Kategorier
Flyghistoria

DORNIERMUSEET FRIEDRICHSHAFEN

 

 

 

Ett museum väl värt att besöka för den intresserade.

 

 

Vid vårt besök vid Bodensjön fanns det möjlighet att besöka två fina museum.

Dels Zeppelimuseum och Dorniermuseum, som ligger vid Bodensjön, respektive vid
flygplatsen Friedrichshafen.

Om du är i trakten är ett besök väl värt mödan.

Dorniermuseet  är ju helt ägnat konstruktioner av Dornier. Han var en föregångsman
inom flygplanskonstruktion, som gick sina egna vägar.

Vill ni läsa om honom så googla, det finns obegränsat nästan att läsa om denne innovatör
och skicklige ingenjör.

Länk till Dorniermuseum:             http://www.dorniermuseum.de/en/

Länk till Zeppelinmuseum:           http://www.zeppelin-museum.de/

Här kommer några bilder jag tog som visar lite av hans filosofi och nytänkande.

IMG_3399

IMG_3402

Modellerna är byggda med mycket omsorg.

IMG_3405

Dornier X, en flygbåt, med betoning på kanske “båt”…

IMG_3469

IMG_3471

Tur man inte var ensam mekaniker på detta tekniska vidunder…

12 stycken  9-cylindriga radialmotorer till en början.

Byta stift på dessa… det blir 216 pluggar…

IMG_3472

Lyckades flyga över Atlanten på max 300 m höjd ett par gånger.

Modiga passagerare som löste biljetter.

IMG_3474

Tur man hade mekaniker i motorgondolerna under flygningen,
som kunde reparera uppkomna fel.

IMG_3414

En tid för hjältar…

IMG_3418

Ett av Dorniers lätta bombplan

IMG_3422

Cockpit i ovanstående plan.

IMG_3424

Dorniers logo.

IMG_3430

Andra världskrigets snabbaste propellerkärra Dornier 335 A-0

Vikt 8590 kg, toppfart 765 km/tim.

                Motorer: 2 x Daimler-Benz DB 603A vardera med 1750 hk.

IMG_3433

IMG_3434

IMG_3437

Dornier experimenterade mycket med STOL-kärror efter kriget.

IMG_3445

IMG_3446

IMG_3453

IMG_3454

IMG_3455

IMG_3459

IMG_3481

Droner ? Det byggde Dornier för mer än 20 år sen.

IMG_3489

Ett sätt att skapa lyftkraft vid start och landning

IMG_3490

IMG_3493

Jag  tycker, planen som flyger inrikes i Sverige skulle se ut så här …

IMG_3501

IMG_3503
Här syns hur växellåda/propellerförställningen och propellerreduktionen fälls

Dorniermuseeet  är välordnat, så är ni i närheten av den vackra Bodensjön  besök det.

Mycket lätt att hitta vid flygplatsen Friedrichshafen.

Kategorier
Old Timer flyg

MATTI PYYKKÖ

 

 

 

 

 

Jag fick några bilder av Matti från hans tidiga karriär…

 

 

 

 

matti 2

Matti till vänster under en vintertävling. Modellflygaren till höger  är Markku Tähkäpää.

 

 

 

…som modell- och friflygare.

Finns det någon friflygare, som har gamla bilder så skicka gärna till mig.

Det är många,  som efterfrågar nostalgibilder på friflyg.

Har du bilder,  kan du fotografera av bilderna rätt upp och ner med en
digitalkamera. Gå så nära bilden du kan och utnyttja makroläget.

Har du inte makro på kameran, så gå så nära du kan, då du fotograferar.

Att fotografera bilder brukar gå bra på spisen och då  utnyttjar man
belysningen från fläkten, som väl alla har. Lägg bilden på ett vitt A4 papper,
då du ska ta fotot.

Kör i auto-läget och utan blixt.

Om du skickar bilder så skicka med,  vad det föreställer. Modell och pilot
samt vid vilket tillfälle bilden är tagen.

Jag publicerar allt på bloggen och jag har möjlighet att förbättra bilderna,
så de behöver inte vara perfekta.

Här ett mail jag fick av Matti om bilderna:

Jo, det var Nordisk landskamp for fri-flyg modeller arrangerat av Norsk Aero Klubb
i Lilleström, år 1962. Det var på insjöis, lite norrut från Oslo.

Kan Du inte känna igen Markku jämte mig?

