Kategorier
Segelflyg

FLYGA ROTE…

 

 

 

 

…med fåglar…

SONY DSC

…är en bonus man får som modellflygare, då man flyger termik.

Onsdagen bjöd på noll vind, 18 grader med cumulusmolnen
blommande
vilket sa, att det är termik.

Jag kunde inte hålla mig utan åkte till Tjärby, som är en
förunderligt
fin plats att flyga termik på.
Här är utomordentlig vacker utsikt, då man befinner sig
25 m över
det Halländska kustlandskapet.

Tack vare  det ligger 7-8 km från kusten och Hallandsåsens
påverkan, 
är jag som termikflygare,  inte drabbad av sjöbrisens
negativa inverkan,
vilket märks ute i kusttrakten.

Sjöbrisen sugs in,  därför att luften över land genom
solens uppvärmning
hävs och ersätts med relativt sett
kallare havsluft.

Den kalla havsluften spärrar effektivt anslutningen
till termik, om man
inte drar upp sig med motor rejält högt.
Det kan, trots sjöbris,  finnas
termisk luft över det kallare
markskiktet.

I onsdags var det inte sjöbris,  utan vid min första start
var det nybildningar
av cumulus , vilket glador och ormvråkar
utnyttjade, då det  för dem
nu är aktuellt att migrera.

Jag lyckades hamna i en flock av 6 glador, vilka just
upptäckt en termikblåsa
på 30 m höjd. Alltså snikade
jag mig in i den i akt och mening att försöka
få lite fina
bilder på fåglarna.

Som vanligt kurvade min Ava ifrån gladorna,
de är tämligen usla termikflygare,

så jag inriktade mig på att banka Avan,  så min kamera
skulle plåta snett nedåt.

Fullständigt övertygad om att jag fått kanonbilder, var
jag spänd att se,
hur de
såg ut i datorn. Som vanligt vill
jag säga…var jag för långt ifrån.
Hmm, får nog
fundera ut annan teknik vid fågelfoto med
ombordkamera.

Hur som helst fick jag 2 timmar i termiken och allt
med flygningen funkade ok.

Packade ihop, åkte hem.
Men fortfarande flygsugen eftersom vår vindmätare
på HH
visade 4 m/sek Nord.

Tänk om skulle åka dit ?

Visst det gjorde jag, för det  gäller att ta vara på
stunderna, då vädret är
behagligt, för man kan inte
vrida tillbaka tiden.

Vinden var nordväst,  så jag promenerade ner till det
låga hanget, vilket ju pekar
mot just NV.

Vinden var svag, 3 – 2 m/sek. Det är ju lite knalt,
men fördelen var,  att vinden var
rakt mot hanget.

Efter att ha kollat i vinden en stund kastade jag ut.
Dåligt lyft tyckte jag genast,
men efter modellen stabiliserat
sig och fått flyga sin egen fart, gick det galant.

Det behövs inte så hård vind, om man flyger en lätt modell.
Det som krävs,
är att man har erfarenhet och kunskap om
flygning. Med kunskap om flygning
menar jag, man ska ha
vetskap om aerodynamik och flygmekanik för att

kunna utnyttja ett flygplans potential.
Låter det storvulet ?

Ja, men det bjuder jag på, för det är så det är !

Hur länge jag  personligen övat att flyga hang ?

Åh, bara en kort  tid,  42 år här på Hovs Hallar…

Träffade ett äldre tyskt par från Bonn och de var fullständigt
betagna av naturen.
När man betänker var Bonn ligger i Tyskland,
kan jag lätt förstå turisterna.

Nåväl, klockan 1630 landade min Spirit på gräset efter en
fin finflygning.

Pilot mycket nöjd, då han gick till sin bil på parkeringen,
dit det är ca 800 m bara.

 

Häng med !

_DSC9522
På Segelstorpshanget, vildkaprifol. En vacker blomma.
Jag minns jag planterade detta vid mitt garage.
Det gick nästan inte att kontrollera dess växtkraft.

_DSC9533
Låt mig säga, hade jag varit samlare av bär,
hade jag utrustat mig med korg och plockat björnbär på HH !

_DSC9537
Man kan ju fundera på varför evolutionen skapat denna form ?

_DSC9541
Enbär, om man vill smaksätta vodkan exempelvis…

SONY DSC
Blir det kall vinter nu eller…

_DSC9568
Min depå på Segeltorp.
Det finns sämre…

_DSC9550
En ilandblåst vakare.

Bra att ha för den indikerar markvinden för hangflygaren.

SONY DSC
                                 En skarv sätter näsan i vädret

SONY DSC

Gråhägern alltid på spaning efter något att sätta näbben i.

SONY DSC

Havstruten är Europas största trut…bokstavligt.
Bildligt finns det andra…

_DSC9560

Mitt högteknologiska metorologiinstrument

 

 

 

 

 

Kategorier
RC-Utrustning

JR XG8 SÄNDARE

 

 

 

Jag köpte en ny sändare…

 

 

_DSC9512

 

…därför jag ville uppgradera min utrustning till ett system som är bättre.

Min gamla sändare var också en JR. En 9503 med systemet dsm2.

Mina tankar var först att köpa något “dyrt”, då det borde…garantera en bra funktion,
men jag slog det ur hågen. Att köpa en 12 kanals sändare, varför skulle jag det ?

Jag har aldrig använt mer än 7 kanaler, så en 8-kanals sändare skulle räcka.

Problemet med all elektronik i dag är att den blir omodern, så fort den kommit ut
på marknaden. Utvecklingen går fortare än du kan föreställa dig.

Så varför köpa en Futaba för 27000 kr ?

Kanske jag skulle köpa en FrSky Taranis för 2000 kr,
som kan lika mycket
som Futaba eller Jeti ? Eller…

Efter att ha googlat runt och läst på forum, fastnade jag för en JR XG8.
Det som gjorde valet lite lättare var att HAB i Ljungby sålde den med tanke på
support.

Den har det nya systemet DMSS, telemetri och en programmering som i stort
var som för min gamla JR.

Priset var ju en bråkdel mot Futabas flaggskepp.

Eftersom den var fyra gånger billigare betyder det att Futaba är fyra gånger bättre ?

Ok jag köpte sändaren och 4 mottagare.

Ni kan se del 2 och så småningom del 3 av nedanstående video,
om ni klickar vidare,  efter att videon är färdiguppspelad.

Sedan hem, packade upp och laddade. Batteriet är ett LiFe,
vilket betyder, att
det är lätt och har trots det hög kapacitet.

Sen gällde det att programmera 4 modeller.

Det var enkelt, eftersom det följde min gamla radios rutiner.

Telemetrin omfattar olika parametrar. Eftersom jag har
en Picolario, behöver jag inte den
tillsatsen till rx och
info om mottagarspänning är inbyggt redan från början.

Tillsatsen till mottagaren för höjdmätare och variometer kostar
ca 500 kr. Jämfört med Picolario för 432 mHz,
som man får betala 2750 kr för…

Efteråt, eftersom det var fin termik, åkte jag ut med Avan och sändaren
för att testa.

Jag räckviddstestade enligt manual och det klarade sändaren lätt.
Sen provade jag Failsafen på marken och det funkade ok.

Jag slog av sändaren och modellen gick omedelbart i FailSafeläget.

Så iväg med modellen för premiärflygningen.

Allt gick ok och jag flög långt bort från mig och inga problem märktes.
Sen kurvade  jag upp mig på höjd, slog av sändaren och mottagaren
gick i FailSafe, det vill säga, full broms, lite höjd och lite sidoroder varvid
Avan sakta svängde runt under kraftig höjdförlust.

Hade jag inte fått kontakt, hade Avan landat i en rågåker.

Efter påslag av sändare band den med mottagaren nästan på sekunden.

Så den funktionen var ok.

I dag ska jag flyga hang med en modell på Hovs Hallar och då får vi se,
hur det
fungerar. Rapport kommer.

Så initialt är jag nöjd. Dock hade jag önskat,  att höljet varit av aluminium
i stället för plast…men jag inser,  det är en kostnadsfråga.

Att köpa en sändare med 48 funktioner som man aldrig använder
är fullständigt meningslöst.
Köpa dyrt bara för att ha det, för en dyr radio
gör inte per automatik,
att man flyger bättre, är meningslöst.

Dessutom förlorar man inte så mycket, om man måste uppgradera.

I dag är det så,  att varje fabrikat i stort sett inte är kompatibelt med andra
system och märken.

Därför fick jag sätta mina DSM2 mottagare till salu för en bråkdel, av
vad jag betalat.

En annan fördel med denna sändaren är,  att den är mycket lätt !

Här kommer lite bilder från provflygningen med Avan.

_DSC9308

Klart att provflyga. Ni ser själva vilket fint termikväder det är…

DCIM118GOPRO
                    Klart piloten är glad inför provflygningen.

_DSC9313

Jag har köpt två nya Kokam-ackpaket.

_DSC9323

Jag såg två ugglefjärilar som virvlade omkring…

_DSC9326

…fast de var svårfotograferade.

_DSC9335

Sommarens 2015 kanske sista blomning…

_DSC9355

Vacker blomma och härlig segelflyghimmel.

_DSC9356

Man kan nästan höra det spröda pinglet från de små klockorna…

_DSC9368

Blommande ljung marscherar på…raka i ryggen
som paraderande soldater…

_DSC9381

Ska detta bli till malt ?

_DSC9386

 

 

_DSC9398

 

_DSC9414

 

Miljön jag flög i.

 

Kategorier
Hangflyg modell

EN MYCKET PRICKSÄKER REGNSKUR

 

 

 

Ibland är vädret fantastiskt…

 

 

DCIM115GOPRO

 

 

 

…som i fredags då det var växlande molnighet, men mest sol.

Eftersom vinden var västlig 4-7 m/sek packade jag Spiriten
och åkte till Tönnersa Strand för att lugna hangabstinensen.

Vädret var positivt under monteringen och promenaden ner
till min pilotplats, men ditkommen dök ett långt stråk med
Cumulus Congestus upp från väst.

Naturligtvis kom det regn ur molnen, men jag bedömde det
skulle dra norr om mig.

