Etikett: mellbystrand. båstad

Kategorier
Naturbilder

OM JAG INTE FLÖG I LÖRDAGS…

 

 

 

 

 

 

…så företog jag mig i alla fall

premiärdoppet i havet för 2017.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingen hangvind i lördags, i stort sett vindstilla och solsken.

Hann inte åka att flyga termik, men ett dopp i havet
kunde det ju bli.

Tänkte att temperaturen skulle ligga på 14 grader eller så.

Men till min överraskning var det ca 18 ! Alltså mycket varmare
än jag trodde.

De fåtalet som fanns vid stranden badade,  eller hade alla badat
och samtliga sa,  det var varmt  vattnet.

Naturligtvis hoppade jag i och företog premiären i Kattegatts vatten.

Vilket är en sanning med modifikation, då vattnet var brunt, humusfärgat,
vilket indikerade att det var vatten från Lagan.

Men hur som helst jag var i en god stund och njöt varje ögonblick.

Så kan jag inte flyga kan jag ju bada eller ?

 

En sorts farkost for studsande omkring på Laholmsbuktens loja dyning
under kraftigt motorvrål. Nyttan av detta ? Tillfredsställa egot …

Något lugnare tog del av familjen skrake under sin passage med sina telningar.

Ser du den bruna färgen på vattnet ? Vatten från Lagan, som är ovilligt att
blanda sig med saltvatten från Laholmsbukten.

Inte behövde vi trängas…

Vad är det man säger på Flashback…ingen bild ingen händelse…

Horisonten glömde jag räta…men du ser, havet är som en spegel.

Klockan 2015 lördag. Ser du det ljusa bandet i horisonten ?
Vi som är kustboende har fördelen att kunna se en fri horisont.
Halland de fria horisonternas landskap !

Kategorier
Segelflyg

OMBYTLIG VIND…

 

 

 

 

 

 

Hur vinden kan vända 180 grader på 30 sekunder.

 

 

 

 

 

 

 

Lördagens morgon började med fint väder, vilket innebar  23 graders värme
svag sydostlig vind.
Alltså iväg till min plats för termikflyg för en rejäl sväng med min ärriga Ava.

Jag monterade och startade min modell upp emot en sky som var beströdd
med nybildade Cumulusmoln, som sakta drev från sydost.
Vinden var ca 2-3 m/sek vilket gjorde det lätt att hålla modellen inom
rimligt avstånd. Termiken under nybildningarna var stark och turbulent,
så det for iväg upp snabb,t så variometern nästan fick hicka.

Eftersom jag är en morgonpigg människa, innebar det, att jag startade
omkring kl 0900.

Efter 45 minuter i termik landade jag för att byta acke i min GoPro.

Sen ny start, ny termikblåsa och uppkurvning till 300 m, där en flock
tranor låg och svängde. Jag flög rote med tranorna för att få lite fina bilder.

Just då det var klart, märkte jag att modellen stod och stångade mot västlig (!)
vind. Det var inte en svag pust utan vinden kom med 7-8 m/sek, som om man
tryckt på en knapp.

Detta var ett inte helt vanligt väderfenomen, då en liten kallfronts kalla luftmassa
ramlar ner mot marken och skjuter upp och bort den marknära varma luften.

Jag vet ju väl, hur sjöbrisen vänder vinden, men detta var något mera absolut.
Förutom att vinden blev stark, sjönk temperaturen från 23-24 grader till 16-17.

Efter vindskiftet kom markdimman vältrande. Inte så det hindrade flygning,
men inget jag önskar, då jag flyger.

Det värsta var ju, att jag lockat ut Pär Lundqvist med hans ombyggda ASW
utlovande fint termikväder.

När Pär monterat,  hade vi 10 m/sek och klokt nog beslöt Pär att stanna på
marken med sin modell.

Jag var nöjd med den 1.5 timma jag fått i luften och att jag fått ner min Ava
i helt skick.

Vid sista landningen visade det sig, att främre vingbulten var skadad i gängorna,
så den inte greppade riktigt, utan den hade glidit upp. Alltså satt vingen med en
enda plastbult. Inte konstigt att den flög lite som galopping ghost under final
och landning.

Jag bytte så klart bulten, så vingen satt säkert. Ibland har jag tur…

Alltnog, kan jag inte flyga, så kan jag gå en promenad med kameran i den täta
lövskogen och i snåren.

Det blev ju lite bilder. Tyvärr blev ju inte bilden på ärtsångaren bra, men det
handlade om långt avstånd och snabba ryck vid fototillfället.

I dungen fanns två näktergalar, som bankade iväg sina ibland hårda drillar.

På marken har örterna börjat komma.

Så dagen blev trots vindskifte lyckad, för sen eftermiddag åkte jag till stranden
och flög hang med min nylagade Gillette.

Om den flög ? You bet !

 

Nybildningarna blommar över det Sydhalländska  slättlandskapet.

Det kan inte bli mycket bättre…termik, vacker natur, en bra modell och min
bekväma flygstol från Biltema. (290 spänn)
Det är ju drömmen om ovanstående,  som har gjort,
att vintern med mörker och uselt väder gått att överleva

Pär monterar inför den flygning, som inte blev…

 Vingfastsättning M/Lundqvist: I Underkant på vingen två krokar som träs i två öglor i kroppen.
Vingen styrs med två stift. Överkanten av vingen en ögla som träs över en elliptisk skruv, som drar
fast och spänner öglan mot kroppen. Enkelt förklarat.

Det modifierade klaffsystemet på ASW:n.

Kontemplation

Näktergal…ganska oansenlig fågel med stark stämma.

Ärtsångare (tror jag)

En vresig invånare vid ekarna som vaktar fornminnet
vid Örelidgravfälter nära Tjärby Kyrka.

Det börjar spira. Detta är mycket små örter.

 

Kategorier
Teknik, allmän Termikflyg

DET ÄR JU KLART ATT ALLT SLITS…

 

 

 

 

 

…eller hur en modell kan se ut …

efter 700 timmar i termik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag är en mycket aktiv modellflygare, som tar till vara varje chans
för flygning.

Eftersom jag till 90% är segelflygare, vill jag ha N-NV vind för hangflyg
eller svag vind och solsken för mina termikmodeller.

Den modell jag flugit absolut mest, det är min gamla HyperAva från
Wladimir Models i Ukraina. Det är en modell, om rätt intrimmad,
som flyger sagolikt bra med absoluta topprestanda.

Jag inköpte den för 8 år sen hos Lennart/RC-Teknik och den är
still going stronger…efter 700 timmar i termik !