Det gick fint då, på tävlingen.
Vädret var annars bra, men blåsig.

Den tiden tränade vi nästan varje söndag här i Åbo,vi  hade säkra och bra  maskiner till det.
Killar fanns också många på fältet alltid, och liten “lektävling” med korta maxtider alltid på.

Ps. Markku hade på bilden i handen en skidformig välflygande A-2, namnet var U-2
efter det Amerikansk spionplan, som Ryssarna skjutit ner över Sibirien.
Det var för lätt att bygga för Markku, och det var de hel-elliptiska konstverk,
som vi alla känner till. (men efter min mening flög U-tvåan  bättre).
Om det går fint, tar vi med båda modeller nästa sommar till  Rinkaby

Ok några bilder:

matti

Matti vid resultattavlan för A2.

Man kan se, om man tittar noga, att Matti slog Markku Tähkäpää !

SONY DSC

Matti släpper på Rinkaby 2014.

SONY DSC

SONY DSC
Markku Tähkäpää med sin modell, som flög majestätiskt.

Kategorier
Flyghistoria

J29 FLYGANDE TUNNAN

 

 

 

 

 

Jag tycker namnet “Flygande Tunnan” är lite nedlåtande…

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

 

på ett sådant fint plan som SAAB 29.

Ett plan som låg absolut i fronten av utvecklingen just
efter Andra Världskriget.

Att vi lyckades i Sverige med 29:an beror på duktiga konstruktörer,
bra underlag vi
fått tillgång till från tyska utprovningar och mätningar
på pilformade vingar, samt att
vi hade tillgång till dåtidens bästa
jetmotor en svenskproducerad RM 2, vilket var en

De Havilland Ghost.

Maxfart 1060 km/timman. Försedd med EBK.

Planet var i tjänst till 1970.

Här kommer bilder från flyguppvisningen i Växiö.

De flesta bilderna tagna med normalobjektiv.

Jag kommenterar inte bilderna, då de talar för sig själv.

Vill du veta mer om planet…googla !

 

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 Takeoff

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

”’Jämför man ljuset från EBK på J 29 F och jämför med exempelvis Viggen,
så ser det  ut som ett stearinljus jämfört med en vulkan…

SONY DSC

 Stighastighet till 8000 m ca 4 minuter.

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 F 10 Rudolf Gul

SONY DSC

 Detta var vad motståndaren såg i backspegeln…

SONY DSC

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Kategorier
Segelflyg

DET VAR JU INTE LÄNGE SEN…

 

 

 

 

 

…jag kunde flyga termik under bra förhållanden med Avan…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

men tiden maler på och vi går mot kortare dagar.

Enda trösten är ju, att det vänder om 39 dagar.

Sen blir dagarna längre igen. Väldigt vad tiden går fort.

Men det gör den, då man är sysselsatt.

Denna termiksäsongen som varit är jag nöjd med. Det har varit
förhållandevis goda termikförhållande, tack vare ganska envis
ostlig vind, vilket inte gynnat sjöbrisen för oss boende vid kusten.

På grund av sjöbris har jag ett par ställen jag brukar flyga på vid
västliga vindar, för att minska sjöbrisens inverkan på termiken.

En plats ca 7 km från kusten och en som ligger 20 km från kusten.

Nedanstående bilder är från platsen 7 km från kustbandet.

Jag tog bilderna i månadsskiftet augusti/september.

 

 

DCIM192GOPRO

Solen står lågt, vilket visar jag är tidigt ute

 

DCIM193GOPRO
     Sättning.

Jag skrev jag ville ha 20 % större yta på bromsarna. Orsaken är att ofta är termiken
så stark,
  så även om jag drar full broms så stiger jag. Alla vet ju att detta inträffar i
regel då
man är högt och långt bort, så man har svårt att se sin modell.

I sådana läge är det bra att ha “Engage and forget” bromsar. Alltså full broms då
sjunker modellen kontrollerbart i en svag sväng.

Har man för lite bromsyta, måste man styra modellen för att komma ur blåsan.
Det kan var knepigt i det läget jag beskriver ovan, då modellen är högt och långt bort
från piloten.

Jag tror jag ska maila Wladimir om detta, så kan han tänka över det.

Kategorier
Old Timer flyg

LUTA DIG TILLBAKA…

 

 

 

 

 

…och dröm dig åter till sommaren…

 

 

IMG_1872

 

 

 

…då allt var mycket lättare. Om solen skiner och det är 24 grader varmt,
allt går med större lätthet.

