Jag la upp lite bilder, som omfattar hela året, från området runt Torvsjön.
Där är vacker natur, även om min kamera och framför allt fotografen, inte kan göra det rättvisa.
Vårbild
Början av juni. All grönska späd och ljust grön.
Höstmorgon med frost i gräset.
Två vandrare i morgondimman.
mats
[nggallery id=33]
Det är tyst, det är vackert med fina höstfärger när jag promenerar. Trots regnet blir det en positiv upplevelse. Jag hade turen att se en dovhjortskidde, cirka 5 månader gammal, som var ganska orädd för mig. Bilderna tog jag med en vanlig kompaktkamera utan något extra.
Tyst och orörlig som en död mus satt jag och studerade kidden och då såg man verkligen ,hur vaksamma dessa djur är. Den tog en tugga, tuggade och reste huvudet och kollade terrängen runt sig. Hela tiden på alerten.
Vidare såg jag hur sparsmakad detta djur var, på vad den åt. Den gick inte fram som en slåttermaskin i naturen, utan den tog lite här och lite där. Dessa djur gör så, för deras matsmältningsystem kräver en väl sammansatt kost.
Promenaden runt Torvsjön är alltid spännande ur fotosynpunkt. Man hittar nya motiv varje gång, för det är alltid något som ändrar sig.
Årstiderna naturligtvis och ljuset skiftar hela tiden. Om det blåser mycket eller om det är vindstilla. Lukten i skogen förändrar sig varje dag. Vi vet hur en granskog luktar i sommarhettan och hur en blöt mossmark luktar om hösten. Fast plåta lukter…njae.
Hela tiden finns det dynamik i naturen. Håll koll på det och plåta!
Egentligen var jag på promenad runt sjön för att se på den ö som Leif M hade upptäckt…….
Jo jag hittade den och jag skrev till Leif ,att jag sätter en skylt på den, som säger att denna ö upptäcktes av honom 2009………..
Efter en promenad kom jag att tänka på, att jag skulle kunna köra och kolla ett av mina trattkantarellställen, för trattkantareller rätt tillredda smakar synnerligen delikat.
Således iväg i regnet och efter tråcklande på småvägar närmade jag mig mitt svamprevir på Sveaskogs mark.
Vad hittar jag jämte vägen?
Ja, se på bilderna. Det är antagligen samma polska svin, som slängt skräp på flera andra ställe i Sveaskogs marker. Det som var slängt var försett med polsk text. Dessutom en ovanlig typ av sopsäckar. Det var samma säckar på de andra tre ställena.
Den här gången har jag en aning om var patrasket bor. Så jag ska gör allt, för att fylet får stå för sina svinerier!
Svampar? Fanns nästan inga. Här hade varit riktiga svin av modellen med långa betar och svarta borst i pälsen och bökat totalt rent.
Fast det är klart, det må vara dessa svinen förlåtet, men de andra svinen, jag hoppas de får stå till svars!
Så en dag i naturen bjuder på mycket. Skönhetsupplevelser, årstidsväxling, lukter, knipor i Torvsjön, svampplockning och två sorters svin.
Ser ni baggen med de avsågade hornen?
Jag säger inte vad det blir fin smak på……………………..
Hon var inte stor.
Här har de polska svinen slängt sitt skräp, eller har de brunstat? Ja, det kanske ser ut så då.
Men då tycker jag de ska stanna i Polen under brunsten!!!
Denna okända ö i Torvsjön upptäcktes av Leif 2009. Jag vet inte om han har territoriella krav på den????
Här är en annan ö, vad ska vi döpa den till?
mats
Galleri här under med de bilder som inte åkte upp. Klicka på första bilden och sen på framåt pilen. Vill du gå tillbaka, klicka på den bild du har framme, så kommer du tillbaka.
Lite dubletter i galleriet men w t h?
[nggallery id=32]
Eftersom jag har så mycket bilder, har jag skapat en kategori som heter just “Segelflyggalleri”.
Häri kommer jag att ladda upp segelflygbilder som inte passar i någon av de andra kategorierna.
Bilder är ju alltid roliga att se på……..
De ligger inte i någon speciell ordning, utan de kommer upp efterhand.
De flesta picsen är försedda med förklaring, där jag tycker det är nödvändigt. Förklaringarna är på engelska, inte för jag är högfärdig , utan för vi är internationella….!?
Om någon har egna bilder han vill ha infogade så maila mig i lagom storlek.
[nggallery id=31]
mats
Nu blir jag elak igen och det gillar jag!
Vår högt värderade (och avlönade) KRONprins Carl Philip har tillsammans med sin flock av jasägare och hovnarrar besökt en restaurang i vårt grannland Danmark.
Inte så märkvärdigt kanske, men för det gänget som herr Carl Philip tillhörde, gick notan på 100000 spänn…..
Det kungliga sällskapet tyckte man skull unna sig lite, alltså ungefär som när du beställer budpizza på fredagen och klämmer en starköl, därför beställde man en flaska champagne som kostade 50000 spänn.
Jepp, 50000 spänn kostade skumpan. Du kan ju tänka på det, när du dricker din folköl till maten nästa gång.
Den smickrade restaurantägaren var alldeles till sig i trasorna, när denna flock ramlade in.
“Han brukar vara här med sina vänner och de är så trevliga”, sa krögaren.
Tillåt mig hånskratta. Hade jag varit krögare och fått några gäster som konsumerade för 100000 spänn, då hade jag också klämt ur mig vilket dravel som helst.
Enligt tidningsuppgifter och krögaren, hade vår herr Carl Philip roat sig till klockan 5 på morgonen och dansat på borden.
Jaha, varför slutade han klockan 5 då?
Jo nu vet jag. Han går ju på Alnarp, så han hade säkert brått dit för att hinna med att mocka och morgonmjölka. Tror ni inte det?
Vems pengar tror ni han betalar med….? Alldeles rätt. Jag skriver inte ut vad du tänker.
Som jag skrev för några veckor sen, så är det inte majestäternas fel att det är så här. Det är politikernas.
