Kategorier
Väder och vind

HÖGTRYCK

 

 

 

 

 

 

Stabilt väder över Skandinavien nu.

 

 

 

 

hogtryck

 

 

Så här ser väderkortet ut beskrivande trycket över oss.

Det ligger stabilt och enligt yr.no kommer det att ligga över oss
i ytterligare minst 8 dagar. Det enda som sker är att det rör sig lite
nord eller lite syd, vilket kan släppa in lite nederbörd.

Annars ligger högtrycket som en medeltida fästningsmur och
stoppar alla lågtryck som försöker tränga in.

Alltså närmaste 8-10 dagarna stabilt och nästan inget regn.

Vindar från NO-OSO

såedemede !

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

DU HAR EN FIN DAG I DAG OM…

 

 

 

 

 

…du har förmånen att vara medlem i SMOS,

Sveriges Modellflygares Oldtimer Sällskap därför…

 

 

 

 

 

 

 

1-img_0046

 

 

… i dag frasade ett nytt nummer av Sveriges bästa modellflygtidning
ner i brevlådan.

Oldtimer, som tidningen heter,  får du om du är medlem och det kan du bli här.

Den är mycket läsvärd med artiklar av framstående och kunniga skribenter
med livslång erfarenhet av friflygande modellflygplan.

Man lär sig ständigt något nytt, efter att den blivit läst.

 

 

2-img_0053

 

Kategorier
Naturbilder

STENRIKET

 

 

 

 

 

 

I stället för att sväva på lätta vingar idag…

 

 

 

 

 

 

22-27-_dsc3572

 

 

 

…blev det något mera tungt marknära…och höstlikt.

Jag hade sett  stora mängder flyttande tranor häromdagen och
beslöt
att åka till ett “säkert” ställe för tranobservationer.

Naturligtvis medförande en modell.  så jag förhoppningsvis skulle
kunna klämma bilder på fåglarna från modellen…

Väderläget just nu domineras av ett mycket kraftigt högtryck över
Skandinavien,
som kan nå 1045-1060  hPa, vilket är nära rekordet.

Det högsta lufttrycket som uppmätts i Sverige är 1063,7 hPa.

Lufttrycket är det tryck luften ovan jordytan utövar. Högtryckets
vindar roterar medsols på norra halvklotet,
vilket ger oss envisa
ganska kraftiga vindar nu från NO-SO.

Inte så där superbra för flygning…

Nå, jag gav mig iväg och var på plats öster om Halmstad kl 0900.

Inte en trana…men eftersom platsen är vacker,  såg jag mig omkring.
Märkligt inga tranor fanns här, då det är en vanlig rastplats och också
häckningsplats för strötranor.

De enda fåglar jag såg,  var korpar,  som flög omkring högljutt
knarrande,  så det ekade mellan bergknallarna,  då de bevakade sina
skogsrevir.

Efter fruktlöst spanande flyttade jag på mig,  som du ser på mina bilder.
Men det fanns lika lite tranor där ! Den enda fågel jag såg,  var en
björktrast
flygande mellan björkarna.

Eftersom jag inte såg eller hörde en enda trana,  gick  jag jag en lång
runda och
tog lite bilder. Platsen är en vacker höglänt mossmark med
berg i dagen.

Där berget går i dagen har man en trianguleringspunkt
från Lantmäteriet. Alltså en punkt noggrant uppmätt med triangulering.
En trianguleringspunkt i ett berg ser ut som en triangel med en punkt
i mitten.

Det var detta man använde för vid kartering,  innan gps blev allas egendom.

Marken är överströdd med,  kan vi kalla det, flyttblock. Både stora och små.
Dessa flyttblock som kanat under inlandsisen eller i inlandsisen under dess
utbredning och tillbakadragande. Fältet med dessa flyttblock är ca 20 km
långt.

Mycket intressant att se på blocken, som består av granit och gnejs, hur
de påverkats
av transporten.
De är alla mer eller mindre rundade i kanterna efter att ha utsatts
för friktionen
mot mark och andra block. Du kan också se ränder i blocken,
som uppstått,  då
blocken suttit infrysta i isen och skrapat mot underliggande
berg eller större
stenblock.
Tänk efter vilka krafter som var i rörelse ! Som kan skära ränder i granit/gnejs…

Stenblocken kan också vara rundade,  om de transporterats av de ofantliga
isälvarna,
som skapades av det avsmältande istäckets vatten. Det var ju
isälvarna,  som skapade
våra moränåsar,  då isen drog sig norrut. Det som
återstår av inlandsisen,  är
glaciärerna i vår fjällvärld.

Om du vistas vid våra kuster,  kan du på stenhällarna se den typiska
stöt- och läsidan.

Här är mycket vackert och ni kan se på skylten,  var det ligger,  25 km öster
om Halmstad
just vid sidan av vägen mot Ljungby.

Säregen natur och sällsynta växter.

Nu blir det bilder om sten, en mosse och hösten. Men inga bilder på
modellplan eller tranor.
..

Jag skrev rubriken “Stenriket”,  för jag kom att tänka på Wilhelm Mobergs
storslagna epos om
Kristina och Karl-Oskar. Karl-Oskar som var härskare
i sitt eget stenrike  Korpamoen i Ljuders socken Småland.

Häng med mig på en liten  höstvandring…

14-39-_dsc3664

Ett kargt men ändå frikostigt landskap.

17-55-_dsc3751

Tänk dig  denna sten infrusen i isen, som rör sig mot underlaget,
så förstår du ränderna i ytan.

18-59-_dsc3786

Ytan av en häll som är tillknackad av passerande stenblock .

19-60-_dsc3800

 

20-78-_dsc3954

Tänk dig vilka krafter som krävs, för att skapa dessa räfflor i gnejsen…

21-89-_dsc4027

Det stora blocket till höger tycker jag liknar ett rynkigt huvudet på en flodhäst…
…och stenen till vänster får mig att tänka på en på sidan vilande sjöelefant…med lite fantasi.

23-52-_dsc3733

Innan man hade elstängsel eller taggtråd, då byggde man gärdsgårdar för att hålla
inne kreaturen.
Försök förstå hur  mycket  arbete som lades ner ! Utan andra
maskiner mer än de mänskliga musklerna och viljan !

10-24-_dsc3553

Du ser kanterna är rundade…

11-31-_dsc3610

Tur man inte hade näsan i kläm här…

 

13-37-_dsc3638

En mot marken slipad häll.

15-47-_dsc3710

16-51-_dsc3730

24-67-_dsc3860

Här finns inte en rak stam högre än 3 meter. Vinden håller tillbaka höjden
och det se ut som björkarna
knäar för att slippa vinden, då platsen ligger högt och utsatt.

01-02-_dsc2492

Det enda flygande väsendet jag såg. En björktrast.

02-07-_dsc2516

“Där uppe  finns inga tranor”,  säger denna vän
av ordning, i det han pekade uppåt

03-13-_dsc2546

Enarna blir inte höga innan vinden knäcker dem.
Sen blir de nersågade och blir stående många år på grund
av sin motståndskraft mot röta som en skulptur i lingonriset.

04-19-_dsc2638

Det enda som flög på högre höjd än 100 m över mig.
En Airbus enligt FlightRadar på ifånen.

05-65-_dsc3846

Sista chansen att plocka lingon…

07-69-_dsc3874

…eller blåbär…

08-76-_dsc3919

Ljungen som torkade bort tar chansen och blommar nu istället…

09-85-_dsc3994

Lingonen blommar om…kanske tack vare regnskvättarna som kommit efter årets torka.

Vi har nu ett stort nederbördsunderskott i Sverige. Minns att domedagsprofeterna
i samband med FN:s konferens om
global uppvärmning i London lovade,  att vi skulle
drabbas av 
enorma nederbördsmängder i Sverige…jaja, den som lever får veta.

1-96-_dsc4089

 

Kategorier
Okategoriserade Termikflyg

HÖSTSÖNDAG

 

 

 

Svamp hittade jag ingen men…termik.

 

 

 

 

 

18-_dsc2024

 

 

Redan klockan 8 i söndags 2. Oktober var vi ute i svampskogen,
på sådana
ställen , som jag påstod var säkra kort…

Inte var det säkert !  Det var knalt. Troligtvis var markerna redan
dammsugna av andra plockare, som har mer ambition,  än vad
vi (jag) har…

Resultatet blev 13 Karl Johan…och… man får vara glad åt det lilla,
som flickan sa, då hon hoppade kråka i sparrisåkern…

Så jag gjorde det enda vettiga i det fina vädret. Jag packade bilen med
modellflygmaskinen och åkte och flög termik.

Dagen var en typisk höstdag med nästan heltäckande molntäcke. Dock
tittade solen fram då och då,  tillräckligt mycket för att få fart på termiken.

Vilket inte minst de flera hundra ormvråkar utnyttjade,  som passerade
mitt
flygställe.
Fast det var jobbigt för fåglarna. Det var ostlig vind och varje

termikvarv drev fåglarna ut mot kusten. Så det blev att kurva upp sig
för att sen glida
åt sydost för att kompensera avdriften. Molnbasen låg
relativt högt ca 1100
m, vilket fåglarna utnyttjade.

Jag såg också på avstånd flyttande tranor. Fast de hördes mera än de sågs.
Deras grova röster hörs halvmilalångt.

Min modell, gissa vilken,  HyperAvan var nylagad efter landningen i
grantopparna i tisdags
.

Den flög i alla fall lika bra som förut,  vilket är  det viktiga.

Första start 1000 och sen flög jag med en paus till kl 1400.

I pausen försökte jag fotografera några av alla flyttfåglarna,  som drog
förbi i tusental. Mesar och finkar. Men det är inte lätt.

Naturen håller på att hänga av sina gröna kläder nu. Den tar på sig
mera explosiva färger,  vilket  lyfter upp sinnet på den,  som har lyckan
att kunna vistas  ute i naturen.

Hösten är en härlig tid !

Termiken var inte stark,  men över 150 m var den  utbredd. Det steg
med 0.5 – 1.0 m/sek.

Det räcker för mig. Jag har inte bråttom,  där jag sitter och njuter i Biltemastolen !

Nåväl, lite bilder som vanligt…hoppas ni orkar med det…

03-_dsc1794

Klart att starta

04-_dsc1802

Nya överrockar på träden nu…

05-_dsc1856

Nyreparerad vingspets och nylackad kropp !