Min bedömning var totalt fel, då vinden var annorlunda på 600
m höjd och molnen kom rakt över mig.

Regn, ja det är ett milt uttryck, för det var som monsunnederbörd.
Jag var plaskblöt på 1 minut och jag tänkte, att är jag genomblöt,
då kan jag flyga en stund i all fall, för man kan ju inte bli mer än blöt.
Men det kan man bli…
Nåväl, efter 30 minuter landade jag min blöta modell med min
lika blöta sändare. Men det funkade utan anmärkning.

Väl hemkommen märkte jag att displayen var fuktig
på insidan, vilket inte var konstigt med hänsyn till all
nederbörd som träffade radon…trots jag höll den så
den skulle vara skyddad.

Så det blev att plocka isär, skilja pc-boarden åt för att
komma åt displayen och torka torrt.

Pillerijobb med det blev perfekt i alla avseenden.

Kanske det torkat bort av sig själv, men jag vill inte ha
fukt i min sändare.

För mig är det så att om  jag kört 25 km fram och tillbaka,
då vill jag flyga nästan oavsett…

Här kommer lite bilder på flygning under  Pluvius
inverkan;

 

DCIM115GOPRO

DCIM115GOPRO

Men vi tar väl och startar ändå…

DCIM115GOPRO

…fast…

DCIM115GOPRO

DCIM115GOPRO

Iväg for Spiriten.

 

.

DCIM115GOPRO
På väg till bilen, 500 m i ösregn, kunde jag glädja mig åt blommande ljung.
Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

BILDER FRÅN AB FLYGINDUSTRI HALMSTAD DEL 3 AV 8

 

 

 

Bilder från fabriken som beskriver personalvård 1944.

 

 

 

09-48-_DSC4589

 

 

Här kommer de återstående bilderna som visar miljöer från fabriken.

Allt var inte slit och släp utan avkoppling hade sin tid också.

Man ser ju att bilderna är en spegling av tiden, 1940-talet.

Inledningsbilden med den egna orkestern….undrar hur det lät med den sättningen ?

Klarinett, slagverk, gitarr, dragspel, dragspel, munspel och fiol

Kanske man hade två manliga vokalister också…

01-24-_DSC4210

Fi-3 under byggnad

02-25-_DSC4213

En just färdigställd Fi-1

03-26-_DSC4218

Kroppen svetsas till en Fi- 1

04-27-_DSC4229

Den något spartanska instrumentbrädan till Björn Andreassons BA-4

06-29-_DSC4238

En flygplanmontör vid sitt objekt en Weihe.

07-30-_DSC4240

Kroppen till en Fi – 3

08-31-_DSC4244

Jag utanför och Nisse  i sittbrunnen på en BA – 4

Motorn skulle utveckla 25 bhp, men den gav bara 18 bhp !
Planet flög !

08-47-_DSC4584

Luciafest vid Flygindustri…men vad har lucia på huvudet ??

Man har dukat på Weihevingar…

11-46-_DSC4581

Kaffekalas med takdekorationer utgjorda av skevroder.

12-52-_DSC4623

En metallarbetare vid sin supportersvarv.

14-49-_DSC4593Luciafest AB Flygindustri Halmstad

15-50-_DSC4596

Verkstadsklubbens nyårsfest.

16-56-_DSC4636

Halvliggande Kurt Persson med golfbyxor, rutiga strumpor och dito skjorta.

På fötterna pjäxor med vita sockar rullade ovanför kängskaftet.
Jag säger bara, att detta är typiskt 40- och 50-tal.

17-38-_DSC5173

4 stycken Fi-3

18-53-_DSC4626

Till höger “Blacki” till vänster av mig oidentifierad person.

20-55-_DSC4632

Förflyttning av acetylen eller syrgastub.

Snart kommer nästa post om AB Flygindustri, så häng på !

Kategorier
AB Flygindustri Halmstad Flyghistoria

AB FLYGINDUSTRIS VERKSAMHET I HALMSTAD DEL 2 AV 8

 

 

 

 Tillverkningen av flygplan vid

AB Flygindustri Halmstad 1940-1945.

 

 

 

 

15-14-_DSC4051

 

Här fortsätter jag redovisa,  vad Kurt Persson berättade om
AB Flygindustris verksamhet i Halmstad.

Alla bilder har att göra med Kurt Persson, eftersom han är
centralgestalten
i min berättelse om AB Flygindustri.

Fabriken var placerad i sydvästra hörnet, av det som kallades
Civila Flygfältet på Söder i Halmstad.

Det var ju en naturlig placering, då flygplansbygge krävde ett
fält för utprovning av flygplanen.

Vid samma plats på fältet hade Halmstad Flygklubb sin hangar.

Kurt berättade,  att 30-40 personer arbetade där som montörer.
Montör,  det innebar,  man skulle kunna utföra alla arbeten i stort sett, som krävdes vid byggandet av segelplan.

Vissa specialkunskaper fordrades,  till exempel vid svetsarbeten, då man var tvungen att inneha licens, vilket bevisade,  att man hade kunskap och erfarenhet att gassvetsa med lod av olika sorter.

All svetsning vid Flygindustri i Halmstad utfördes med acetylen,
syrgas och olika lod och flussmedel.

För mig,  då jag lyssnar till Kurts berättelse, verkar inte personalomsättning ha varit hög.  Man var ett väl samarbetande team.

Materialet som flygplanen byggdes av var helt hemmaproducerat.

Det krävdes trä av olika arter och dimensioner, plywood av olika kvaliteter, bomullsduk/linneduk att klä med, lim och olika lacker, wire, pianotråd, instrument samt stålrör av god kvalitet.

Allt ovanstående var anskaffningsbart i Sverige. Man ska betänka,att det var krig och att vi därmed var  avskurna från mycket material utifrån andra länder.

Min personliga åsikt är,  att man var hängiven sitt arbete och stolt över det.

Stolt,  för detta med flyg var spetsteknologi då och det  betraktades som något,  som låg i framkanten på den tekniska utvecklingen.
Ungefär som rymdfart i dag…man kände sig lite som föregångsmän.

Fabriken i Halmstad var igång till årsskiftet 44-45,  då det blev bestämt, verksamheten skulle flyttas till Malmö/Bulltofta.

1945 drogs det igång i Malmö och dit hade bland annat Kurt Persson följde med.
Kurt arbetade där tills ungefär 1950.

En del bilder har jag visat förut och det beror på,  att vissa bilder är kopplade
till flera ämnen, men det får ni stå ut med.

Det kommer ett inlägg till,  som hänger ihop  med  detta om
fabrikationen i Halmstad.

Förresten, om någon skulle ha bilder eller historia från
denna epok inom flyget i Halmstad, skulle jag gärna
vilja ta del av det, så vi kan delge fler flygintresserade av vår
gemensamma flygkulturella historia.
Min mejladress och telefonnummer finner ni under “Welcome”

längst upp till vänster på första sidan på min blogg.

Häng med !

01-40-IMG_1084

Arbetsstyrkan AB Flygindustri Halmstad.

1-(dec 02, 2014 06-12 PM)Panasonic DMC-TZ20(4320x3240)23360Flygfoto av Civila Flygfältet ca 1941

02-42-IMG_1090

En Weihevinge under byggnad.
Det är  Björn Andreassons BA-4 som står jämte .

03-43-IMG_1092

Glada gossar
Kurt, Nisse A, Nisse J och Blacki.

04-01-_DSC3922

En nytillverkad Weihe.
Weihe betyder kärrhök på tyska.

1-57-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 193832

Treplansritning “Weihe”

05-02-_DSC3925

Ett glidflygplan av typen SG-38.
 SG-38 betyder Schneide Grunau – 38, inte Schulgleiter 38.
Luftig cockpit i alla fall……samt sponsor från Tempo.
Undrar vilket Re-tal vingen hade månntro?
Om man säger vingens korda 145 cm och flyghastigheten 60 km/timman,
då blir Re-Talet: 68459 x 16.7 x 1.45 = 1.657.773, vilket inte är så pjåkigt.

08-05-_DSC3934

En Fi – 3 vilket var en lastseglare för försvaret.

När jag ser konstruktionen,  får jag associationer till transportplanet “Hercules”
i dagens flygvapen. Se på kroppens uppbyggnad, fenan,
ställets konfiguration, cockpit och urlastningen.

Detta flygplan byggdes i 7 exemplar och visade sig ha överlägset
bättre egenskaper jämfört med utländska konstruktioner.

Efter ett haveri då ett plan fick   vingbrott och totalhavererade, krävande
två liv, som berodde på en felaktigt utförd svetsning och ett rent
konstruktions/hållfasthetsfel, 
skrotades de resterande lastseglarna.

09-06-_DSC3937

Cockpit för pilot och andrepilot. Kroppen uppbyggd av svetsade stålrör.

10-07-_DSC3939

Vy bakåt i kroppen på Fi-3. Man ser uppbyggnaden med spant och longeronger.
Linorna är till höjdroder, sidoroder och höjdrodertrim.

11-08-_DSC3943

Kroppen i stålrör till Fi-3.
Allt svetsad med gas och lod. Ingen Mig eller Tig här inte.

19-18-_DSC4120

Ser ut att vara en ganska spartansk instrumentering.
Det finns vad som krävs.

13-12-_DSC4017

Laget monterar den egenbyggda Fi-1 på SM i segelflyg vid Ålleberg 1944.

14-13-_DSC4048

Här har kärran landat i en havreåker och i stressen observerade piloten inte gärdsgården.

12-09-_DSC3993

Resultatet blev detta. Piloten oskadad tack vare
den starka stålrörskroppen som tog upp energin vid smällen.
Tur att piloten inte fick benfrakturer.
Man kan se hur långt cockpit var demolerad med ledning av styrspakens läge.

1-fi-1 bild bertilHär har Sven Rågwall Halmstad,
som ännu är aktiv friflygare av OT-modeller,
byggt en skalamodell av en  Fi-1 i slutet av 40-talet.

Tänk om någon kom klädd på detta sättet till en modellflygtävling i dag…?
Jag menar trenchcoat, hatt och snyggt arrangerad halsduk.
Kanske han har gummibottiner oxå…man ser att tiden går och modet växlar…
men modellflyget  finns kvar och består.