En modell man använder till den är avsedd för, det vill säga flygning,
kommer ju att slitas. Lite barskt vill jag säga,  att de som har de blankaste
modellerna, det är de med minsta flugna modellerna…

Min erfarenhet är, att mycket av skadorna uppstår, då man på
marken förflyttar modellen. Exempelvis man kör fena och sidoroder
i garagedörrstolpen, man kan skada modellen under transporten i
bilen.
De flesta skador jag fått är vid landningar ute i naturen. Vid oplanerade
landningar i okänd terräng är det lätt att hamna i en spretig buske med
vassa taggar, som perforerar klädseln. Vad gör jag då ? Små hål tejpar
jag med klar tejp, större hål klär jag om med en bit Oralight.

Jag klär inte om en hel vinge för ett enda hål. Om jag tejpar ett hål i
vingen, påverkar det på intet sätt flygegenskaperna.

Annat som slits på min Ava efter 700 timmar i  termiken är fastsättningen
av huven i kolfiberlaminat. Den åker ju av och på och efter ett par tusen
gånger, blir den sliten. Där har jag fått lägga på kolfiber, för att den
ska snäppa fast ordentligt. Dessutom har jag säkrat huven med en bit
persiennlina, så jag inte förlorar den, om den lossar.

Min motor, en gammal Mega har hängt med alla år. Jag bytte lager i den,
men det var troligtvis inte nödvändigt.

Vingfastsättningen med två M4 skruv slits också.
Skruvarna, jag använder, Polyamidskruvar från Staufenbiel/Horizon,
byter jag med jämna mellanrum.

Experter påstod,  att plastskruvar inte håller…Ja, de har hållit för mig i mer än 8 år
utan att gå sönder.

Baldakinen som håller stabben, har jag slågit  sönder, då jag stött emot min verkstadsdörr
och den har jag lappat ihop med kevlartråd och CA.

Sidoroder/höjdroderservo byter jag vid behov. Jag använder HK platta vingservo
med metallvxllåda. Lite tyngre, men de håller.

Bromsarna är fästa med speciell tejp med suverän vidhäftning, som jag fått tag i.
Dessutom har jag förspänt bromsarna med 0,3 mm pianotråd, så de hela
tiden strävar efter att hålla sig stängda. Servon för med sin arm upp bromsklaffarna,
vilket är ett mycket enkelt sätt att operera klaffen. Alltså servoarmen påverkar klaffens
insida direkt utan komplicerade linkage.

Alla de skador jag beskrivit, är inget, såvitt jag kan bedöma, vilket har negativt påverkat
de fina flygegenskaperna. Min HyperAva flyger precis så bra, som jag vill.

När mina vingar ser ut, som om det fått ett hagelskott och är fulltejpade, river jag av
klädseln, vilket är ett pillerijobb, då klädseln sitt riktigt hårt fast mot kolfibern
på spryglar och annat. Men med hjälp av ett blad till en mattkniv löser det sig med
hjälp av tålamod.

Då klädseln är väck,  passar jag på att räta ut bakkanten och reparera dellaminerade spryglar.

Sen efter omklädsel blir Avan som ny och redo för nästa 700 timmar i termiken.

Skulle min kära HyperAva gå till de sälla jaktmarkerna har jag en helt ny Ava Pro,
som bara är provflugen och en annan fin 4-metersmodell som oxå är flygklar hängande
i min hangar.

Tja ovanstående lite av mina erfarenheter.

Ni ser, att D-boxen har varit i småsmulor och ny bit blivit inskarvad.
Klädseln säkrad med tejp mot D-boxen.

Här var det ett större hål i kläseln och då satte jag dit en ny bit Oralight.

Kolfiberbaldakinen som håller stabben har gått av. Lagades med kevlartråd och CA.

Biltemas tejp en räddare i nöden för modellflygaren.

Ibland kan bakkanten se ut som ett stormande hav.

Denna vingspets var i småsmulor, som ett krossat kexchoklad,
efter att modellen ramlade ner från en 15 hög gran
och naturligtvis landat på vingspetsen.

Bakkanten som är en bergochdalbana, rättar jag till,  då jag har av klädseln.

Vingfastsättningen med sina två M4 plastskruvar. Jag har satt på skydd i mitten
för enligt lagen om allts dj-het slinter jag med skruvmejseln då jag spänner skruvarna
och då kör jag mejseln genom klädseln…Nu blir det inga skador.

Undersidan vingen efter ett otal landningar på gräs och i stubbåkrar.
Det värsta att landa i ? Det är nyss slagna ärtåkrar. Ser ut som piggsvin
och går igenom vilken vinge som helst.

En skadad och tillfälligt stabiliserad bakkant.

Den reparerade D-boxen. D-box kevlar/kolfiber finns hos
Wladimir i längder du önskar. Även RC-Teknik kan fixa D-boxar.
Har du smällt en Ava,  kan du beställa i Ukraina precis den del,
eller den del av en del  du behöver.

Kategorier
Teknik, allmän

KNÄCKT KROPPEN…

 

 

 

 

 

…hur löser jag det ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, jag menar inte den egna fysiska kroppen, utan en glasfiberkropp
till en segelmodell.

Min Gillette hjulade på kanten nere vid Haväng vid Ravlunda och kroppen
knäcktes bakom vingen.

Brukar ju inte vara svårigheter att fixa till en bruten kropp, men i detta fall
var det svårt, då det var i stort sett omöjligt att komma åt insidan på
grund av modellens konstruktion.

Brotten var hyfsat snyggt, det vill säga inte alltför söndertrasat.

Detta faktum gjorde,  att jag hade goda förhoppningar att lösa problemet.

Alltså blev det till att fundera, ty kruxet var: Hur får jag in kolfiber på insidan ?

Jag funderade på att göra en plugg i frigolit, använda en ballong och pressa väven mot
kroppens insida, eller använda en modifierad cykelslang för samma ändamål.

Jag förkastade allt ovanstående,  för så här gjorde jag.

Först slipade jag insidan och tvättade med Biltemas aceton  för att få bort eventuellt
släppmedel,  så plasten skulle hugga ok.

Sen tog jag 10 mm breda kolfiberlister och klippte i ca 15 cm långa bitar.

Slipade listerna för att få bra yta och limmade listerna med CA på insidan
av den främre kroppshalvan. Det syns på bilden,  hur det blev.

Listerna sticker ut som en bunt tulpaner ur den främre kroppshalvan, vilket
gjorde,  att listerna kom att pressa mot insidan i den bakre kroppshalvan, då de skulle
sammanfogas
.Jag blandade till långsamthärdande, 24-timmars, epoxi och förtjockade
det en aning med microballonger. Sen penslade jag dels framdelen som redan var limmad
med plasten och jag blötte ner bakdelens insida med plasten. Dessutom la jag på epoxiplast
på kolfiberlisternas utsida, som skulle skjutas i  bakkroppen. Det garanterade, att listerna
förankrades bra.