Men det absolut värsta, det är att se detta kryperi, fjäskande och svassande som de kungliga hovnarrarna utför.
Dessa människor som förödmjukar sig bortom förnuftets gränser för att få andas samma luft som den kungliga familjen andas.
Det är synd om människorna.
Om jag är republikan?
Nä, jag tycker vi ska ha envälde med knugen som är chef överallt och att han har alla rikets pengar i källaren på slottet.
Självklart vill jag det.
Förresten jag har alltid undrat och det är kanske ett högmålsbrott att göra det, men jag kör på:
Tror ni Silvia, förlåt jag menar hennes Kunglig Höghet Drottningen, tror ni hon tvätttar kungens kalsonger ?
Ja jag bara undrar, eftersom normal sett hustrun sköter sådant, eller slängs dessa efter en dags bruk och destrueras för att inga hovhemligheter ska nå allmännheten?
mats
I have added some pics on gliders. Nothing very special, just common pics shot during summertime at our flyingsite.
Some pics of other models are enclosed. I have got tons of pics on my Avas and if anyone has any need for something particular, just mail me and I´ll try to get it for you.
Enjoy!
Daniel getting ready with his 3-m Ava in the afternoon.
Down below is the small gallery.
[nggallery id=29]
[nggallery id=30]
mats
känner inga gränser. Vid läsning av en tidning fanns en artikel, vilken handlade om en örn som hade tagit en kanin och ätit upp den.
Händelsen hade väl inte väckt så mycket uppståndelse om A: Det hade skett i någon av våra stora skogar eller B: Om kaninen inte varit tam.
Jag förstår bara inte hur denna örn skulle kunna veta om kaninen var så att säga vild eller tam?
Denna örn hade alltså tagit en kanin, som ju är ett vanligt byte för båda våra örnar, havsörn och kungsörn och denna kanin var tam och befann sig på en tomt.
Fadern till dottern som ägde kaninen blev så upprörd ,att han polisanmälde händelsen. Ja, det är sant.
Då gäller det ju för åklagaren att få tag i Östen Örn, förhöra honom, väcka åtal och kalla honom till rättegång, därefter om Östen befinns skyldig utmäta ett lämpligt straff.
Kan vi tänka oss samhällstjänst? Nja, det blir nog böter eller villkorlig dom, eller kanske kloboja…
Jag kan inte förstå, att en tänkande varelse går och polisanmäler en sådan sak. Han borde hängas ut med bild, så alla kan se vilken pajas han är.
Polismyndigheten där han anmälde händelsen skruvade på sig och sa, det kunde uppstå vissa praktiska problem och avskrev ärendet.
Man kan undra, vad mannen hade tänkt sig för åtgärder från samhällets sida?
Kanske han ville ha AEA=AntiEagleArtillery installerat på sin tomt ? Eller anti-örn-missiler?
Han får väl bygga in sin tomt under en jättelik kupol av hönsnät, eller som i hans fall hade väl fårstängsel passat bättre……
Denna idioti får mig att tänka på den lilla mellanvästernstad i USA, där man hade uppe frågan i motsvarande stadsfullmäktige (City Council) om att hästar skulle ha kläder, som dolde de så att säga i USA onämnbara kroppsdelarna!
Jo, det är sant.
En sak till.
Om vi tänker oss, att mannens dotters tama kanin hade hade hoppat upp och huggt örnen vid strupen, tagit död på den och i lugn och ätit upp havsörnen, hade mannen anmält sin dotters kanin för polisen såsom varande skyldig till dråp på en fridlyst art?
Ja, det är bara en tanke lika absurd som mannens handlande.
Länk till artikeln:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1767416/havsorn-at-upp-kanin-polisanmaldes
mats
För många av dagens modellflygare är ju hangflyg något ganska okänt. Det är ju inte “häftigt” att hangflyga tror man.
Nä, nu ska det vara färdigbyggt aerobatic för minst 10000spänn för det ska nå en grad av häftighet.
Då ska man ha i minnet att hangflyg, det var ett av de första sätten människan kunde flyga på tidigt. Hela segelflygutvecklingen hade som bas hangflyget.
Vad gäller den så kallade häftigheten så kan jag tala om att världsrekordet på ett hang i hastighet närmar sig 600 km/timmen. Rätt häftigt eller…….Det sättet man flyger då på är DS eller Dynamic Soaring.
Vad det är? Googla Dynamic Soaring så får ni se.
I halmstadtrakten har vi ganska gott om hang. Se i min hanglista. Det som står främst är ju Hovs Hallar. Det i mitt tycke bästa hanget i Sverige, när det gäller genererat lyft, som ger de högsta hastigheterna.
Allt hangflyg är inte bara hög fart. Jag flyger lika gärna på ett hang i dålig vind, då man måste plocka fram erfarenheter och flygskicklighet, för att planet ska hålla sig uppe.
Inte heller behövs det en helkompositmodell för 6000 spänn, utan det går lika bra med en modell av typen Blue Phoenix.
Ållebergs Modellflygklubb, där jag är medlem ordnar varje år två hangläger nere i Ystad vid Hammars Backar eller Ravlunda. Boendet sker i stugbyn vid Sandskogen i Ystad, där man hyr en stuga till hyfsat pris.
Vi brukar vara 30-40 personer som flyger. Antalet ökar för varje år. Jag har lagt upp lite bilder, som jag hoppas ger en bild av vad vi gör där nere.
Går man alltid hemma på fältet tenderar man att bli lite enögd. Det är alltid inspirerande att åka ut och få nya erfarenheter och infallsvinklar.
Ållebergsklubbens medlemmar är verkligen entusiaster under sin dynamiske ledare Roffe Maier.
Om någon är intresserad av att pröva på lite hangflyg så kontakta mig och häng med till Hovs Hallar, så kan jag ta med en enkel modell ni kan provflyga. Jag lovar det blir en magnifik upplevelse!
Roffe Maiers kärra den gröna. Båda modellerna av frigolitliknande material.
Hitechmodeller i komposit. Speciellt konstruerade för hangflyg, vilket innebär snabba och agila.
