Här är två bilder på Stens Messerschmitt 163 Komet.
Jag låter bilderna tala för sig själv.
Här kan du fördjupa dina kunskaper om Me-163.
Jo, detta är Stens modell som flyger…
Bilderna berättar för betraktaren vad ögat ser
och fantasin fyller på med resten.
Här lite allmänt av ögonblick, med som jag tycker
hyfsade bilder, vilka uttrycker olika saker och känslor.
Om inte annat så märker jag, att tiden har gått…
Håll tillgodo och det finns lite tankar på bilderna
som förklarar ett och annat.
Missa inte tillfället att se fantastiska modeller i luften konstruerade för kanske 80 år sedan.
SM avhålls nästa helg 25-28 Augusti vid Bollerup
Lantbruksgymnasium utanför Tomelilla.
Här all info som behövs:
Me-163 Komet var ett, låt oss kalla det jaktflygplan,
som användes för att bekämpa i första hand amerikanska
B-17 under deras daganfall mot Tyskland.
Konstruerat på professor Lippitschs erfarenheter med
flygande vingar och driven av en Walther raketmotor,
kunde planet nå nästan 1000 km/tim.
Planet hade ingen avgörande betydelse för luftkrigets
utgång, men jag undrar vad B-17 besättningarna tänkte
då de såg en Komet blixtra förbi ?
Den världsberömde engelske provflygaren
Eric ”Winkle” Brown plovflög en ”Komet” i Maj 1945
och enligt hans utsago i dokumentären
ansåg han att flygegenskaperna var utomordentliga med
mycket fin roderharmoni.
Det enda han var nervös för var, att planet skulle
explodera på grund motorn, som kunde flyga i luften
på grund av de farliga instabila ämnen som gav
dragkraften.
Denna modellen är vacker och ger ett realistiskt
intryck under sin flygning. Enda jag reagerar på
är landningen, som kan indikera hög vingbelastning…
Denna fina video och bilder från YouTube.
Väderläget var 1-2 m/sek sydost och torradiabatik.
Som gjort för termikflyg med bra modeller.
Anders messade, att vi skulle ses vid Haga och
jag var i luften 0915.
Det var varmt redan då och jag befarade att luften
skulle vara stabilt skiktad, vilket inte är bra för
termikbildningen. För bra termikbildning då vill vi
ha labil skiktning, så vi får en bra hävningskurva.
Visserligen är luftmassan närmast marken nu i stort
genomvarm, men instrålningen var så stark, att
torradibatiken hade kommit igång.
Jag fick en blåsa väldigt lågt med min Ava Pro
och kurvade brant i tighta cirklar för att utnyttja
lyftet.
Det var inga problem, att komma upp så långt
jag önskade. På höjd var termiken stark och utbredd.
Såg ut att kunna bli en bra flygdag.
Anders dök upp lite senare, men några av sina Art-Hobby-
modeller. Inte helt avsedda för termikflyg, men de är lätta,
varför termikflyg inte borde vara problem.
Det var det inte heller. Anders hade inga problem att ta
sig upp, så högt han ville. Han påpekade, att då modellen
låg i en stark blåsa, då fick han en orolig känsla i magen,
som påpekade: Tänk om jag inte kommer ner”?
Men det gjorde både han och jag. Då vi flög, hade vi sällskap
av glador, som piggybackade på våra modeller. Vi steg ifrån
gladorna, så det visslade.
1300 packade vi ihop synnerligen nöjda och for hem efter
en fin dag på Haga !
Dagens sista termikflygning
En glada som fick känna sig förbiflugen i blåsan.
Två piloter i solskenet görande det de helst vill…
En av Anders termikmodeller.
Jag och en ormvråk slog följe i termiken.
Det gäller att harva efter brödsädskörden.
Den torra jorden far upp i termiken som brandrök…
Ava Pro.
Koncentration inför start.
Anders nya FrSky
Två modeller
Lätt och elegant
”Scorpion” heter modellen
Vass motor skjuter på
.
Start
Temikmodell
Mycket lätt V-stabbe.
Ser ut som en av Sigurd Isacsons gamla friflygande modeller eller…
Flög bra och okritiskt.
Starter och landningar filmade med min lilla Mobiuskamera.