06-_dsc1861

Vingspetsen här var i konfettibitar efter att modellen fallit ner från den höga granen.
Det enda som var helt i spetsen, tursamt nog, var kolfiberstripsen och kolfiberbalken.

01-_dsc1825

Naturen har tagit ny sats och Baldersbrån kör igång en ny blomning.

02-_dsc1834Björkdungen brinner med gula lågor

07-_dsc1864

Eklöv som lagt sig tillrätta

08-_dsc1897

Denna bilden var marig att ta med ett 300 mm zoomobjektiv utan stöd.
Eftersom jag ville ha fokus på daggdropparna som fastnat i håren…men det blev sådär.

När jag ser detta, tänker jag på detta projektet. Se gärna på denna videon,
som är intressant. Tänk vilket bättre liv människorna där fick ,  tack vare en
ingenjör i USA som fick en ide…

09-_dsc1906

Varje “stav” här blir en blomma så småningom

11-_dsc1942

Jag tycker bilden har en aning om kommande kallare tider…
till och med stenarna såg ut att stå och småhuttra.

12-_dsc1947

…fast insekterna…

13-_dsc1953

…har fullt upp.
Som sagt bilden tagen med ett 300 mm zoom på två m avstånd.
Svårt att hålla stilla. Blomman 20 mm stor.

14-_dsc1958

Flera hundra vråkar passerade…

15-_dsc1983

…på sin resa söderut…

16-_dsc1992

Bilderna tog jag på 175m håll.

17-_dsc2021

Utsikten mot Hallandsåsen antyder höst.
Vindkraftverken syns bra. De har vandaliserat  kustlandskapet i Laholms kommun.

19-_dsc2134

Dessa förbiflygande småfåglar är svåra att plåta.

20-_dsc2206

Det passerade tusentals av olika arter.

21-_dsc2354

Hej sa han, jag har inte tid att stanna och prata !

DCIM206GOPRO

Japp, dagens första start av två !

DCIM206GOPRO

Ni ser jag har ganska liten propeller på modellen…

DCIM206GOPRO

…det är för motorn är liten. Min HyperAva är en segelmodell, inte en motorkärra !

DCIM206GOPRO

Intrimning…fast det behövs inte på denna väl flygande modell !

DCIM207GOPRO

Final – full aerodynamisk broms…

DCIM207GOPRO

…snart…

DCIM207GOPRO

DCIM207GOPRO

Perfekt

DCIM206GOPRO

Självklart är jag nöjd !

DCIM206GOPRO

3 timmar i termik i dag !

DCIM207GOPRO

En hängiven modell – FLYGANDE pensionär  :=)

10-_dsc1933

Blåklockan pinglar ajö,  ajö till oss och sommaren.

 

Kategorier
Flyghistoria Okategoriserade

SVEDINOS BIL- OCH FLYGMUSEUM

 

 

 

 

 

Eftersom det är två år sen jag besökte museet,
är här en uppdatering.

 

 

 

 

1-_dsc3529

 

Att driva ett så stort museum som detta är ingen lätt uppgift.
Det kostar mycket pengar att hålla det i skick,  så det visar objekten
på ett bra och pedagogiskt sätt.

Man måste idag som privat museiägare försöka påverka så många
sinnen som möjligt hos besökaren,  så den får mycket information
presenterad . Den tid då man kunde ställa upp ett plan och inget
annat, de tiderna är förbi.

Besökaren i dag vill ha objektet visat med rätt ljus, kanske tidsenlig
musik, en tv-skärm med dokumentärt
av objektet osv.
En stor tv-skärm ca 50 tum där man kan välja mellan
filmer till olika
plan hade ju varit en möjlighet.

Sen ska den besökande ledas i sin genomgång. Han ska alltså följa en
viss väg,  där han får objekten förevisade på ett sätt som skapar sammanhang.
Alltså inte en propellerkärra från 1934 efter en AJ-37 Viggen…

Men knuten i det hela är naturligtvis,  att det kostar mycket pengar.

Pengar, som man i detta museums fall kanske  kunde skaffat
genom att sälja ut
70 % av bilarna, 95 % av kuriosan och 20 % av planen.
Säljer man via internationella
auktionsfirmor,  får man ut bästa priset.

Sen är ju frågan,  hur stor efterfrågan är på dessa objekt ?

Pengarna från  dessa försålda objekten kunde investeras i anläggningen,
för att göra den attraktivare och ge den en egen struktur och karaktär.

Gör man inte det,  kan framtiden vara osäker,  med  tanke på all
konkurrens som  tävlar om besökarna.

Ja, det är bara mina egna privata åsikter och inget att bry sig om…

Men hur som helst,  var jag där på sista dagen för året och jag var den
siste besökaren 2016.. Jag hade kommit
egentligen för att fotografera
Canberran, vilken har en intressant historia i Sverige.

Av ägaren fick jag tips om nyheter,  bland annat en Mig-21, vilken  de som kört
E6 söderut har kunnat se uppställd vid Löddeköpinge köpcenter .

Vidare plåtade jag den Gloster Meteor,  som håller på att renoveras.

Häng med och kolla lite bilder och framför allt,  så åk till Svedinos Bil och
Flygmuseum
i Ugglarp.

Det finns massor att se på, både om du är turist och om du är flygintresserad.

75-_dsc3353

Mig-21 med sin stora radom, som också är en luftregulator för motorn.
Planet hade ett öknamn ” Humpback”. (Puckelryggen)

74-_dsc3352

Denna Mig-21 kom ursprungligen från Ungern och sedan till Lettland tror jag.
Därifrån importerades den till Sverige.

30-_dsc3257

En sliten glasfiberkon…

29-_dsc3256

Luftinsläppen i nosen, som reglerades på de senare versionerna
med hjälp av en enkel dator,  beroende på flyghastigheten.

28-_dsc3255

Innanför glasfibern satt radarns skärm

61-_dsc3294

Kroppen bakifrån utan motor. Man kan ana det relativt lilla luftinsläppet i nosen.

27-_dsc3251

Horisontala  och vertikala windvanes i nosen givande data för attitydkontrollen.

73-_dsc3350

Inte elegant, men det funkade.  Ryska raketstolar har bra funktion.
Det har vi ju fått se,  vid alla haverier med ryska militärplan vid flyguppvisningar.

72-_dsc3349

Cockpit-layout…

70-_dsc3347

…ser ut som om man placerat ut instrumenten efter hand…

36-_dsc3265

Ser ni den gröna färgen ? Används på många ryska applikationer.

35-_dsc3264

En produkt av 60-talet.

34-_dsc3263

Mig-21 ett plan med bra stigförmåga, kunde göra 3 anfall och sen hem,
för då var bränslet slut…

33-_dsc3261

Förhållningsbestämmelser på nackstödet till stolen.
Vad står det ? kanske kontrollera säkerhetssprintarna före och efter flygning…?

68-_dsc3342

Inga försänkta skruvar här…

67-_dsc3339

…pitotrör. Lite skadligt motstånd runt om…gör inget,  vi har en stark motor…

66-_dsc3334

Enkelt och kraftigt noshjul.

65-_dsc3330Flygplan 09 från Ungerska Flygvapnet.

64-_dsc3325

Ska vi säga typiskt ryskt bygge ?

63-_dsc3316

Ledskenor på vingen för att förbättra dess egenskaper.

60-_dsc3293

Helt rörlig stabbe. Kanske man tog iden från F-86 Sabre ?

59-_dsc3292

Pilform på stabben, gav goda egenskaper åt planet.

58-_dsc3291

Jag har aldrig sett ett plan med så mycket luckor och utväxter som denna Mig-21.

57-_dsc3290

Ni ser själva…

56-_dsc3289

55-_dsc3288

54-_dsc3286

1.5 m klaff.

53-_dsc3285

Det är väl denna vyn man känner igen Mig-21 på ?

52-_dsc3283

..eller denna ? Ni förstår varför den hade öknamnet “Puckelryggen”…

50-_dsc3281

Kraftiga kolvar och kolvstänger till landställets hydraulik.

49-_dsc3280

Kolla hur man löst mekaniken till luckorna.

48-_dsc3279

45-_dsc3275

En av vapenbalkarna för exempelvis Atoll IR-robotar för avstånd upp till 3000 m.

44-_dsc3274

Rör- och ledningsdragning…?

43-_dsc3273

42-_dsc3272

41-_dsc3271

påfyllning bränsle/syrgas , markström ?

40-_dsc3269

Noshjulet

39-_dsc3268

Ledskena på kroppen. Ska jag gissa…underlätta urgång ur spin ?
Förbättra stabbens funktion ?

38-_dsc3267

26-_dsc3244

Mikojan-Gurevitj MiG-21 ser aggressiv och snabb ut !

14-_dsc3229

Plåtren Gloster Meteor  SE-DCC

24-_dsc3242

Cockpit

23-_dsc3241

Hade man kört ett varv med ett uppfräschningsmedel, hade det sett mycket bättre ut…

22-_dsc3240

Samma kringla på spaken som Spitfire hade

21-_dsc3239

20-_dsc3238

Luftintaget till motorn

19-_dsc3237

18-_dsc3236

Nosstället

17-_dsc3232

15-_dsc3230

Lång och kraftig huv.

13-_dsc3228

12-_dsc3224

11-_dsc3223

10-_dsc3221

Vingfastsättning

09-_dsc3220

klaff…

08-_dsc3219…tvådelad.

07-_dsc3218

Motor till Gloster Meteor en Rolls-Royce Welland turbojet 

78-_dsc3468

Dessa instrument fanns i en P-51 Mustang

77-_dsc3466

Så här ser huvudinstrumenten ut på en Mustang

76-_dsc3410

Just precis, en Rolls Royce motor.

Kategorier
Kuriösa modellflyghistorier

SÄG INTE ATT INGET HÄNDER, DÅ JAG MODELLFLYGER…

 

 

 

 

 

För mig tycks alltid nåt oväntat hända…

 

 

 

 

 

 

4-05-_dsc2760

 

 

 

Som till exempel i går, då jag var med en kompis för att bese en
jordbruksfastighet.

Innan vi kom fram till gården,  sa han,  att jag  kan parkera vid
vägkanten om jag vill flyga.