Får man inte lite tankar på kriget i Pacific, när man ser bilden? Kärran kan vara en hangarbaserad japansk störtbombare och fartyget i horisonten kunde vara ett amerikanskt hangarfartyg.
Last men standing……
Platsen där vi flyger. Dels vid Hammar, Kåseberga, Ales Stenar och vid Löderup söder om Kåseberga.
Robban kastar iväg en modell av större kaliber…..
Starten vid Löderup, som är vårt stamflygställe i Kåseberga.
Tja, vad säger man….
Roffe flyger ensam.
Kolla gärn ai galleriet nedanför. Klicka er framåt. Vill ni återgå till annan del av galleriet klicka på bilden, så kommer ni tillbak till nytt valläge.
Galleri
[nggallery id=28]
Mats
En Gustfront drar in över Halmstad i augusti.
Vi nöjer oss med att beskriva de två vanligaste:
Kallfronten och Varmfronten.
Vi börjar med varmfronten. Det är så med luftmassor,
att de vill inte gärna blanda sig med varandra, om de
har olika temperatur. Det medför att det blir ganska
hårt skurna gränser mellan de två luftmassorna.
När en sådan “kollision” mellan luftmassor med olika
temperatur inträffar, uppstår det en front.
Dessa fronter är inte stillaliggande utan rör sig och
är det då så att varm luft trycker bort kall, då kallar
man det en varmfront. Varmfronter bildas ofta runt
Skandinavien därför här kolliderar polarluft med varmare
luft söderifrån.
Om det är bra fart på den varma luften, kan den slå
in en bubla i den kalla och då är det början på ett lågtryck.
När varmfronten närmar sig har den varmare luften
glidit upp ovanför den kallare luften och det bildas,
av olika orsaker, utbrett regn från Stratusmoln.
Lätt att komma ihåg:Stratus-Strila. Vi brukar kalla
detta utbredda regn från varmfronten/lågtrycket för
dagsregn för det är allmänt och utbrett.
Varmfronterna kommer ofta från sydväst och man
märker när fronten kommit in förutom regn också
att temperaturen stiger markant. När varmfronten
passerat vrider vinden ofta till sydväst.
Efter en varmfront, kan man ofta förvänta en kallfront.
Här är en principskiss av en annalkande varmfront från vänster.
Ni ser hur den glider upp ovanpå den kalla luften och hur det i varmfrontens släptåg
bildas utbredda stratusmoln med regn, det är det markerade området längst till vänster.
Här ser ni på en väderkarta hur det markeras. En varmfront har runda former
och en kallfront spetsiga. Dessutom är varmfronten röd och kallfronten blå.
Som som ni ser har varmfronten ett lågtryck med sig i släptåg och det blir
regnigt och ostadigt. Ibland rör sig en varmfront så snabbt, att den hämtar in
den kalla luften hel toch hållet.
Det blir som två pannkakor. Det kallas ocklusionsfront. Ni kan se symbolen
på kartan. Varannan tagg och varannan båge, samt att rött och blått är blandat
till en violett färg. Hur många gånger har man inte hört väderrapporten på
radion börja med: “Ett lågtryck över Engelska Kanalen och Brittiska öarna
rör sig åt nordost och når med sitt regn Sverige….”
Här kommer varmfronten med sitt molnsystem som en baskermössa över hamnen och Laholmsbukten.
Kallfrontens uppbyggnad ser ut som ovan. Den kalla
luftmassan sniker sig under den varma, som åker i
höjden och det bildas åskmoln Cb. Mellan åskmolnen
bildas det också Cumulusmoln (vackert vädersmoln)
I samband med åska kan det bli lokalt stora nederbördsmängder.
När kallfronten kommer med sin relativt kalla luft, kommer
den att skjuta upp den varma luften i höjden och glida in
under varmluften. Detta händer ofta i augusti-september hos
oss. Man märker kallfronten just genom att det blir
kallare och ofta vrider vinden mot väst-nordväst.
När den kalla luften tvingar upp varmluften blir skiktningen
labil, det vill säga luften far uppåt fort. I stället för att det
bildas vackra sommarmoln, får vi åskmoln eller Cb.
Dessa moln kan nå höjder på 10000 m och utvecklar
enorma energier dels som åskväder och dels som vertikala
rörelser i luften.
Upp- och nersvep enkelt uttryckt.
Regn vid en kallfront är ofta häftiga åskskurar och spridda
vanliga skurar.
Efter kallfrontens passge kan en högtrycksrygg växa in
och ge soligt väder och nordliga vindar.
Kallfronten ger ofta mycket mera dramatiska följder som
blixt och dunder och skyfall. Varmfronten är ju mera mjäkig
med utdraget segt regnande, molnigt och grått.
Här är en annan skiss på rörelserna i luften vid en kallfront.
Rött är varmt och blått är kallt
När det blir riktig fart på det uppstår ovanstående situation.
Mycket kraftiga vertikala rörelser i luften. I molnet kraftiga
uppvindar och utanför kraftiga nedsvep med kall luft.
Trafikpiloter drabbas ju av något som heter windshear
och det är kombinerad horisontell och vertikal vind,
som kan tvinga ner ett landande flygplan.
Det finns också nåt som heter microburst .
Här är principen för en Microburst under ett Cb. Det är som
om man slår botten ur en spann. Mycket kraftiga fallvindar,
som lätt kan få ett flygplan att komma ur kontroll. Med hjälp
av dopplerradar på flygplatserna kan man se microburstar och
varna piloter.
Ovanstående bild förklarar lite mer ingående hur maskineriet
i ett Cb fungerar. Vanligt förekommande vid stora Cb-moln
är tromber, eller kalla det twisters eller hurricanes eller tornadoes.
Det beror på styrkan. De senaste åren med varmare havsvatten,
som kan tillföra energi har tromberna hos oss
blivit allmännare och kraftigare. I slutet av sommaren i
augusti september när kallfronterna kommer rullande är det
ett vanligt fenomen hos oss på västkusten.