16-15-_DSC4076

Björn Andreassons  BA-4   tillverkad vid AB Flygindustri Halmstad

1-bild1ba4BA-4
Kurt till höger ?
17-16-_DSC4084

En BA-4  jag minns från början av 70-talet,  var Simonssons då nybyggda maskin.
Flög bra och den hade rejäl motor i,  som kunde dra runt den.

18-17-_DSC4088

Björn Andreasson vid sin BA-4.
Den sista versionen av motorn som BA-4:an flugits med hade 180 bhp.

 Den första skulle ha cirka 25,  men troligtvis hade den  mindre än 20 bhp !

20-19-_DSC4123

Jaha, detta är en Weihevinge som färdigställs utomhus.

21-20-_DSC4164

En kropp till  Weihe  som saknar sidoroder.

22-21-_DSC4187

Grabbarna som gjorde det vid Flygindustri !

23-22-_DSC4188

Vältränade pojkar.
Men då fanns inte pizza,  CocaCola och McDonalds i varje gathörn.
…eller för den delen datorer, mobiltelefoner och tv.

4-33-_DSC5054

Hütter 17

3-35-_DSC5061

Hütter var egentligen det första licenstillverkade planet vid först
Kano-Verken, sedermera AB Flygindustri.
I bakgrunden Galgberget och den stora byggnaden är Brunnsåkerskolan.

2-09-18-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192743En  Grunau-9   även kallad Anfänger (Nybörjare) med “Ägg”
tillverkad vid Flygindustri Halmstad.

1-04-13-Fullskärmsinfångning 2015-08-01 192600SG-38 med ägg.
Man anbringade en inklädnad för piloten, så han skulle
vänja sig en täckt cockpit innan han flög exempelvis Baby.

24-23-_DSC4202

Egentligen har ju  Weihen  ett ganska enormt sidoroder eller …
fast det är klart, med dåtidens vingprofiler blev det rejäl
skevroderbroms,  om inte skevroderna var rejält diffade.

Som jag skrev, det kommer en artikel till om Flygindustris
verksamhet i Halmstad, så häng med !

Denna artikel uppdaterar jag kontinuerligt under resans gång,
om jag får tag i nytt adekvat material, så häng på låset !

Allt material på denna blogg, hangflygning.se  är skyddat enligt
Lagen om Upphovsrätt. (C)

 

Kategorier
Segelflyg

GLÄDJEFLYGARE

 

 

 

 

Klart jag är det.

 

 

 

 

 

10-4-_DSC5592

 

 

 

Årets hittills finaste termikdag upplevde vi i torsdags.

25 grader varmt, redan kl 0900  kraftig cu-bildning.

Kvistade till en plats jag trivs att flyga på.
Nästan ingen vind, så det var att förbereda min trogna Ava,
ta fram flygstolen och starta.

Jag har investerat i för en gångs skull i  de bästa lipo-ackarna.
Jo mer än dubbelt så dyra, men håller bättre och tål högre
strömuttag.

Nu hade min motor mycket bättre drag, så investeringen
har betalat sig med en gång.

Att jag kan sitta i min stol i skuggan och höra variometern  berätta
om höjdvinst, det är en lisa för sinnet.

Termiken var utbredd och stark. Det gällde att välja en blåsa, som
inte var alltför stark (?),  vilket gör flygningen lite mer avslappnande.

Det fanns gott om migrerande ormvråkar kurvande under sin flyttning
söderut.

Gladorna kanade runt,  inte lika elegant och de fick se sig bli
kontinuerligt frånflugna av min Ava i termiken.

3.5 timma i termiken fick jag. Sen var jag nöjd.

 

Sådan här var min flygdag…

DCIM137GOPRO

Antagligen den vanligaste bilden på en modellflygande åldring:

Startande sin segelmodell.

01-_DSC5634

Stol i skuggan. En Ava som väntar på att bli luftburen.

Mitt liv då det nästan är bäst…

DCIM140GOPRO

Mellanlandning för byte av kamerabatteri.

07-1-_DSC5568

Ser bra ut…

 

DCIM150GOPRO

Om jag håller mina tår på vingspetsen och håller stabben mellan tumme och pekfinger,
så blir det denna vackra (?) skuggbild…

01-_DSC5408

Vi ser slutet av högsommartiden närma sig på växtligheten…

02-_DSC5432

Nebotornet i Veinge.

Länk: tornhistoria

03-_DSC5454

Än kan man uppleva sommarens rikedom…

04-_DSC5480

Undra vad antennerna är till ?

05-_DSC5497

GULT !!!

06-_DSC5505

En trädmus eller…

07-_DSC5508

Det gäller att ha munnen öppen då det regnar manna och man inte har nån sked…

08-_DSC5515

Detta tycker jag ser ut som en sjöelefant som kört nosen in i trädstocken …

Hans blick är ganska typisk…sjöelefantflegmatisk.

12-_DSC5551

En representant för varulvssläktet…

14-_DSC5561

Sympatisk…tja ?

09-3-_DSC5588

…blåsorna puffade iväg med jämna mellanrum som ett PaterNosterverk
och min landningsbana var nyklippt i dag.

11-6-_DSC5625

Eftersom det var sydostlig vind, kom inte sjöbrisen åt oss ens kl 1500.

1-_DSC5596Här får ni en liten bukett oxå…
som avslutning.

Kategorier
Segelflyg

TERMIKFLYGNING…

 

 

 

…med min Ava, bara en liten rapport.

 

 

 

 

DCIM132GOPRO

 

 

I dag söndag skedde för mig två saker jag kommer att minnas.

För det första var jag ute och flög i termiken 2.5 timmar med Avan.

Som vanligt fungerade den utomordentligt och jag njöt varje minut
där jag satt i min stol och hade Avan i en termikblåsa.

Det var utomordentligt fina förhållanden för termik idag.
Lagom temperatur, cumulus i skyn och drag i blåsorna.

Jag fordrar inte mer  av livet !

Den andra saken var,  att jag sammanträffade med en person,
som hade dels mycket fina bilder från 1940-1950 vilka beskrev
en viktig del av flyg i Sverige vid denna tid,  dels hade han
knivskarpa hågkomster om händelser och personer.

Det var en skattkammare jag fick del av. Bilderna ligger i två
album hos mig nu i väntan på avfotografering och redigering.

Jag kommer att publicera 4 poster med många bilder så småningom.

Ni får ge er till tåls, men alla vilka är genuint  intresserade av flygkultur
har något att
se fram emot !

Jag lovar !

 

 

 

DCIM132GOPRO

Kan detta vara landningsplatser för utomjordingars  farkoster ….månntro…?

DCIM137GOPRO

3 ridhästar var mina trogna åskådare. Men de  var inte speciellt pratsamma i dag…

 

DCIM137GOPRO

Min pilotplats…där jag trivs bäst.

Modellflyga.

Livskvalitet.

DCIM137GOPROMin Hyperava just innan touchdown.

För er  som kollar eventuella flygbilder för att se om de
förenliga med lagstiftningen gör jag er besvikna,  då

dessa bilder är tagna på privat mark, dit allmänheten
inte har tillträde

Kategorier
Segelflyg

OM JAG MISSAR CHANSEN ATT FLYGA TERMIK…

 

 

 

…nä, det skulle jag aldrig göra !

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

Kanske man skulle anse sig mätt på modellflyg efter att ha
varit närvarande i 2 dagar på OT-SM i Bollerup.

Jag är i alla fall inte mätt på modellflyg. Tror aldrig jag blir det
nånsin.

I tisdags var det väldigt labilt i luften och goda utsikter till termik.
Så klockan 1200 kuskade jag mellan regnskvättarna till Tjärby,
för att om möjligt få mig en sväng med Avan.

Det var grått då jag anlände, men i kanterna klarnade det upp
så jag bidade min tid…

…ihop med två bilar tyska turister som skulle se på stenarna.
Således blev jag guide i en halvtimma och berättade det jag visste
om de resta stenarna och bygden.

Vädret klarnade upp och jag startade.

Termiken var stark och utbredd. Jag klättrade till den höjden jag
ville ha
och höll mig där.

Under de gånger jag flugit här,  har jag nog aldrig upplevt så
utbredd termik
som idag.
Tur min modell har termikbromsar.

Nåväl, efter 1.5 timma i luften landade jag,  då det kom åska.

Men jag fick min chans i termiken och jag tog den.

Tur man inte dvalade framför en tv !

Eftersom det hade regnat,  som följdes av solsken,  kände
till och med jag de starka dofterna från naturen.

Härligt.

Högsommar.

Efter jag plockat ihop kom en glada och lät sig glatt fotograferas.

Här lite bilder som jag upplevde dagen;

 

 

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

14-1-_DSC3868

 

15-_DSC3871

Termiken kommer rullande…med en och annan regnskur.

16-3-_DSC3879

Blomsterdoften och doften av natur var nästan överväldigande efter regnskvättarna.

17-_DSC3892

 

18-5-_DSC3904

En regnskur över Laholmsbukten.

19-_DSC3908I Halmstad…åska ?

Kategorier
Segelflyg

4 PERSONER PÅ BADSTRANDEN UNDER HÖGSOMMARTID…

 

 

 

 

…är ju inte direkt någon trängsel…

 

 

 

DCIM123GOPRO

 

 

 

…om du betänker,  att det är högsommar och semestertider.

Normalt sett, alltså om havet varit varmare, skulle stranden varit
fylld med badgäster.

Men jag tycker denna sommaren är väldigt lik förra årets…

…alltså inte så varmt och en evig blåst.

Blåst,  det vill jag som hangflygare i och för sig ha, för att kunna flyga med mina
modeller vid Tönnersa Strand.

Vinden var ca 5-6 m/sek då jag kom och 2-3 m/sek,  då jag lämnade.

Solen sken och det var en behaglig, för modellflygare i alla fall, luft-
temperatur.

På väg ner till flygstället träffade jag en mamma med sin dotter, som
skulle tillbringa ett par timmar på stranden.

Vi talade lite om strömmar i vattnet,  varvid jag påtalade att strömmen
kan vara stark vid VNV vind.

Men som sagt, jag gick till mitt vanliga flygställe, monterade och
startade.