Det hör till saken,  att det var utomordentligt fint termikväder,  där vi var.

Temperatur ca 21 grader, sol och 3/8 Cu i skyn. Vinden var Noll (0).

Så jag svängde av vägen lite och enligt Murphys Lag sluttade vägrenen
brant, så 
min bil hängde sig på tvärbalken i fronten… Vi kunde inte få
bort den med handkraft,
men nu är det så,  att på landsbygden används
något som kallas traktorer. Så Bengt
knatade iväg och hämtade en
traktor med en skogskran.

Sen var det enkel match att fästa bogseröglan och vinscha upp bilen….
trodde jag.

Det gäller ju först att få dit den gängade öglan. Jag märkte,
då jag efter viss möda lokaliserat
uttaget för den,  att den gick inte att
skruva in…Bengt och jag kom samtidigt på att,

tänk om den är gängad åt andra hållet ?  Visst det var den. Sen var det enkelt.
Hans trogna Massey Ferguson drog upp min bil på nolltid.

Problem nummer  ett fixat.

Efter vi utfört vårt ärende,  skulle jag flyga igen, eftersom vi hade tid
och flygvädret 
var så makalöst fint. Vi åkte ut på en av hans vallar
och jag startade min Ava.

Problemet var inte starten, utan det var landningen. Fältet var bevakat
av två
kraftledningar och två skogsridåer.

Nåväl, efter en god stund i termiken skulle jag landa. Jag sa till
mitt sällskap
att det är svårt att bedöma höjd och avstånd på en modell
fast jag sa,  att jag är ganska van att bedöma…
Jag hade jag planerat
komma in på en baslinje i höjd med skogskanten
åkande med full aerodynamisk
broms och för att sen på finalen kunna
klämma ner modellen på vallen.

Allt var lugnt och enligt plan…tills min HyperAva lugnt lade sig tillrätta
på två grantoppar ! Ganska pinsamt,  då jag just skrutit med min
förmåga att
uppskatta avstånd…

Detta var dagens problem nummer 2.
Jag sa, att detta fixar vi enkelt, jag klättrar upp. Men då vi kom till granet,
såg vi, 
att träden var minst 15 m höga och såg ut som flaggstänger.
Alltså inga grenar
jag kunde klättra på. Skulle jag komma upp krävdes
en lång stege.

Alltså beslöt vi,  att än en gång hämta traktor och vagn. Vagnen lastad
med en lång stege
som vi tyckte, en flagglina och en 5 m lång klen bräda,
som det var meningen 
jag skulle “peta” med,  då jag stod längst upp
på stegen.

Vi monterade stegen, reste den och jag klättrade upp, bara för att
konstatera vi hade behövt
minst 5 m stege ytterligare.

Modellen låg löst vilande på två grantoppar. HypeAva har ju 4 m spv,
så den är ganska
stor.
Jag tog flagglinan klättrade upp i ena granen med hjälp av ca 10 m stege
och fäste linan runt stammen.
Sen drog jag ut linan till traktorn och
fäste linan i traktorkranens krok.

Bengt tog hem på kranens wire och det knakade i träden.
Emellertid så töjde sig flagglinan,
så vi beslöt att dra krok med wire
direkt till trädet.

Men då Bengt släppte pressen på trädet,  märkte vi att det
rasslade uppe  i grantoppen.

Jag sa spänn en gång till och släpp sen. Det gjorde han och min Ava
rasslade ner mot marken.

Stor glädje naturligtvis. jag sprang bort till modellen och kollade skicket.

Jag befarade ju klädselskador,  då den ramlade ner flankerad av torra
spetsiga grangrenar.

Den enda skadan uppstod,  då det slog ner på vingspetsen. Vingspetsen
fick en liten skada,
som är lättlagad. Jag måste klä om ca 15 cm, sen är
det bara att flyga igen.

Ännu en gång bevisade Massey-Ferguson med skogskran sitt värde
för en modellflygare !

Hade vi inte haft traktorn,  vet jag uppriktigt sagt inte,  hur jag skulle
fått ner min Ava.

Nu blev det kraftiga vindar dagen efter, så troligtvis hade den blåst ner.

Det jag ska minnas av denna dagen,  är ju att jag ska inte glömma att
medföra en traktor med
kran,  då jag ska flyga på nya platser…både för
att bärga bilar och modeller.

Men härlig flygning fick jag i alla fulla fall !

Lite bilder blev det

1-01-_dsc2737

Ett idiotiskt ställe att fastna på…fullständigt onödigt.

2-02-_dsc2747

Kavalleriet på väg med undsättning

3-04-_dsc2757

Bengts gamla Massey Ferguson

5-07-_dsc2774

Utan denna gamla kran hade inte dagen blivit vad den blev !

6-08-_dsc2781

Kopplat och klart.

7-09-_dsc2792

Klart.

8-10-_dsc2797

…och traktorn ställdes in för denna dagen…trodde vi ja !

01-_dsc2834

Fältet där jag skulle landat. 100 m långt. Till vänster kraftledningen,
rakt fram granridån och till höger en likadan granridå. Så åkern var välbevakad !
Ser ni granarna bakom traktorn ? 15-16 m höga utan grenar !

DCIM211GOPRO

Bengt förbereder traktorn för ännu en insats.

DCIM211GOPRO

Som sagt, en traktor med skogskran utrustad med 30 m wire
bör ingå hos varje termikflygares basutrustning…

DCIM207GOPRO

När modellen låg i grantopparna startade jag min Gopro med ifånen,
så så här såg det ut då jag topplandat…

DCIM210GOPRO

Här börjar nedfarten för min gamla HyperAva…

DCIM210GOPRO

…allt dokumenterat av min gopro…

DCIM210GOPRO

…nedåt går det…

DCIM210GOPRO

..ganska lugnt och försiktigt…

DCIM210GOPRO

           …snart…

DCIM210GOPRO

Där satt modellen efter en ganska långsam nedramling från granarna…

14-_dsc2817

Ni ser att granarna var höga !

15-_dsc2832

Traktorn lastas slutligen i kvällssolen  för denna dagen !

Kom inte och säg att termikflyg är händelselöst !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Motorsport

FALKENBERG CLASSIC-2016

 

 

 

 

Hette klassen inte för många år sen,

” Standardvagnar upp till 2000 cc” ?

 

 

 

09-_dsc2159

 

 

 

 

Detta är den klass,  som jag personligen hade mest minnen från.
Bilarna var bekanta och att dessutom få träffa en förare, som redan
1964 låg på topp och som jag såg första gången 1964, Erik Berger
som är 91 år ung. Det är en upplevelse.

På 70-talet hette det Escort BDA och jag minns många dyra motor-
ras på Ring Knutstorp. Bosse Emanuelsson med sin Timex-sponsrade
Escort var väl den bil som drog uppmärksamheten, då hans stall var
det mest professionella vid denna tiden. Bosse bytte bil sedermera
till Ford Capri. Det var 1974. Sen sadlade han om till hästar…

Jag har flera hundra bilder på dessa bilarna från Falkenberg, men jag publicerar
ett urval. Vann gjorde “Myggan” Eriksson med sin Escort. Han sa till
mig att hans motor kostar en halv miljon och hans gräsmatta hemma
är en halv m hög, då han inte har tid att klippa på grund av tävlingsverksamheten.

Det kallar jag en hängiven förare, som lever ut sina drömmar !

Här kommer bilderna och de blir blir de sista ? från Falkenberg Classic-2016.

Vi ses nästa år !

23-_dsc9768

Vinnaren Rolf “Myggan” Nilsson. En ungdomlig pojk på 71 år.

18-_dsc9687

14-_dsc9666

05-_dsc2124

06-_dsc2140

13-_dsc2174

1-_dsc9666

36-_dsc2150

Erik Berger har fått en smäll på näsan…

5-_dsc9683

01-_dsc2097

03-_dsc2119

04-_dsc2120

07-_dsc2150

08-_dsc2151

10-_dsc2169

11-_dsc2171

12-_dsc2172

16-_dsc2211

35-_dsc2099

035-_dsc9622

31-_dsc1970

030-_dsc9529

29-_dsc1902

28-_dsc1894

028-_dsc9486

024-_dsc9457

021-_dsc9444

019-_dsc9438

012-_dsc9416

02-_dsc2111

14-_dsc2177

040-_dsc9672

33-_dsc2090

20-_dsc9701

19-_dsc9698

15-_dsc2207

037-_dsc9635

036-_dsc9626

033-_dsc9613

031-_dsc9541

023-_dsc9455

022-_dsc9446

014-_dsc9420

13-_dsc9613

011-_dsc9415

10-_dsc9054

09-_dsc9050

008-_dsc9407

12-_dsc9611

En P 1800 med modern hjulupphängning och en vass turbomotor, det hade varit något att ha…

011-_dsc9415

10-_dsc9054

06-_dsc8922

30-_dsc1938

Saab Sonett. Tvåtakts räserbil…

013-_dsc9419

08-_dsc9005

Som jag brukar säga, man ska köra så det ryker !

013-_dsc9419

026-_dsc9473

En Prinz från NeckarSuhlUlm…

020-_dsc9441

009-_dsc9409

034-_dsc9615

Lite japanskt  029-_dsc9518

018-_dsc9432

005-_dsc9348

Lotus Cortinor

007-_dsc9364

027-_dsc9476

010-_dsc9413

    22-_dsc9766

Denna mercedespiloten gasade verkligen på…

3-_dsc9674

4-_dsc9678

…men det var lite överstyrt.

017-_dsc9431

Opel Ascona. Många grabbars första bil. Tacksam att trimma för hyfsade pengar.10-_dsc9462

07-_dsc8957

Dollargrinet….

04-_dsc9346

…men med de ljuddämpade motorerna i dag…

04-_dsc8862

..Kunde man lika gärna kört med en 4-cylindrig Ford Anglia motor från 1954…

03-_dsc8861

…därför en V-8 motor ska mullra !

02-_dsc8840

Men kan man inte mullra kan man sladda…

01-_dsc8822    05-_dsc8896

Ingen V-8 här utan en inline 4:a. Den gick nästan lika fort som de stora Fordarna…

01-_dsc9335

006-_dsc9362

  17-_dsc2213

Det kommer nog ett inlägg till med bilder…

Kategorier
Old Timer flyg

ÄR INTE DETTA VACKERT ?