Alltnog, jag förde ihop kroppsdelarna och fixerade positionen, så det blev rakt.
En koll in kroppen visade, att kolfiberlisterna var väl inlimmade.

Allt fick stå i ett dygn och jag körde en slipning vid brottet, för att därefter spackla med
epoxispackel . Ny väntan och ny slipning. När det såg bra ut, lade jag på
två bitar kolfiberväv runt kroppens utsida, som jag blött med plast.

Kolfiberväven penslades fast och sen kom det viktigaste och det är att linda plast
runt skarven. Jag hade inga plastband, utan jag använde Biltemas eltejp.

Man börjar linda i ena ändan och man lindar hårt. Det som sker då, är att överflödig
epoxiplast flyttas framåt och kryper ut, då man kommer till andra änden.

Epoxiplast som sådant ger ingen styrka, utan det är laminatet, som ger styrkan.

Efter ett dygns härdning,  av med tejpen och fram med våtslippappret.

Efter ett par slipningar och spacklingar var kroppen som ny. Man kan inte se
att den varit av efter målning med porfyllare, våtslipning och sen målning med
Biltemas hobbyfärg.

Japp, så här löste jag det och jag vet, det finns nog 1000 andra sätt att göra det,
men för mig var detta enkelt och det blev starkt.

Här kommer lite bilder hur jag gjorde:

 

 

 

Kolfiberlister inlimmade.

Limmade med Biltemas CA-lim + accelerator.

Delarna hopskjutna

…och fixerad i skarven med ett par droppa CA.

Efter 24 timmar slipning

Spackling med epoxispackel i skarv.

Slipning skarv och kropp före laminering med kolfiberväv.

Kolfiberväv lagd runt och lindat hårt med tejp för att fixera allt och få bort överflödig plast.

 

Resultatet efter avklädning av tejp.

Sedan ett antal spacklingar med epoxispackel och våtslipningar.

Det tycks ha…

…blivit till belåtenhet.

Efter sprutning med porfyllare och slipning…

…var det dags för ett par lager av Biltemas Hobbylack.
Så fin som nytt !

Kategorier
Naturbilder

ÄNTLIGEN…

 

 

 

 

 

…kravlade sig värmen över kanten till oss.

 

 

 

 

 

Denna våren, i likhet med förra, har varit osedvanligt kall
och framför allt torr.

Så kall att växtsäsongen är ca 20 dagar försenad. Vi har  haft torka
i 2 år nu med stora nederbördsunderskott.
Jag kan erinra mig, vad en professor sa i tv för några år sen:
Vi kan förvänta oss massiva regn i Sverige och vi måste fysiskt
förbereda oss på det.

Vi ser ännu en gång…lita inte på de som kallar sig experter,
för framtiden är något, som  bara kvällstidningsjournalister och
politiker kan förutsäga.

Nåväl, värme fick vi och jag tog mig till Slottsmöllan i Halmstad för att
förhoppningsvis kunna fotografera en forsärla.

Det lyckades inte, men jag hade glädjen att skymta den i alla fall på lite håll.

Annars kan ni se,  hur lite vatten det finns i Nissan, som ju avvattnar ända
uppe från Småländska Höglandet och ner genom den halländska skogsbygden.

Det är torrt.

Såg jag fåglar ? Nej inget speciellt förutom en kungsfiskare, som flög över ån
och försvann upp i ett snår där den satt ofotograferbar.

Kungsfiskare finns lättfotograferade nere vid Lagan i Laholm.. Den allestädes
närvarande lilla flitiga sädesärlan trippade runt i sitt sökande efter föda till
sina ungar bland stenarna.

Även om jag inte fick plåtat det jag skulle, blev det en fin naturupplevelse.

Det är vackert att gå från centrum motströms Nissan. Alltid träffar man på något
oväntat, som förgyller tillvaron.

Häng med på min lilla expedition.

Jag hoppas nu bara på fint termik- eller hangflygväder och helgen ser ok ut.

Ganska tomt…

En fläkt av vår.

  Dubbelärla

Kategorier
Linflyg

LINFLYG I KUNGSBACKA

 

 

 

 

 

…vi har aldrig några radioproblem…

…linflygare är alltid …bundna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag såg att det anordnas en linflygträff i Kungsbacka enligt nedanstående
inbjudan.

Har du inget för dig,  rekommenderar jag ett besök för att se i dag lite
annorlunda modellflyg.

Förutom duktiga flygare, fina gamla modeller brukar det alltid finnas
gott om motorer att se på och köpa.

Vi ses.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

VINGAR

 

 

 

 

 

 

Denna lilla video visar,  varför jag är modellflygare

 

 

 

Jag har publicerat denna videosnutten tidigare, men den är
värd att se på igen.

Det ger dig en möjlighet att uppleva känslan att kunna flyga
sin modell under bra förhållande och förstå varför jag
aldrig tröttnar eller kan få nog av min hobby.

Hoppa ombord !

 

Kategorier
Hangflyg modell

SKÅNE HANGRESAN 2017 MED ÅMFK

 

 

 

 

 

Lite överblivna bilder som speglar aktiviteterna.

 

 

Trippen till Skåne är över  för mig och mina modellflygkompisar 
för denna gången .

För 15. gången träffades vi,  för att utöva det vi vill mest, vilket är att flyga
våra modeller på något av hangen vid Österlen.

Inte hade vi de bästa väderutsikterna inför avresan, men det stoppar inte
oss, ty vi är entusiaster och hängivna.

Vi kunde förvänta vind,  som i princip var 180 grader från fel håll…alltså
det hade varit bäst med sydväst, men vi kunde förvänta nordost.

Till all lycka finns det bra hang även för  vindar från öster och det är
vid Ravlunda/Haväng och Kivik vid marknadsplatsen.

Flyga fick vi vårt lystmäte av alla dagarna. Ska vi klaga…det kunde varit
20 grader i stället för 13.

Förutom att flyga njöt vi intrycken  av vacker natur och ett besök vid
Autoseum i Simrishamn satte lite guldkant på vår tillvaro.

En viktig sak då vi träffas,  är ju den sociala samvaron, som befäster vår
samhörighet och vårt intresse för modellflyg.

Samvaron underlättas ju av, att vi bor samtliga hos Henry
på Österlens Gästhärbärge, vilket är,  med förlov sagt,  en anakronism
av 1960-talet på ett mycket trivsamt sätt.

Så redan nu ser vi, som betraktar oss som hängivna ridgerunners,
framåt mot 2018, då vi ånyo ska träffas för vår 16.  årliga resa till
Skånehangen.

Här fladdrar  lite av våra ögonblick från resan förbi. Flyg med  !

Österlens Gästhärbärge

Boendet ett ombyggt ålderdomshem.