Lyftet var helt ok,  vilket möjliggjorde långa flygningar längs kanten.

De enda människorna jag såg,  var förutom mig själv, mamman och hennes
dotter samt ytterligare en kvinna. Så vi behövde inte trängas.

Borta vid Lagaoset höll kiteflygarna på och seglade på sina brädor,
burna och dragna av sina drakar.

Efter 1 timma i luften flyttade jag mig mot stigen,  som leder från stranden
mot parkeringen.

Men här är lite bilder,  som visar,  vad som kan möta en hangflygare sommartid
på Tönnersa Strand.

 

 

 

DCIM123GOPRO

DCIM126GOPRO

 

 

DCIM126GOPRO

DCIM127GOPRO

Visst är det något särskilt med nordiska kvinnor !

DCIM127GOPRO

DCIM127GOPRO

Alla bilderna tagna med en av mina Goprokameror.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ETT NATURLIGT HINDER VID HANGFLYGNING

 

 

 

Ibland blir det inte,  som jag önskar.

 

SONY DSC

Midsommaraftonens väder var förutsett att bli dåligt.

Men, jag hade koll på radarbilderna över nederbörd och
den sista prognosen från yr.no.

Mitt beslut var att på Hovs Hallar, där kan det bli bra väder.

Eftersom jag inte vill falla i dvala framför en tv, då det
regnar ute, var beslutet lätt att fara söderut med min modell.

Framkomst till HH kl 1000 och vinden var NNV, vilket sa mig,
att jag skulle upp på Platån för att flyga.

Så ut med grejorna,  och marsch uppför stigen…där jag
möttes av ett 20-tal glada ungnöt. (kvigor och tjurkalvar).

Min avsikt var ju att stå vid betongfortet för att flyga men…
det gick inte.

Djuren var så makalöst sällskapliga och stod i en ring runt mig
med en halv meters avstånd till min modell, det gjorde min
montering av modellen omöjlig.

Antagligen var de nysläppta,  för de var fulla av spring och kohopp.
Jag försökte ta mig upp längst upp på toppen, men djuren följde mig
som vore de hundar.

Måste ha sett roligt ut för en åskådare. Först en modellflygare och sen
en flock kor.

Jag kunde inte annat än att gå ner igen med grejorna.

Efter en stunds fundering gick jag ner till Segeltorpshanget
och såg att där var flygbart. Vinden var visserligen sned, men det har aldrig hindrat
en hangflygare. Dessutom var det lovat NV senare på dagen.

Vädret var strålande sol, men skådade jag mot Halmstad, såg jag
mörka moln och kraftiga regnskurar.

Nåväl, jag fick börja min flygsejour med att limma höjdroderhornet,
som hade lossat under min batalj med kreaturen.

Snabbepoxielim var det enda jag hade med och det gjorde, att jag
fick vänta en halvtimma, innan jag kunde starta.

Lyftet var suveränt, jag träffade trevliga människor, speciellt
ett par från Berlin som semestrade här via sin segelbåt, som de hade
liggande i Torekov.

Kl 1400 landade jag nöjd och synnerligen belåten, för att åka
för att fortsätta ett traditionellt midsommarfirande.

Här kommer en del bilder och senare en videosnutt.

Om ni upplever att bilderna sitter oregelbundet, beror det
på upplösningen på din skärm.

Tryck Ctrl och snurra på scrollhjulet på musen, så kan du rätta
till din upplösning, så det stämmer.

 

SONY DSC

Båtturisterna på väg.

SONY DSC

Lite blommor till Midsommar hör väl till…

SONY DSC

Här står några av  mina intresserade åskådare…

SONY DSC

“Vi vill se vad du gör”…

SONY DSC

Uppställda på kolinje.

SONY DSC

Mina flygkompisar

SONY DSC

Glädjesprång

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Jo de hängde med mig hela tiden.

SONY DSC

Men så begav de sig mot stigen som leder nedåt mot parkeringsnivån…
skönt tänkte jag, nu är problemet löst…

SONY DSC

…men då de såg jag var kvar, gjorde de helt om och satte fart fram till mig igen.

SONY DSC

Då jag gav upp,  stod de på kanten och sa till mig:
Vi ses igen grabben, när du kommer nästa gång !

SONY DSC

En monolit

 

SONY DSC

Hade Banverket gått hit innan de började med tunneln,
hade de sett att berget, en Horst, är fullt av sprickor.

 

SONY DSC

Tistel

SONY DSC

Ser ni den märkliga inbuktningen på Cu-molnet ?

SONY DSC

Molnfri himmel eller nästintill kl 1200 Midsommarafton.

SONY DSC

Rep av höjdroderok innan flygning.

SONY DSC

Allt klart nu.

 

DCIM116GOPRO

Sista landningen för dagen apostroferad av en stängel från en tistel.

 

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

HYPERAVA

 

 

 

 

Min reparerade HyperAva provflugen och klar.

 

 

 

SONY DSC

 

 

Jag testflög min Ava häromdagen i mycket fint termikväder.

Modellen var nylagad efter en olycklig smäll och jag var nyfiken
på om den flög som förut.

Det gjorde den.

Jag startade kl 1000 och landade klocka 1430. En kort paus tog
jag då jag spankulerade runt och tog lite bilder.

Förutom modellen provade jag min nya Picolario, som funkade
precis som förväntat, alltså utmärkt.

En mycket härlig dag då jag satt i min stol och gladde mig åt
för det första fint väder med mycket termik, en modell som i alla
avseenden flög som förväntat och en vacker natur med underskön utsikt.

Det kan inte bli bättre.

Här några intryck från min fina flygdag vid Tjärbyhanget:

 

 

SONY DSC

Min HyperAva. Alla vet hur den ser ut nu, så inga fler Avabilder i denna post.

SONY DSC

Måtte det bli åska över Tjärbyhanget, så blixten kan slå i björken…

SONY DSC

De små örterna har redan börjat blomma ut.

SONY DSC

De vackra blommorna i förgrunden under uppsikt av Tjärbyhangets revirbock i bakgrunden…

SONY DSC

Cumulusmolnen blommade i det fina vädret hela dagen.

SONY DSC

Jag tycker ekarna verkade inte så gröna i år…

SONY DSC

På en liten yta vid Tjärbyhanget finns en rik flora. Även orkideer.

SONY DSC

Små blommor förekommer i regel rikligt. Ungefär som fiskstim med små fiskar.

SONY DSC

Vad arten heter ? Ditt svar är så gott som mitt…

SONY DSC

Jag säger bara: Livskraft !

SONY DSC

Vad detta belätet är eller gör…nån sorts trägris kanske…som diar sin mor…

SONY DSC

Denna nyfikna varelsen behöver raka sig…eller så har han kört nosen i en myrstack…

SONY DSC

Kraftig torso och liten skalle…och munnen full av mat…

SONY DSC

Jag tyckte först det var  Lennart Bodström f.d. utrikesminister…

SONY DSC

Den  entandade  trädklåparen.

SONY DSC

Denna gossen, med inte speciellt vackert tandgarnityr, sa att han bestämde här.

SONY DSC

Dessa växter är inte stora, men de var många.

Se den komplicerade uppbyggnaden av den vackra blomman.

SONY DSC

Klaga inte på termikflygvädret.

SONY DSC

Ser ni att sjöbrisen snabbt och säkert sopar bort termiken närmast kusten ?

SONY DSC

Termiken var inte våldsamt stark, men den var allmänt förekommande

SONY DSC

Min hitech vindvisare.

SONY DSC

Min landningsyta. Ser ni veden till vänster…?

det var min Avas stupstock för 5 veckor sen.

Kategorier
Modellflyg teknik

JAG GLÖMDE TYNGDPUNKTEN…

 

 

 

 

…i en låda i min verkstad.

 

 

SONY DSC

Som jag tidigare beskrivit,  lossade en link till sidorodret på
min trogna HyperAva vid en start för 3 veckor sen.

Detta trodde jag, medförde haveriet in i en massavedstapel.

Men verkligheten korrigerade min antagande.

Att linken var loss, det var den efter smällen och slutsatsen
jag drog,  var att det orsakat olyckan,  eftersom min modell
alltid flugit som en dröm.

 

SONY DSC

När jag ser bilden, får jag associationer till en
Elsa Beskowsaga
jag läste som liten. Gissa vilken …

Efter att ha lagat modellen tillbaka till nyskick, åkte jag ut
i blåsten i går för att provflyga.

8-12 m/sek och byig vind. Inte idealiskt,  men jag litade på
min modell.

Alltså monterade jag och kollade alla funktioner.

Allt var ok och såg bra ut.

Tills jag startade. Modellen steg brant i vinden och den
var i stort omöjlig att få kontroll på.

SONY DSC

Grödan som omfamnade min okontrollerbara Ava…
…och förhindrade nya skador.

Att jag flög,  där det fanns rapsfält, räddade min Ava från
ett nytt haveri.

Nu började ju spekulationerna snurra i skallen.

Radion ?

Jag gjorde noggranna räckviddstest. Med lågeffekt
i sändaren hade jag 70 m räckvidd,  då modellen låg på marken.
Det ska vara enligt manualen 35 m,  så det var ok.

Min failsafe funkade perfekt,  med de inställningar jag gjort.

Alltså,  varför saker och ting skedde, det tålde att fundera på.

Radiogrejorna var ok.

Återstod modellen.

SONY DSC

Jag åkte ut på kvällen igen,   för att jag skulle kunna göra en
ny provflygning.

Vinden var fortfarande stark, ihärdig och byig.

Jag handkastade utan motor och fick genast en indikation.

Modellen pitchade upp kraftigt, trots neutrala trimlägen på
roderna.

Detta kunde vara en av orsakerna till mina trubbel med Avan.

Alltså ändrade jag stabbens anfallsvinkel ordentligt, gjorde ett
nytt handkast utan motor och nu gled den den något så
när kontrollerat.

Förändringen av stabben ? Ja,  jag hade ju fipplat med Avan under
lång tid, så kanhända jag ändrat inställningen med radion.
Kom ihåg jag hade bytt menyrullen och “Enterknappen”
innan jag planterade Avan i en vedstapel.

Den var mycket känslig på höjdrodret, vilket fick mig att
misstänka en annan sak.