 

 

 

 

En friflygande modell ,  som är ett resultat

av byggarens arbete och trimning .

 

 

 

 

 

 

 

 

Man säger ibland att “Allting går med elektricitet”….men här går det med gummimotor !

 

 

 

 

 

Jag kunde inte låta bli att bädda in denna  filmen.

Den symboliserar det mesta,  jag känner för modellflyg.

Så luta dig tillbaka och lev dig in i flygningen !

Kategorier
Okategoriserade

GÅR NI MEST I CIRKLAR ?

 

 

 

 

 

Lugn, ni är inte ensamma…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

“At the 2016 Control Line World Championships, held in Perth, Australia,
Paul won the F2A World title with a speed of 304.3km/h, adding the
World title to the European Championship title that he currently holds”.

Kategorier
Okategoriserade

KUSTHANG 20 KM LÅNGT

 

 

 

 

Vilken tur man har tillgång till ett sådant  flygställe

 

 

 

 

 

08-10-_dsc1574

 

 

 

Att ha en fint hang, som täcker den vanligaste vindriktningen,  är ju
på sitt sätt en lycka. I alla fall om man är en aktiv modellflygare.

Vilket jag är.

Jag har skrivit om Tönnershanget, 20 km långt,  flera gånger och lagt
upp troligtvis 400 bilder,  men jag vill bara framhålla , att det blir bättre
och bättre.

Efter hårda vindar med högt vattenstånd har dynkanten eroderats och
skapat en nästan vertikal kant. Nu efter ungefär ett år, har den vertikala
kanten eroderats till en ca 35 gradig lutning. Vad som också bidragit till
omformningen,  är vindens arbete med att transportera sanden från havet
upp mot kanten. Sandflykten är som ett Paternosterverk.

Häromdagen, mellan alla andra aktiviteter och jag säger bara, tro inte du
har lite att göra som pensionär för mina dagar räcker inte till, var jag  ute
på en fotosejour och såg att vinden var väst. Så vad var bättre, än att ta en
modell och åka till ovan beskrivna hang…

Eftersom vinden var ca 3-4 m/sek tog jag en lätt modell med mig.
Före jag åkte fäste jag streamers på framkanten på Spiriten för att kunna
filma strömningen över vingen under olika anfallsvinklar.

Det var perfekta förhållanden vid stranden vad gäller vindstyrkan, men
det blåste ca 15 grader från Norr…Vilket inte är ett problem, då hanget
vrider upp vinden just vid kanten och det är där jag flyger.

Jag märkte omedelbart att min Spirit var baktung. Dels på grund av
kamera
och hållare och framför allt beroende på att jag glömt lägga i
en blyvikt på
45 gram i nosen efter att jag lött om acken…

Den felaktiga tyngdpunkten gjorde att modellen naturligtvis blev
mycket
snabbare i rörelsen då den vek sig efter en överstegring.
Förutom att den blev
orolig och ville pitcha upp/ner.

Men jag höll ut i 20 minuter och det blev en film. Som jag sade i mitt
inlägg
med min HyperAva är min film inte ett akademiskt arbete,
utan ett litet försök till  förevisning
hur det ser ut genom ett
empiriskt försök.

Efter filmning av strömningen över en profil, flyttade jag kameran
till nosen
för att filma och ge lite tips,  hur man flyger nära kanten vid
sned anblåsning på
ett lågt kusthang.

Att flyga på ett lågt kusthang och ligga på så hårt man kan, oavsett
modell,
är befrämjande för adrenalinproduktionen ! Det är en mycket
spännande
upplevelse generellt sett, eftersom du flyger med till synes
små marginaler.
Du belastar din
modell i svängarna max och du flyger en halv meter
mellan din vingspets
och kanten.

Dessutom icke att förglömma , är det faktum,  att du har din modell
nära dig.

Du passserar dig själv på kanske en meters avstånd, varför även en
modell,
som inte tillhör klassen F3F skapar spänning.

Hur man flyger,  försöker jag förklara på den hastigt moviemakade
filmen.

Jag har  personligen någon erfarenhet av hangflyg, då jag kontinuerligt
sen
1972 år flyger hang. Så ni får lita på mina råd.

Det blev lite om brädsegling med drake också. Heter det så ?

Kolla mina filmer längst ner på sidan och flyg med !

 

 

 

01-01-_dsc1492

Bilden tagen från vågbrytaren Halmstad. Landtungan till vänster Torekov. Avstånd 25 km.
De böljande bergen i bakgrunden är Kullaberg på andra sidan Skälderviken. Avstånd 40 km.

03-03-_dsc1507

Hanget vid Tönnersa Strand där jag flyger.
Allt sett från Halmstad vågbrytare.

04-04-_dsc1511

Del av hanget och Lagoset. (Ån Lagans mynning) till höger).

05-05-_dsc1521

Här kommer en ocklusionsfront glidande.

09-11-_dsc1584

Hovs Hallar och en drake sett från Lagaoset.

10-12-_dsc1592

Man höll tydligen på med en skolverksamhet med brädseglare.

11-13-_dsc1600

Mannen som gör som lopporna…lever på hoppet.

12-14-_dsc1611

Hur överlever dessa örter och hur  kan de producera sådan blomning i slutet av September ?

13-15-_dsc1614

Jag vet inte,  vad de heter just nu, men jag ska kolla i floran och återkommer.

14-19-_dsc1648

Ooooo! säger detta strandmonster då han blir överspolad…

15-22-_dsc1687

De relativt okända Lagaosgirafferna vid stranden.

16-23-_dsc1692

…de ser lite fnasiga ut eller ?

17-26-_dsc1729

Snyggt färgval på seglen

06-08-_dsc1531

Nu blommar det…

07-09-_dsc1551

…eller ?

Videosnuttar om hangflyg nedan

 

 

 

Strömning över en Spirit Elitevinge

Hangflyg med lite tips

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

SMOS HÖSTTÄVLING FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMER MODELLER

 

 

 

Ett glädjens budskap för alla flygentusiaster.

Hösttävlingen för friflygande OT-modeller genomförs i Gendalen.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Jag fick ett mail från en av redaktörerna på vår tidning enligt nedan:

SMOS HÖSTTÄVLING 2016-10-15

 

 

 

 

Med reservation för att OLDTIMERS nästa nummer  kommer
att nå medlemmarna senare än anmälningsdatum, så publicerar
vi inbjudan från MFK Sländan till denna tävling, som kombineras
med den årliga HÖSTMAXEN.

Tid och plats:                  Samling kl 1000 vid bygdegården Gendalen.

Startavgift:                     100 kr plus 20 kr per extraklass.

Klasser:                            Utöver moderna friflygklasser samtliga OT-klasser.

Kontakt:                           Lars Larsson 0709-400482.  Martin Larsson 0709-347573.

E-Post:                              ffservice@swipnet.se

Anmälan senast:             2016-10-09

Ange ert mobilnummer vid kontakt, så ni vid behov är nåbara.

Vi ses !

 

Jag tar med min nya pejlram, så vi kan leta upp bortflugna modeller utrustade med beacon.

 

 

Kategorier
Motorsport

FALKENBERG CLASSIC-2016 DEL II

 

 

 

 

Nu blir det riktigt gamla monopostobilar !

 

 

 

 

02-13-_dsc9831

 

 

 

För oss som inte har möjligheter, kanske en Bugatti finns i vår  drömvision som ovan.

En sådan Bugattibil har ett värde, efter lite googling, på cirka 2 mille om det är
en original. Är det en replika cirka 800000 kr…..

Och dessa juveler tävlar man med så det ryker…
Då jag går runt i depån och ser på de tekniska lösningarna man hade vid denna tid,
då blir jag imponerad av kunnande och innovationsförmågan hos konstruktörerna
för att förbättra bilarnas prestanda.

Det enda som gjorde mig besviken var,  att man är tvungen av miljöskäl att använda
ljuddämpare. Det känns lite,  som om upplevelsen blir snöpt.

Jag minns för många år sen,  då jag vid ett av Kvällspostens Newsrace hörde
en Bugatti,  körd av prins Bertil runt banan. Det var grejor det ljudet.
Jämför jag ljudet från en racerbilsmotor från 1930 med trafikbullret från E6…..
så är trafikbullret från vansinnet på E6 sju resor värre !

Men vi ska vara glada,  att entusiasterna visar upp sina bilar och kör så det ryker !

Kolla bilderna får ni se röken !

Förresten på en classic racing  får ni se,  hur förarna verkligen får ratta sin bil genom kurvorna.
Skulle en modern Formula I förare behöva ratta en tiondel så mycket,  hade
han klagat
och sagt att bilen inte är i balans eller dåligt körbar…

Jag kommer att publicera massor med bilder från Falkenberg Classic-2016
och allt sett med den glade amatörens kamera.

PS.

Monoposto är italienska och betyder: En ensitsig bil

 

64-93-_dsc2485

Bland förkrigsbilarna blandades in en Elva Formel Junior från 1959-1960.

63-92-_dsc2471

Bugatti T-35B

62-89-_dsc2458

Riley 9 Brooklands

61-88-_dsc2452

Ännu en Riley

60-87-_dsc2451

Riley 9 Brooklands

58-85-_dsc2446

Ettore Bugattis mästerverk !
Minns jag inte fel,  körde prins Bertil en sådan bil på 30-talet…

57-84-_dsc2441

En Elva Formel Junior.

56-79-_dsc2427

Kör man en monoposto gäller det att luta sig inåt i kurvorna…

55-78-_dsc2426Jämför detta med en modern F1 bil…

54-77-_dsc2423

Lagonda Rapier Special. Var inte en Rapier en  flygmotor…

53-76-_dsc2420

Hoppas jag gissar rätt…en Riley…

52-75-_dsc2419

Undrar hur mycket downforce denna bil utövar ?

48-69-_dsc2408

Lagondan blir omkörd av en modernare bil.

44-65-_dsc2400

Om man ser på förarens körställning…

42-63-_dsc2395

Är det en Cooper T-52 som ryker lite…

43-64-_dsc2399

En Elva i dimman…”Elva” är en brittisk parafras på det franska uttrycket
“Elle va” som betyder “Hon går”, eller på engelska “She goes”….