Lite makabert kan ju tyckas, att man byggde ett äldreboende
med kyrkogården som närmaste granne…
Priset för övernattning inklusive en fin fin frukostbuffé 350 kr.

Några av hangflygarnas bilar.

Rolf Maier, ordförande i Ållebergs ModellFlygKlubb har tagit bästa WIFI-platsen.

Det fina museet i Simrishamn. Kolla länken i min brödtext.

SMOS

Bilarna i mycket fint skick.

Modellflygavdelningen.

Förr i tiden…

 

Instruktiva montrar som beskriver modellflyg under pionjärtiden.

Sigurd Isacssons produkter.

Röd flagg….stopp och belägg ! Vi hade gärna sett vi kunde flugit på skjutfältet, som vi brukar.
Men ibland har vi otur och fältet är avlyst för övningar

Stopp och belägg även för Karsten…
Han gjorde den något överraskande upptäckten,
att han glöm vingskruvarna hemma i lådan…
Så det blev till att improvisera och använda gummiband i stället.

Grabbarna börjar anlända till marknadsplatsen i Kivik.

Skärmflygaren som fattade tre felaktiga beslut denna dagen enligt
klippet från Ystad Allehanda:
Flög i hård vind. Landade på något olämplig plats. Tog fram en motorsåg.
Hoppas han fick till en uppgörelse med markägaren. Om det kom något gott ur detta ?
Tja lokalblaskan fick något  att frossa i. En icke nyhet som lokalt blir en riktig newsflash.

En vy av hanget vid Kivik. Till höger syns hamnen och byn Kivik.

Några av våra bilar där vi flög.

Utsikt åt norr mot Ravlunda / Haväng.

Så här ser hanget ut vid Marknadsplatsen. Inte pjåkigt.
Dessutom goda landningsytor.

Hangets höjd ungefär 20-30 meter, vilket genererar plenty av power för hangflygaren.

En bäck har som kommer från grusåsen har skurit en Wadi-liknande skåra i  den Österlenska myllan.
Eller varför inte en mini Great Canyon ?

Jag tröttnar aldrig på en vacker segelmodell.

En bra allroundmodell både för termik- och hangflyg

Vy mot norr med Haväng och Ravlunda.

Kategorier
Hangflyg modell

HANGTRÄFF YSTAD MED ÅLLEBERGS MODELLFLYGKLUBB

 

 

 

 

 

För 15 gången genomfördes ÅMFK:s  hangträff i Ystad.

 

 

 

 

 

 

Tiden går fort, när vi betänker dessa 15 som gått med vår flygning i Ystad.

Varför vi valde Ystad beror på i princip tre saker: Vi har bra hang inom
rimliga avstånd och vi har hittat ett bra och billigt boende hos Henry i
Glemmingebro, där han driver Österlens Gästhärbärge i en trivsam anda.

Det tredje man måste ta med i beräkningen är vädret. Den hittillsvarande
våren har varit usel, vad gäller hangvindar. Vi sköt fram hangträffen 14
dagar för att om möjligt få en bättre prognos. Men icke sa nicke.
Vi anlände på tisdagen med utsikter till nordostlig vind för hela veckan…

Vi kunde inte boka om boendet mer,  utan det var bara att åka ner.
Då vi träffats,  beslöt vi att åka till Ravlunda/Kivik, då det borde gå att
flyga på den vinden där. Framkomna till Ravlunda Skjutfält möttes
vi naturligtvis av skylten att fältet var avlyst för skjutning och det var
 tillträdesförbud.

Men det stoppar inte modellflygarna, utan vi flög söder om fältet vid Haväng
och det fungerade bra med fina möjligheter att landa.

Vinden var ca 6-8 m/sek rakt på så flygningen var enkel. Första dagens
flygning var avklarad vid 1600-iden och vi åkte till boendet för att
installera oss.

Jag tog mycket bilder och kommer inte att kommentera de, om inte det finns
särskilda skäl. Troligtvis kommenterar jag senare, då jag får lite tid.

Här kommer några ögonblick från Haväng.

Det kommer mycket mer bilder så häng med !

 

 

Kalle glad…

Kolla Åke Junanders reservbil på taket…

Karsten och Rolf

 

 

Havängsdösen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åke Junanders Apotekarnes Julmust Special.

 

 

Kategorier
Flyghistoria

SIZE MATTERS

 

 

 

 

 

 

 

Detta tycker jag är imponerande.

 

 

 

 

 

Kolla hur hans skevroder står i vänstersvängen…och hur han håller nosen i horisonten med sidoroder…

Kategorier
Naturbilder

DET RÄCKER INTE BARA MED, ATT MAN VILL UT OCH FLYGA…

 

 

 

 

 

…det måste ju också vara hyfsat väder !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personligen tycker jag , att det som kallas vår har i väderhänseende
varit alldeles för kall och framför allt blåsig.
Jag brukar inte backa för lite lite blåst eller en regnskur, då jag
ska ut med mina modeller, men denna vår med sin blåst och kyla
har ju ingen ände !

Eftersom jag inte är en självplågare,  håller jag mig hemma.

De som nu upplever en överdrifternas boogie-woogie,  tycks vara
rubriksättarna på kvällstabloiderna. Där har man fullständigt
förlorat vett och sans i jakten på svikande läsare.
Om det är förutsett vind mer än frisk bris, heter det:
Här slår kaosvinden till…

Om det blir vind och lite regn heter det: Kaosvädret slår till…

Det finns ingen saklighet mer i rubriksättningen. Allt offras
på upplagealtaret.
Om det regnar mer än 5mm heter det “Extremregnet”…

SMHI utfärdar sina varningar i tid och otid. Hur ofta får SMHI
backa på sina varningar ?

Förra året tillkom en varning, “Varmt väder”. Jo det blir varmt,
då solen skiner, det kan inte vara en världsnyhet.

Jag mailade SMHI,  om de inte kunde utfärda varningar för
“Tråkigt väder “.

Så det skulle kunna låta så här vid en klass 3 varning:

“Extremt tråkigt väder väntas i Götaland nästa dygn. Befolkningen
uppmanas hålla sig inomhus, sätta på en Åsa-nisse-film på tv och
lyssna på Lindemans monologer hela dygnet. Vidare bör man dra
ner rullgardinerna , dra för persiennerna .”

Eller varför inte en varning för “Extremt vått regn” ?

“Extremt våt nederbörd förväntas närmsta dygnet över Götaland.
SMHI har utfärdat en klass 2 varning som innebär relativt stor risk
för att bli blöt vid vistelse utomhus”…

Eller varför inte detta från Socialstyrelsen, som vi alla minns var den myndighet
som yrkade på, att vi skulle äta 6-8 skivor bröd om dagen..:

“Socialstyrelsen vill,  att ni bär regnkappa och sydväst under kommande dygn
för att undvika farlig väta” !