Väder och ljus är väl det,  som direkt påverkar människan mest här i
Skandinavien.

Det sägs ju,  att vi svenskar…är aningen tungsinta. Kan det ha att göra med den
mörka och kalla årstiden ?

För mig behövs inte mycket, för att jag ska få tillbaka livsandarna.

Det räcker jag blir påmind om till exempel en OT-friflygtävling på
Rinkaby sommaren 2010.

Denna tävlingen hade blivit belönad med exceptionellt fint väder
för modellflyg.

Efter lite väljande i arkivet kommer här några ögonblick från
sommaren 2010, som visar tävlingen med mer än 50 år gamla
konstruktioner.

Njut och låt fantasin sätta igång era tankar !

 

IMG_1811

 

IMG_1826

 

IMG_1830

Sten Persson släpper Kurt Sandbergs modell.

IMG_1832

Inge Ahlin med modell.

Kolla Inges registrering hos SMFF, SE-30.

IMG_1836

Inge Sundstedt

IMG_1843

 

IMG_1845

Aldrig sura miner på en OT-tävling !

IMG_1855

Lasse reder ut  linan.

IMG_1856

En perfekt start på linan.

IMG_1870

En av våra norska vänner.

IMG_1876

Snart…

IMG_1886

Sten Persson, Kurt Sandberg med sin modell och sin ledsagarinna Erika.

IMG_1905

Per Nilsson numera boende i Helsingborg.

IMG_1909Tomas säger: “let her go”!

IMG_1911

Har ni sett hur linjerna på modellen harmonierar ?

Till och med han som släpper har en keps,  som går i linje med modellens former…

IMG_1917

 

IMG_1925

Frede Juul, en glad dansk pojke med sin modell.

IMG_1983

 Här råder gemyt, trivsel och positiv samvaro.

IMG_1988De som tog hem det.

Kategorier
Okategoriserade

ÅREN GÅR OCH…

 

 

 

 

…inget kan vi göra åt det faktumet…

 

 

flite

 

 

 

 

 

…men,  kan vi inte göra något ÅT det,

kan vi göra något vettigt AV det.

Som jag skrivit på bloggen,  sprack resan till Ystad för denna gången,
eftersom vinden var ogynnsam.

Vi skjuter det till ett annat tillfälle, då prognosen är mera hoppfull.

Om någon annan tänker på att åka till Ystad för att flyga sina modeller
och som brukar på i Sandskogens Stugby. Glöm det.

Det är numera flyktingförläggning.

Söker ni boende rekommenderas varmt Österlens Gästhärbärge.

Ring och prata med den trevlige ägaren Henry och säg, du är modellflygare,
så ordnar han boendet billigt och bra.

Hans hemsida:

www.ost-gast.com/

På mina externa hårddiskar har jag alla mina digitala bilder,
som jag samlat sen 2003.

Det är ca 100000 styck…och där hittade jag lite hangbilder från 2005,
då vi från Ålleberg Modellflygklubb var där och flög.

Som sagt…tiden går.

Men så här gick det till då och så vackra var vi…

1-tätt på kanten

  Här flyger vi vid Löderup, som ligger 3 km söder om Kåseberga.

4-horisont

Ledsen horisonten är sned…

2-modellflyg

Som sagt, modellflyg är en estetisk upplevelse.

5-snygg kärra

Conny startar och just i horisonten skymtar Bornholm.

6-banana

Min Banana vi hamnen i Kåseberga.

den gamle

Roffes modell av en japansk jaktkärra från WWII.

hangar

Stilla Havet eller Östersjön…

hangkant

En aktiv förening med fin sammanhållning. Ålleberg Modellflygklubb.

korv

Korvkiosken på Löderup 2005.

lätt..

Conny startar sin “Loppa”.

prylar

Som synes detta var innan 2.4 gHz.

 

sol

Modellflyg fångar alltid mitt öga i alla fall.

stolpe och in

En skalakärra med stort sidoförhållande. Undrar om det inte är Rolf-Erik som flyger ?

sömn

 

Efter flygning och mat tar man sig en tupplur på hanget.

vingeFrigolit i luften

Kategorier
Naturbilder

NÄRKONTAKT AV TREDJE GRADEN…

 

 

 

…med fåglar och imaginära strandmonster…

 

 

SONY DSC

 

 

 

Jag var ute och flög i går, så flygsuget var inte uttalat i dag.