41-58-_dsc2385

Motvikta…

39-56-_dsc2380

                                                                                             Ser ut som föraren är på en avslappnad söndagsutflykt…                                                                                          37-54-_dsc2375

                                                                                                           Det gäller att hitta den rätta racelinjen.                                                                                                                                     

35-52-_dsc2373

    Battle on the knife edge !

31-46-_dsc2361

60-tal, med en frontmonterad motor på Elvan,
och då allt revolutionerades av Colin Chapman ,
när han placerade motorn bakom föraren, som på Coopern.

29-44-_dsc2359

Tänk att bli omkörd av denna bilen på E6…för den är ju reggad ?

25-40-_dsc9975

En racerbil i det vackra kustlandskapet.

24-39-_dsc9971

En som det tycks,  mycket koncentrerad förare…

23-38-_dsc9959

Det skiljer 30 år mellan konstruktionerna…
Den bortre bilen enligt startlista en Spider körd av
David von Schinkel…

21-36-_dsc9954

Handbroms och tuta utanför…

19-32-_dsc9941

“Tappade jag något, eller var det någon som liftade” ?

18-31-_dsc9939

Coolt

17-29-_dsc9931

Den finaste bilen. Enligt min åsikt.

16-28-_dsc9914

Tänk då denna bilen for fram över Brooklands doserade kurvor 1936…

15-27-_dsc9906

Störtbågen…låg väl i garderoben…

13-25-_dsc9892

Även på denna bilen reglage utanför sittbrunnen.

12-24-_dsc9890

 

11-23-_dsc9880

Här en bil störtbågeförsedd.

09-21-_dsc9866

Den sista generationen monoposto med frontmonterad motor.En Elva

07-19-_dsc9855

05-17-_dsc9847

Bugattin får avsluta bilderna denna gången.

Det kommer mycket mer !

Kategorier
Motorsport

FALKENBERG CLASSIC – 2016

 

 

 

Det är namnet på tävlingen och träffen

med klassiska racerbilar

på Falkenbergs Motorbana.

 

 

 

 

16-17-_dsc8690

 

Förra året besökte jag arrangemanget för första gången och fann
det mycket givande.

Eftersom jag är intresserad av OldTimerflyg, så varför inte också
av gamla historiska
och klassiska tävlingsbilar ?

Träffen pågick i tre dagar med final på söndagen. Vi var där på
lördag och söndag.

Det fina och roliga med träffen är,  att man kan gå runt,  som man vill,
i den stora depån
och prata med förare och mekaniker.

De människorna som håller på med klassisk racing är intressanta
personer, som har
mycket att berätta. De är hängivna sitt intresse
och har nästan oändlig kunskap.

Inte bara om tekniska detaljer och hur man kör, utan man har i
regel kunskaper
i bearbetning av metaller  med fräsar, svarvar,
slipar och olika svetstekniker.

En jag uppskattade att träffa och prata med, var Erik Berger,
som  fortfarande
ligger i toppen på resultatlistorna. Han är 91 år gammal
…Undrar vad jag kör
för bil om jag blir 91 ??

Bara motorn i hans Escort kostar 500000 kr….

I depån kan man gå från morgon till kväll. För har man fått
igång samtalet
med en förare och han får berätta om sina äventyr med
bilen, så är han en självgående
pratmaskin, som kan hålla på hur länge
som helst. Vi var i depån ett par timmar
pratande och och plåtande.

De första bilderna blir kylarmärken och andra angivelser av fabrikat.

Håll tillgodo !

 

01-01-_dsc8589

Ettori Bugatti

02-02-_dsc8592

Riley

03-03-_dsc8603

Klassisk instrumentbräda av borstat aluminium

04-04-_dsc8604

Jaeger varvräknare. Max 7000 varv/minut

05-05-_dsc8608

Lite skillnad mot dagens tävlingsbilar.

06-06-_dsc8614

Inga onödiga instrument, oljetryck , varvräknare och vattentemperatur.

07-07-_dsc8619

 

08-08-_dsc8630

En annan Riley

09-09-_dsc8640

Lagonda

10-10-_dsc8647

 

 

12-12-_dsc8661

 

13-13-_dsc8667

 

14-14-_dsc8671

Växellåda och kraftöverföring.
Rejäla grejor.

15-16-_dsc8676

En tidstypisk ratt.

17-18-_dsc8723

Focus Mk III Peugeot

18-19-_dsc8737

Detta är inget bilmärke, utan betyder Sällskapet Länkarna…

19-20-_dsc8749

Alla som följde Formula I på slutet av 60-talet och
början av 70-talet, känner igen förlagan till detta märke.

Fast,  ska man skoja till det lite mer,  kunde det stått:
COLD CREAM

TEAM BOGUS

Bildresultat för gold leaf team lotus

Det är ju Colin Chapmans sponsormärke
på sina bilar med reklam för en tobakssort.

Bildresultat för gold leaf team lotus

Här syns dekalen på Reine Wisells Lotus 72 1970

20-21-_dsc8762

Ratten trä och aluminium…

21-22-_dsc8763

En amerikanares instrumentbräda…
Inte så krockvänlig…

22-23-_dsc8835

Cooper S eller Cooper SS, en drömbil för oss som var 18 år då.

23-24-_dsc8844

1000 cc motor i en Austin. Dubbla Strombergförgasare.

24-25-_dsc8855

Erik Berger till höger aktiv racerförare
fortfarande på topp…ja han är 91 år gammal…

25-26-_dsc8905

En Austinmotor i klassisk grön engelsk kulör.

26-27-_dsc8974

En ärrad Opel från tidigt 50-tal.

27-29-_dsc1451

Faithorpe Racing Cars

28-30-_dsc1452

Austin Healey Sprite

29-31-_dsc1457

En Fairthorpe racersportvagn

30-32-_dsc1496

Austin A 35

31-33-_dsc1509

Austin Cooper S

32-34-_dsc1550

RALT

33-35-_dsc1556

En Nova-motor.
Ronnie Petersson körde sin Tecno med Novamotor
i F3 1969 mycket framgångsrikt.

34-36-_dsc1567

NSU…som inte många vet vad det betyder.
Läs här så får ni veta.

35-37-_dsc1573

Cooper, ett klassiskt märke både på motorer och växellådor.

36-38-_dsc1576

 

37-39-_dsc1583

Sir Jack Brabham

38-40-_dsc1587

SAAB har byggt racerbilar…

39-41-_dsc1594

 

40-42-_dsc1604

Elva Racingcars

En Elva McLaren, liknande den som Picko Troberg körde 1967

41-43-_dsc1608

 

42-45-_dsc9439

Till slut kom en glada och flög en sväng över banan

Kategorier
Segelflyg

AIRFLOW OVER AN AVA WINGPANEL

 

 

 

 

 

Wingflow at different angles of attack

with the Hyperava visulized by streamers.

 

Jag har personligen haft uppfattningen,  att de olika versionerna av Avorna har en
mycket användbar profil.
Jag kan flyga sakta utan avlösning/stall och jag kan flyga fort utan att behöva
betala sträcka med mycket höjdförlust. Vingen på en Ava är mycket effektiv,
beroende på dess allsidiga profil Ag 24- 26.

Den är effektiv att göra vad den ska och det är,  att ändra riktning och hastighet
på den passerande luften över vingen med hjälp av Bernoullis Lag.

Så jag beslöt att försöka visa,  hur det ser ut i själva verket…
Jag fäste bitar av smalt videoband vid framkanten,  för att kunna indikera flödet
av luft.

Resultatet är inget högskolearbete, men det visar,  det vi vet generellt och nu vet
hur våra Avavingar fungerar oxå.

Det som slog mig,  var att vingen fortfarande flög med den laminära strömningen
på väg att övergå till turbulent och den vek sig inte. Ökade jag anfallsvinkeln
ytterligare löste vingen av. Nu filmade jag bara ytterpanelen av vingen,  men du
ser ganska bra hur avlösningen kommer.

Först i spetsen och vid skarven mellan ytterpanel och centralvinge. Kanske
man ska bygga högvärdiga modeller med en elliptisk vinge utan skarv ?

Det andra som slog mig,  var hur snabbt vingen åter började flyga,  efter att man
minskade anfallsvinkeln.

När vingen börjar överstegras,  kan du se på streamern,  att den börjar bli orolig
och “krullas”,  innan videobanden ställer sig rakt upp.

Vid återgång till normalt flygläge, ser du att videobanden är mera raka,  eftersom
strömningen över översidan är laminär igen.
Naturligtvis har vi det turbulenta gränsskiktet och eventuell seperationsbubbla.
Dock tror jag inte,  att seperationsbubblan är något problem med Avan.
Dels på grund av högt Re-tal,  dels på grund av min “miniturbulator” i form av
en tjock smal taperemsa klistrad på D-balkens front. Taperemsan är klippt ur
Biltemas “Antihalktejp”

Slutsatsen jag drar, det är att en Ava har en profil, vilken är  så nära det bästa,  man kan begära.

Min HyperAva,  som du åkte med,  har  732 timmar i termik…

Här kommer en stor mängd bilder, som illustrerar strömningen och en video.
Jag kommenterar ett fåtal av stillbilderna, som jag klippt ur videon från min
Mobiuskamera, som är en för sitt pris 600 kr i Kina, en mycket bra kamera.

Jag glömde skriva att profilen på HyperAva är Mark Drelas Ag 24-26.
klicka på länken och läs artikeln. Mycket informativ för oss modellflygare.

Flyg med !

01-02-rec_0001-003

Här är det laminärt flöde runt vingen.
Ni ser banden är “limmade” vid bakkanten.

02-03-rec_0001-004

Här börjar det bli oroligt. Banden har släppt bakkanten ,
då den turbulenta strömningen kryper upp på profilen från bakkanten.

03-05-rec_0001-006

Här håller vingen på att lösa av helt…

04-06-rec_0001-007

Vingen stallade och är på väg att öka hastigheten och återgå…

05-07-rec_0001-008

Här en bild på en avlöst panel…

06-11-rec_0001-013

Här kan man se på banden att strömningen över vingen åter är laminär
och banden är på väg till bakkanten igen.

07-12-rec_0001-014

Ny avlösning på gång…ni ser att banden “krullar” sig…

08-14-rec_0001-016

09-17-rec_0001-019

Är det någon som undrar,  varför en överstegrad vinge inte flyger ???