Dock ville jag få upp modellen på lite höjd för att slippa mark-
turbulensen.

Så jag startade med motor och tog upp den på 50 meters höjd.
Modellen var nästan oflygbar, så tillvida att bara jag rörde höjd-
rodret fick jag en mycket kraftig pitchförändring.

Modellen var en Galopping Ghost bokstavligt.
Nu gällde det att komma ner hel och efter lite hjärtklappning
låg Avan i gräset.

Nu visste jag orsak två till problemen.

Det var, att tyngdpunkten var helt fel.

När jag för en månad sen,  innan vedstapelsmällen, hade gjort
en översyn på min Ava, hade jag tagit bort allt innanmäte inklusive

en gjuten blyvikt,  som satt parallellt med motorn inne i nosen.

Denna blyvikt hade jag, dels för att min motor är liten och lätt,
dels för att mina nya servo till sida och höjd är tyngre, då de är
gjorda med aluminiumlåda och kraftig växellåda.

Så för att balansera upp denna extra tyngd, plus det faktum
att jag köpt mindre LiPo tvingade mig att lasta bly i nosen.

Under stress…alltid bra att skylla på, glömde jag att montera
blyvikten, som hade försvunnit
från byggbordet.

Jag kan inte skylla på något annat än mig själv.

Efter återmontering av blyvikt ,åkte jag ut och provflög
för tredje gången samma dag.

HyperAvan flög perfekt.

Så,  att linken orsakade mitt haveri, det tror jag inte längre på,
eftersom mönstret på flygningen efter reparation var exakt, som
då jag åkte i backen.

Alltså felen var: Fel anfallsvinkel på stabben och felaktig tyngdpunkt.

Alltid lär man sig något…men jag ger mig aldrig !

Bilderna har ju inget med en smälld Ava att göra, men
enbart textsjok är tråkigt för betraktaren.

Kategorier
Naturbilder

BRYTNINGSTID…

 

 

 

 

 

…är det nu i skarven mellan vår och försommar.

 

 

 

 

 

REC_4330

 

Den värsta yran bland djuren som utbryter  på våren
har lagt sig och fåglarna har väl i regel fått sin första kull.

Bland däggdjuren kommer rådjuren att kidda inom en vecka,
om man ska döma efter omfånget på getterna.

Kör man på skogsvägar, som jag gjorde i dag, då jag var och
kollade på jaktmarker, som jag fått möjlighet att jaga gratis på,
då måste man köra med fantasi och försiktighet.

Inte bara tycks det finnas mycket gott om rådjur, troligtvis som
ett resultat av den milda vintern, utan det finns också  vimsiga
fjolårskalvar av älgarna, som just är bortstötta av kon, eftersom
hon ska
kalva nu.

Det är ofta fjolårskalvar blir påkörda, då de ska över en väg.

Under min tripp i dag, vilken var tur och retur ca 50 km, såg
jag minst 15 rådjur, fast ingen älg.

Ett av rådjuren, en dräktig get, sprang över vägen just framför min bil,
men eftersom jag körde sakta, kunde jag bromsa och geten kunde fortsätta
in i skogen.

Låt mig säga, naturen just nu är vacker.

Denna första grönskan är nästan överväldigande för sinnena .

Synd,  den inte är tidlös. Men vi får vänta ett år…sen…

Härligt.

Som alltid när jag kör,  är min dashcam kopplad och den filmar framåt.

Bilderna på rådjuret har jag klippt från videon.

De andra bilderna är verkligen snapshots, då det gick fort att ta bilderna.

Så kvaliteten tekniskt inget vidare…

Men ändå, jag hoppas bilderna ger en känsla av, hur naturen är
just nu !

Så sov inte framför dumburken eller sitt hemma och scrolla YouTube…

…för då kan du inte uppleva,  det jag gjorde idag !

DSC00177

Grågässens ungar är redan stora

DSC00188

En inkräktare i vår fauna

DSC00226

En revirbock kom med sina två getter. Hornen bastklädda fortfarande,
men man se att bocken är kapital och kommer att få 6 taggar.

Färgen sommartid rödbrun, medan vinterpälsen är grå.

DSC00237

På en åker långt från min kamera gick en dräktig get och betade.
Man ser på kroppsformen hon är högdräktig.

DSC00270

Vid en mosse flög tre tranor upp.
De var också långt från min kamera. Cirka 150 meter så det blev som det blev.

DSC00279

Detta var de enda tranor jag såg idag.

DSC00283

DSC00316

De flög en km, för jag fann de på en åker en bit ifrån.

DSC00338

Men då jag skulle plåta, lyfte tranorna i motljuset…

REC_4328

Man kör längs en väg i godan ro då plötsligt…

REC_4328-012

…nått brunt dyker upp från höger…

REC_4328-001

…en ung dräktig get flyger i sitt stressade rörelsesätt…

REC_4328-014

…i två språng…

REC_4328-002

…över vägen…

REC_4328-005

…man kan se på förra bilden hon tvekar lite…

 

REC_4328-006

Så här ser min kamera det obeskuret.

REC_4328-007

…och nu…över.

REC_4330-002
Tycker ni inte att detta är en typiskt nordisk miljö ?

Som sagt, glöm inte klicka på “HD” för bästa kvalitet.

Kategorier
Hangflyg modell

SLOPE SOARING…

 

 

 

 

 

…måste jag få uppleva varje vecka…

 

 

 

 

DCIM102GOPRO

 

Trots uselt väder och att jag har haft fullt upp med annat,
smet jag iväg till hushanget vid Tönnersa för att få mig en tur.

Jag har ju många gånger visat bilder därifrån, men ni slipper inte
dessa senaste heller..

Min modell var min Spirit II. Nummer I var utsliten och skrotades
med undantag för vingarna.

Att jag flyger med en enkel modell, beror på att det just ska vara enkelt,
då jag flyger. Tekniken är viktig, men att få en bra flygupplevelse är för
mig det essentiella.

Flyger jag med en enkel och välflygande modell, där dess goda flygegenskaper
är ett resultat av idog trimning och justering, då kan jag ägna mig
åt finsnickeri på kanten. Med det menar jag att prova nya sätt att få
fram det bästa på modellen.

Har jag en snabb modell triggar det adrenalin så binjurarna får jobba
150 % av sin kapacitet.

Alltså en snabb modell formar piloten så tillvida att han medvetet
eller omedvetet försöker flyga så fort det går nästan till varje pris.

En sån flygning innebär risker. Flyg 1 meter över kanten i rotorn
i 100 km/timmen….ett misstag och det är finis.

Men flyger jag i 60 km/tim, då hinner jag med att korrigera.

Såedemede !

Jag har under alla år varit “sidoroderbrukare”. Antagligen som ett
resultat av min fullskalaflygning.

Ett rätt använt sidoroder under hangflygning, framför allt under
svängar, det höjer modellens prestanda.

Man behöver inte bruka stora rörelser, om det är laminär vind på en Spirit.

Det syns knappt.

Många tycker det är svårt att styra med både skev- och sidoroder,
i synnerhet om roderna ska ansättas åt olika håll.

Men det är bara att öva och till sist sitter det i den förlängda märgen
och det går av sig själv. Alltså dina perceptioner går via dina ögon-
ryggmärgen-direkt till dina fingrar.

Nåväl, nu lite bilder och en videosnutt.

Alla bilder tagna med Gopro och klippta ur video.

Åk med !

PS.

Jag skrev rubriken på engelska, vilket inte är för jag är högfärdig,
utan det är för sökmotorerna lättare ska hitta inlägget och min blogg.

 

 

DCIM101GOPRO

Två som har modet att sticka upp i det gröna kollektivet…

DCIM102GOPRO

Efter flygningen, modellen paketerad och promenaden, 600 m till bilen.

DCIM102GOPRO

Bland dynerna växer det nu tall och björk. Det gjorde det inte förr i tiden…

 

DCIM102GOPRO

Naturens styrka.

DCIM102GOPRO

Här finns en göl med träd. Jag undrar hur gamla björkarna är vid framkanten?
Så fort de sticker näsan över kanten kommer vinden och knäpper till dem
så de backar och  viker de sig för något som är starkare…

DCIM102GOPRO

Sämre parkering finns. Enda orosmomentet är människor,
som inte kan skilja mellan ditt och mitt.

I bilen har jag en dold videokamera, som startar vid rörelser,
som ett skenbart skydd mot inkräktare…

GOPR1983-009

Sekunden innan landning i turbulensen just bakom hanget.

GOPR1984

Den gamle förbereder

GOPR1984-005

Klart

 

GOPR1984-007

Avstängning av kameran.

GOPR7338-006Det gäller att ge modellen fri passage !
Bilden tagen med min GoPro på stativ vid kanten.
inställd för att ta flera bilder i sekunden.

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Projekt AVA Segelflyg

TYKO BRAHEDAG…

 

 

 

 

…finns det ju något som heter…

 

 

SONY DSC

Kroppen nylagad och lackad.
Jo, jag vet spinner passar inte riktigt, men det kommer dit en ny.

 

…fast ibland undrar jag, om inte det finns något, som kallas
Tyko Brahevecka också ?

Ibland ramlar otur på mig i alla fall och man brukar ju säga,
att en olycka kommer sällan ensam.

Dagen började på natten…då en väggspegel for i golvet från sitt
fäste i väggen. Om det hördes…

Men det var inte slut med det.

På förmiddagen åkte jag till en plats, för att flyga termik
med min gamla HyperAva.

Vädret var bra med Cu redan klockan 0900, så det såg
definitivt fint ut.

Jag monterade modell, fällde ut min flygstol och gjorde mig beredd
genom att göra en preflightcheck av modellen.

Visuell koll av höjdroder…ok, men kollen av sidoroder
nöjde jag mig att göra med örat, vilket var misstaget.

Jag hörde servot jobba som vanligt på väg ut till startplatsen
och samtidigt kollade jag de aerodynamiska bromsarna
visuellt.

Allt var som vanligt…trodde jag.

Start och modellen steg rakt i 45 graders vinkel till en början,
men strax svängde den vänster. Jag korrigerade med sidoroder
men ingen påverkan.

