Kategorier
Naturbilder

EN FÖRSMAK AV VÅR

 

 

 

Jag fick energi och framtidstro
av mitt strövtåg vid Lagaoset.

 

 

Ibland känns det lite veset…då det är kallt, regnigt och grått.

Vårt lokala väder är ju sådant, då vi närmar oss vår. Men ibland blir vi förunnade sol och svag vind, vilket  har en mycket positiv effekt på mig i alla fulla fall….

Jag får lust. Lust att göra något, som till exempel att företa mig ett strövtåg i kända marker vid havet.

Detta inträffade för ett par dagar sen. Jag var inte sen att ge mig iväg klockan 10 ner till Lagaoset för att insupa miljön.

Vid Lagans utlopp fann jag ett 10-tal kite-surfare i full aktion. Det blåste inte speciellt mycket, men trots det,  tog de sig fram snabbt på vattnet.

Utloppet för Lagan i havet förändrar sig ständigt på grund av strömmar, vågor vilket ger en massiv sandförflyttning.

Det märktes att den sydliga  sydvästliga vinden hade fört iland massor av sand, som låg som en stor valk i strandbrynet. Denna sanden kommer sedan med vindens hjälp att förflyttas upp över dynkanten, avlagras där och senare flyttas till nästa dynkant längre in mot land.

Efter 50 års promenad i området påstår jag,  att dynområdet växer varje år.

Längs stranden från Lagaoset och norrut finns mycket drivvirke som Lagan fört med sig. Mest al naturligtvis, vars rötter skapar fantastiska figurer och fantasidjur.

Det gäller bara att ha ett öppet sinne och aktiverad fantasi, så blir du tagen till en annan värld !

På vägen tillbaka längs skogsstigen var jag ledsagad av bofink och för första gången i år av lövsångare.

En härlig känsla att gå på en stig i solskenet jämte havet och känna vårdofterna från en fuktig skog och salt hav ackompanjerade av bofinken och lövsångarens sånger.

Jag blir fullständigt avkopplad och är tacksam,  jag får uppleva naturen på detta sätt.

Med nytankade inre batterier anlände jag till parkeringen och bilen för hemfärd.

Dock inte förrän jag blivit grundligt utskälld av två unga mopsherrar.

Detta var en bra dag !

Jo, jag tog några bilder också

 

Det blåser i nacken på lövsångaren

Det syns i sanden det blåst sydvästlig vind.

Han vände ryggen mot oss. Avståndet var 50 m därav suddigheten…

Den fågel vars sång väcker minnen från våra somrar.

Landskapet bakom dynkanten omvandlas, då tallen sprider sig.
Dags för länsstyrelsen att agera kanske ?

Jovisst får jag vårkänslor !

Ett almonster ligger i försåt…

Det såg vid första anblicken ut som en klumpfisk…
men det var en del en alstock.

En av de farliga predatorerna som håller sig i strandkanten, Den långnäsade hoppkrokodilen. Han ser elak och aggressiv ut.

På en äng i närheten hade strandskatorna fullt upp med att ordna sin  bostad.

Den största rådjursbock jag sett. Kolla hornens storlek redan i början av April !
Jag tycker detta djur utstrålar kraft, stolthet och virilitet.

Ont om grågäss,  är det icke.

 

Kategorier
Naturbilder

JULDAG…

 

 

…strandströvardag.

 

 

Efter för mycket julmat kändes det nästan som ett tvång att få ge sig ut på en promenad.

Som vanligt…blev det 8 km vid stranden och tillbaka via skogen nere vid Lagaoset.

Då jag går där, händer alltid något oväntat…och för den delen det förväntade.

Vi hade ett lågtryck och nordvästvindar av kulingstyrka häromdagen, vilket medförde högvatten i södra Kattegatt.

Det hade påverkat dynkanten så tillvida,  att den blivit som avhuggen av en kniv i framkanten.

Uppe på stranden hade havet transporterat upp sand, som så småningom kommer  att hamna på kanten av dynerna och bild en ny högre mjuk kant.

Alltså transporten av sand är en Perpetum Mobile, ett Pater Nosterverk av naturens eviga energi.