Jaja vi får se. I dagens Sverige är allt möjligt.

Jag har inte kunnat flyga, mer än i onsdags, då jag flög hang nere
vid Tönnersa/Laholmsbukten.

Men jag klämde lite naturbilder i samband med promenader
och cykelturer.

I ett kärr jämte cykelvägen hördes grodornas kärlekskväkande.

Blomställningar då fröna spridits

I ett dike gick de förfrusna tofsviporna på skråe i den vassa vinden.

Mannen i familjen.

Tofsvipan har vackra färger i sin fjäderdräkt.

Två tranor gick på sitt avmätta, patrullerande sätt och åt av läckerheterna.

Smakar nog gott !

Pricken över i:et, är ju den röda hjässan.

Kaveldunen är lite medfarna nu…

 

Kategorier
Flyghistoria

HÄNG MED MIG BAKÅT VÄGEN TILL MODELLFLYGNING 1950…OM DU HAR TID…

…och upplev den entusiasm som bara

en brittisk speaker kan frammana.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I den sista videon säger speakern att modellen styrs med hjälp
av “Pendulum Control”.

Bilden nedan ger en uppfattning hur det fungerade, då man ville
uppnå stabilitet i flygningen.

Har du inget att göra ? kolla dessa tre små filmerna.
Efter filmerna är slut, får du alternativ att klicka på
från Pathés stora samling av newsreels.

Var det roligare med modellflyg 1950 ? Ja, vill jag påstå
för människor var nyfikna på den teknik som fanns och
vad som kunde åstadkommas. Det gjorde, att åskådare
aldrig saknades det modellflögs.

Jag minns,  att ca 1958 då flög vi linkontroll på en gymnastikplan
vid en av stadens skolor kunde vi lätt ha mer än 50 åskådare…

Klart vi kände oss viktiga.

Kategorier
Naturbilder

DÅ JAG MINST ANAR DET, SLÅR DEN TILL…

 

 

 

 

 

…influensan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag sade till min kompisar för 14 dagar sen, att jag vet inte,
då jag var förkyld senast.

Det fick jag äta upp på Påskdagen med besked.
Du vet hur man känner sig,  när influensan laddar upp för
att anfalla ditt immunförsvar..

För er som aldrig upplevt det så kändes det som så:
Frossa, feber, värk i all leder, huvudvärk och ett humör
som var mycket dämpat.

Men det är ju inget att gnälla över,  för det drar förbi ganska fort.
Själv hade jag bara en önskan de senaste 4 dagarna och det var
att få försvinna ner under täcket och försöka få sängen varm.

Problemet var att jag vaknade på natten genomsvett.

Jag höll mig inne till onsdag eftermiddag, då jag var tvungen att
gå ut för att få lite frisk luft med eller utan feber..
Resan med bil gick till Lagans mynning. Kameran var med och
lite bilder tog jag.

Ett par saker lade jag märke till,  vilket  var att Lagan gjort
om sitt utlopp i Laholmsbukten kraftigt, att det var mycket
vatten i Lagan och att kanterna på dynerna närmast havet
som för två månader sen var knivskarp nu hade börjat
formas av vinden till ett mera normalt utseende.

Jag förstod också att de mest tålmodiga människorna i världen,
det måste vara de fritidsfiskare, som prövar lyckan vid Lagaoset.

Häng med på en liten promenad vid stranden !

Vyerna vid havet är rogivande alltså en lisa för själen.
Laholmsbukten vid Lagans utlopp och med Hovs Hallar
som sticker ut sin näsa i bakgrunden.

Här kan du se hur Lagan har ändrat sitt utlopp på bara 14 dagar.
Vidare kan du se,  hur långt ut Lagans humusvatten  påverkar vågbildningen i havet.

Gränsen mellan åvatten och saltvatten är skarp.

Ibland stannar vattnet i små laguner, som blir matställe för småvadare.

En Cessna, OY-BYZ. En gammal maskin tillverkad av Cessna i Rheims i Frankrike 1971.
Alltså 46 år gammal. Ett problemplan, med motorerna i push/pull i tandem, som aldrig blev en riktig hit.
Man hade problem med aktermotorns kylning med skärning som resultat.
“Ground handling requires certain attention and procedures. The rear engine tends
to overheat and can quit while taxiing on very hot days.[6] Accidents have
occurred when pilots, unaware of the shutdown, have attempted take-off on the nose
engine alone, though the single-engine take-off roll exceeded the particular runway length
.[7] Federal Aviation Administration Airworthiness Directive 77-08-05 prohibits single-engine
take-offs and requires the installation of a placard marked “DO NOT INITIATE SINGLE
ENGINE TAKEOFF”.[8]”
Används här i dag  för flyttfågelinventering ? Tror jag.

Här ser du att det sträckte mycket ejder i dag. Hoppas de kunde räkna fåglarna…
I bakgrunden Hovs Hallars bistra front mot havet.

Efter en storm som har gjort kanten skarp börjar vinden sitt envetna arbete med att runda kanten,
Du ser hur sanden transporters upp från stranden, lägger sig just bakom kanten då där finns en kantvirvel
och efter relativt kort tid är dynkanten som den alltid varit.

Vinden arbetar oförtröttligt med sitt transportarbete.

Vildnypon och vresros med sina djupa rötter har överlevt försöken
att utrota dessa invasiva växter med grävmaskin.

“Vi ger oss”,  säger de vindpinade tallarna efter en heroisk kamp mot elementen.

Visst, en bit av en stam kan ge många associationer.

Arten ? Din gissning är så god som min.
Han har ett något återhållet leende i all fall.

Här ser du Lagans bruna vatten

Om man är sportfiskare, då är man entusiast och optimist…

…men ibland nappar det…

…och en öring blir vevad in efter att ha gapat stort över en tubfluga…

Synd,  den inte höll måttet utan måste återsättas. Man använder en tång,
då man tar bort kroken, för att inte fisken ska skadas.

När jag ser på metoden att rigga en tubfluga,  så hade jag gjort enligt ovan i stället,
därför då får du  bättre kontakt med betet och det blir lättare att hantera vid utkast.
Om vi förutsätter,  det ska var 2.5 m mellan sänke och fluga, så slår man en knop
på linans mitt, i öglan fäster du rullinan så att tubflugan kommer i invevat
läge hänga ca 3 dm nedanför sänket. När man vevar in får man alltså en dubbel
lina till spöet, vilket som jag skrev gör redskapet lättare att hantera och du bättre
kontakt med betet genom den centrala upphängningen.

En representant för traktens naturfolk klädd  i traditionell dansutrustning uppträder för turisterna…
eller är det en sorts hummer,  som hoppat ur sjön..?

Storkäftad tvestjärt lurar på sitt byte…

En barmhärtig människa som glädjer sin omgivning med lite påskliljor..
Jovisst, man blir glad, då man ser det.