Men eftersom vädret var bra, i alla fall varmt för årstiden och jag inte kan
sitta inne och dvala, var jag tvungen att ge mig ut för att uppleva!

Jag hade inte gnista att cykla, eftersom jag gjort det så mycket sista halvåret.

Vinden var sydvästlig och det gjorde flygning på hang omöjligt.

Men som sagt det hindrar inte man promenerar längs hanget.
Så jag körde ner mot Lagans mynning via Fladje och Snapparp.

Efter passagen av Genevadsån och kommen uppför backen, såg
jag att fälten var fullsatta av gäss.

Visst jag stannade och tog fram kameran. Gässen var inte skygga,
utan bara de som var närmast vägen vaggade sakta iväg.

Det var grågäss i mängder och bland dessa ovanligt många
vitkindade gäss.

Jag tog lite bilder i alla fall och förbannade mig själv, att jag
inte hade med mitt stora zoomobjektiv. Men så är det.

Nere vid Lagaoset var det tomt på människor. Däremot var det
väldigt gott om storskarv, eller som jag tycker de ska kallas
cormoraner.

Vet ni hur mycket en slik fågel konsumerar i form av fisk varje
dag?

Den äter mellan ett halvt till ett kilo fisk om dagen.

Uppskattningsvis fanns det här och nu 250 skarvar.

Det betyder de sätter i sig ca 200 kg fisk om dagen.
Det är 6000 kg varje månad.
Nog förstår jag yrkesfiskarnas aversion mot dessa predatorer.

Jag bara strövade längs stranden i den ljumma sydvästliga vinden,
fastslående att nere vid Lagaoset kan man flyga hang på sydvästlig vind…

Hanget är bara 2 m högt, men det räcker för en lätt modell.

Måste testa när tillfälle ges.

Min promenad sträckte sig bort till Tönnersa Strand under vilken
jag fotograferade nödigt och onödigt…

Tillbaka till utgångspunkten gick jag via vägen och stigen i skogen.
Eftersom det är ett naturvårdsområde, låter man naturen sköta sig själv.

Det betyder att nerblåsta träd ligger kvar och detta har skapat en ganska
trolsk natur. jag har sagt det förut, men man får lite John Bauer känsla
när man strövar här.

Nästan under hela min promenad hade jag en ormvråk flygande och
ideligen varningsropande en bit ifrån mig. Undrar vad han ville ?

Efter nästan 2 timmar i naturen packade jag ihop och styrde kosan
för att kolla på en häst.

Som vanligt kommer här bilder, på vad jag upplevde.

Håll tillgodo, jag är inte världens bästa fotograf, men det är jag, som tagit
alla bilderna i alla fulla fall!

Man gör så gott man kan…

 SONY DSC

Grågås en vanligt förekommande gåsart i Sverige.

SONY DSC

Ser ni noga efter ser ni de vitkindade gässen i fågelskocken.

SONY DSC

Landningsvarvet.

SONY DSC

Insvängning på finalen

SONY DSC

Till vänster ser du  en vitkindad gås.

SONY DSC

Grågässen är mycket goda flygare.

SONY DSC

Den överbefjädrade sandreveln vid Lagans mynning,
där skarvarna står skuldra mot skuldra.

SONY DSC

En sommarstuga med luftig planlösning.

SONY DSC

Nåt ormliknande som gapar stort…

SONY DSC

Ser lite hajlikt ut eller ?

SONY DSC

Cormoranens profil är hotfull…

SONY DSCGråtrutarna flyger oavlåtligt spanande fram och tillbaka längs stranden
för att hitta något ätbart.

 

SONY DSC

Han tigger med alla 7 händerna…

SONY DSC

Den smala individen till höger  sa till den stabila damen han uppvaktar:

“Ska du med hem och se på mina tavlor”?

Men föremålet för hans kärlek tycks rygga bakåt lite på hans invit…

SONY DSC

Jag undrade först vad detta var…

SONY DSC

…men till slut slog det mig…

SONY DSC

…det är ju en trätax som stoppat huvudet i sanden…

SONY DSC

Detta är för mig dagens absoluta monster…

SONY DSC

…för det är ett sällsynt exemplar av den Större Strandgalten…

SONY DSC

Ser ni vilka utväxter han har på trynet ?

