En mållös promenad.
Ibland kommer lusten att ströva i naturen starkt
över mig och jag känner, att jag måste ge mig ut.
Jo, läget med covid-19 har på något sätt förpuppat
mig till ett halvmelankoliskt tillstånd.
Vi kan inte resa som vi vill och många publika
aktiviteter är inställda.
Vi känner oss lite instängda eller ?
Alltnog och emedan, resan gick till havet.
Vatten och fri horisont har alltid känts för
mig som en lisa för sinnet och ett sätt att fylla
på mitt lager av psykisk energi. (Psykisk energi
innebär för mig nyfiken livslust)
Så iväg med kängor på fötterna och kamera över
axeln.
Jag beskriver min irrfärd lite annorlunda mot hur
jag brukar. Kommentarerna blir lite utförligare vid
varje bild, så det blir lättare att knyta associationer
och väcka betraktarens fantasi.
Häng med om du har lust…
Länsstyrelsen har avverkat kryptallen, som är klassad som
en invasiv växt och rekonstruerat i naturvårdsområdet.
Det innebär, man tagit bort mycket av björk och tall. Samt att
man banat av all beväxning och blottat sanden igen till gagn
för bland annat fätlpiplärkan.
Denna vyn mot Hovs Hallar över Laholmsbukten tröttar aldrig ut mig.
Varje gång jag kommer hit möts jag av en annorlunda bild.
Lagan, havet och vinden ändrar naturen snabbare än du kan
föreställa dig. Så alltid något nytt att upptäcka.
De som aldrig ger upp hoppet om storfångsten…Fiskarna som söker
sandskädda och rödspotta. Att fiska är en utmärkt hobby, som ger mycket
till utövaren. Fiskaren får spänning, natur, väder och tillfälle och tid till
funderingar och kontemplation i väntan på hugget. En riktig fritidsfiskare
ger aldrig upp ! Jag stod och studerade herrarna som fiskade och de hade
inte ett napp. Men de var glada i alla fall !
Nu mognar det. Dessa vildnyponen går att plocka
och ta tillvara, men det är inte den sorten jag vill ha.
Här är Lagaoset. Där Lagan möter Kattegatt, finns det ingen brytande sjö.
Lagans strömmande vatten eliminerar de inrullande vågorna.
Vidare så är djupet i Lagan en avgörande faktor. Den är ca 1.5 m djup hela
vägen, vilket betyder, att de inkommande vågorna från havet inte bromsas
upp och bryter, som då de träffar botten…
…i stället bildas dessa små vågor, där ström och inkommande vågor möts.
Man skulle kunna benämna detta en sorts mini Hongkong-sjö.
Googla runt lite om du vill veta vad Hongkongsjö är.
Denna alen hade ett överflöd av rötter. Men vad hjälpte det ? Mot högvatten
och stark ström gäller det att träden har sina rötter fast förankrade i jorden.
Eftersom alen växer vid vattendrag, har den utvecklat sitt rikhaltiga rotsystem
för att kunna försvara sin plats. Men det hjälper inte alltid. Ofta kommer träd
flytande från uppströms Lagan och lägger sig i torrdocka just vid eller just
norr om Lagaoset.
Träden som ligger vid strandkanten antar de mest fantasirika former och
utseenden. Det gäller bara att ha ett öppet sinne, då du betraktar dess former,
så kan du lätt föreställa dig vilka fantasifigurer som helst. Denna ser ut som
en välbarkad urtidsödla av någon slag som genom sitt luktsinne försöker
finna nåt ätbart. Jag har tagit tusentals bilder på fiktiva djur, som
emanerar från strandade alar.
Här en sällsynthet: Ett förträat nospiggsvin, som
har huvudet aningen malplacerat på kroppen…
Lagan och havet har med vindens hjälp skapat en lagun…
En del skulle självsäkert slå fast, att här kan ni se ett resultat av den
stigande havsnivån. Men detta är en del av den vanliga och tillhörande
dynamiken vid en sandstrand av denna typ. Om två dagar kan hela lagunen
vara borta och ny sand kan ha transporterats upp till dynkanten.
Sanddynamiken är ett evigt Paternosterverk.
Här ser du hur Lagan har byggt upp sandreveln med hjälp av nordvästlig vind.
Där vågorna bryter mot strand….där avlagras sand från havet.
Ser du den relativt höga vallen ? Sanden kommer att torka för att
sedan transporteras av vinden upp mot dynerna. Slutligen tar vinden
med sig sanden över dynkanten och sanden hamnar i turbulensen efter
toppen bakom dynkanten. Så byggs dynerna upp. En process som pågår
ständigt.
Sveriges längsta kusthang. FLygbart för skärm 10 km och
är utmärkt för modellhangflyg. Västlig vind ska råda.
En kvinna med två lösgående hundar.
Man får inte ha lösgående hundar i naturreservatet. Jag tänkte,
jag skulle säga till henne, men hundarna var under kontroll,
inbillade jag mig. Hennes två hundar, vilka var någon form av
vinthundar liknade två stora upp och nervända U:n eftersom
de var så krumryggade. De sprang från henne, kollade något
och sprang tillbaka till ägarinnan.
Min tanke flög genast till vår fornnordiska historia och
mytologi. Jag kom att tänka på Oden, krigsguden, med sina
två korpar, Hugin i sitt allvetande och Munin med ett minne
som en kvantdator, vilka flög omkring för att kunna rapportera
händelserna till Oden. Kvinnan vinkade också snällt och vänligt till mig,
då hon gick förbi, så jag tänkte, den här gången får det gå…
Just, vad som för mig är värdefullt och som på något sätt öppnar
på locket till min behållare med positiva tankar, den fria horisonten
Den Himlaspanande Strandknaspen med sin något absurda kropp.
Det ser ut som han säger “Oj, vad är det jag skådar i skyn”?
En, som det liknar, silverglittrande salin i Sydspanien vid Medelhavet.
Vattnet i dammen var varmt…jag fick lust att hoppa i…
På sydsidan av Lagaoset finns ett hang för nordvästlig vind.
Jag har aldrig flugit där, men det skulle vara spännande
att få lova att testa det. Frågan är bara, hur jag kommer dit utan
att behöva gå en halv mil ?
Ett björkbestånd, som då det inte mer är skyddat av tallar
kommer att få ge sig för vinden. Processen går fort.
Om 2-3 år är de döda.
Detta är nyponen jag kan rekommendera för plockning.
Är mycket goda. I år har dessa buskarna en rik blomning.
Passa på.
Nu får du vila dig till nästa tur !