Bättre än inget eller …
Tekniken sätter i dag inga gränser. Vi kan driva
vår hobby att flyga modeller hur långt som helst.
Att bygga en skalamodell som denna kräver mycket
kunnande, energi och framför allt pengar.
Bara jetmotorn med tillbehör ca 60000 sek…
Arbetstiden att bygga vågar jag inte uppskatta.
Men denna ”Hawk” blev ett mästerverk och då vi
ser den flygas av en skicklig pilot blir det en realistisk
uppvisning med förankring hos fullskala modellen.
Denna modellen är i skala 1:2.5.
Luta dig bakåt och dröm…
Vi hade fint termikväder i onsdags och jag for ut med
min Ava Pro för att få mig några varv i luften.
Platsen, där jag brukar flyga termik med mina modeller,
är vid Haga, Eldsberga, eftersom det inte är är speciellt
hårt drabbat av sjöbrisen, som ju är kall luft vilken sugs in
från havet, då landet blivit uppvärmt. Sjöbrisen är en
effektiv spärr för konvektionen.
Första start utförde jag mot en nästan molnfri himmel
med små tussar av nybildade Cumulusmoln här och var.
Lovade gott.
Klättrade med motor till 50 m där jag fick anslutning till
en trasig blåsa, som jag efter att ha kämpat en stund lyfte mig
så högt jag ville.
Min Ava har en GoPro monterad så den filmar parallellt
med vingen snett vänster. Man vet ju aldrig, vad som kan ske.
Jag lade märke till, att vråkarna har börjat sträcka söderut
mot södra Europa och Nordafrika inför vintern.
För mig tycktes det vara en tidig migration.
Bland vråkarna dök det upp glador, vars förmåga att
flyga termik är långt underlägsen vråkarnas och för
att inte tala om min Avas förmåga.
Jag låg i en termikblåsa och kurvade och jag var väl
inmallad i termiken och steg med ca 3 m/sek enligt
min vario.
Över mig vinglade en glada och som tur var,
låg hon också i en högersväng. Eftersom min Ava flög
mycket effektivare, än vad gladan gjorde, kom jag ifatt
och det som jag inte ville ske skedde.
Jag flög på gladan underifrån. Konstigt hon inte fick hjärtslag,
men hon vek ner åt sidan med ena vingen infälld.
Jag tänkte, att hoppas jag inte skadade fågeln…
Efter några sekunders vingel i luften fick hon ordning på fjädrarna
och flög ner till en träddunge, där jag vet, det häckar glador.
Så förhoppningsvis kom hon ur kollisionen med bara en
näradödenupplevelse i bagaget !
Dagen blev fin för mig modellflygare tills klockan blev 14,
då sjöbrisen kom.
Så jag landade och packade ihop och åkte hem nöjd med
dagens upplevelser. För det är ju goda upplevelser,
som är meningen med livet.
Tyvärr fick jag inga bilder då jag flög på gladan.
Men jag fick ett par andra.
Du ser, att då man är ute och flyger med sina modeller,
då händer alltid något oväntat, som sätter krydda på
tillvaron !
Det sker aldrig, då man ligger i dvala på en soffa framför en tv…
Häng med !
Min nästan nya Ava Pro klar för start.
Tyvärr fick med mina vingspetsar från min gamla
Ava i morgonbrådskan. Men dessa funkade oxå !
Skyn vid Haga kl 1000 med begynnande Cu-bildning.
Vy mot Halmstad kl 1430 då sjöbrisen satt in.
Som du ser helt fritt från Cu-moln…
Jag besökte stranden i Tönnersa vid Laholmsbukten
i akt och mening för att få mig några vändor med min
”Arrow”, vilken är en av mina favoritmodeller.
Den har 15 år på nacken nu !
Som vanligt parkerade jag på parkeringen, som rymmer
ca 200 bilar. Jag var den enda besökaren,
så man behövde inte trängas.
Utan att tänka mig för, satte jag min bil en liten bit från
bordet och bänkarna, för jag bekvämt skulle kunna
utföra preflightkontroller.
Därefter promenad till hanget där jag fick mitt lystmäte
tillgodosett av flygning och efter sista landningen
gick jag med glatt humör tillbaka till parkeringen.