I år har jag säkert sett ett tiotal tromber, varav en mycket
kraftig som jag “körde ikapp” två mil från stan. Mycket
imponerande och naturligtvis hade jag ingen kamera med….
Ett åskmoln under utveckling över Kattegatt. Man kan se en antydan till “Städ”
längst upp. Hur högt detta molnet är? Jag tror minst 8000 meter.
Här är några bilder från 1980-talets början, då Hökaklubben arrangerade två SM i skalaflyg.
Skalaflyg har ju aldrig dragit jättestora mängder tävlande, på grund av det faktum, att ska man bygga en skalamodell som kan hävda sig i en tävling, måste man lägga otroligt mycket tid på research, bygge och inflygning.
Jag tycker inte, om man läser resultatlistorna, att fler tävlande finns idag. Överhuvudtaget är tävlingsverksamheten inom SMFF mikroskopisk i sin andel av det totala flygandet. Sen är det ju en prioriteringsfråga var förbundets resurser ska satsas på.
Man brukar ju säga att utan topp ingen bredd. Det tror jag inte ett dugg på ,när det gäller smala intressen som modellflyg.
Deltagarna i Skala-SM 1981 uppställda för den obligatoriska deltagarbilden.
De man känner igen: Längst upp till vänster Mikael Carlsson, som nu flyger sin Bleriot, eller Dreidecker och är välkänd för Europas flyguppvisningspublik. Han såg vi sist på Göteborg Air Show, då han flög både Blerioten och sin Focker Dreidecker på ett mycket imponerande sätt. Det syns han varit modellflygare!
Andra i översta raden Kurt Lennå och Kjell-Åke Elofsson från Tibro. Längre till höger Pär Lundqvist.
Första SM-tävlingen såg Mikael Karlssson som segrare med Tjålle på andra plats.
Krister Karlsson från Eldsberga rattar sin segelmodell. Han arbetade som telereparatör och är nu såvitt jag vet, pensionerad sen ett par år. Han har lagt av att flyga.
En flygdag på Kärleken ? med segelmodeller. Där är det ett bra ställe att flyga segel på grund av att man är något förskonad från sjöbrisen, som nästan alltid omöjliggör termikflyg hos oss efter kl 1200 på dagen. Här är termik pålitligare.
Delatagare här från vänster är, tror jag:
En av Lennart Olssons söner, Krister Karlsson, Bengt-Olof Jönsson, Arne Olveng, Arne Brorsson, den andre av Lennart Olssons söner och längst till höger Lennart Olsson själv. Lennart gick bort i slutet av 90-talet. Ingen av ovanstående är nu medlem i Hökaklubben eller modellflyger.
Jag tror denna bilden är från en skalatävling på mitten av 80-talet, men jag är inte säker. Vad jag är säker på, är att det är Sven Cronwall i kepsen till vänster.
mats
På bilden ovan kan ni se karaktären på cirkulation av luft och
vad som utmärker zonerna.
För att förstå vad som bestämmer vårt väder måste vi se på
ett par grundläggande begrepp. Det första är vilka luftmassor
det finns på vårt klot. Börjar vi norr vid polen och går söderut
finner vi följande luftmassor:
Arktikluft-Polarluft-Tropikluft-Ekvatorialluft-tropikluft-polarluft-Antarktikluft.
Ni ser att vi har i princip 7 zoner med luftmassor.
Gränserna mellan luftmassorna är naturligtvis inte statiska
utan det finns alltid dynamik i vädret. Inom luftmassorna delas
dessa upp i kontinenttala massor och maritima massor. Alltså man
skiljer på polarluften över Nordsjön och polarluften över land.
Vi bor i polarluft. Varför det är så här, är ett resultat av solens
instrålningsvinkel mot jorden. Ja, ni vet ju att vid ekvatorn står
solen i zenit, det vill säga rakt upp kl 1200 på dagen.
Nu under den kalla årstiden på Höka står solen kl 1200 relativt
sett lågt över horisonten, vilket ju är orsaken till att vi inte kan
gå i badbyxor på fältet i november, för det är ju för kallt,
då solens instrålningsvinkel är ganska låg och därmed blir
det mindre energi som tillförs.
Mellan dessa olika luftmassor där händer det saker.
Temperaturskillnaderna, jordens rotation från , orsakar
tryckförändringar i luftmassorna, vilket ger upphov till vindar.
Ovan beskrivs huvudströmningen av luft på vårt klot.
En vindtyp som har stor påverkan på vårt klimat på fältet är jetströmmarna.
Jetströmmen är en kraftig vind som bildas i gränsskiktet mellan olika
tempererade luftmassor. Jetströmmen kan blåsa med upp till
350 km/timmen alltid från väster mot öster. Ni vet ju, att det går i
regel fortare att flyga från USA till Europa än tvärtom.
Det är just det faktum, att man utnyttjar jetströmmen.
Steve Fosset, ballongflygaren utnyttjade jetströmmarna,
när han skulle flyga runt jorden i en ballong.
Jetströmmen är inte som ett rakt band runt jorden,
utan den har en pulserande, oscillerande form som är dynamisk.
När vi har normalt väder, om det nu finns väder som är normalt,
då finns jetströmmen på vissa platser. Men om jetströmmen
flyttar på sig på grund av statiska förhållanden med trycken,
då kan det medföra, att vi får till exempel extremt regnigt eller
väldigt torrt.
Enkelt uttryck kan vi säga, att lågtryckens centrum följer
jetströmmen och därmed bestämmer jetströmmen i stort
om det ska regna mycket eller lite.
Jetström över Nordamerika.
Som ni vet finns det högtryck och lågtryck. Sammanhangen
inom meteorologin är oerhört komplexa, vilket vi lämnar
därhän i denna text.
Vad vi enkelt konstaterar, är att på norra halvklotet där vi bor,
roterar högtrycken medsols och lågtrycken motsols.
Kolla på tv-kartan så ser ni.
Orsaken att trycken roterar som de gör är jordens rotation
och Corioliseffekten bland annat. Coriolioseffekten?
Coriolis upptäckte att en linjär rörelse avböjdes på grund
av jordens rotation.
