…måste jag iväg med…

…någon av mina modeller.

Eftersom det var makalöst modellflygväder i söndags, solsken ca 2 m/sek nordväst,  så for jag ut för att flyga termik.

Väderläget klockan 0930 var precis som under gårdagen, solsken bra termik lite vind.

Skyn vimlade… av glador och ormvråkar, som utnyttjade termiken…och en “Introduction” styrd av mig.

Första starten blev en timma lång. Landning och paus.

När jag satt i min stol märkte jag hur vinden vände, klockan var ca 1100. Det var sjöbrisen som anlände med kall luft.
Jag förstod,  att de termiska förhållandena blev sämre och tog en snabb överläggning med mig själv.

Resultatet blev,  att jag packade ihop och styrde mot Hovs Hallar,  eftersom vindmätaren där indikerade NNV. Således perfekt vind för en lätt modell.

Framkommen till ett vackert Hovs Hallar blev det promenad ner till Segeltorpshanget,  där vinden var svag. Uppskattningsvis ca 1 m/sek rakt på.

Men jag vet,  modellen borde kunna flyta på denna vinden, så jag startade.

Denna dag på Hovs Hallars låga hang blev en av de dagar, som platsar på min tio i topp-lista av bästa flygupplevelser. Då ska du veta,  att jag har flugit med mina modeller där under 51 år !

Lyftet var svagt, men ändå kunde jag se på höjdmätaren, att jag kunde klättra till 70 m. Ganska fantastiskt.

Dagen var ljuvlig, varmt, solsken och den fina flygupplevelsen.

Framför mig i buskarna höll en spelgalen näktergal sin outsinliga konsert för att markera sitt revir. Då och då flög en tornfalk upp och ryttlade på hanget på sin jakt efter föda. Tornfalken är stationär här.

När min modell flög, eller jag vill kalla det gled fram, så skedde det utan en störande påverkan av turbulens. Modellen gled helt opåverkad fram. Det var mäktigt.

Mycket folk promenerade förbi, stannade till hos mig och fick lite information om, vad jag gör.
En holländsk familj fick en speciell service, så jag flög,  så de kunde plåta och filma modellen. De var djupt imponerade…att man kan flyga utan motor…

Så här var det, jag startade 1230 och avbrutet av 3 korta pauser landade jag för sista gången den dagen kl 1615 !

Alltså i stort 4 timmar i luften.

Jag skulle kunnat fortsätta med flygandet,  för jag var inte mätt på det, men min mage var inte mätt, så därför packade jag ihop och for hem.

Som sagt en makalös flygupplevelse som lever i mitt minne lång tid.

Detta kan man aldrig uppleva i dvalan framför en tv…

Jag kunde ju inte plåta min modell i luften samtidigt som jag flög, så det får bli lite runtomkring bilder.

En inbjudande vy för en termikflygare.

4/8 Cu

Segeltorp

Startklart

Segeltorpshanget som välkomnar modellflygaren.

Vindmätaren sitter i bakgrunden vid den bortersta lilla viken.

Visst är väl jorden rund eller…

En modellflygare njuter på modellflygbänken Segeltorp.