Inget speciellt hade spolats upp, som jag kunde se på min promenad. Jag hittade några små bärnstensbitar i strandkanten.

Annars var det mest danska mjölkförpackninger…fast jag trodde,   att man bara drack öl i vårt broderland…

Inte en människa syntes, men jag mötte en glad hund,  då jag lämnade stranden och gick upp mot skogen.

Det var lite spännande,  då jag passerade den plats ,där jag observerat en större hackspett flera gånger. Jag stannade till och till min glädje erfor jag ett försynt knackande uppe i en tall. Om nu en hackspett kan hacka försynt.

Hur som helst han var fullt sysselsatt med att plocka fram de feta fröerna ur tallkottar.

Har du märkt,  att man om du stannar upp i naturen och bara lyssnar, så kommer du att märka,  hur naturen och dess invånare talar med dig ?

Jag var på plats redan 0830,  så det var nog skälet till,  att det var folktomt. Eller så var människorna på väg hem från Julottan…

Jag fångade några ögonblick med min telefonkamera. Som med förlov sagt tar bra bilder…

God fortsättning på Dig !

Ser du randen med brytande vågor ? Det är där Lagans utgående vatten möter Laholmsbuktens saltvatten.

Här bryter vågorna.

De brytande vågorna går efter hand mot stranden, eftersom den nordgående strömmen i Laholmsbukten driver Lagans vatten längs stranden mot norr.

Mycket skum bildades i dag. Beror inte på förorening, utan det är en alg som bildar skummet.

Svårt att se skillnad på brytande vatten och skum…

Det jag tycker om, den obrutna horisonten.

Det närmaste vinter jag kom förbi.

Min hackspettskompis…

En vacker fågel…

Den är allmänt förekommande i våra marker nu.

Inte speciellt skygg. Bilderna tagna på 30 m avstånd lite hastigt.

God Fortsättning säger han åt betraktarna !

Kategorier
Naturbilder

NATUREN…

 

 

 

…för att använda ett gammal uttryck, den vederkvicker mig !

 

 

 

 

 

 

 

Därför fick jag en fin dag under min dagliga promenad
längs stranden från Lagaoset norrut och tillbaka via
den doftande strandskogen.

När jag promenerar och om man är uppmärksam,
finner man alltid något intressant. Fast det är en  klar
fördel,  om du har en kreativ fantasi…och det har jag.

Vilket kanske är beroende på, att jag älskar att uppleva
olika
intryck. Jag blir stimulerad.

Framför en tv i dvala…där händer inget.

Vädret var gynnsamt med ostlig vind, eller frånlandsvind,
vilket gjorde promenaden njutbar.

Eftersom det var varmt med solsken,  skapades den
typiska lukten från den blöta
terrängen innanför
dynlandskapet blandad med 
den starka doften från
de eteriska oljorna från svettande tallbarr.

Alla vi som bor vid kusten har upplevt detta.

Har du lust kan du hänga med !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

NATURINTRYCK

 

 

 

 

 

 

En mållös promenad.

 

 

 

 

 

 

 

Ibland kommer lusten att ströva i naturen starkt
över mig och jag känner, att jag måste ge mig ut.

Jo, läget med covid-19 har på något sätt förpuppat
mig till ett halvmelankoliskt tillstånd.

Vi kan inte resa som vi vill och många publika
aktiviteter är inställda.

Vi känner oss lite instängda eller  ?

Alltnog och emedan, resan gick till havet.
Vatten och fri horisont har alltid känts för
mig som en lisa för sinnet och ett sätt att fylla
på mitt lager av psykisk energi. (Psykisk energi
innebär för mig nyfiken livslust)

Så iväg med kängor på fötterna och kamera över
axeln.

Jag beskriver min irrfärd lite annorlunda mot hur
jag brukar. Kommentarerna blir lite utförligare vid
varje bild, så det blir lättare att knyta associationer
och väcka betraktarens fantasi.

Häng med om du har lust…

 

 

 

 

Länsstyrelsen har avverkat kryptallen, som är klassad som
en invasiv växt och rekonstruerat i naturvårdsområdet.