Där fanns fortfarande bara en bil och det var min.
På väg mot bilen såg jag en illavarslande gul lapp
under vindrutetorkaren.
Jag fick en, kan vi säga, motsatt känsla som man kan få,
om man vunnit 1000 spänn på lotto…
Måtte det inte vara sant var min tanke…
Men det var sant. 700 kronor skulle det kosta mig
för jag inte ställt bilen i rutan…
Allmänpreventivt bötfällning ?
Jag vet att det inte lönar sig att argumentera mot de
som lappat bilen, men kunde han eller hon inte satt
en påminnelselapp på rutan, som säger att parkering
tillåts endast i rutorna ?
Jag vet att Halmstad Kommun har tagit i med
hårdhandskar, då det gäller parkering längs stränderna.
Tönnersa var en plats där tyska husbilsturister ställde
upp sin fordon utan kostnad under hela sin semester
och det blev under åren fler och fler.
Så jag förstår myndighetens agerande.
Om jag betalat ? Naturligtvis betalade jag, vilket var surt.
Men vad är alternativet ? Jag satte in pengarna på deras
bankgiro för att få detta debacle ur världen snarast möjligt.
Nästa gång jag var där, parkerade jag i rutan och fotograferade
min bil på rätt plats.
Tur det inte kostat 700 kr varje gång jag varit och hangflugit,
då hade jag varit en fattig man just nu, med tanke på hur
mycket jag flyger !
Nu ska jag inte trötta dig med fler bilder från Ålleberg.
Detta är det sista, jag har kvar.
Låt mig säga, att stora segelmodeller är imponerande i luften.
De flyger skalenligt och med auktoritet. Modellerna är
proportionella och har inga överdrivna stabbar eller fenor.
Men…allt har sitt pris. En riktigt stor modell kostar cirka
100000 kronor exklusive radio och telemetri…
En IGG-träff är alltid värd att besöka, om man är modellflygare.
Du kommer att bli inspirerad och imponerad. En sak med
termikflygande stora modeller är, hur väldigt väl flygbogsering
fungerar. Jag såg inte en enda incident under lördagens
flygaktiviteter.
Vi ses nästa år !
Här kommer det sist från min bildlåda .
Kolla på modellens proportioner.
Allt stämmer för mitt öga.
En ganska ovanlig färg på en termikmodell.
En reminiscens sedan 70-talet…
LN är registrering för luftfartyg i Norge.
En K8-B som var en av de vanligaste singlessitsarna
från mitten av 60-talet och många flyger ännu.
Man hade god sikt i en K8:a.
Ynglingen på Ållebergs Västhang i sin frusna rörelse.
Bennys Champion på baslinjen.
Final
Platsen där det två (2) gånger funnits en startbrygga
för gummirepsstart av segelfygplan ut på Västhanget.
Se färgerna på åkrarna beroende på mognaden för de olika grödorna.
Vi närmar oss kanske slutet nu…
Kanske en eller två poster ytterligare, sen har jag redovisat
nästan 300 bilder…Tur jag har stort utrymme
på min server.
Luta dig bakåt och koppla av och minns.
Orkar du med mer bilder från IGG Ålleberg 2022 ?
För här kommer fler…
…eftersom jag har fotograferat och editerat, är
det lika bra att publicera.
Det blir nog 2, kanske 3 poster ytterligare här
på min blogg…
Hoppa in, spänn fast dig så åker vi…
…så det kommer nog ett par poster till.
Om du orkar…
Skulle det vara så att någon vill ha en fullsize bild
av något så maila eller sms:a mig så kommer den.
flyhigh@bahnhof.se
Nu kör vi på med bilder igen. Du ser vad det
föreställer, så du slipper mina kommentarer.
Här kommer några ögonblick från lördagen.
Det var ett makalöst fint väder med kraftig instrålning,
som resulterade i 5-6/8 Cu med hög molnbas.
Avslappnad och förnöjsam miljö.
Vad kan man som modellsegelflygare mer begära ?
Det kommer ytterligare minst en post till från tillställningen.
Bogsermodellen som tillsammans med sin pilot
gjorde ett utomordentligt proffsigt jobb.
Lite landningar…
Kolla V-formen på vingarna. Nästan som en ETA fullskala.