Stängde motorn för jag förstod, att det kunde sluta med en smäll
och det behöver ju inte ske med full power i alla fall.

Jag drog full broms,  för att sänka hastigheten.

Terrängen var en skog omedelbart till vänster, där jag startade
var det gräsvall och mellan vallen och skogen fanns ett avlägg
med sågtimmer.

Var tror ni min kära Ava slog ner ??

Naturligtvis i stockarna.

Lagen om allts djevflighet.

Detta var den andra smällen med denna Avan.

Den första var vid andra provflygningen för mer än 5 år sen,
då sändareacken lade av,
just då jag skulle landa.


Jag fick en signal,  att spänningen i acken
sjönk snabbt och jag
reducerade snabbt höjd och skulle just sätta
modellen i gräset,
då…motorn drog på kvartsgas, Avan steg i en svag
sväng och
for in i ett buskage.

Varför motorn drog på ? Jag hade inte ställt in failsafen tillräckligt noga,
så då sändaren var död, gick den felaktiga failsafen in och det innebar
kvartsgas…. :=(

Skadorna då var klädselskador. Visst,  går att fixa,  men det är
inte roligt på en ny modell.

Nu var det mycket värre. Jag var inte på gott humör, då jag kom till min
trotjänare.

En sak är jag noga med och det är att alltid märka ut, där modellen
slagit ner, för att kunna återvända om jag glömt plocka upp nåt.

Nåväl, vad hade hänt. Jo nosen såg ut som en utslagen och utblommad
tulpan.
Proppen sönder och spinnern hade tryckt in motorspantet bakåt i kroppen.

Stabben  såg ut som den gått igenom en flistugg. Båda ytterdelarna
på vingarna var i bitar. De flesta spryglarna var sönder.

Mittdelen av vingen var mirakulöst helt oskadd. Mycket tack vare att jag
använder polyamidskruvar till att fästa den, vilka går sönder vid
en tillräckligt hård påverkan.

Nedslaget var så hårt,  att en av kolfiberjoinersen hade brutits.

Efter att ha plockat splitter i 30 minuter var kraschstället tomt
på sånt, som hade tillhört min modell och vad som återstod var
att packa in, åka hem och begrunda skador.

Nu vet ju alla,  som bygger och flyger, att en smälld modell,
inte ser så farlig ut, då man kommit hem och lugnat ner sig.

Jag beslöt efter lite överläggning med mig själv och efter lite
kontakter, att jag skulle köra igång med reparationen.

Men först beslöt jag beställa nya vingspetsar hos Lennart på
RC-Teknik. De är inte billiga och det var 8 veckors leveranstid.

Men jag började med att tömma modellen på innanmätet, så jag skulle
komma åt att laga kroppen.

Min nya vario från Renschler var ok, likaså mottagare och servon.

Motorn, som är en inte speciellt potent Mega var också hel.
Den har suttit i modellen i mer än 5 år, så lagerna låter lite,
men det är inga problem.

Vad jag började med var nosen. Den började jag med att
rekonstruera, med de delar som fanns.

Då har jag formen, hur det ska se ut.
Sen använde jag långsamthärdande
epoxieplast och glasfiberväv
för att fylla i,  där det fattades material.

Epoxieplasten hade jag blandat i aningen mikroballonger för fyllnadens skull.

Efter härdning våtslipade jag nosen och det blev bra.

Jag var ju mycket nyfiken att få reda på,  varför inte sidorodret fungerade.
Det var enkelt. Linken, som bara är 25 mm lång hade lossat från servoarmen.
Linken eller stötstången var trädd genom servoarmen och låstes av att en
plastbit hindrade den att hoppa av.

Problemet var,  att servot var säkrat med silikon i fenan. Silikon är bra
till mycket,  för du kan få det att fästa på alla ytor. Men efter 5 års
flygning, hade servot jobbat sig aningen loss, vilket gjorde att stötstången
kunde lossna.

Nu ha jag gjort om lösningen och linken kommer aldrig mer att lossna.

Efter en vecka talade jag med Rolf-Erik Blomdahl i Herrljunga och han
berättade,  att man kunde köpa D-boxar av Wladimir, som gjorde en rep
av vingspetsarna möjlig.

SONY DSC

En av de nylagade delarna. Skarven där den röda tejpen sitter.
Man ser skillnaden i färg, där den nya D-boxen sitter.
De flesta spryglarna är nygjorda.

Således ringde jag Lennart och beställde ca 80 cm D-box. D-boxen är gjord
av kolfiber/kevlar och man klipper till den, så den passar, där den ska sitta.

Mina vingspetsar höll jag på med i tre dagar, vad gäller rep av spryglar.
Jag fick tillverka ca 12 nya spryglar, flytta över kolfiberstripsen på de nya
och limma in.

Min D-box var ju kraftigt skadad på båda vingspetsarn, men jag rättade
till den så gott det gick och dessutom tillverkade jag nya halvspryglar
som sitter i D-boxen.

Allt slipades med en lång slipkloss och får jag säga det själv,  blev det bra.
Vad som återstod var att limma in den nya D-boxen.

Jag klippte först en mall i papper, klippte D-boxen efter mallen och prövade,
hur den passade
på vingen.

Efter justeringar fick jag bitarna att passa in.

Problem nu var, hur ska jag limma ? Jag talade med Lennart och han sa
jag skulle använda epoxielim.

Det  blev att fara till Biltema och köpa deras långsamthärdande, 4 timmars
lim som kommer i 75-gramsburkar. Dessutom köpte jag en burk med limklämmor
i plast, så jag kunde fixera D-boxen på plats.

Limmet la jag på D-boxens insida med en spackelspade. Innan jag gjorde det
tvättade jag D-box och vingen där den skulle limmas med aceton, för att
få bort släppmedel och fett.

D-boxen sattes på plats och jag fixerade med klämmorna, vilket tog en god stund
innan jag var nöjd.

Dagen efter var jag aningen nervös för resultatet, men det blev bra. Skarvarna
syntes inte mycket och kände man längs D-boxen märktes inga bulor eller
hålor. Ytan blev mycket bra.

SONY DSC

Gammal och ny D-box innan slipning.

Biltemas limklämmor för 50 kr är garanterat skräp.
De går sönder under hanteringen.

Lite våtslipning och sen var D-boxen fixad.

Vad som återstod,  var att klä om vingspetsarna med Oralight.

Skarvarna vid D-boxen täckte jag med dekortejp. Varför ?
Jo att se skarven stöter i alla fall mitt öga.

Så nu återstod stabben,  vilken var lätt att laga och klä.

SONY DSC

 

Stabben nylagad.

Vingspetsarna rengjordes och fick sig en polering,  så de glänste
om inte som nya, men som nästintill.

Jag mailade Lennart och avbeställde mina vingspetsar, som jag aldrig hade
beställt,  om jag vetat om man kunde köpa D-boxar i metervara.

Vad som återstår,  är att montera mottagare, elektronik och att programmera
mottagaren.

Jag ser verkligen fram emot att få  min trogna välflygande Hyperava i
luften igen !

Av förståeliga skäl tog jag inga bilder av modellen,  då den låg utspridd bland stockarna,
jag var ju inte direkt upplagd för fotosejourer då.

Kategorier
Hangflyg modell

…ONSDAG, TORSDAG OCH FREDAG…

 

 

 

 

 

…blev också fina flygupplevelser.

 

 

 

 

DCIM110GOPRO

 

Vädret var helt perfekt för modellflygning de sista dagarna.

Missar inte jag i alla fall.

Inget pratande, utan flyg i verkligheten.

Här är tre dagar av mitt flygande med lite bilder av aktiviteter
och människor jag  mötte.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa 1.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa 2.

DCIM105GOPRO

Fokuserad

DCIM106GOPRO

Längst upp på Platån Hovs Hallar 1. Maj.

DCIM152GOPRO

Modellflyga = Glädjeyra !

 

DCIM108GOPRO

Spirit bankar på…

DCIM108GOPRO

…med några g,  eftersom vingarna har en viss krökning i svängen.

DSC07139

Det knoppas…

DSC07148

…hos äppelträden.

DCIM153GOPRO

Fördelen att flyga på en plats som är populär. det är att man
möter många trevliga människor.

 

Som ställer vettiga och intressanta frågor om hur…

DCIM109GOPRO

Alla bilder är tagna med en gopro.

 

DCIM155GOPRO

Ibland blir det stopp i en sån här vänlig buske…

DCIM112GOPRO

Tönnersa Strand

DCIM113GOPRO

Här är lättstartat…

DCIM153GOPRO

Depå

DCIM155GOPRO

Depå Platån HH

DCIM155GOPRO

Min fasta gopro som plåtar stillbilder

DCIM153GOPRO

En glad kvinna med sin hund

DCIM153GOPRO

Man blir på gott humör, då man träffar glada och positiva människor
i stället för grinig, förgrämd surkart.

DCIM114GOPRO

Det var fint väder både för paragliders och modelgliders…

 

 

DCIM157GOPRO

Skärmflyg 1

DCIM157GOPRO

Att skärmflyga här ger upplevelser för alla sinnen.

DCIM158GOPRO

Mellan himmel och hav…

Kategorier
Hangflyg modell

TVÅ BRA DAGAR FÖR SEGELFLYG.

 

 

 

Måndag och tisdag gav utdelning.

 

 

 

 

 

DCIM105GOPRO

 

 

 

 

 

Måndagen bjöd på solsken, nästan ingen vind och det innebar
man kunde räkna med termikflygning.

Så jag åkte en bit söderöver med Avan och fick ett par timmar i
luften utan större ansträngning.

Tisdagen hade vi västlig vind med en anings dragning mot nord.

Så efter att ha bunkrat ett lass böcker på Erikshjälpen körde jag ner
till Tönnersa för lite hangflyg.

Monterade min Spirit och tog med det jag behövde för att flyga
ner till hangkanten.

En fast kamera hade jag i ett kort stativ som tog stillbilder
längs kanten och en kamera hade jag i nosen för stillbilder
på min modell.

Tyvärr, ombordkamerans acke var inte fulladdad, så det blev inte
de bilderna,  jag ville ha.

Jag klippte bilder ur en video, vilket, trots allt,  ger ett hyfsat resultat.