Det innebär,  man tagit bort mycket av björk och tall. Samt att
man banat av all beväxning och blottat sanden igen till gagn
för bland annat fätlpiplärkan.

Denna vyn mot Hovs Hallar över Laholmsbukten tröttar aldrig ut mig.
Varje gång jag kommer hit möts jag av en annorlunda bild.
Lagan, havet och vinden ändrar naturen snabbare än du kan
föreställa dig.
Så alltid något nytt att upptäcka.

De som aldrig ger upp hoppet om storfångsten…Fiskarna som söker
sandskädda och rödspotta.
Att fiska är en utmärkt hobby,  som ger mycket
till utövaren. Fiskaren får spänning, natur,
väder och tillfälle och tid till
funderingar och kontemplation i väntan på hugget.
En riktig fritidsfiskare
ger aldrig upp ! Jag stod och studerade herrarna som fiskade
och de hade
inte ett napp.  Men de var glada i alla fall !

Nu mognar det. Dessa vildnyponen går att plocka
och ta tillvara, men det är inte den sorten jag vill ha.

Här är Lagaoset. Där Lagan möter Kattegatt,  finns  det ingen brytande sjö.
Lagans strömmande vatten eliminerar de inrullande vågorna.
Vidare så är djupet i Lagan en avgörande faktor. Den är ca 1.5 m djup hela
vägen, vilket betyder,  att de inkommande vågorna från havet inte bromsas
upp och bryter, som då de träffar botten…

…i stället bildas dessa små vågor, där ström och inkommande vågor möts.
Man skulle kunna benämna detta en sorts mini Hongkong-sjö.
Googla runt lite om du vill veta vad Hongkongsjö är.

Denna alen hade ett överflöd av rötter. Men vad hjälpte det ? Mot högvatten
och stark ström gäller det att träden  har
sina rötter fast förankrade i jorden.
Eftersom alen växer vid vattendrag,  har den utvecklat sitt rikhaltiga rotsystem
för att
kunna försvara sin plats. Men det hjälper inte alltid. Ofta kommer träd
flytande från uppströms Lagan och 
lägger sig i torrdocka just vid  eller just
norr om Lagaoset.

Träden som ligger vid strandkanten antar de mest fantasirika former och
utseenden.
Det gäller bara att ha ett öppet sinne, då du betraktar dess former,
så kan du lätt
föreställa dig vilka fantasifigurer som helst. Denna ser ut som
en välbarkad
urtidsödla av någon slag som genom sitt luktsinne försöker
finna nåt ätbart.
Jag har tagit tusentals bilder på fiktiva djur, som
emanerar från strandade
alar.

Här en sällsynthet: Ett förträat nospiggsvin, som
har huvudet aningen malplacerat på kroppen…

Lagan och havet har med vindens hjälp skapat en lagun…

En del skulle självsäkert slå fast,  att här kan ni se ett resultat av den
stigande havsnivån. 
Men detta är en del av den vanliga och tillhörande
dynamiken vid en sandstrand
av denna typ. Om två dagar kan hela lagunen
vara borta och ny sand kan ha transporterats
upp till dynkanten.
Sanddynamiken är ett evigt Paternosterverk.

Här ser du hur Lagan har byggt upp sandreveln med hjälp av nordvästlig vind.

Där vågorna bryter mot strand….där avlagras sand från havet.
Ser du den relativt höga vallen ? Sanden kommer att torka för att
sedan transporteras av  vinden upp
mot dynerna. Slutligen tar vinden
med sig sanden över dynkanten
och sanden hamnar i turbulensen efter
toppen bakom dynkanten.
Så byggs dynerna upp. En process som pågår
ständigt.

Sveriges längsta kusthang. FLygbart för skärm 10 km och
är utmärkt för modellhangflyg. Västlig vind ska råda.

En kvinna med två lösgående hundar.