IGG-Meetinget Ålleberg…en upplevelse.
Start i släpet.
…ännu en start.
Line-up inför start.
Ragnar förbereder
En An-2 kom hostande förbi…
Antonov-2 en artefakt från 40-talet, som fyller sin uppgift fortfarande.
Byggs fortfarande om och utrustas med turbopropmotorer för
bättre prestanda och bränsleekonomi. Har ursprungligen en radialmotor,
som var en sovjetisk kopia på DC-3:ans motor Pratt & Whitney R-1830-90C,
vilka i Antonov-2 kallades https://en.wikipedia.org/wiki/Shvetsov_ASh-62.
Osthanget på Ålleberg. Kräver mycket fysiskt arbete att bibehålla öppet.
Man hade ursprungligen en träränna i mitten, där man släpade upp
utelandade flygplan, som drogs upp med en vinsch.
Så såg det ut då man vinschade upp en Baby.
…då jag besökte IGG:s Meeting på Ålleberg.
Ålleberg som har en både djup och bred fauna
med växter.
Om du googlar botanik, Ålleberg kan du hämta
oändligt med information.
Jag kan bidraga med lite bilder.
Inget konstigt, bara korta ögonblick från mitt lördagsbesök,
men det visar naturens mångfald och rikedom.
Vassego !
Här lite ögonblick från lördagen…
Här är fler bilder, för jag vet mina besökare vill ha det så.
Ja du vet, en bild säger mer än 999 ord…
Ni vet antagligen mer om detta än jag, men jag lägger
mer eller mindre vederhäftiga kommentarer för att
variera sidan och ge den lite liv…
Häng med !
Bilderna tagna med min Sony systemkamera och med
min lilla Mobius actioncam.
Bennys fina…heter den ”Symphony” ?
Utomordentligt härlig motorljud.
En motorseglare med motorn i stabben…
Hur gjorde vi innan elen ?
Vilket är fullskala ?
Även storseglare kan ha elmotor för att komma upp till termiken enkelt.
”Kolla jag flyger upp och ner ”…
En modern utformning av winglets.
När jag tog segelcert i Skövde Flygklubb 1969 talade vi alltid om:
”Mycket slit och lite släp”…Här var det inte brist på släp !
Mycket krut i motorn.
Då man studerar exempelvis denna modell, ser man i detaljerna
varför den kostar en rejäl hög pengar.
”Gå upp och pröva dina vingar”, som den gamle idolen
Lasse Dahlqvist sjöng i filmen ”Örnungar” 1944.
Ett fulländat pekoral som film, men för oss
flygintresserade ett intressant dokument från denna tiden.
Rejäla doningar vid roderhornen. Är det M4 Unbrako och låsmutter…
”Hur mycket är klockan” ??
”Nemere” en högvärdig ungersk konstruktion som byggdes
inför Olympiaden 1940 i Helsinfors. På samma sätt som Olympia
”Meise” i Tyskland. Det blev av kända orsaker ingen olympiad,
men konstruktionen lever vidare. En mycket tidstypisk och vacker modell.
Läs här om den: https://en.wikipedia.org/wiki/Rotter_Nemere
Ett tidstypisk sidoroder. Inte så högt men mycket korda.
Mekaniken för ett infällbart ställ. Inte så enkelt.
Modernt flygplan vars vingar har ett stort sidoförhållande.
Vingen avslutas med winglets som dels ökar spännvidden och dels minskar
vortexen i vingspetsen. Stort sidoförhållande på vingarna för att få ett
högt Re-tal vilket ökar vingens effektivitet och minskar risken för en
separationsbubbla som stör den laminära strömningen. Jämför vilket
som skär mest tårta: En lång smal kniv eller en kort bred …
Här är en annan variant på winglets. Ser man på nya fullskalakärror i dag,
finner vi, att konstruktörerna har sneglat på modellflygarnas koncept.
Alltså rejäla winglets, mycket stort sidoförhållande både på vingar, fena
och stabbe. Generellt sett har stabben blivit mindre och mindre. För stora
stabbar genererar skadligt motstånd och behövs inte på moderna profiler.
För 70 år sedan såg en vinge sådan ut. Skevroder ända
ut i vingspetsen. Hur mycket virvlar skapas där, tror du?