Principbild på strömningen i ett högtryck och lågtryck
på norra halvklotet. På södra är det tvärtom.
Om ni tittar på en väderkarta, ser ni ,att man i ett lågtryck eller högtryck
ritar ut ISOBARER, En isobar är en linje som anger var lufttrycket
är lika stort. Iso=Lika.
Om isobarerna ligger tätt, anger det att vi här kan förvänta kraftig vind.
Ligger isobarerna glest är det måttliga vindar.
Som jag skrev innan, är det ju skillnaden i tryck som anger vindens
styrka. Ett kraftigt högtryck över Centraleuropa och ett lågtryck
som rör sig från Island österut ,det bäddar för mycket hårt väder.
Eftersom ett högtryck i Centraleuropa pumpar upp varm luft från
Atlanten medsols, kommer denna luft att möta kall luft från norr,
som lågtrycket motsols pumpar ner.Ni vet kallt och varmt,
då händer det saker och man får mycket kraftiga vindar av de
båda trycksystemen.
Om du vet ,att vi har ett lågtrycksläge och du står med ryggen
mot vinden, då har du lågtryckets centrum till vänster.
Kan vara bra att veta.
Liten sammanfattning: Det som påverkar vårt väder är:
temperaturskillnader-tryckskillnader-solens höjd över
horisonten-hav eller land.
Fortsättning följer.
Jag läste i en dagstidning om en mackägare, som skulle åtalas,
för han hängt upp en bild på en bil med rubriken “Bensintjuvar”.
Gossarna i bilen hade smitit från sin bensinnota tre gånger
under kort tid och mackägaren hade anmält det till polisen,
men de la anmälan i högen “mycket lågt prioriterat”,
så naturligtvis hade inget hänt, för att mackägaren skulle
få rättvisa och ersättning.
Nu hade någon vän av ordning anmält mackägaren för polisen,
då han anser det olagligt att peka ut denna tjuvbil med dess
passagerare.
Hela rättsapparaten är nu igång med upprättande av
anmälan, utredning, beslut om åtal och rättegång.
Är det inte märkligt, att nu finns det tid och resurser?
Men när mackägaren anmälde kräken, då fanns det
inga resurser.
Det måste vara ett systemfel, när det går till på detta sättet.
Jag menar, att rättsäkerheten måste gälla alla, inte bara
brottslingar utan även den drabbade.
Min åsikt är, att vi har en poliskår och byråkrati som är,
med hänsyn taget till hur mycket skattepengar vi satsar
oändligt ineffektiv.
Naturligtvis förstår jag, att mycket av polisens problem
är odugliga polismästare ute på fältet och politikernas
oppertuna önskan att fortlöpande flytta fokus till sådant
som för tillfället är aktuellt i elitens debatt. Det gör att
man tappar fokusering och kraft.
Att polismästarna är mesar och i många fall odugliga
ledare är ett resultat, av hur de tillsätts. De måste efte
r sin utnämning vara alla till lags! Varför måste man det?
Om man vill vara polismästare har väl aspiranterna på
jobbet en tanke eller idé, hur han ska bedriva den
polisiära verksamheten inom sitt ansvarsområde?
Jag hoppas innerligt att mackägaren slipper åtal
och bensintjuvarna får sitt straff!
En plats vi brukar åka till för att flyga skärm i allmänhet och gradera upp licenser är Alicante. Alicante ligger vid Medelhavet i södra Spanien.
Klimatet är normalt varmt medelhavsklimat med ganska säkra vindförutsättningar för skärmflyg. Ofta blåser det frånlandsvind tidigt på morgonen, men vid 11-12-tiden kommer sjöbrisen, som kan bli stark.
Hanget som ligger väl till är ju Santa Polahanget söder om Alicante. Santa Pola är en gammal by som har strukturerats om till en semesterby och en plats för bleka nordeuropeér att bo i under den kallare årsdelen.
Alla husen ser nästan likadana ut. Bra standard, byggda med lite annat stuk än vad vi är vana vid.
Hanget är ca 130 m högt och man kan flyga ett par kilometer fram och tillbaka. Det gå att flyga till Faros, som betyder fyr, vilket där också ligger i syd och man kan flyga in mot Alicante stad och då har man semesterhusen på sin vänstra hand. Landning sker på toppen, men skulle man ramla ner landar man framför hanget, där det finns stora ytor.
Problemet är ju att komma upp till hangkanten igen med utrustningen. Därför ska man vara försedd med bil som kan hämta, om så behövs.
Vill du flyga mera termik ska du ta dig till Palomarett, som är ett berg ca 800 m över omgivande terräng.
Där finns en iordninggjord startplats, som kan var full av flygare. Innan var det inte helt lätt att starta där för mindre rutinerade piloter beroende på den skarpa kanten som skapade en kantrotor, vilket kunde orska inslag vid starten. Nu har man jämnat till kanten för att minska rotorproblemet.
Här är det när solen skiner alltid mycket bra termik och det kan bära iväg högt i termiken. Platsen går också väldigt bra att hanga på och när man flyger är det ofta en kombination av termik och hang som skapar flyget.
Resor till Alicante ordnar SkyAdventures varje år. Länk:
http://www.skyadventures.se/index.php?page=47a0892e8fdf9&link_id=46e6983f84a35&lang_id=0
Under här finns ett galleri med slumpmässigt utvalda bilder, från när jag var där sist.
Frederik har startat på Palomarett ut över dalen. Fin utsikt eller hur. Gå fram och ställer vid kanten om ni kommer dit! Ha inte anlag för svindel för det är 5-600 meter till marken nästan rakt ner!
mats
[nggallery id=27]
Vädermannen och Piggelin hade lovat nordväst 5-7 m/sek till
s idag och eftersom dessa två lovat måste det ju vara sant.
Så in med trasan i bilen och iväg. Startberedd klockan 0930.
Ingen eller dålig vind!
Piggelin ringde och jag sa, att han bara lovar och lovar
……..det kommer sa Kennerth.