Man får inte ha lösgående hundar i naturreservatet. Jag tänkte,
jag skulle säga till henne,
men hundarna var under kontroll,
inbillade jag mig. Hennes två hundar, vilka var någon form av
vinthundar liknade två stora upp och nervända U:n eftersom
de var så krumryggade.
De sprang  från henne, kollade något
och sprang tillbaka
till ägarinnan.
Min tanke flög genast till vår fornnordiska
historia och
mytologi. Jag kom att tänka på Oden, krigsguden, med sina
två
korpar,  Hugin i sitt allvetande och Munin med ett minne
som en kvantdator,   vilka flög omkring 
för att kunna rapportera
händelserna till Oden.
Kvinnan vinkade också snällt och vänligt till mig,
då hon gick förbi, så jag tänkte, den här gången får det gå…

Just, vad som för mig är värdefullt och som på något sätt öppnar
på locket till min behållare med positiva tankar, den fria horisonten

Den Himlaspanande Strandknaspen med sin något absurda kropp.
Det ser ut som han säger “Oj, vad är det jag skådar i skyn”?

En, som det liknar, silverglittrande salin i Sydspanien vid Medelhavet.

Vattnet i dammen var varmt…jag fick lust att hoppa i…

På sydsidan av Lagaoset finns ett hang för nordvästlig vind.
Jag har aldrig flugit där, men det skulle vara spännande
att få lova att testa det. Frågan är bara, hur jag kommer dit utan
att behöva gå en halv mil ?

Ett björkbestånd, som då det inte mer är skyddat av tallar
kommer att få ge sig för vinden. Processen går fort.
Om 2-3 år är de döda.

Detta är nyponen jag kan rekommendera för plockning.
Är mycket goda. I år har dessa buskarna en rik blomning.
Passa på.

 

Nu får du vila dig till nästa tur !

Kategorier
Naturbilder

JA, VAD GÖR JAG, OM INTE DET ÄR MÖJLIGT ATT MODELLFLYGA…

 

 

 

 

 

…jo ut i naturen cykelburen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ibland är ju väderläget sådant, att även en så lidelsefullt
intresserad
modellflygare som jag avstår från flygeri.

Men,  nåt måste jag göra för att hålla mig sysselsatt.

Jag kan inte sitta och vänta på sådant,  som inte kommer
att ske…

Därför tog jag kamera och cykel  och begav mig ut i det
halvdimmiga,
gråa och sura vädret.

Jag,  blir i alla fall inte upplyft av vårt nuvarande väder.
Vinter vill jag ha med snö och -10 C !

Då jag kom till Lagan hade det klarnat upp och solen
tittade fram. Det kan du se på bilderna.

Tills rätt väder kommer,  kan du ögna igenom
fuktiga naturbilder. Inget att yvas över, men lite
av jag såg längs mina strövande vid Fylleån och  Lagan.

 

 

 

 

 

 

Vid Fylleån…fuktigt dimmigt. Inte är detta upplyftande nu.

Vid Tullgrens kvarn fanns relativt mycket vatten vid fångdammen…
Bilden har jag tagit med 1 sekunds slutare för att skapa en känsla
av rörelse…

Här samma motiv tagen med 1/500-dels sekund. Inte lika verkningsfullt eller ?
Fast bilden triggar min hjärna att uppleva ljudet av plaskande vatten dock…

Den sneda konstruktionen är en laxtrappa, som ska underlätta
för den återvändande vandringsfisken att nå sina lekområden.

Jovisst, den är på gång…naturen.

En gren med torra löv som ger en illusion av en dansande urtidsfågel…tycker jag i alla fall.

Strömmande vatten kan vara vackert, då det till synes
med lätthet ramlar över kanten. Har du tänkt på hur
mycket energi det finns i fallande vatten ? Fantastiskt.

Jag fascineras av solljuset,  som silar genom en svensk granskog.
Jag finner det personligen svårt att passera detta motivet utan att föreviga det.

Mina associationer går till konstnären John Bauer.

Denna, den större Strandormen med kraftiga horn liggande på lur vid stranden av
Laholmsbukten hade säkert raspat
i halsen på den, som spetsat på att äta upp honom…

En gammal bekant, den gamle gårdvaren kämpade på med trötta steg i den mjuka
sanden med sin tunga packning.
Men han ger sig inte. Han har haft revir vid
Lagaoset  i 7 år. Lite rynkigare i ansiktet bara har han blivit efter tidens påfrestningar…
…men vem blir inte det ?