10-18-rec_0001-020

Recovery och se att banden nu inte är krulliga…

11-21-rec_0001-023

12-22-rec_0001-024

Snart laminärt igen…

13-27-rec_0001-032

Flyger jag med hög nos, är profilen på gränsen att sluta funka…

14-28-rec_0001-034

…men Avans profil är bra…

15-29-rec_0001-035

..men för mycket alfa…

16-32-rec_0001-038…då blir det knapert med det laminära…

17-34-rec_0001-040

…och då flyger lyftkraften bywest…

18-35-rec_0001-041

..ser du det börjar bli korkskruvslockar på banden…

19-39-rec_0001-049

…det indikerar att en…

20-40-rec_0001-050

…rejäl avlösning…

21-41-rec_0001-051

…är på gång…

22-43-rec_0001-053…inte mycket lyftkraft kvar…

27-57-rec_0001-071

Vinge som fungerar…

28-58-rec_0001-078

Nu ska jag kurva termik med max höjdroder och balansera nosen i horisonten…

29-59-rec_0001-079

…så får vi se hur Avan klara detta…

30-61-rec_0001-082

…nu börjar det prassla…

32-65-rec_0001-089

..och så slutar vingen att flyga…

33-66-rec_0001-090

…men den återgår…

34-67-rec_0001-093

…snabbt till…

35-68-rec_0001-095

…till flygande läge igen…

37-70-rec_0001-098

                                                                    En icke flygande vinge !

SONY DSC

Kanske termikflygare inom RC-segel skulle bygga vingar med denna konfiguration ???

SONY DSC

Markku Tähkäpäs mästerverk med elliptiska vingar utan skarv.

Här är en video, jag tycker den är värd de 3.5 minuterna….för man lär sig kanske lite…

 

En videosnutt som på ett enkelt och uppenbart sätt visar begreppet “Cirkulation”.

Observera skillnaden i “flykt” då bollen inte spinner och spinner.

Kategorier
Flyghistoria

SUPERMARINE SEAFIRE

 

 

 

En av de bäst flygande modellerna

som är friflygande,  jag någonsin sett !

 

 

 

 

 

4-fullskarmsinfangning-2016-09-13-180722

 

 

 

 

 

 

Jag hittade en video på tuben, som beskrev ett antal starter med en SeaFire.
En friflygande skala modell med gummimotor med spännvidden 27 tum = 52 cm.

Seafire är kommit från Sea – Spitfire. Varför den heter Seafire, var att den var
avsedd för att vara baserad på hangarfartyg. Ni kan läsa om SeaFire här.

Modellflygaren i videon visar,  hur utomordentligt fint en friflygande modell
kan flyga. Att se dessa trimflygningar är en verklig estetisk upplevelse.

Denna kvällsflygning var nästan något överjordiskt vacker.

Några skärmdumpar tog jag från filmen. Filmen är ca 8 minuter lång
och jag kan bara rekommendera att se den i fullskärmsläge med högsta
möjliga upplösning !

Så kolla videon och dröm…

Han har lagt upp flera suveräna filmer till exempel denna.

Du finner många modeller och filmer på hans YouTubekonto.

Nedan en treplansritning av en SeaFire Mk 47 från Wikipedia.

 

1-fullskarmsinfangning-2016-09-13-193947

 

2-fullskarmsinfangning-2016-09-13-180643

3-fullskarmsinfangning-2016-09-13-180650

5-fullskarmsinfangning-2016-09-13-180730

Kategorier
Hangflyg modell Segelflyg

SVÄVA I LYFTET…

 

 

 

 

 

 

..gör jag mer än gärna med mina segelmodeller.

 

 

 

 

22-45-_dsc8356

 

                                                                                                     Välkommen käre besökare vem du än är !

Det vackra vädret med solsken och en högtrycksrygg som växt in, gav
förutsättningar för sjöbris och det fick mig till Segeltorp vid Hovs Hallar
för ett par
timmars flygning. 3 m/sek, laminär vind och solsken.

Begär jag mer ?

Nä, det var en perfekt fredagseftermiddag bland nyfikna turister.

Jag filmade lite. Finns längst ner på sidan.

Lördagen bjöd på fina Cu-moln,  som lovade termik. Vi åkte
till Tjärby
och jag fick 2.5 timma i luften med min kärra.
Att få sitta i min flygstol
i skuggan med Avan på betryggande höjd
…det bästa jag vet… nästan.

Pär flög med sin Odenman, antagligen för han ville testa sin
nymodifierade
Tarananis. Ja, till och med jag kunde flyga hans
modell med singel stick
konfigurationen.

Det var mycket regelbunden termik. Termiken släppte framför hanget
med
regelbundna intervall. Då vinden lade av på hanget, visste vi,
att en termikblåsa
bygges upp och att vi kunde förvänta möjligheter
till att kurva upp oss. Pärs lätta friflygmodell visade,  hur effektivt
den kunde ta termiken och få höjd.

Nåväl, jag började flyga kl 1000 och dagens sista landning skedde
ganska prick kl 1500.

Sen åkte jag hem nöjd med flygning och vacker natur. Samt,  att jag
varit förskonad
från termikflygarens fiende nummer ett: Sjöbrisen.

Innan jag drog hem tog jag lite bilder.

01-01-_dsc7990

Undrar,  om de som reste stenen för mer än 1000 år sen
såg samma bistra ansikte som min kamera ?

02-02-_dsc8010

Naturen tog ny sats. Blomman ca 8 mm stor.

03-03-_dsc8012

Här har två av stenarna svimmat av i sommarvärmen…

04-04-_dsc8016

Viggarna njuter i sjön.

05-05-_dsc8018

Som sagt, fortfarande ymnig blomning…

06-06-_dsc8024

Gulmåra

09-11-_dsc8070

Blicken påminner mig om den,  min lärarinna
i småskolan bestod oss med för 65 år sen…

10-13-_dsc8088

De senaste dagarnas väder har medfört,  att varm luft från Afrika
har strömmat upp mot Skandinavien,  vilken då tar upp
fuktighet från havet,  som kondenseras på mark och växter…

11-14-_dsc8096

…en utblommad växt får sina flygfärdiga frö
dekorerade med vattendroppar glittrande som diamanter…

12-15-_dsc8100

…även markkrypande örter blir överdragna med fukt, så det ser ut som frost…

1-dsc05572

Det förstår man,  varför det heter Stolt Fjällskivling,
rak i ryggen som en tennsoldat …

2-dsc05551

Min favorithimmel, såsom varande termikflygare,  i lördags.

14-21-_dsc8133

Bland andra artefakter, en avvaktande modellflygare…

17-28-_dsc8225

Rodret dikt babord !

18-33-_dsc8300

…och flytten pågår för fullt…

20-36-_dsc8307

21-44-_dsc8349

25-52-_dsc8372

Gladan, en inte alltför duktig flygare.
Lätt att kurva ifrån i en blåsa. Dessutom enkel
att locka  till piggybacking,  även om man ligger

och kurvar i sjunk !

Piggybacking kan man  översätta till  svenska med uttrycket: Åka snålskjuts.
Egentligen att rida på någons rygg. Att Piggybacka i  termik är att
utnyttja någon
annans förmåga att finna termik.

27-64-_dsc8428

För att citera författarens ord  i Radioflygboken 1973:
Lågflygning på hang, en spännande upplevelse !”

1-fullskarmsinfangning-2016-09-11-180004

Den första riktiga handboken om RC-flyg.  Första upplaga 1973.

DCIM208GOPRO

Med hjälp av min övermänskligt långa selfie-stång i kevlar och kolfiber
lyckades jag ta ovan- och nedanstående bild…

DCIM209GOPRO

13-16-_dsc8106

 

Kategorier
Naturbilder

EN TRANA OCH EN HYPERAVA ÄR NÄSTAN KUSINER…

 

 

 

 

…för de flyger lika bra.

 

 

 

 

 

25-50-_dsc7970

 

 

I onsdags var det indiansommar.
Får man fortfarande säga det i
den politiska korrekthetens förlovade land ?

Ja, det bestämmer jag själv på min blogg. Men hursomhelst var det
ett fint sommarväder med temperatur upp till 25 grader. I skyn seglade
sakta Cu förbi, ungefär med täckningen 5/8. Vinden var mycket svag
och det var termikläge…igen.

Så jag åkte och flög. Fick 2.5 timma i luften tillsammans med flyttande
ormvråkar. Luften var disig, vilket inte är konstigt,  då varm afrikaluft
kolliderar med relativt kallare luft hos oss. Jag startade vid 14-tiden
och landade
nöjd kl 17 framför fötterna.

Men enligt Murphys Lag,  låg det en bit av en trädgren,  just där jag satte
modellen…så sidorodret lossade från sitt fäste.

Inga problem,  jag har lagat och passade på att strippa klädseln på
sidorodret,
eftersom den var aningen raddig. Så nu är det i skick som
nytt eller till och med bättre.

Hemfärden gick via Öringe- Stjärnarp,  där  jag såg en flock tranor
komma
sträckande och landade för att vila över natten. Antalet var ca 50.

Då jag flög min modell,  hade jag sett två formationer tranor komma
flygande och kurva termik på sin resa mot södern.

En trana är ju i princip 2 vingar, en lång hals och två långa ben…
Den är inte uppbyggd,  att till exempel som en gås aktivt muskla sig
fram genom luften genom ren power.

Nej, en trana besitter inte  de muskler,  som krävs för detta sätt att
transportera
sig under sina flyttningar. En trana måste i likhet med
storkar utnyttja
de vertikala luftströmmarna, även kallade termik,
för att vinna höjd.

Tranan är en utmärkt termikflygare och att se 100 tranor ta en blåsa
och kurva upp sig under ivrigt diskuterande,  är en upplevelse.

Tranor är utrustade med mycket kraftig och trumpetande röst och du
kan hör de på kilometerlångt avstånd, 
då de högljutt diskuterar ditt
och datt.

Jag stannade bilen och tog lite bilder på de vackra fåglarna. Det fanns
både vuxna
och årsungar i flocken med sina föräldrar, vilket du ser
på mina bilder.

Tranan har ett för oss svenskar märkligt latinskt namn, Grus Grus…
men grus betyder helt enkelt trana.