SONY DSC

…han har ett utseende som bara modersuggan kan älska…

SONY DSC

…och de enda han tänker på är mat, för gapet är alltid på vid gavel.

SONY DSC

På Tönnersa Strand växer ibland alarna upp och ner…

SONY DSC

En trädgren bryts ner på 2-3 år. Hur lång tid tar det för en plastblomkruka ?

SONY DSC

Nästan så man förväntar sig att skåda Apokalypsens ryttare spränga fram över himmeln…

SONY DSC

3. November och över Kattegatt blommar det Cumulus Congestus.

SONY DSC

Varför så mycket snäckskal ? Naturens sätt att säkra artens fortbestånd.

SONY DSC

Uppe på kullens topp…det är min pilotplats.

SONY DSC

Jag har skrivit om dessa björkar förut.

Hur länge dröjer det innan de är borteroderade ?

SONY DSC

Den lilla örten tänjer sin växtperiod in i det sista. Den är inte mer än 4-5 cm i storlek.

SONY DSC

Fast dettas växtperiod ligger nog på 15 år, innan den är nedvissnad.

SONY DSC

En mussla….

SONY DSC

…bara tänk vilken lång DNA-sträng som behövs för att styra tillväxten av skalet….

SONY DSC

Denna bilden tog jag vid Tönnersa,  för att visa hur långt
Lagans vatten flyter längs stranden.

Ni ser att vattnet är humusfärgat brunt.

SONY DSC

För 20 år sen fanns det trägångar att gå på. Ni ser hur naturen har ändrat sig.
Sanden har växt över med ett par meter.

SONY DSC

Trätrallen sticker rakt ut från dynen.

SONY DSC

Jag hittar aldrig ätliga svampar…nästan

SONY DSC

Naturskogen som växer, som den själv vill…

SONY DSC

…varför växer en tall som den gör ? Varför är inte grenarna raka ?

SONY DSC

Fast ännu finns det blommande växter som inte ger sig.

SONY DSC

Ännu mer oätliga svampar.

SONY DSCRåkornas hotfulla siluhett

Kategorier
Segelflyg

EN VÄLDIGT LÄTT ELSEGLARE, SOM…

 

 

 

…man kan flyga på de flesta ställen med.

 

 

 

P1120518

 

 

 

Som jag tidigare skrivit, hittade jag vid en runda på marknaden en av Jack från
Herrljungas modeller, han ville sälja.

Den var attraktiv för mig, då jag ville ha nåt, jag kunde ha monterat och klart i
bilen färdigt kasta iväg.

Modellen var komplett med motor, servo och reglage.

Jag satte in mottagare en 850 mA LiPo och programmerade.

Rolf-Erik Blomdahl sa, att den flyger suveränt.

Borde den göra med vikten 250 gram, efter jag lättat den.

Modellen perfekt om jag vill ta lite enkla flygbilder med min ombyggda
Mobius.

Får se om sticker ut i dag och testar. Jag kan väl inte hålla mig, skulle jag tro.

Fast jag vet inte vad modellen heter…

Här lite bilder:

P1120507

Som sagt en mycket lätt modell…

P1120510

..men en vass motor…

P1120513

..linkage höjdroder på enkelt sätt…

P1120516

…om modellen är lätt…är den spröd…

P1120522

…men det är priset du betalar för att bygga lätt…och vinna flygegenskaper.

P1120520

850 mA acke. Borde räcka för lång motortid.

P1120525

Vikt utan acke: 249 gram

P1120528

Vikt acke 48 gram. Det står jag ut med.

20% av totalvikten = LiPo.

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MODELLFLYGKLUBBS HÖSTMARKNAD 2014

 

 

 

 

 

 

Mycket folk, stort utbud och trivsamt…

 

 

P1120483

 

 

 

…som vanligt, skulle jag vilja säga om Ålleberg Modellflygklubbs traditionella höstmarknad.

Det märks marknaden är väletablerad, för gamla besökare återkommer och nya tillkommer.

Det är ett bra betyg.
Marknaden gick av stapeln i Medborgarhuset i Falköping.

Platsen är bra på nästan alla sätt, men kanske vi skulle tjäna på, att använda en något större lokal ?

Man kan aldrig få för mycket bord, för de ger de säljande möjlighet att visa sina varor.

Förutom köpare och säljare var SMFF:s ordförande Ingela Persson där .

Men jag tycker, hon var för anonym, där hon satt avskild från platsen där
aktiviteten pågick.