Inget folk på stranden mer än människor som rastade sina lösa hundar.
Det är inte tillåtet att ha hundar lösa i naturvårdsområdet.

Dessutom är det så,  att när hundarna skiter på stranden, så ska ägarna
ta upp efter hundarna. En del gör det, men tro inte de slänger skitpåsen
i tunnorna….de slänger påsarna vid sidan av stigen.

I dag fotograferade jag en skitpåseslängare på bar gärning.

Han ska få äta upp…vad han gjort, var så säker.

Det blev en mycket fin flygning i dag på hanget. Vinden var perfekt i
styrka och den var laminär. Min start var 1245 och när jag landade,
såg jag till min överraskning,  att klockan var 1525 !

Det är det jag säger: Tiden går fort, då man har roligt !

Här kommer bilder med och utan kommentarer.

 

DSC06794Min HyperAva med sin monterade gopro riktad åt vänster.

DSC06798

Här flyger jag.

DCIM105GOPRO

Start Tönnersa Strand och jag är full av flygförväntan…

DCIM105GOPRO

Ser ut att gå bra…

DCIM105GOPRO

Det gäller att se upp…och hålla in näsan.

GOPR7338-006

Så här ser det ut från ombordkameran.

DCIM106GOPRO

Min trogna Spirit, som varit med om mycket, de tre åren jag haft den.

DCIM106GOPRO

En kamera i nosen påverkar inte modellen på avgörande sätt.

DCIM106GOPRO

En liten paus vid termikflygandet vid Haga.

DCIM107GOPRO

Min Hyperava, på det 6. året nu. Är precis så vältrimmad
som en Ava nånsin kan bli, skulle jag tro !

DCIM107GOPRO

Hagastart.

DCIM107GOPRO

Spiriten susar förbi. Modellen är närmare kameran, än vad det tycks på bilden !.

DCIM107GOPRO

Spirit Elite. Jag rekommenderar denna modell varmt både till den erfarne och mindre erfarna.

Minns jag rätt så säljer Thomas hos HAB modellen.

DCIM108GOPRO

Alla modellflygare utför i regel nån sorts dans, när de ska landa, där begreppet fara finns med eller ?

 

DCIM109GOPRO

Spiriten…lite sliten…milt sagt. De som har de finaste modellerna, det är de som aldrig flyger…

 

DCIM109GOPRO

Man kommer sin modell nära vid Tönnersa.

DCIM109GOPRO

Klaffen på Spiriten är mycket effektiv.

DCIM110GOPRO

Roligt att ha en kamera, som tar 4 bilder i sekunden. Jag menar för att dokumentera den egna flygningen.

DCIM111GOPRO

Landning på stranden med full klaff

DCIM111GOPRO

 

DCIM111GOPRO

Ett utmärkt hang. Både för modeller och skärmflygning.

DCIM111GOPRO

Här få ni en uppfattning om hanget jämfört med en 2-m modell.

 

 

DCIM111GOPRO

Klart man visar, vilken klubb man stolt tillhör !

 

 

GOPR7338-004

Här syns han i alla fall.

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

FORM OCH FUNKTIONER…

 

 

 

 

…som man finner på en strand.

 

 

 

 

 

 

 

DSC06550

Jag cyklade ner till Lagaoset i dag.

För att ströva och flanera. Inte en människa fanns där.

Så man kunde gå omkring i splendid isolation och bara
finnas till.

När jag är på denna platsen, hittar jag ofta olika ilandflutna
föremål. Dels sådant som kommit via havet, men också mycket som
Lagan har transporterat ut till mynningen.

Jag fotograferade lite grand och vill visa bilderna för mina besökare.

Varje bild startade min fantasi,  som  skapar en bild i min hjärna,
av vad jag ser i föremålet.

Bilden, som formas i min hjärna,  beror ju hur mina perceptioner
påverkar mina neuroner.

Vidare skapar hjärnan en bild, antingen jag vill eller inte,  av vilken
funktion
föremålet skulle kunnat  ha i sin imaginära omvärld.

Att promenera vid stranden är förutom den fysiska upplevelsen i
sinnevärlden också en upplevelse i idévärlden eller i en metafysisk
värld..

Allt stimuleras av upplevelsen och de intryck den lämnar.

Tur man fortfarande har fantasin kvar, för  utan fantasi är ditt liv
bara slutna rum,  låsta och stängda dörrar.

Japp, så fungerar det för mig, du får se,  vad du ser …egentligen…

Efter strövtåget var det till att åter landa i det reella och
cykla hem i motvinden :=(

DSC06506

Hur kommer det sig att vinden skapar dessa tvättbrädemönster i sanden ?

Vän av ordning kanske frågar sig: Varför tog han med denna bilden ?

Jo, jag vill visa kontrasten mellan den mjuka vågformade mönstret
i sanden och den kompromisslösa  karaktären av den vassa strandrågen.
Jag har minnesbilder,  från då man var mindre och cyklade till stranden,
hur vassa strandrågens blad kunde vara.

Man kunde skära sig.

DSC06515

En skulptur i sanden, som vi i sann Arkimedisk anda döper till

“Tvåarmad hävstång”

DSC06522

              Ändrar man perspektivet och färglägger,  förändras innehållet.

Nu kan det se ut som en varelse stående framåtlutad vilande sig på armbågarna
mot en stolpe med  flämtande mun efter en lång språngmarsch.

DSC06533

En fågel kanske…nåt hönsliknande liggande på marken
…där stjärtfjädrarna håller tag om en stubbe.

DSC06536

Färglägger vi och ändrar infallsvinkeln,
blir det  naturligt kopplat till sin miljö,  vilket ger
helt annat intryck hos betraktaren..

DSC06544

Vågmönstret i sanden skapat av vinden,  kontrasterar mot det
till synes, mera kaosartade, men inte slumpmässiga sättet,
såsom  roten har växt.

  DSC06563

“Jag,  är den som bestämmer här”, ropar  detta träbeläte ut
i kraft av all sin auktoritet.

DSC06571

En sädesärla gjorde ett nedslag i min fantasivärld av strandmonster.

DSC06585

                                                                                        Stora ögon, lång nos och  liten mun.

Djuret är  den sällan observerade 

Mindre PVC-kryparen
(Tube Penetratis Minimalis)
som är väl  anpassad för ett liv i  10 tums PVC rör.

DSC06589

Hej….alla,  jag heter alltså Allan Al…alltid alldeles allsidigt alert…
och jag kallas alldenstund allmänt,   Allan  Allitteration.

DSC06621

                                         Jag vill inte påstå,  att bilden är bra,
men den innehåller  otvetydigt ett visst mått av  dynamik .

DSC06629

En alstubbe har flätat ihop fingrarna i roten i förtvivlan
över att  ha tappat både sitt huvud och sin gröna  krona…
under sin färd nedför Lagan till havet.

DSC06644

Denna sydvästkant var för en månad sen helt rak.
Nu har vind – och vattenerosionen, tillsammans gjort kanten mjuk och len.

DSC06649

Här får er fantasi skapa er en egen bild av föremålet…

När jag ser alla sandkornen, associerar  jag till bilder,
som Hubble
teleskopet tagit av vårt universum.
Bilder,  som visar,  på  lika många galaxer
som sandkornen på
all världens stränder och öknar.

Svindlar tanken  för dig ?

Det gör det för mig i alla fall.

DSC06659

Prispallarna som kom till användning under
Lagaosmästerskapen i fantasidjursskapande.

DSC06674

En ödleliknande varelse med sitt underbett och i sällskap med sin fru
sticker upp huvudet yrvaket ur sanden…
fast damen ser lite kuvad och undergiven ut eller…

DSC06689

Han stod helt glatt, höjde handen ropande “Hej och välkommen”.

DSC06693

                                                               Vad dessa två sysslar med, vågar jag inte skriva…

DSC06707

En förträad förhistorisk fågel med torrsprickor sticker ut ur tallen lite sur.

DSC06731

                   Björkarnas blad spricker ut med ett “POFF” …tror jag i alla fall…

DSC06738

Man talar om musöron….men dessa björkar växande i lä
och med tillgång på sol, de hade kommit längre i sin växtsäsong.

DSC06745

                                                                         …och växterna tänker på släktets fortlevnad.

Samtidigt som de gör livet lite besvärligt för oss pollenallergiker.

 

 

Så ni ser,  en enkel promenad fyller huvudet med upplevelser och tankar.

Det sker aldrig framför en tv.

Inget om flyg direkt i detta inlägget, men håll ut, det kommer mycket flyg närmsta tiden !

Olyckligtvis,  kan  lördag och söndag   innebära uselt flygväder.

Fast söndag skulle kunna  innebära hangväder på HH…

 

Kategorier
Segelflyg

ATT FLYGA FÖR ATT LÄRA…

 

 

 

 

 

…jag medger det låter ambitiöst…

 

 

 

 

 

 

…men för alla mina flygningar, de är många, så har jag alltid
haft en målsättning.

Det är det,  modellflyg handlar om för mig. Att öka sin skicklighet
baserat på kunskap och erfarenhet.

Jag flyger inte de snabbaste hangmodellerna eller de absolut bästa
termikkärrorna, men det jag flyger,  det vill jag behärska och kunna
utnyttja potentialen på.

Det finns ju ingen anledning att ha en termikmodell för 25000 kr,
om man inte kan utnyttja dess inneboende förmåga eller ?

Gör man inte det,  är innehavet av dyra modeller bara ett sätt
att visa att “Jag äger “.

Mina modeller,  vågar jag påstå, är väl utnyttjade. Sen 1980 har jag fört
flygdagbok mer eller mindre noggrant med anteckningar om flugen
modell, tid i luften och andra
händelser i samband med flygningen.

Roligt att ha.

Min senaste flygning på Tjärbyhanget med min gamla synnerligen
välflygande Hyper Ava,  ville jag skulle omfatta en träning i att
kurva mycket tight, vilket är väsentligt,  då man tar små turbulenta
blåsor på låg höjd.

Jag tror de flesta av oss kurvar för flackt med vår segelkärror.
Precis samma beteende märktes då jag fullskalasegelflög,
vilket gjorde, att jag anpassade min flygning och kurvade brantare.