Fåglarna häckar i Skandinavien och det inkluderar även platser i Halland.

På vintern migrerar tranorna till Spanien, Portugal, Östafrika, Indien och
Pakistan.

Så det är  en rejäl flygtur. Vill du se mycket tranor åk till Turkiet vid
Bosporen,  då det är
flyttider.

Trana heter Crane på engelska och Kranich på tyska.

Kranich är en känd segelflygkonstruktion från 30-talet i Tyskland avsedd
för dk-skolning.

OK, här kommer tranbilder, som är tagna på 200 m avstånd i skymningsljus !

01-14-_dsc7849

En vuxen trana med sina ätteläggar.

02-15-_dsc7858

Proviantering på en nytröskad åker.

06-23-_dsc7883

Vuxna fåglar

06-24-_dsc7887

07-27-_dsc7903-001

Framåt marsch !
Har ni sett,  de går i takt…nästan ?

11-32-_dsc7928

En glada slog sin lovar i luften ovanför tranorna och orsakade lite oro.

10-31-_dsc7925

                                                                                              Tranorna är gracila fåglar i luften och välanpassade.

09-30-_dsc7924

13-34-_dsc7933

SONY DSC

         Också en trana. En DFS Kranich från 30-talet på Ållebergs Veteransegelflygdag.

24-49-_dsc7969

 

23-47-_dsc7967

Fundera över hur naturen och evolutionen har kunnat utforma
vingspetsarna med
de yttre vingpennorna, vilka alla har olika
anfallsvinklar på tranan ,
allt för att minska det inducerade motståndet…

21-45-_dsc7962

 

Kategorier
Naturbilder

FLYGA EN BÅT ELLER SEGLA ETT PLAN…

 

 

 

 

 

 

…eller vad skrev jag ?

För det är  ganska likt.

 

 

 

 

 

 

 

 

07-_dsc7830

 

För ca 8 år sen köpte jag lite impulsivt en modellsegelbåt.
Det är en skalamodell av “Oracle”, som deltog i Americas Cup.
Kolla den eleganta bogvågen på bilden ovan !

Kostade ca 1200 kr med radio hos Staufenbiels, då de hade affär
i Lübeck på Schönböckener Strasse.

Båten har stått på en bänk i mitt vardagsrum och förgyllt min
tillvaron, men som  sagt,  många sjömil har den inte under kölen.

Båten hade jag seglat en gång före dagens äventyr. Då märkte jag,
den läckte.

Kan ju verka lite märkligt,  att en plastbåt läcker, men luckorna på
däck tätade inte.

Problemet löste jag,  genom att limma främre luckan med silikon
och bakre
tätade jag med tunn fönsterisolering.

Förhoppningsvis är den tät nu. Översynen inkluderade också en
ny mottagare
och ett nytt servo till vinschen,  så den kan skota
hem lättare.

Jag åkte ner till en liten sjö vid Veinge, tidigare beskriven i en
post, via Tjärbyhanget, 
där Pär flög sin Lunak.
Då jag kom dit, hade han just landat i ett träd och fått hjälp
att plocka ner den.
Vinden var aningen för klen och turbulent för Lunak idag.

Alltså åkte vi till sjön och eftersom det blåste väst,  låg sjön i lä…

Men båten skulle i sjön för en tur. Före  sjösättningen startade
jag ombordkameran,
som filmade framåt. Filmen blev hyfsad.

Men vinden var bedrövlig. Det blåste då vi låg i lä från alla håll,
utom från det jag ville.

Båten seglar mycket fint och snabbt, fast den tål inte mycket vind.

Lagom vind för den 3-4 sekundmeter. Hur som helst så seglade
jag en stund och Pär plåtade
med min kamera.

Att jag i överskriften skrev att segling och flyg har likheter,
beror på
att vingen och seglen fungerar på samma vis.
De ändra vindens riktning bakom segel eller vinge, 
så den
resulterande kraften skapar en kraft uppåt på vingen och en
kraft framåt för seglet.

Det är faktiskt roligt att segla en modellbåt. I dag kan man köpa
fina båtar,  som är klassade
för 1500 kr.

Om min Oracle är klassad,  har jag ingen aning om. Masthöjden
ca 100 cm och skrovets längd
är ca 70 cm.

Jag skulle vilja ha en båt på 120 cm längd och en mast på 170 cm,
som tål lite vind, utan
att jag behöver ta in rev på den eller byta segel.

Det är nästan lika avkopplande att segla modellbåt,  som att flyga hang
på Hovs Hallar !

Här kommer lite ögonblick från min onsdag som sjökapten.


En videosnutt kommer oxå, 
då jag editerat filmen och här kan vi
verkligen tala om en “onboard camera”.

71-dsc05541

Detta är Oceanien vid Veinge.

72-dsc05544

Och detta är Oceanen.

66-dsc05525

En pensionär ska leka…på ömma fötter bland stenarna.

1-67-dsc05527

Det sägs i visan,  att en sjöman älskar havets våg…
men här finns varken vågor eller sjömän..

68-dsc05534

Inte direkt stormbyar på oceanen i dag…

69-dsc05536

Men HiTech radion på 35 mHz styr skeppet lika säkert som,
Captain Ahab på “ Pequod” i boken om “Moby Dick”..

01-_dsc7814

Nu kom det en stripa vind…

02-_dsc7816

Seglandet var satt under sträng uppsikt av
de allestädes närvarande storskarvarna ,
vilka   satt som domare vid en konståkningsrink
och bedömde min segling…tror jag i alla fall….

03-_dsc7820

Om du undrar över,  vad det är,  som ser ut som en väska akteröver,
så är det inte öl och smörgåsar, utan det är min Mobius kamera.

04-_dsc7821

Kameran tog en ganska bra video,  som du kan se nedan.

05-_dsc7828

Lite vind igen och båten skjuter snabbt fart…

08-_dsc7831

..riktning mot land…

10-_dsc7834

…där hon gick på grund…

11-_dsc7839

…men jag kunde segla loss henne. Hade jag inte
klarat det, hade jag beordrat ut Pär i sjön för lite SAR.

56-_dsc7792

Här har hon just kommit loss.

57-_dsc7793

Oracale, som här slapp runda Kap Horn eller något annat horn.

60-_dsc7798

Ser ut som hon hamnat i Hästbredderna

61-_dsc7801

God gång för babords halsar

62-_dsc7804

…och styrbords.

64-_dsc7808

Segla mot okänd destination…

 

51-_dsc7766

Pär förklarar,  att om man flaxar med händerna
tillräckligt kraftig,  finns det goda möjligheter att man kan lyfta…

52-_dsc7771

Fast här får Pär lyfta sin Lunak, efter den landat i ett träd…

53-_dsc7779

Lunaken hade bekvämt lagt sig tillrätta  i sitt rede i trädet bakom…

54-_dsc7781

“Titta där” säger Pär,” Där är fotografen från  Excessen, 
han ska göra ett helt  mittuppslag om mitt flygande …till deras  söndagsbilaga”
Jag tror,  han sa det i all fall…

55-_dsc7788

I dag onsdag hade vi lite dimma , som sakta gled fram över den
halländska slättbygden och gjorde konturerna mjukmålade.

Kategorier
Segelflyg

TARANIS SINGLE STICK SÄNDARE

 

 

 

 

 

…det är nåt det !

 

 

 

 

 

 

13-11-IMG_0020

Klart vi var ute och tog oss en sväng i måndags.
Därför,  vi tröttnar aldrig på att flyga våra modeller !

Ostliga-NO vindar indikerade lyft på ett hang vid en liten
sjö öster om Veinge. Inget superhang, men vill du öka din
flygskicklighet,  är det utmärkt.

Här kan man inte tala om laminära vindar, utan om synnerligen
rikligt förekommande turbulens. Eftersom vinden kommer
över land, där det finns mycket hinder,  blir vinden störd och
full med virvlar av olika storlek och styrka.

Men om du flyger din modell under turbulenta förhållanden,
sätts din förmåga på prov. Dels att kontrollera din modell
och dels hålla dig uppe på ett litet hang.

Du förstår säkert,  att ett litet hang och en motor som hackar,
alltså den turbulenta vinden, det kräver en del,  för att du ska
kunna bli en  södra Hallands Ikarus.

Vinden var ca 3-4 m/sek alltså inget överväldigande och hangets
förmåga att skapa lyft,  stördes av termikblåsor i lovart.

Men dessa förhållande har ju aldrig avskräckt vare sig Pär L
eller mig, då det gäller modellflyg.

Vi menar, varför måste allt vara enkelt ? Då skulle jag ju lika
gärna stått på en åker och flugit min elseglare upp och ner som
en motorkärra…

Men jag och Pär vi är termikflygare !

Pär flög sin lätta  modell “Odenman”, som ursprungligen
är en friflygande modell,  konstruerad ca 1950 av Ragnar Odenman.
Fast han var nog mest intresserad i dag av att testa sin nya nyss
ombyggda radio.
Taranis Single Stick –  Lundqvist Edition .

Ganska imponerande namn…det finns bild på den längre ner
på denna posten. Den funkade ok och pratade nästan hela tiden…

Jag kuskade runt med min kompis Avan. Den gör vad jag vill
och protesterar aldrig. Termiken var på höjd kraftig, men jag steg
inte högre än 400 m,  då jag har problem med synen. Inget stort
problem, grå starr och jag ska få det fixat inom en månad. Nya
linser i ögonen. Sen så….

Om vi flyger på ett inlandshang,  är det en omväxling till den
vanliga hangflygningen som vid exempelvis Hovs Hallar eller Ystad.
Det krävs lite mer, men utmaningar ska ses som en chans till
någon ny upplevelse, inte som ett oöverstigligt hinder.

Jaha, vi fick ett par timmar i luften och åkte hem belåtna över
en fin flygdag med positiva upplevelser både av flygningarna
och Pär med kollen av sin sändare.

Jag tog lite bilder med min GoPro och en enkel kompaktkamera.

Flyg med !

01-01-IMG_0001-001

Pär på post…med Taranis Single Stick i handen

02-03-IMG_0003-001

Ny sändare…skapar glädje !
Speciellt,  då man byggt om den själv !

19-21-IMG_0035

En annan åldring spanar mot sin Ava i vänstra övre hörnet.