Ok jag och Timo, som kom lite senare, vi satt och parawaitade,
balanserade och försökte på alla sätt frammana den vind,
som Piggelin lovat. Han kom sen, men han hade glömt att
ta med sig den utlovade vinden.
Till slut, efter misslyckade flyg som blev backglidningar,
bestämde vi oss för att packa ihop.
Just när allt var nerpackat och klart kom vinden. Ut med
prylarna och upp med trasan och iväg.
Fint lyft i vind på ca 7-8 m/sek ganska rakt på.
Men glädjen varade bara 40 minuter, sen lade vinden av igen.
Denna gången packade vi ihop för gott och drog.
Men, är man skärmflygare ska man ha tålamod och
hela tiden mumla mantrat när man parawaitar:
“Vinden kommer därute, vinden kommer därute…….”
När vi landat kom Rolf Holmér med sin Bolero+ och
balanserade på den röjda ytan närmare parkeringen
. Undrar hur det gick….
Förresten undrar jag, om inte Piggelin charmade till
en dam, som besökte oss.
Hon bjöd Piggelin på marsh- mellows, fast jag tror
han ville ha nåt annat att sätta tänderna i……..
Bilderna är just innan vinden kom och bilder när
vi flög kommer sen, Timo ska skicka till mig.
Timo har dragit upp sin Gin och visar hur man balanserar vid låga starten
på Hovs Hallar. Stabil finsk pojk med båda fötterna på jorden……..just nu i alla fulla fall!
Timo slänger ett getöga upp på sin trasa, bara för han tycker, den är så snygg!
Beviset för att Timo flög!
Ni vet väl CPS huvudregel för konstaterat flyg:
Inget foto-Inget flyg!
Här näven som sköter alla roder på ena sidan i Timos skärm.
Måste det vara så mycket snören? Det hade väl räckt med två eller……?
En general spanar efter sitt prefix…………vind
Vindgeneralen stapplar mödosamt fram som den gamla överåriga
senior/åldring han är i den hårda… vinden med sin Gradient.
Till slut kom vinden och vi åldringar fick ett rejält flyg.
Det var värt att vänta på det, för att få flyga på Hovs Hallar
, det är något visst med det.
Naturen är här lite vildare, lite mera grovhuggen jämför
t med gräsmattorna vid Hammar, eller vad tycker ni?
Timo packar säcken för resan hem
Just när Piggelin och jag landat anlände Rolf
. Han skulle balansera, för vinden hade lagt av.
Kolla Piggelins nya hjälm. Modell jetpilot.
Jag sa till honom: ” Nu saknas bara din G-dräkt
och två AmRam- och två Sidewinders, sen kan
du säga: I´m gonna blow you out of the sky dude!
Damens marsh-mellowpåse till Piggelin….
Här slänger damen fram sina Marsh-mellows ur påsen till Piggelin
, men jag grunnar på, om han inte velat, att hon slängt fram något
annat ur sina andra påsar att sätta tänderna i…….?
Eller vad säger du Piggis?
En plats som inte är speciellt besökt är naturskyddsområdet Ön 13 km öster om Halmstad.
Området ligger runt sjön Torvsjön och är mycket vackert, speciellt under hösten.
Man kan gå bekvämt på den iordninggjorda stigen runt sjön och det tar om man drar benen efter sig 45 minuter.
Jag var där häromdagen och här är några bilder, som jag hoppas förmedlar lite av den stämning, som finns i naturen nu.
Tidig morgon-ingen vind
Solen spotlightar höstnaturen
I Europa blir bladen gula, men i Nordamerika blir bladen röda..
Trästubbedjuret vid Ön
helt stilla
Promenadstigen runt sjön beströdd med bladkonfetti i varma färger
Utsikt från den kala kullen. Ett resultat av två stormar.
Höstens färg.
Att slänga en sten i vattnet här vore väl ett helgerån.
När morgonsolen har laddat upp stubben med värme pyser vattenångan iväg
Trollet, eller är det nån från Apornas Planet som blivit fastväxt i den gamla stubben?
mats
Verkligheten hann ifatt 70-tals hjälten herr Guillo till slut.
Mannen, som med stor iver och med rösten darrande av
rättspatos drog den så kallade IB-affären till torgs,
visade sig vara en liten sketen landsförrädare.
Han sålde sig till Sovjetunionen, för det enda som är
viktigt för överklassen, pengar.
Minns hur han jagade Olof Palme i samband med IB-affären.
Nu åkte skitstöveln dit själv och blev tagen med byxorna
nere vid anklarna.
Det gläder mig, så jag kan inte ens beskriva det.
Kommer ni ihåg IB-affären?
Det var det faktum att Sverige dristade sig att ha en
underrättelsetjänst för att skydda sina medborgare.
Detta, gjorde herr Guillo våldsamt upprörd.
Betänk han samtidigt var betald vasall hos KGB i Moskva!
Herr Guillo kallade en av de anställda vid IB:
Den lögnaktigaste människa jag träffat.
Nu fick den han beskyllde för lögn sin upprättelse.
Hoppas folk inte köper landsförrädarens böcker mer!
Detta har ju inte så mycket med hangflygning att göra,
men det påminner er om, hur sommaren kan vara.
Frank hade köpt en snabb båt och motor från Kina,
satt ihop den och vi drog till Torvsjön uppe vid Ön
för att testköra. I norra delen av sjön finns en bra plats
för både sjöflyg och båtkörning. Parkeringen ligger i
anslutning till platsen, så man kan köra ända fram.
Här är bilder på hur det gick.
Franks körning med sin båt drog många intesserade som synes.
De var djupt imponerade av Franks nautiska färdigheter och kunskaper.
Tankning av bensin till motorn på 50 kubikscm.
Motorn mycket lättstartad och gick vibrationsfritt och bra.
Detta är en standardmotor, som också finns i en trimmad
version. Man startar motorn med magnapullstarten.
För bra effekt är motorn försedd med en avstämd pipa.
Här ligger hon i marvatten. Man kan se att båten ligger
djupt med aktern som alla V-skrovsbåtar.