Sandflytten på gång…

Som sagt, denna kanten var knivvass för 2 månader sen, men nu…

Länsstyrelsen har gjort ett gott jobb i reservatet, som förbättrar biotopen avsevärt.
Här var förut tätt ogallrad blandskog.

En träaktig moder med sitt barn på ryggen…eller ?
Barnet ser ganska glatt ut i alla fall…

…men det är resterna av en tall, som fått ge upp.

Ett märkligt djur som ligger i strandkanten väntande på sitt byte.
Men jag tycker,  han har korta ben…fast å andra sidan sett
har han gott om tår på bakfötterna…

Gränsen mellan Lagan och Kattegatt.

Blåstång med lite blåsor.

Kategorier
Segelflyg

AVA I MYCKET GOTT SKICK

 

Ava RES 317 cm spv till salu

 

Jag vet om en Ava, spv 317 cm till salu.
Den är i mycket gott skick försedd med servo, acke och en 35 mhz rx.

Modellen är en RES, alltså utan elmotor.

Flyger den som mina Avor är det ett underbart plan.

Pris 4000 kr . Om inte avhämtning tillkommer frakt.

Googla Ava på min blogg och läs om modellen.

Vid intresse maila eller ring mig.

Kategorier
Modellflyg teknik

PROVFLYGNING AV ASW-15

 

 

 

 

 

Pär Lundqvist provflyger sin  ASW-15 vid Tjärbyhanget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter idogt byggande, experimenterande och funderande skulle
Pär provflyga sin ASW-15.

Spännvidd cirka 3.5 m, byggd skalenligt i balsa och ply,
klädd med nylonväv.

Pär framhäver att modellen är ett experiment, då han försett
den med en utskjutande klaff. Originalet, som är ett flygplan i
den internationella standardklassen med 15 m spännvidd,
har ingen klaff.

Platsen för provflygningen var vårt inlandshang vid Tjärby Kyrka,
där resterna av en Litorinavall utgör själva hanget.
Hanget är ca 20 m högt över den omgivande slätten och med goda
landningsmöjligheter.

Vädret var typiskt provflygningsväder: Byig vind 5-7 m/sek
och kallt.
Vinden låg något snett på hanget från norr eller höger.

Efter montering, som sker ganska snabbt eftersom modellen
är försedd med vingfastsättning Modell Lundqvist med
krokar och hakar.
Servo kontakterna fast monterade i vingsadeln i kroppen
respektive  i vingroten, vilka kopplas då vingen sitter på plats.

Pär handkastade två gånger för att kolla framför allt stabbens
anfallsvinkel.
Det är en all flying stab på modellen, vilket underlättar trimning.

Första kastet visade att upptrim  behövdes, varför stabben justerades.
Andra handkastet visade att modellen gled bra.

Jag hade varit aningen tveksam till att provflyga under rådande
omständigheter på ett inlandshang.

Ett inlandshang är turbulent. Kanske jag skulle kört ner till
Tönnersastranden och gjort testet. Där är ju luften helt laminär.

Men Pär sa att nu kör vi, tog modellen och kastade ut på hanget.
Om du kollar filmen, kan du se hur den flög på sin första flygning
på hanget.

Modellen visar inte några uppenbara negativa egenskaper, utan efter
ordentlig trimning kommer den säkert att ge mycket tillbaka till piloten.

Det är ju det som är meningen med alla timmar,  som är nedlagda
på modellen !

Vi ser fram emot, att se den glida på hanget på Platån på Hovs Hallar,
i perfekt trim och snyggt målad !

Här kommer bilderna och längst ner en liten video som dokumenterar premiär-
flygningen vid Tjärby en kall och blåsig söndag i April.

Dags att montera

Men först en pipa…

Cockpit
Längst fram hjulet för linorna till sidorodret.

Helt rörlig stabbe

“Modellen sönderfaller i tre delar”…

Längst bak ett styrstift, sen legoaxeln förr klaffen,  kroken=övre fästet för vingen, servokontakten hane, styrstift

Taranis Single Stick, Lundqvist Edition

Luckan för åtkomst till vingfastsättning

Ihakning av vinge. Kroken nedtill i vingroten iträdd i kroppens ögla.
Nu ska vingen sättas emot kroppen så haken kan spännas och servokontakten
aktiveras liksom klaffaxeln ansluta till axeln i kroppen.

Låsloopen för den övre kroken lyfts, så den kan snäppa i.

Observera kuggremmen som driver klaffens axel.

Här kan du se hur den övre haken har kommit på plats.
Loopen låser nu vingen  tillsammans med den undre haken.

That´s it, säger Pär efter snabb montering.

Första handkastet på åkern.

Kolla pilotens koncentration, då han ska försöka få upp nosen…

…då stabben inte var rätt trimmad…

Det var kyttigt…kolla vänster skev…

Efter justering stabbe nytt handkast.

Full power och full fokusering.

Nu eller aldrig Pär…

Pär tar i om inte för kung och fosterland så i alla fall så bra det går…

Han kastar så hårt så serviceluckan öppnar sig…

Modellen gled fint.

En klassisk vy med rötter 1000 år tillbaka…

Dags för landning…

Landning lite på vänster vingspets.

Dags för den “Riktiga” provflygningen.

Ihopsamling av nerver …

Hur många hundra timmars arbete ligger bakom modellen ?

 

 

 

 

Här ligger den efter första riktiga landningen.

Vi är inte rädda att röra på oss, för  vi tillhör ju  pensionärernas pigga glada skara

Vi som är flygare av segelmodeller, får i regel hyfsad kondition…

Lite klaff ansatt.

En som jag tror belåten modellflygare efter provflygningen av sin ASW-15

Jag fick en kommentar från Ingvar Nilsson,  som beskriver
dilemmat piprökning och den tyckte jag var värd sin plats
under slutbilden med Pär…

“Ack ja dessa piprökare…
Inom vissa tävlingsgrenar inom modellflyg är pipa inte tillåtet!
Detta gäller t.ex. i Weatherman Vintage Speed (hastighetstävling med linstyrd
enhetsmodell).
I min ungdom var jag hängiven beundrare av Agaton Sax, den fantastiska
redaktören för Byköpings tidning som löste svåra mysterier litet varstans.
Varje gång jag ser Pär ta fram sin snugga så tänker jag på episoden där
Agaton åker tåg i landet Brosnien.

Agaton satte sig sig i en tom kupé och njöt av landskapet som susade
förbi kupéfönstret, så plötsligt kommer det in två brosnier och sätter
sig i kupén. De pratar oavbrutet och tar fram var sin vitlöksfläta och
börjar tugga vitlök med frenesi.
Nu tyckte Agaton att måttet var rågat, så han tog fram sin största pipa
och stoppade den med hektogram SLUBB – Slubb var världens
sämsta tobak som var så dålig att man fick betalt för att ta den – och
tände sin pipa.

