…för termik och hang.

 

 

Segelmodeller behöver ju inte vara supermodeller i kevlar och kolfiber.
Det finns fortfarande modeller med uppbyggda vingar på vanligt sätt
och med kroppar byggda av balsa och förstärkta med plywood.

Fördelen med sådan modeller är, att de är lätta att laga, när det smällt.
Dessutom är de billigare och i regel lättare. Jag hävdar, att en av de
bästa segelmodellerna för allmän termikflygning, är en Blue Phoenix
utrustad med en billig elmotor från United. Den blir lätt och rät
t byggd flyger den förträffligt för nybörjaren och utomförträffligt för
den erfarne termikjägaren. En sådan modell kostar med allt ca 1200 spänn.

Här är diverse modeller ur mitt arkiv med medföljande förklaringar.

Detta är en ”Last Down”. Fast kroppen är en egenkonstruktion.
Det visade sig att Last Downvingen passade precis på min kropp
jag redan hade.

 En modell från Staufenbiel i Tyskland. 2 m spännvidd och flyger
mycket bra. Den är lätt har en glasfiberkropp och en bom av kolfiber.
Vingen konventionell med spryglar och klädd med film. Kostade då
hos Staufenbiel ca 1000 kr.

Denna modellen tror jag jag övertog från Frank, som hade fått den
av en kusin eller nåt ditåt. Konventionellt balsabygge rätt igenom
och modellen avsedd för hangflyg som den ligger nu. Vill man flyga termik
kunde man skjuta på vingspetsar så spännvidden ökade med en halv meter.
Hur den flög termik vet jag inte men jag provflög den på hanget i Tönnersa
. Ingen jättehit, men man får inte begära för mycket med de vingarna. 

Denna modellen heter ”Silent Dream” och kommer också från Staufenbiel.
Det är en extremt välflygande elseglare, framtagen för en tävlingsklass
man har i Tyskland. den har bra glidtal är utrustad förutom de vanliga
roderna även klaff. Jag har en sån modell byggd och fullbestyckad med
servo iordningsställd som ren segelmodell, men det är enkelt att bestycka
den med en elmotor.   

Här slänger undertecknad iväg en enkel DLG = (DiscusLaunchGlider)
på Hovs Hallar. De finns i ett otal versioner och har i regel ca 2 m spännvidd,
de är lätta och kan vara spröda. Priset varierar från ca 1200 för ovanstående
och uppåt utan gräns. En skicklig kastare får upp modellen 70 m i ett kast.

Stefan Blomgren, för det mesta kallad Blomman är en djäkel på att få iväg sin DLG.
Det syns på bilden. Denna modell har en kompis konstruerat, Kristian och den
utmärks av väldigt låg vikt och hitech material och tillverkningssätt.
Jag tror vikten ligger på ca 230 gram allt som allt….? Vingarna skurna av
styroporliknande material och sen vackade med glasfiber/kevlarlaminat förstärkt
med kolfiber.

 

I väntan på vind på HH, min Arrow och en Apache, en enkel DLG.  

Som sagt alla modeller är inte kevlar och kolfiber. det finns modeller
som man kan se att de är använda. Till exempel som Rolf Holmers
Blue Phoenix, som är lagad med maskeringstape och knappnålar.
Ja, huvudsaken är ju att man får flyga!

Men men, vad är det för en vinge Rolf har spikat på?
Det är ju ingen Blue Phoenixvinge….nåväl, skit samma, bara det flyger.