Stort sidoförhållande för att förbättra de hydrodynamiska
egenskaperna hos skrovet.
Frank har dragit igång motorn. Båten är försedd med kolfiberpropellrar. 
Här syns magnapullstarten och kylmanteln över cylindern
och man ser också hur drivlinan är upphängd i gummibussningar.
Båten gjorde ca 40 knop i det skick den var i vid bilderna. 
Ja, efter intensiv källforskning, har jag fortfarande inget säkert svar.
Jag körde till stadsbiblioteket för att kolla i HallandsPosten de aktuella åren.
Från 1939 till 1950 kollade jag på film, om det förekommit flyguppvisning
i Halmstad runt Pingsten. Har ni varit på biblioteket och sett den tekniska
utrustningen man har för att se på mikrofilm och fotograferade tidningar?
Det ska ni vara glada för, för det var skräp.
Ingen uppvisning kunde jag hitta vid Pingst från 1939-1950.
Så den banderollen, tror jag, visar på en flyguppvisning på Civila Flygfältet
nere på Söder.
F14 grundades i juli 1944 och låg först på Civila Flygfältet, innan man
hade byggt färdigt upp på dess nuvarande plats.
Flyguppvisningen, som jag har vissa minnen ifrån,som ni kan se på
avfotograferad tidning skedde den 12 augusti 1949. Det var ohyggligt
mycket åskådare där.
Vet ni förresten vilket publikt evenemang som dragit mest folk
överhuvudtaget i Sverige? Jo det var flyguppvisningen när
Krigsflygskolan F5 i Ljungbyhed las ner 1996.
Då var där 130000 (etthundratrettiotusen) åskådare och 33000 bilar.
Allt noggrant räknat med hjälp av datorbehandlade flygfoto enligt chefen F5.
Jag skrev till han och frågade för jag var nyfiken. Denna flyguppvisning
var den absolut bästa jag sett i mitt liv överhuvudtaget.
Det kommer aldrig mer att hållas en sådan uppvisning i detta landet.
Jag ska kolla lite mer filmade tidningar, så jag kan lösa mysteriet med
banderollen.
Här några bilder, som har anknytning till F14:
Denna konstruktion heter SG38 . Planet var allmänt förekommande
på flygvapnets förband för grundläggande utbildning till segelflygpilot.
Luftigt och friskt att sitta där och flyga på en träbänk. Kolla hjälmen!
Ser ut som en bikupa.
Denna SG är lite modifierad med hjul längst bak på skidan.
Upp i luften kom man med vinsch, sen kunde man om man hade
tur göra en 360 graders sväng och sen planera sin landning med
medvindslinje, baslinje och final med sättning.
I de civila flygklubbarna döptes ofta SG 38:orna till kvinnliga namn.
Namn som var gångbara vid denna epoken.
Detta är ett skolflygplan med dubbelkommando och typen är Kranich.
Planen byggdes i Tyskland och på licens i andra länder. Glidtalet ca 1:23
vid 70 km/timmen, vilket inte är så illa. Kranich betyder: Trana
Dessa planen fanns också på varje flottilj för träning och utbildning.
I Sverige byggdes på tysk licens 30 stycken Kranich.
Alla skrotades kollektivt i tidigt 60-tal när en segelflygpilot kom i
okontrollerbart läge i moln med en Weihe och slet av vingarna.
När han efter kraschen blev tillfrågad vad som hände sa han:
Vingarna trillade av……..Ingen trodde väl på den sagan, att vingarna
bara lossnar utan snarare var det så att han överskred max
hastigheten och sen flaxade vingarna iväg.
Men det viktiga var, att det kaseinlimmet man limmade balkarna
med på Weihe och Kranich visade sig vid test vara odugligt.
Det var alltså stora strukturella problem med plan byggda med
detta lim.
Ett resultat var att 80% av den svenska segelplansflottan skrotades
med ett pennstreck och detta tvingade fram nyanskaffningar,
som hade det goda med sig att vi fick in moderna segelflygplan
både för enskild flygning och skolning.
Så han som drog vingarna på sin Weihe bör bli ihågkommen
med tacksamhet av de svenska segelflygarna.
Detta tilldrog sig på den tiden när, det utgick statliga bidrag
både till flygplan och certifikatanskaffning.
Det var väl meningen man skulle få in pilotämnen i flygvapnet
som kunde grunderna i flygning kan tänka…
Jag har aldrig flugit en sådan, men jag har suttit i en.
Om ni kollar hjulen, så var det en egenhet med de. När man lättat,
skulle man släppa hjulen på mellan 30-50 m höjd. Man fick inte
släppa för lågt, för då kunde de studsa tillbaka och träffa planet.
Min flyglärare i Skövde berättade, att han glömde släppa hjulen
och blev så nervös, så han släppte hjulen från 400 m höjd, varvid
de med rekordelig hastighet slog igenom taket på ett hönshus
och avbröt väl i alla fall just då de värpande hönornas aktivitet……..
De konstiga “utväxterna” på nosens sida är givare för
hastighetsmätare och höjdmätare.Längst upp pitotrör som mäter
övertryck och det som ser ut som ett musikinstrument där under
, är ett venturirör, som mäter undertryck och producera ett
undertryck.
Som alla modellflygare vet, finns det nåt som Bernoullis Lag,
vilket innebär, att om man ökar hastigheten på en gas eller vätska,
så sjunker trycket.
Ser ni på venturiröret, så har det en “midja” och vid denna
midja ökar lufthastigheten och du får ett markerat undertryck
jämfört med den omgivande luften.
Detta undertryck kan man använda för att driva gyrot till
Spaden och kulan. Spade/kula är ett instrument där “spaden”
talar om hur mycket du svänger.
Om du flyger rent, det vill säga varken glider eller kanar i
svängen är det kulan i sitt böjda glasrör som talar om det.
Det kallas även libell. Så kulan talar om, hur du svänger eller
kvaliteten, om man så vill, på din sväng.
Här är ett slikt instrument. Spaden står här rakt upp, du flyger rakt fram.
Kulan ligger i centrum, du flyger rent, det vill säga du kanar eller glider inte i svängen.