Efter bara något bloss så var luften nu kupeluften utbytt
från vitlöks-stank till ogentränglig Slubbrök.
De båda brosnierna flydde snabbt ut från kupén.

Undrar om Pär rökt Slubb…

Ja det är roligt med äkta entusiaster!

Bästa hälsningar // Ingvar, Borås ”

Kategorier
Naturbilder

ÄR DET INTE LITE AV EN PARADOX…

 

 

 

 

 

 

 

…att vi såg årets första sädesärlor…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…just efter att vi hade pratat om, att vi inte sett några sädesärlor än i år…

Jag och Pär hade varit och modellflugit vid Tjärbyhanget i söndags och
stått och frusit i snålblåsten.
Vi undrade om sädesärlorna anlänt, men varken han eller jag hade sett
en enda denna kyliga vår.
Nedanför hanget hade  markägaren plöjt sin åker och då vi var på väg hem,
såg vi att en flock just sädesärlor hade landat och tog för sig, av det
marken kunde erbjuda i form av larver och maskar.

Ganska märkligt vi fick ett omedelbart och  handfast svar på frågan om
sädesärlans ankomst.

Jag fotograferade lite och fick några bilder på budbärarna om vår…
Min erfarenhet är, att sädesärlan kommer till Halland första veckan i April,
så de var en vecka knappt sena.

Roligt att de anlänt i alla fall !

Lite bilder tagna i all hast.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

NU BLIR DET SVÅRT…

 

 

 

 

…för nu ska vi ägna vår uppmärksamhet

mot fraktalernas värld…

 

 

 

 

Här kan du läsa om fraktaler.

Det är inte enkelt men,  det är fascinerande med de fraktaler,
vi finner i naturen.

Fraktaler, en never ending story…

Jag tog lite bilder som illustrerar begreppet fraktaler.

Intressant att förstå ? (se) hur naturen utvecklas enligt matematiska
regler.

Vem har ställt upp reglerna kan jag fråga mig ? Eller vad är avsikten
med utvecklingen av fraktaler i naturen ?

Häng med och fundera…för det tål att tänka på.

Svartvitt foto…kontrasternas uttryckssätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

DET ENDA SOM FLYGER VID VÅRA KUSTER NU…

 

 

 

 

…tycks vara ballonger,  migrerande fåglar

…samt en  och annan Auster….

 

 

 

 

 

 

För det är ju inte direkt väder för segelflyg. De fina dagarna då
vi haft solinstrålning, har inneburit dimma eller ingen vind.
Därmed görande det svårt både för utövaren av såväl termik-
och hangflyg.

Men jag ger inte upp. Därför den 19 April drar vi ett stort gäng
från Ållebergs Modellflygklubb ner till Ystad för intensiva
hangflygdagar.
Naturligtvis under förutsättning att vind och väder är med oss.
Men under de 14 år vi varit där, har det alltid givits tillfälle för
modellflyg.

Vi har aldrig blivit besvikna. Om ni vill ha lägesrapport från
den 19-23 April,  var vi flyger rent fysiskt, kan du ringa mig, Mats,
0706277120 så får  du en just-nu rapport.

Nu är det så,  att om jag inte kan flyga, kan vi bege oss ut i
naturen.
För sitta hemma och surfa meningslöst på datorn, fippla
maniskt  på en Ifåne eller ligga i dvala i en soffa framför
dumburken…det är inte  min musik !

Jag ju redan på bloggen skildrat,  då jag och Liselotte fick
en fin  dag på Tönnersa Strand och att vi såg en just framför
oss landande  ballong och att vi hittade ytterligare en vid
dynkanten.

I lördags hände det otroliga igen nere vid hamnen under
fågelskådande. Vi hittade ytterligare en ballong och den
var också  från Holland ! Gör inte holländare annat än
släpper i väg ballonger ?

Jag undrar vad rekordet i sträcka är för en leksaksballong ?
Jag fann en för ett par år sedan som tillryggalagt 150-175
mil  fågelvägen på 24 timmar.

Men södra västkusten av Sverige tycks vara ett
mottagningsområde  för ballonger släppta från Holland/Belgien
och England, beroende  på de förhärskande  västliga och
sydvästliga vindarna.

Kanske någon undrar hur jag kan hitta så många
ballonger ?
Jo, jag är observant och jag är är på  rätt plats !

Ett något sällsynt, om inte fågel, så i alla fall flygplan, en
Auster J2 Arrow dök upp, med regsiffrorna SE-ARR
 och kittlade ögat.

Inte alltför vanligt i våra dagar. Roligt att se och att höra.
Motorn är  ju en 4-cylindrig boxer, men på avstånd lät
den nästan  som en 6:a….

Det blev som vanligt lite bilder från stunderna vid havet
och  lite bilder på fåglar.
Inga sällsynta fåglar, men jag tycker de uttrycker något,
som kan skapa en  känsla hos betraktaren…kanske.

Häng med på vår irrfärd !

Skrattmås, vars population jag tycker har ökat de senaste åren.

Vigghane

Vigg hona

Bläsandshane

Bläsand med näsdropp

Koltrasten med sin vackra sång, som jag tycker uttrycker både melankoli och glädje.
Koltrastens morgon och kvälls serenad är en ouvertyr inför våren.

En vanlig fågel, grönfink

Satt i en buske jämte stigen vi gick på. Kolla den kraftiga näbben.
En snabb bild med oskärpa…

Ännu en holländsk (Det kunde ses på texten) ballong har landat i Sverige, med reklam för ToysRus.

Att leksaksballonger flyger så långt i dag, tror jag beror på,
att de är tillverkade av mylar vilket är ett av rymdålderns
material som är tätt, till skillnad mot de “gamla” gummi ballongerna,
som inte höll tätt utan släppte ut gasen genom sitt hölje.
Samma problem som Andre, Strindberg och Fraenkel hade
som skulle flyga med “Örnen” till Nordpolen…

Den Gula Fetknoppen har just börjat spira. Snart kommer de gula blommorna.
En granne till oss planterade det i sin trädgård.
Efter 5 år  har han inte lyckats utrota den
och den sprider sig ohejdat. Så var försiktiga !

Två ejderhanar uppvaktar en lycklig hona.

SE-ARR kom kanande förbi. Första gången jag ser den i luften.

Skrattmåsen är en ekvilibrist i lufthavet.

 Tvärbromsning via  ADB. (Aero-Dynamic-Breaks)

 

Kategorier
Naturbilder

EN MAKALÖS DAG VID LAHOLMSBUKTEN

 

 

 

 

 

Plötsligt exploderade den…

den första härlig vårdagen.