15-16-IMG_0028

Hanget-Sjön-Odenmannen

DCIM204GOPRO

Ok, två gamla gubbar, men de är inte gamla i sinnet !

DCIM206GOPRO

Varför ska det var obekvämt att modellflyga ?

03-04-IMG_0004-001

Den  nya sändaren,
Taranis Single Stick
Lundqvist Edition 2016

17-17-IMG_0030

Fast Pär är naturligtvis lyckligast, då han får flyga min Ava…

18-20-IMG_0034

…eller hur ?

04-05-IMG_0006-001

Veinges enda hav…

DCIM203GOPRO

…och Veinges enda modellflygare…

DCIM206GOPRO

…som hamnat i gröngräset.

DCIM203GOPRO

Tror du det fanns termik i dag ?

DCIM203GOPRO

Ett par bilder från kullens topp…

DCIM203GOPRO

 

DCIM203GOPRO

Olika flygstilar…och sätt att fokusera visas med kroppsspråket.

12-10-IMG_0019

Odenman med kamera på nosen.

14-13-IMG_0025

Kameran fäster man med: 1 gummiband och 2 dm Biltematejp.

20-22-IMG_0041

Förbiflygningar med min HyperAva

21-23-IMG_0047

Fotograf  var Pär.

22-25-IMG_0055Ja, där satt min Ava framför fötterna efter dagens sista fina flygning !

Kategorier
Segelflyg

BÄTTRA ATT RAMLA IN I EN BLÅSA, ÄN ATT RAMLA I DVALA I EN SOFFA FRAMFÖR EN TV…

 

 

 

…därför var jag ute och flög termik i det vackra vädret.

 

 

 

 

 

06-_DSC7732

 

 

När jag kollade väderläget kl 0700, var det molnigt och ca 17 grader varmt.
yr.no lovade växlande molnighet med risk för nån lite skur, men dock
uppklarnande.
Eftersom en splittrad kallfront passerat, hade jag skäl att
tro, att det
skulle vara adiabatiskt. Således bra med termik, om det blev lite

solinstrålning.

Jag åkte till mitt vanliga termikställe och spanade väder. Ute i
Laholmsbukten
låg ett Cb/Cumulus Congestus-moln och drev med sitt
tillhörande regn åt nord.
Över Halmstad
låg en skur.

Söder om mig klarnade det upp och jag beslöt, att montera modellen.
Det går rätt snabbt nu…att få ihop HyperAvan.  Jag har gjort det några
gånger, så det har nästan blivit ett vanemässigt handlande. I och med
det har blivit det, är sannolikheten för misstag mindre, eftersom jag inte
bryter en invand rutin.

Nåväl modellen ligger klar på alla sätt med nyladdade ackar i flygplan
och
i kameran, som jag så gott som alltid har monterad. Man vet aldrig, 
vad som kan hända,  men har jag en kamera, kanske jag får det
dokumenterat.

Eftersom vi är i början av September,  har ormvråkarna börjat att
flyga söderut
mot södra Europa eller kanske bara Centraleuropa för vintern.

Så jag satt i min stol i väntan på termik och spanade på fåglarna.
Men jag såg ju
ganska snart,  att fåglarna flög termik, så jag tänkte
varför skulle inte min Ava
klara det lika bra eller bättre ?

Klockan 1100 skickade jag iväg min modell med en tickande kamera ,
som tar 2
bilder i sekunden om utifall att…

Jag steg med motor till 75 m fick en svag och ojämn termikblåsa,
men gnetade
upp mig ett par hundra meter.

Har jag väl kommit upp på lite höjd,  är det problemlöst att hålla sig uppe.
Då är det bara att luta sig bakåt i sin flygstol och njuta.

Som jag tidigare skrivit,  så bruka jag alltid ha ett mål  för min flygning,
oavsett vad jag flyger 
och var. 


I dag ville jag se, i just detta väderläget med 6/8 Cu,  hur stora blåsorna
var.
Alltså hur stor diameter skulle mina svängar ha ? Hur mycket
skulle jag korrigera ?

Ibland tycker jag att modellen själv, så småningom,  centrerar sig
själv i blåsan, så det piloten
behöver göra, är att se till han flyger rent.


Jag testade i dag att låta modellen själv
centrera sig i blåsan.  Det vill
säga,  jag flög stora flata svängar genom att trimma min Ava till det.

Hur kan en modell centrera sig i en termikblåsa utan påverkan från
en styrande pilot ?

Fråga friflygarna de vet ! Men då jag flyger nyss ingången i en blåsa,
flyger jag på just stallgränsen. Om jag flyger in i lyft,  kommer ena vingen
att lyftas och det innebär, 
att stjärten vrider sig motsatt vingen, som går
upp och då ökar anfallsvinkeln på vingen.

I och med att anfallsvinkeln ökar avsevärt, kommer min modell att
vika sig över den upplyfta vingen.

Varför det då ? Jo,  du flög ju precis på stallgränsen och en ytterligare
ökning av anfallsvinkel, 
medför omedelbart en vikning, eftersom vingen
är överstegrade och avlösning har skett, så lyftkraften
försvann.

Nu kommer modellen att vika sig, vilket innebär,  att den “ramlar” in
i blåsan. För det var ju den vingen, 
som gick in i blåsan,  som överstegrades.

Efter vikningen kommer modellen att öka hastigheten och åter börja flyga,
om den är vältrimmad och det är min HyperAva.

Men att flyga så med en högpresterande RES-modell är oekonomiskt.
Du flyger din modell effektivare genom att
flyga den aktivt.

Men att flyga aktivt innebär inte,  att man ska veva på spaken,
som om man skulle vispa ägg. Styr med små  utslag, för varje utslag
kostar luftmotstånd,  som du ytterst betalar med höjdförlust.

Jag flyger själv med minsta möjliga utslag, därför jag flyger med kreativ
fantasi.
Det gäller,  att lite grann kunna förutse skeendet, 
dels med väder och
dels med modell.

Flyger du termik och vi förutsätter  du har gradientvind ,
kommer du,  efter att du flugit med vinden och svänger upp mot
vinden
att stiga,  då din hastighet nu är relativ högre. Då får man
vara med på höjdrodret och plocka den höjdvinst, som du kan
betala
tack vare din skenbara fartökning.

( Gradientvinden är den förhärskande “tryckvinden”   i atmosfären,
som inte är påverkad
av några hinder,)

Är du inte med i svängen,  kommer din modell, om den är trimmad,
som min är, att höja nosen,
stiga,  för att sen om man har otur vika sig.

Så flyg jämnt i varvet. Det vill säga använd ditt höjdroder att hålla rätt
nosläge.
Ett utomordentligt hjälpmedel att öka sin skicklighet med , är att ha en
variometer. Har man en TEK-tillsats,  så den blir
totalkompenserad,
då vet du exakt,  vad som händer och slipper “spaktermiken”.

Jag har i 15 år bara använt Picolario i olika versioner. De två sista
jag köpte i våras,  är av naturliga skäl senaste typen  och de kan mycket
mer, 
än vad jag har nytta av.

Picolarion, som kostar 2500 exklusive mottagare,  fungerar  perfekt tagen
rakt ur kartongen. Ändra inget i defaultinställningen som den levereras med,
då har du minst bekymmer.

Det enda du behöver göra, är att ställa in den frekvens, som passar dig.
Detta
är mycket enkelt .

Det finns säkert billigare kinesprylar, men mina Picolarios ,
av olika versioner,  har skött sig  sen 2000 utan minsta problem,
vilket gör,  att jag ändrar inget,  som fungerar bra.

Att flyga termik handlar om,  att du  har  kunskap om mikro- och makroväder.
Det handlar om att ha din modell perfekt trimmad och att veta var
modellens
gränser och kapacitet ligger. Men framför allt handlar det om ,
att öva och nöta in ditt beteende,  då du flyger i termik.

Termikflyg är fantastiskt roligt. Enkelt att komma upp nu, inget klabb
med gummirep eller vinschar utan nu använder man  elmotor,  modeller
som är högpresterande och en teknikutveckling,  som inte 
sätter några
gränser.

Ja, det var en liten utvikning….

Jag fick fina bilder på flygande ormvråkar i alla fall i min GoPro.
Efter  mer än en timma i luften landade jag för att byta acke i GoPron
och för att informera två  pensionärer i  en husbil vad gravstenarna
är för något där jag flyger.

Samtidigt gjorde jag skamlöst propaganda för modellflyget !

Efter en kort paus ny start kl 1230 och efter en ny paus kl 1345 landade
jag slutligen kl 1450.

Inget regn fick jag på mig,  utan jag hade finfint väder för termikflyg.
De stora molnen drog norrut.

Så efter lastning av min modell och tillbehör i bilen bar det av söderut
till metropolen Laholm, där man vid torget
köper lösglass 10 kr
billigare än i Halmstad !

Om jag tog bilder ? Jo, det blev 100 bilder med min Sony och min GoPro
tog 8000 i luften ! Tur jag har 64 Gb minneskort.

Här kommer några Sonybilder från min sejour vid Tjärby med min trogna HyperAva:

01-_DSC7714

Synen som mötte mig tidigt på förmiddagen. Regn ur ett Cumulus Congestus/Nimbus

02-_DSC7721

                                                                                                                                  Även över Halmstad strilar det.

04-_DSC7725

Ser ni klipporna till höger ?
Där flyger vi hang.

05-_DSC7728

Rakt fram bakom vindkraftverket ser ni till vänster om
pelaren vägen från Kattvik över åsen till Hovs hallar.

1-_DSC7743

Just där vi flyger. Bilden tog jag vid Tjärbyhanget.
Avstånd 20 km. Ser ni de markerade träden vid kanten
till vänster ? Till höger om dessa är pilotplatsen på Platån.

08-_DSC7749

Ännu en sten på gravfältet har fallit…

09-_DSC7755

…och denna är på gång att falla.

10-DSC05476

Vid 12-tiden klarnade det upp och termiken drog igång rejält.

11-DSC05491

...och bocken på Tjärbyhanget sa bara :
“Håhåjaja , att han aldrig tröttnar på att modellflyga här”…

12-DSC05506HyperAva + GoPro + Biltemastol + termik = Perfekt.

13-DSC05510

Om det fanns termik ?