Det högvärdigaste, det vill säga det plan som hade bäst glidtal under 40-50-talet
var ovanstående maskin. Det är en Weihe, som betyder kärrhök på tyska.
Dessa var också ute på flottiljerna för tävlingsflygning.
Segelflygsporten var under 40-talet totalt dominerad av flygvapnet därför
dess piloter hade alla resurserna. Tävlingarna på 40-talet gick alltid på
Ålleberg i Västergötland, som då var segelflygcentrum och som fortfarande
är det, vad gäller utbildning av instruktörer och annan central verksamhet.
Jag gick själv en kurs där i IFR-flygning för många år sen.
I Weihen finns garanterat inte ett enda gram plast eller kolfiber!
J28 Vampire eller som de kallades i folkmun “Blåslampa”.
Utrustad med fälltankar under vingarna och i nosen syns mynningarna från
20 mm automatkanonerna. Byggd i plåt och plywood av De Havilland i England.
F14 Halmstad kommer alltid att förknippas med B18, som var ett lätt bombplan
och attackplan. Utrustat med 2 Daimler Benz 12 cylindriga V-motorer på ca 1500 hk vardera.
Planet kom på förband ganska sent och var det sista propellerplanet för strid SAAB byggde.
Vi har inte ett enda genuint B18 kvar, tack vare en chef för flygvapnet som skrotade alla.
Vi har en mockup på flyvapenmuseét.
När B18 skrotades kördes planen delvis från Halmstad via gamla fraktgodset,
som råkade ligga vid min skolväg. Gissa om man korpade grejor där!
Plexiglas var populärt. Trots jag var väldigt ung på den tiden, kommer jag
fortfarande ihåg hur det lät när divisionerna varmkörde sina motorer innan
sin övningspass. Mäktigt ljud! Vi bodde då på Rotorp, vilket ju inte var så långt från F14.
Detta är ett mystiskt flygplan tycker väl de flesta. Det är en linktrainer,
som man anväder för att träna instrumentflygning. Om denna konstruktion
fungerar! Jodå, hade man en duktig instruktör som kunde handha
linktrainern kunde man öva. Huven stängdes vid övning, så du hade
inga referenser. Jag övade i linktrainer på F7 Såtenäs.
i vår nostalgitripp. Jag hittade i mina gömmor lite filer som jag glömt av,
som bland annat handlar om Halmstad.
Själv är jag så gammal så jag har dimmiga minnen från min första
flyguppvisning på F14 1949. Ni kan själva räkna ut min ålder ungefär.
Jag följde med min fader dit och jag minns mycket väl, att han
placerade mig på ett cementrör, så jag skulle kunna se ordentligt.
F14 startade ju som flottilj om jag har rätt för mig 1944. 1949 hade
man 4 divisioner B18, som var ett lätt bombplan. Sedermera fick
man J28 Vampire och efter det A32 Lansen eftersom man var en
attackflottilj.
På flyguppvisningen flög man bland annat med J21 som var ett
attackplan med två bommar och en skjutande propeller.
Jag minns det för jag döpte dessa till “Tvestjärtar”.
Jag har inga bilder på flygningen, men jag har en smalfilm i
rtvitt, som min far tog med sin gamla kamera.
Bilden jag har här, är ett foto på den banderoll som var spänd
på Storgatan mot Brogatan. Således ett flyghistoriskt minne.
Bilden togs av fotograf Stig Hartman, som hedrades med en
minnesutställning på biblioteket för tre år sen. Jag och många
till uppvisningen 1949. Det kan ju vara en flyguppvisning nere
vid Civila Flygfältet också arrangerat av flygklubben i Halmstad.
Men ska jag tro nåt så är det från F14 1949. Jag ska kolla p
å biblioteket i deras gamla hallandspostar. Så jag återkommer
med mer fakta!
Här är bilden med tidstypiska detaljer.
Kolla gatans vackra stenbeläggning med “storsten”.
Den var livsfarlig för cyklister när det regnat, till
skillnad mot den vanliga gatstenen. Lägg också
märke till de gamla hängande lamporna över gatan.
När jag ser på bilden lite noggrannare är jag benägen
att säga att bilden är tagen under kriget. Man kan
är funnits bilar.
Men jag ska kolla och återkommer.
Några nygamla bilder igen som belyser en del av Hökaklubbens historia.
Jag tänker ibland, hur hade det varit, om det funnits digitala kameror för 30 år sen? Vi hade antagligen haft ett jättearkiv med bilder. Som det är nu, är det bara smulor, som fallit från bordet.
Jag ber er, som har bilder, att om ni har chansen ta med er bilderna eller albumen ner till fältet, så kan jag fotografera av det. Sen fixar man till bilderna och presenterar de för de, som är intresserade. Det är ganska roligt att se, hur det gick till och framför allt, hur vi såg ut då!
Här kommer några bilder och som jag skrev, de är avfotograferade från diverse källor i ibland dåligt ljus, så det är inga bilder för ett Pulitzerpris , men de är bilder som väcker minnen hos oss som var med då och ger den nya generationen av medlemmar en bakgrundsbeskrivning av vår verksamhet i Hökaklubben, som ju är Modellflygklubben i Halmstad!
Denna bilden är från en samling i stugan slutet 80-talet. Från vänster Britt-Marie, Christer, Lasse från Malmö tror jag och längst till höger Ann-Marie som är Kurts sam- eller särbo. Man dricker tydligen kaffe och nåt annat….Jag tycker Christer tittar lite lurt eller…..
Vad gör ordföranden????? Har han fått en för mycket i vänsterbenet?? Och mössan käckt på svaj?
Det är nog vid ett Pingstmeeting skulle jag tro i slutet av 80-talet.
Sture, Sven och Kurt har dragit sig tillbaka till herrummet ? i stugan för en stilla diskussion.
Kurt monterar sin Pusher vid sin Ford Capri. I bilen står hans gamla meklåda och hans Britten Norman Islander. Minns jag inte fel så är hundkojan till vänster Ann-Maries.
mats