Hur många haverier har spetsvortexen orsakat, då den krupit
in på vingen och fixat en avlösning ?
Jag undrar…varför heter det segelplan ?
Det borde heta glidflygplan eller ?
En akrobatisk model. Det finns en högvingad akrobatisk motorkärra
som heter ”Citabria”. Läs det baklänges…
Det kan inte bli bättre, än som det var i helgen…
Marigt att klä dubbelvälvda ytor med 0.4 mm ply !
Det är 75 år mellan konstruktionerna
”Pinnen” som sitter på fenan är sensorerna för en totalkompenserad variometer.
Det vill säga variometern visar rätt värde och eliminerar spaktermik.
Ragnar, en gutt fra Norge beundrar hantverket på ”Nemere”.
Ragnar med en av sina fina modeller.
Himmeln över Ålleberg…Kan det se bättre ut om man är segelflygare ?
…gynnad av perfekt väder.
Dagarna började med nästan molnfri himmel, men vid
12-tiden var det 5-6/8 Cu. Alltså bättre kan det inte vara
för radiostyrt modellsegelflyg.
Som utomstående, jag har ingen ”riktig” storseglare, min
största modell är 450 cm i spv, tycker jag det fanns många
modeller på meetinget.
Ålleberg får man ju säga, är ett centrum för segelflyg i Sverige
med tradition sedan de första åren på 40-talet.
Dessutom är Ålleberg en plats, som inte har direkta
problem med sjöbris.
Från Halmstad till Ålleberg är det ganska exakt 20 mil.
Modellerna bogserades upp med kraftfulla bogserkärror av
rutinerade piloter. Det tar max 1-1.5 minut upp till urkopplingshöjd.
En del modeller hade elmotor i nosen.
Modellerna var vackra och fina. Men inte billiga…De ligger i intervallet
20- 120000 kr…
En icke föraktfull del av summan utgörs av elektronik och telemetri.
Dessa stora modeller, upp till 8 m spv, flyger majestätiskt. De flyger
som ett fullskalaplan i stort sett.
Det krävs en rejäl bil för att kunna transportera modellerna, eller som
Benny Kjellgren gör, han har ett speciellt släp.
Jag tog massor av bilder och jag har editerat ca 300 styck, vilka
jag kommer att publicera efterhand på min blogg och sociala
media.
Vidare tog jag massor av starter och landningar på video.
Dessa kommer till Youtube så småningom.
Här kommer lite bilder med eller utan kommentarer.
Buckle up !
Om du vill se vad jag skrivit om tidigare års
IGG-Meeting på Ålleberg, så kan skriva ”IGG” i sökrutan
upp till höger på min bloggs första sida och du kommer att
finna massor av bilder.
Det blir 4 poster till om IGG 2022 på Ålleberg så håll ut !
”Up she flies”…
Flite-Line, Cu börjar blomma kl 1000.
…så här ska skyn se ut…
…Ållebergssväder !
En riktig pilot eller…
Detta kallar jag bogserkärra…
Briefing och närmast Benny Kjellgrens modell.
PA-18. Observera att det uppfällda skevrodret
går ”ner” i framkanten och skapar luftmotstånd för att
eliminera skevroderbromsen från det andra nedfällda
skevrodret. Listigt.
Klart att bogsera. Observera fästpunkten för bogserlinan
i höjd med bakkanten på vingen.
Snygga linjer…
Kl 0930 inte mycket Cu i skyn .Lördag förmiddag.
Piloterna utomordentligt välgjorda…
..eller hur ?
Fast låsningen av vingarna med en vantskruv i grövre klassen…?
Vad händer vid en groundloop med vinginfästningen ?
Jo vantskruven håller säkert, men det andra ?
Stort sidoförhållande på vingen
Täta roderspalter hindrar läckage av luft från undersidan
till ovansidan, vilket stör den laminära strömningen.
Bogsermodellen trepunktar.
Släpet
Här drar en Cub
Fokusering
Siesta…
En vacker modell.
Bara lite bilder. Men bättre en bild för mycket än två för lite…
Ett ögonblick kommer ju aldrig tillbaka i sinnevärlden.
Inga kommentarer för jag vet, att du kan mycket mer om
friflyg, än vad jag gör…