 

 

 

 

 

Vi hade längtat länge på det första verkliga varslet om en
annalkande vår.
 I fredags kom det,  om inte som en blixt från klar himmel,
så i alla fall var det något,  som överraskade oss frusna  nordbor.

Temperaturen under dagen toppade 20 grader C,  vilket
satte fart på livsandar, hormoner och lusten att komma ut i
naturen och njuta.
Vinden var ca 1 m sek från sydväst.
Vi åkte ner till Laholmsbukten utrustade med stolar kaffe
och kaka.

Och inte att förglömma mina kameror. Eftersom Länsstyrelsen
Halland har röjt i naturreservatet och bland annat banat av växtlighet
för att underlätta fältpiplärkans häckning, som sker i sanden vid
och bakom dynkanten.


Chansen fanns att vi kunde se en tidig fältpiplärka kanske…
då gäller det, att kameran är med. För det är ju så, att har man ingen
bild = ingen observation.

Vi placerade stolarna framför dynkanten,  där solen stod rakt in
och vinden var noll.

Det var bara att sitta still och njuta av det vi såg och hörde.
Mer kräver vi inte för att få en fin upplevelse.

Vi såg bara två personer på stranden förutom oss själva. En man med
sin lilla dotter.

Fåglar var det inte så många arter av. Men ejdersträcken drog förbi
ungefär ett varannan minut. Längre ut till havs rastade mycket ejder
på sin resa norrut.

Vi hade hoppats på havsörn men i dag kammade vi noll.

Mitt sällskap samlade strandfynd för att användas i hobbyverksamhet.

Då vi satt i våra stolar  och bara njöt av att finnas till, lade jag
märke till en svart punkt över havet på låg höjd.
Naturligtvis blev jag nyfiken på,  vad det var.

Tänkte först det kunde vara en helikopter, men den gick för sakta.
Så småningom, efter att jag följt den med zoomobjektivet i kameran
under en lång stund, landade den mycket försiktigt  just i strandkanten
och jag sprang dit och bärgade den.

Som du ser,  var det en ballong av mylarväv  med ett snöre i ena änden.

Ingen text förutom en varning som informerade,  att ballongen kunde
vara laddad med statisk elektricitet. Ballongen var det ingen elektricitet i,
men däremot innehöll den en skvätt helium.  Som då jag inandades
det och pratade framkallade skratt från åhöraren.
Jag tog lite bilder på den,  som du kan se.

Jag har ju en viss erfarenhet att hitta ballonger på stranden just
här  och det otroliga skedde, att jag fann ytterligare en ballong,
som just strandat. 

Sannolikheten för detta är ju nästan disjunkt.

Denna ballongen var formad som en barnvagn. Troligt avsändarland
på båda ballongerna var Holland.  Holland är det land i Europa där
man oftast  släpper ballonger vid olika högtider.
Det ligger i den holländska traditionen och levnadsmönstret att släppa
iväg ballonger.

Den första ballongen kan ha varit en metrologisk  ballong för mätningar
av atmosfären.

Ballongen var av mylar/latex och klädd på insidan med aluminiumfolie
för att kanske  reflektera radarvågor. Ballongen hade dubbla höljen och
vi såg,  att ytterhöljet hade varit mycket töjt, eftersom ballongen kanske
varit på 25-30000 m höjd.

Varför jag tror,  det var en ballong med vetenskapligt uppdrag ?
Jo det var helt svart och  utan dekorationer. Endast varningstext.

Intressant var det i alla fall.

Efter 3 timmar packade vi ihop och återvände hem mycket nöjda med
en fin inspirerande dag vid Laholmsbukten i 20 graders värme.

Hade det varit mera vind,  hade jag säkert flugit med en av mina
hangmodeller på det eminenta hanget, numera mer än 20 km långt.

Lite bilder blev det, vilka fångade några ögonblick av vår fina dag så
hoppa upp och häng med !

Temp 19.7 C.

Sämre kan man ha det…

Mitt hjärta slog några extra slag, när jag såg lärkan komma flygande inifrån land…

…för det  kunde  ju  vara en fältpiplärka…

…men det var en sånglärka…

. ..kanske nästa gång.

Ett UFO ?

…sakta, sakta  förlorande höjd på sin färd…

…mot den svenska Terra Firma.

Sekunder innan touch- down

…landning efter kanske 24 timmars flygning…

Du ser att ballongen var inte stor…

Tillverkad i USA av Pioneer Balloon Company i Wichita.

Här ser du stjärnan.

Inte direkt någon “Raging Sea”  eller “Dire Straits”,
som engelsmännen benämner det
under vår dag vid Tönnersa Strand vid Laholmsbukten..

Den barnvagnsformade ballongen.

Tussilagoblommorna hoppade yrvaket upp ur marken stimulerade av det plötsligt varma vädret.

Står bäst där den växer !

Sjöfågel sträcker.

Ejderhannnar  i friardräkt.

Strand (st)rövare

Fyndig eller ?

“For a handful of shells”,   för att travestera Sergio Leone .

Sigvard och Sigrid strandskata springer stressade sökande i strandkanten…

…för att sedan ta en flygtur på låg höjd.,

En ung besökare med spring i benen på stranden i
det varma vädret.  För oss som är lite erfarna,
kommer jag, då jag ser bilden, att tänka
på reklampojken på Solstickans tändsticksask
genialt tecknad av Ture Nerman.

Sträck

Ett av SAS  inrikesplan kommer som vanligt  sträckande
under tidig  vår på väg till till sin häckningsplats.

Sand finns det…då behöver man bara hink och spade…och ett 4-års barns fantasi
för att kunna skapa sina egna  mästerverk.

Våra strandskator flyger rote med synkade vingslag.

En viktig detalj…kaffekorgen.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

FÖLJ MIG BAKÅT TILL DETROIT, MICHIGAN 1948…

 

 

… och se en dokumentär från AMA 

  sponsrad av Plymouth Motor Corporation

 

 

Ännu ett tidstypiskt modellflygdokument från just efter kriget.

Intresset för modellflyg var stort vid denna tid, människorna i
USA hade fått bättre ekonomi och tillgången på byggsatser, material
och ritningar var bättre.

Det var en andra pionjärtid helt enkelt. Vi ska inte glömma, att det var
vid denna tid,  linflyget tog fart och spred iden om i någon mån
kontrollerbart  modellflyg i vida kretsar.

Det som riktigt väckte mitt modellflygintresse, var just linflyget, för man
kunde ju på ett sätt påverka och flyga sin modell. Det var ju nästan,
som om man satt i cockpit och flög…

Ta dig tid att se på filmen. Den är det värt ! Det är ett fint tidsdokument
om människor, bilar och modellflyg 1948, då optimismen kommit tillbaka
efter det för många länder förhärjande världskriget.