Bäcken som avvattnar naturvårdsområdet. Viktig reproduktionsresurs för vandringsfisk.
Jag tycker länsstyrelsen kunde dämma upp vattendraget bakom dynområdet på gränsen mot
den strandnära skogen. Det hade skapat en fin biotop för flora och fauna.

Detta är det ständigt föränderliga Lagaoset…Lagans mynning ut i Laholmsbukten.
Dagens enda bild med ett egenvärde…tycker jag.

Dynerna förändras hela tiden. De eroderas ner och byggs upp.
Geodynamik. (Geo=Jord, Dynmik=Rörelse)

Lagans vatten pacificerar Laholmsbuktens vågor.

På andra stranden en man som bruka leta bärnsten . Fast varför rotar han i det,
som Lagan fört med sig? Där finner han garanterat ingen bärnsten.
Jag frågade,  om han hittat något under sina ständiga sökexpeditioner
..Nä, sa han. Jaja, han får ju frisk luft
i alla fall under sina promenader.
Jag rekommenderade
honom att åka till Ravlundastranden för att hitta bärnsten.

Tyvärr har  jag inte namnet på denna träskallen, som låg och kisade i det plötsliga solskenet.
Men med hans markerade överbett får jag vibbar från  Bart Simpson.

Denna Pilödlan (sagitta lacerti) blängde lite ogint och misstänksamt på mig, då jag hastade förbi.

PimPim 9 år  säger att både hon och jag börjar gråna i skägget…

 

Kategorier
Naturbilder

SISTA DELEN AV MITT STRANDSTRÖVERI.

 

 

 

 

 

Här kommer några av de återstående bilderna

från mitt besök vid Tönnersa naturområde.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilderna är inte mycket att orda över. Jag hoppas,
de i någon mån talar för sig själv ?

 

Hoppas min nästa post beskriver något om
modellflyg…

 

 

 

 

 

Portalen in i min modellflygvärld.

Tallarna, krokiga av den eviga västvinden har
samlat för att motstå miljöns påfrestningar.

En fläkt av lite obscenitet eller ?

Del av texten på Länsstyrelsens informationssten
vid parkeringen…med ett tänkvärt konstaterande.

Naturen förändras,  då betingelserna blir  annorlunda.
Här växer björkar på själva hangkanten.

En bild där skyn speglas i vattenbrynet. Som en god illustration till den store
grekiske filosofen Platons föreställning om en idévärld och en sinnevärld.
Alltså,  världen som vi uppfattar den med våra sinnen är bara en blek kopia
av idévärlden,  vilken Platon betraktar som den riktiga,  egentliga världen.
Självklart…våra sinnesintryck filtreras och påverkas  under dess resa
genom vår hjärna, efter det att vi tryckt  på “Enter”….

Ser du den vassa horisontlinjen.
Var tacksam du kan se den. Tänk om du bott i en granskog…

Långbent som alla vadare…och försedd med mycket långa örsnibbar…

Jo, jag håller koll här och hälsar alla välkomna till
min värld, varifrån jag har mycket att berätta !

Stranden är bred och just här är sanden hård.
Om
du skulle ha lust att motorflyga kanske…

Ser du så pinade björkarna är ? De blir aldrig högre,
utan snarare tynar de bort, då de nått denna höjd.
En naturens egen regulator av höjdsträvan hos björkar…

Området mellan strandens sanddyner och den strandnära skogen
döljer en gammal dynlinje. Vilket visar hur föränderlig naturen är.

Trädens stammar är formade efter den dynamiska miljön, som påverkar all växtlighet.
Med dynamisk miljö menar jag vind, nederbörd och betande kreatur.

Tönnersa Strands Gordiska Knut…,  eller magiska träcirkel ??
Naturen, där inget är slumpmässigt, däremot anpassningsbart.

Den fullständigt vanvettiga tunga trafiken maler ständig, på den passerande E 6.
Har du tänkt på, hur svårt det är få uppleva tystnaden i dag ? En väg som E6 skapar
en stark bullermatta, vilken lägger sig över landskapet 24 timmar/dygn.
Finn och uppskatta tystnaden, den gör dig gott !

