…

Jag tänker på Monty Pythons film “Life of Brian”, där man
sjöng sången: Always look on the bright side of life !

En bra devis.

I torsdags förmiddag begick jag min promenad, 8 km, som
vanligt från Lagaoset – Genevadsån – Lagaoset.

Stranden fullkomligt folktom då jag  kom dit 0730.

Men alltid då jag går längs strandkanten, dyker det upp något,
som fångar min uppmärksamhet.

Det gäller  bara att vara receptiv för alla sinnesintrycken,
som roterar igång din fantasihårddisk i hjärnan.

Även i dag såg jag lite ovanligheter i det fantastiska vädret.
Det var då på morgonen vindstilla så gott som och solsken.

Det första jag fann,  var en tumlare, som alla vet,  är en liten
tandval,  vilken  är relativt allmänt förekommande i Kattegatt.

Den låg i vattenbrynet, där kråkor och vitfågel fick ett skrovmål
serverat. Vikten uppskattar jag till 30 kg.

Emellertid…enligt lagen om allts djefvlighet så skrev inte min
kamera
till minneskortet just då…
Varför ? Ingen aning.

Jag hade just köpt nya högkvalitativa 128 Gb minneskort till 
alla mina kameror och vid kontroll av minneskortet hemma med
programmet  H2testw, vilket tog 2 timmar, fanns inget fel.

Men,  som det heter, att det inte skriver till kortet,” these things
happen” !

Då  jag är en envis människa,  åkte jag till samma strand
dagen efter för att plåta om.

Då var tumlaren borta !

Det jag kan tänka hade  skett, var att någon sett den
döda tumlaren, ringt Länsstyrelsen i Halland och rapporterat,
varefter dessa hämtat kadavret och skickat det för obduktion
på Naturhistoriska Riksmuseet….

Min strand- och skogspromenad tog 2.5 timma.
Veckan som passerade,  knegade jag glatt 46 km sammanlagt
vid stranden.

På eftermiddagen startade jag min Ava upp i termiken i årets
första riktigt fina termikflyg.

Så jag har fullt upp.

Bilder kommer med mer eller mindre vettiga kommentarer.

Häng på om du orkar.

 

 

 

 

Den fria horisonten…värd oändligt för en vandringsman.
Har du tänkt på hur vass horisontlinjen är vid havet ?

I horisonten kryper Sten-Lines färja till Grenaa fram.
Vid Lagaoset har Lagan skapat ett näs dekorerat av snäckskal.

När klorofyllen försvinner blir grönt blott blått.

“Kom igen…jag är beredd” !

“Love fifteen”

En vakare som transporterat sig med strömmen från Helsingborg till stranden Tönnersa.

Hela familjen ute och promenerar med sitt senaste slanka sladdbarn i kön.

Den mindre Sandcrawlaren övar torrsim…

Jag tycker detta liknar ett bagghuvud ?

Energidryck…dock innehöll det inte så mycket energi,
så konsumenten orkade bära med den tomma burken hem.

Stornästa Strandskrymtaren ser ganska förvånad ut…

En Euro-pall. Endast Gud och skattmasen vet,  hur många sådana jag sålt i mitt arbete.
Då, för 10 år sen,  fick man 40-60 kr för en begagnad Euro-pall. En bonus i arbetet…

Ingen kommentar.

“Jag orkade inte längre” !

Naturvårdsområdet efter restaurering.

Våren laddar…

Tranor spatserade långt bort på en äng med sina röda baskermössor.
Gick värdigt med försiktiga kliv och inspekterade marken.

Storskarv. Rövare av havets djur. Det finns för många nu,
vilket medför,  att de negativt påverkar fiskbestånden lokalt.

Strandpiparen flög nervöst upp och ner i sitt letande efter föda.

Vad detta föreställer ? Ingen aning, men det är mer lättförståeligt
än de fruktansvärda rostiga plåthjärtan,  som Halmstad Kommun
satt upp i stadens rondeller som någon slags trendig dekoration.
Någon tjänsteman i
hierarkin  har
antagligen fått sitt livs idé och
förverkligat den med skattepengar.

Dyndymlaren har just fått korn på ett betesdjur och ser allmänt glad ut…

Hjärnlös. Varför tänker  jag på FHM och Tegnell, när jag ser bilden ?

Kråka vacker ?  Tja allt är berättigat antar jag.

Kategorier
Naturbilder

EFTER HÅRD VIND…

 

 

 

 

 

 

… lägger sig en viss stillhet över stranden.

 

 

 

 

 

 

Vi hade lite blåst häromdagen…om det undgick någon.
Media varnade  i tid och otid för jordens
undergång.

Men som vanligt sköt man över målet.

I går tog jag en promenad vid min strand.

Bara för att kolla att den fanns kvar…

Det gjorde den…och tror du mig inte
så kan du kolla mina bilder !

 

 

Den armlöse sandpekaren har kollapsat.
Inte konstigt, han är ju mager, så man ser revbenen…

Den platthalsade strandopportunisten ser sig förvånat omkring efter blåsten…

Strandålen lider av multipla diskbråck…

…men han säger bara, att ett långt och strävsamt liv sätter sina spår på kroppen.

Laholmsbukten välkomnar besökaren med öppna vida vyer…

En tillfällig frostnatt skapar isgardiner i en ilandfluten al.

…ser ut som om någon stöpt ljus eller …?

Strandfånen sticker upp huvudet och ser allmänt korkad ut…

Han har en extern USB-hjärna ovanpå skallen. Men det hjälper
inte,  han är frånvarande som alltid.

Två vilsna grönsiskor for omkring till synes slumpmässigt.

Detta ger mig associationer,  till de avgjutningarna man
gjorde av människor i Pompeji i Italien efter vulkanutbrottet.

 

 

Ja detta var några ögonblick från min promenad på 8 km.
Hoppas jag inte tröttar dig med bilder?

Men håll ut, snart startar modellflygsäsongen och
då blir det, vad min blogg ska handla om; flygerier !