En Ava är en högpresterande modell,  som klarar mer,
än man kan
förvänta.

Jag ansåg själv,  jag kurvat tillräckligt brant förut, men i dag testade jag att
svänga riktigt brant, så jag kunde slå fast, om det var lönt med tanke
på eventuell höjdvinst att flyga så.

Det lönade sig. Jag kurvade med ca 60-90 graders bankning och jag upp-
levde subjektivt och under avlyssning av min variometer, att jag steg
bra.

Alltså min höjdvinst blev större, än då jag flög mera flata svängar
i lugnare tempo.

Flyger du brantare svängar, flyger du med högre belastning eller
lastfaktor. Det betyder, att du måste flyga fortare,  så dina vingar
kan  producera tillräckligt lyft.

En belastning med 2 G betyder,  att du behöver fördubbla lyftet, vilket
du gör på en kärra utan klaff,  genom att öka hastigheten.

Du förlorar inte på det,  eftersom du genom att ligga i blåsans centrum
utnyttjar det bästa lyftet.

När man ligger och svänger brant, vill i alla fall jag komma in i rytmen
så fort som möjligt. Kommer du in i rytmen, flyger du effektivt.

Vid brant termikflygning med modell,  gäller det,  att med botten- eller
topproder balansera nosen i horisonten.

Alltså sidorodret bestämmer nosens läge i horisonten och
därmed är det ett medel att kontrollera hastigheten, så
kurvningen trots brantheten blir mjuk och fin.

Jag är inte rädd att korrigera i blåsan med ganska kraftiga
roderutslag.

Ge inte maximala utslag. Ett maxutslag ger en snabb och tvär rörelse
hos planet och därmed försvinner rytmen.

Ett maximalt utslag gör också, att exempelvis ditt sidoroder
överstegrar
din fena, så verkan försvinner.

Det som händer,  då du ger ett sidoroderutslag är att du
ökar anfallsvinkeln på fenan så du får din modell att
ändra sig i
girplanet eller som det heter på engelska Yaw.

Så prova med mindre utslag först, men tveka inte att korrigera.

Man får inte låta tillfället springa iväg, om
förhållandena är marginella. Ska du stiga, det gäller att
ligga i bästa lyftet !

Se hur exempelvis ormvråkar korrigerar i en blåsa.

Är de inte nöjda, så flyttar de på sig eller gör en korrigering.

Ok, som slutsats på mitt mål att kurva brant blev jag medveten om,
att en Ava kan kurva brant och flyga effektivt.

Hur man blir bra eller i alla fall bättre flygare ?
Genom att öva och samla erfarenhet.

Därför har jag alltid ett mål,  jag vill uppnå.

Att få denna måluppfyllelse innebär inget hinder för att uppleva glädjen
att flyga. Det ska ju vara roligt att utöva sin hobby, det ska inte vara ett
pålagt tvång.

Då blir aldrig resultatet bra.

SÅ för mig är exempelvis hangflygning ett ständigt provande
och experimenterande. Hur ska jag flyga effektivast exempelvis
vid Tönnersa Strand ?

Här har man en kraftig sidvindskomposant och för att få bort den,
får man korrigera på rakan med sidoroder.

Men frågan är ju: Går det fortare ? Ett sidoroder som korrigerar
skapar motstånd och frågan är,  om den parallella kursen med
hanget
ökar hastigheten så mycket att man kompenserar för det
ökade motståndet ?

Eller är förmågan att hålla modellen parallellt med hangkanten bara
ett estetiskt problem ? Jag menar,  att man tycker,  det ska se snyggt ut…

Ja, det är sådana funderingar,  jag har i alla fall.

Min flygning vid Tjärby i onsdags innebar vind 3 m/sek som kom
något snett från syd, temperatur 14 grader och inga Cu.

Jag startade vid 1030-tiden och fick direkt en blåsa på 50 m höjd.
Kurvade upp mig brant och kom såpass högt, att problemet att hålla
sig uppe
inte fanns.

Men jag bromsade ner mig, provade kurva brant ett par gånger upp
och ner.

Vid 12-tiden kom sjöbrisen som ett brev på posten. Luften blev helt laminär,
alltså inga vertikala rörelser.

Men jag höll ut och klockan 15 märkte jag,  att om jag körde elmotorn upp till
knappt 150 m fick jag termikanslutning.

Det var termisk luft,  som gled ovanpå sjöbrisen och där var termiken ok.
Så är det sjöbrisläge, kan det löna sig, att köra elmotor upp till lite
högre höjd.

Nu under senare eftermiddag fanns det gott om ormvråkar, som flög
där jag var och vi utnyttjade vår förmåga gemensamt att hitta termik.

Förutom ormvråkar var där glador och tornfalkar.

Tänk på om du flyger en Ava eller liknande, att inte flyga  för sakta !

En Ava har en så bra polar att modellen klarar en ökad hastighet,
utan att du måste betala med en dyr höjdförlust.

Med lite högre fart är du bättre förberedd, då du ska dyka in i blåsan
och korrigera. Ingen risk för vikningar utan du behåller rytmen.

Så gneta inte för sakta !

Lite bilder blev det, så ni inte tröttnar på bara mina ord…

Om jag tröttnar på att flyga….aldrig !

Kategorier
Okategoriserade

2 M/SEK NORDNORDVÄST OCH AVTAGANDE…

 

 

 

 

 

…var vinden på Hovs Hallar i måndags.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Vid en tripp i ett annat än modellflygärende söderut,
passade jag på under hemvägen att kolla läget på HH.

Min Spirit låg i bilen, så jag lastade ur och besteg Platån,
med det som behövs för modellhangflyg av enkelt slag.

Väderläget var solsken,  2 sekundmeter vind lite snett,
men vetande
att även en sådan svag vind under normala
förhållanden
genererar bra lyft här, plockade jag ihop modellen,
startade
radio och kamera och iväg.

Mycket turbulent vid kanten och då jag gnetat mig upp 50 meter,
vilket var besvärligt, då jag flög s a k t a, märkte jag att hanget
var mycket termiskt.

Vinden var alltså allt annat än laminär upp till ca 100 m över kanten.

Men sedan…var det,  som att flyga i grädde. Den laminära varmare
vinden flöt ovanpå den kalla luften och gav  ett mycket fint och stabilt lyft.

Jag slog troligtvis mitt eget höjdrekord på hanget under denna
flygningen.

Jag har flugit här regelbundet sen 1972, så jag har varit högt förut..
Hur högt ?  Säger jag inte så riskerar ingen magknip.

Efter en timma i luften åter ner på marken, jag  kollade  av kameran,
vilket
innebär att jag byter batteri, så den blir fit for fight igen.
Samt lite vatten för piloten.

Inför nästa start monterade jag en kamera framför modellen på
en hållare för att få en lite förändrad fotovinkel.

Tack för din idé Crazy Horst !

Länk: https://vimeo.com/user6527917/videos

Vinden tycktes ha minskat, men jag tänkte, det går säkert…

Vilket jag efter utkastet genast märkte, att det inte gjorde,
då min Spirit flög som en
kraftigt berusad kråka.

Alltså överstegrad, sakta vinglande fram just i höjd med
eller lite under hangkanten.

Det gällde nu,  att så fort som möjligt  få in den ganska spröda balsamodellen över
fast mark igen och minimera risken för skador.

Om du som flygare tappar din modell under kanten är det av uppenbara
skäl problematiskt. Att inte se modellen utan försöka landa på känn,
det är inget önskeläge. Flyger man en modell som är relativt
spröd och känslig i stenig terräng dessutom, då kan det bli kris och kras.

Jag har lyckats, men också misslyckats med det, då jag efteråt
fått ägna mig åt livsfarlig akrobatik på klippväggen för att
bärga resterna av en smälld modell.

Min värsta upplevelse av detta var , när jag skulle bärga min ASW,
som landat 15 m från toppen av den 70 m höga vertikala klippväggen.

I dag hade jag inte gjort om det.

Det som gjorde det extra spännande var att en berguv for ut från en
spricka i berget och höll på att skrämma livet ur mig.

Men jag fick tag i modellen. Den var hel och det är så med
med mig, att jag skulle aldrig få ro i sinnet med en ASW
liggande på hangkanten på Hovs Hallar övergiven.

Jag lyckades med ett nödrop krypa in över kanten och då
modellen var lågt, tappade jag ögonkontakt med den för någon
sekund, varför jag helt enkelt fick hoppas på försynen, som
kanske skulle se till,  modellen kom ner hel…

Till höger dök min Spirit upp, rätt på vingarna med kurs mot
ett litet träd. Omedelbart följt av ljudet som uppstår då en
balsamodell lite hastigt landar i grenverket.

Jag vågade inte styra,  utan lät den glida kontrollerat, eller
någotsånär
kontrollerat rakt fram.

Spiriten satt glatt inkörd i trädkronan på det låga trädet
och vid framkomsten såg jag,  att den nog klarat sig utan skador.

Sinnet ljusnade på mig och Operation Nedplockning påbörjades.

Jo, jag nådde modellen, men problemet var att kameran och dess
hållare hade kommit i beknip mellan grenarna.

Med lite måttligt våld, stående i en tjock matta av enbuskegrenar,
lyckades jag få loss modellen, men då jag drog ner den, snäppte
kameran av och jag hade inte uppsikt, var den for iväg…

Nåväl, en kamera, en Mobius, kan väl inte vara svår att hitta,
fastslog jag efter att ha tagit hand om modellen.

Trodde jag. Om du frågat mig efter 20 minuters svettigt letande
hade svaret inte blivit positivt.

Men genom att systematiskt dissekera de hoptovade enegrenarna
som låg som ett 40 cm tjockt ihoptovat täcke på marken, 
hittade
jag kameran.

Kändes bra.

Jag fick sekvensen på video, när jag trädlandade. Tyvärr hade jag fått
något som smutsat linsen, troligtvis lite olja/fett, varför bilden inte är
100 %.

Men som en illustration på en hangflygares strävan att få flyga,
räcker det.

Lite andra stillbilder som vanligt.

DSC06311

I skyn bildade K-strimmorna nästan ett spindevävsliknande mönster.

DSC06318

Det vanliga som jag har liggande i bilen, om utifall att…