Två tallar i ett försynt famntag…

 

Ytterligare lite info och denna gången om ytan bakom
hanget på Platån på Hovs Hallar.

Man har rensat bort  slyet, vilket gör det möjligt att landa
här, om man har en modell,  som kräver  yta vid landningen.

 

Fast röjarna kunde tagit trädet mitt på åkern oxå…ty enligt lagen om allts
djevflighet, kommer min modell att träffa trädet under landningsförsök…

 

Kategorier
Naturbilder

NATUR, MEN EGENTLIGEN BORDE DET HETA…

 

 

 

 

…sandflykten.

 

 

 

03-04-_dsc5634

 

 

 

 

Häromdagen blåste det ca 12-15 m/sek,  då jag gick min vanliga runda
nere vid Lagans mynning.
Det var inte helt angenämt,  för luften var bemängd med flygsand.
Flygsanden har en förmåga att snika sig in precis överallt. Därför
gick jag med min kamera innanför jackan.

De enda som utnyttjade vinden,  var brädseglarna,  eller heter det
kite-seglare ? Men de var antagligen nybörjare,  då de verkade ha
gått på grund mer eller mindre….

Hur som helst gick jag min runda och det var , som jag tyckte sandstorm,
då jag gick
från Lagaoset upp till Tönnersastranden ca 3.5 km.
Sedan då jag vände söderut, 
gick jag skyddad i skogen, där man nu avverkar
rejält för att förbättra livsbetingelserna
för växter och djur.

Jag fick lite bilder med mig hem och de avslutas med lite mjukare foto
från skogen, där det fortfarande fanns gott om lingon och blåbär.

Häng med på en tur…

 

01-02-_dsc5621

När vinden transporterat sanden i tillräcklig mängd, hamnar snäckskalen på små sandtorn…

02-03-_dsc5628

Det minsta hinder orsakar ett vågmönster i lä.

15-25-_dsc5777

Lite tunna risiga grenar påverkar mycket.

05-06-_dsc5651

Ser ni sanden, som den yr ?

07-08-_dsc5657

Sanden yrde upp till 1.5 m höjd.

08-09-_dsc5661

Det gamla belätet har åter hamnat i strandkanten och står stoisk i sandflykten.

10-11-_dsc5672

En alstock skapar med sin turbulens vackra mjuka former på sanden

11-12-_dsc5673

Som en skulptur eller ?

13-21-_dsc5760

Vinden blåser rent

14-24-_dsc5772

Ser du ?

16-26-_dsc4918

Detta fartyg har inget besvär av rykande sand.
Eftersom det ligger på svaj. är det en god vindriktningsvisare.

17-28-_dsc4936

Den vresige gårdvaren vid Lagaoset.

18-29-_dsc4944

Den större Näsvisen står som vanligt med
nosen i vädret…på sina stadiga framben.

20-33-_dsc4983

Fysikens lagar…

22-37-_dsc5025

Havet var brusande

24-42-_dsc5044

…och kiteseglarna övade…

25-46-_dsc5082

Kommunen eller Länsstyrelsen har satt upp bord med bänkar.
Man grävde ner fästen ordentligt i våras. Nu har sandflykten
gjort att benen står på små pelare av sand. Den andra sanden
är bortblåst.

26-47-_dsc5088

27-48-_dsc5092

28-08-_dsc5529

Ljungen tar ny sats efter att lite regn kommit.

29-09-_dsc5530

Vackert blommande bitvis…

30-11-_dsc5532

31-13-_dsc5534

Ser du konstruktionen ?

32-15-_dsc5540

Blommorna är ca 5 mm stora eller små…

35-04-_dsc5556

Lingonen smakade så mycket lingon nu !
Det är annat än den äpplesylten man till
största delen få,  då man tror man får lingon hos ICA !

36-06-_dsc5561

Ett styck lingon 26 Oktober.

38-18-_dsc5603Ett styck blåbär samma tidpunkt. Blåbären hade
en mycket rik blåbärssmak och det fanns gott om de.