Nu när Ingela från SMFF var här, kunde hon kanske fått 5 minuters uppmärksamhet från de
besökande för att berätta om SMFF:s planer på kort och lång sikt och göra sig känd?
Synd att chansen brändes.

I alla fall borde hon haft en stor SMFF-logga eller flagga, så man fångade de besökandes
uppmärksamhet.

Kanske nästa år ?

Det är viktigt, att förbundets förtroendevalda är ute bland de vanliga hobbyflygarna
och lyssnar. För det är hobbyflygarna, som är den överväldigande majoriteten i SMFF.

Eftersom jag med stolthet är medlem i ÅMFK, hade jag plockat ihop 5 modeller, som
jag ville försöka sälja på marknaden.

Alla borden var bokade och utbudet var större än vanligt. Kvaliteten på det som såldes
var också högre nu jämfört med för ett par år sen.

Den utveckling som modellflyget tagit de senaste 5-10 åren med färdigbyggda modeller,
har ju helt förändrat begagnatmarknaden.

Priserna på begagnade modeller har rasat ner i botten, kanske för att modellflygare i dag
tycker det är enklare att köpa en ny färdigbyggd modell i stället för att renovera upp en
begagnad.

Du köper en färdigbyggd balsamodell i dag billigare, än om du skulle bygga den i lösvirke.
Det är sanningen. Så för de flesta blir ju valet att köpa nytt.

Priserna på marknaden låg på ca 20-30% av anskaffningsvärdet, vilket är lågt.
Alltså en modell för 8000 spänn kostar ungefär 2000 kr…..

Jag fick sålt 4 av 5 modeller som jag prissatt mycket lågt. Ändå ville folk pruta.
Mänskligt att pruta ? Tja, det är det väl.

Min uppfattning från dagens marknad är, att det var större utbud än förra året, vilket är bra.

Viljan att handla tycker jag var lägre än förra året. De försäljare jag talade med
hade samma intryck som jag. Segare att sälja begagnat.

Vad som är lätt att sälja,  är unika saker naturligtvis.

Sen kan det var lite svårt att bedöma kvaliteten ibland för köparen.

Men köper man av Kjell-Åke Elofsson, då vet man det är välbyggt.
Han hade med sig fina modeller, bland annat en Flamingo F3J och en “Habicht”
OldTimerseglare.

                                                            Flamingon var jag sugen på, men Roffe Maier hade första tjing på den.

Själv skulle jag inte köpa något…….men då jag gick en sista runda
innan stängning, såg jag att Jack från Herrljunga hade med en liten väldigt lätt elseglare.

Jag kunde inte motstå den utan slog till. (Efter prutning…)
En elseglare jag kan ha monterad i min nuvarande bil utan problem.

En modell man kan flyga i lätta vindar på ett ett lågt hang utan problem,
eller flyga termik, just när andan faller på.

Varför modellintresserade kommer till en hobbymarknad, gjorde jag en primitiv enkät på.

Huvudskälen för att man kom var:

1 .Försöka sälja sådant,  man inte använder.

2. Köpa det, man tror man behöver.

3. Inte minst träffa likasinnade och umgås.

Jag tror, den sociala biten är viktigast för många. Man får idéer och uppslag, man kan ha nytta av.

För den arrangerande klubben, i detta fallet ÅMFK Falköping, är ju syftet att:

 

1. Tjäna pengar till föreningen.

2. Sätta föreningens namn på kartan genom att göra så mycket PR som möjligt.

3. Skapa “Vi Känsla” och samhörighet hos modellflygarna.

 

Här är min klubb duktig, för Rolf vår ordförande är bra på föra ut vårt budskap via lokalpress och kommunen.

Klubben tjänar pengar på att hyra ut bord och att ha försäljning av korv och fika.
Ett par lottringar såldes också vilket ger klirr i kassan.
Frågan folk ställer sig är ju, hur mycket kan man dra in i netto ?

Jag vet inte exakt, men det bör ligga mellan 18-25000 kronor, vilket är god hjälp till
klubbens aktiviteter.

Ållebergs Modellflygklubb är en av två modellflygklubbar i Sverige, som äger ett eget
fält i stort helt finansierat externt. Inte dåligt att få ihop det så !

Jag fick också reda på att klubben fått 22000 i ett SISU-projekt.
Ska man få bidrag och kunna finansiera projekt, då gäller det att vara vaken och söka de
bidrag som ligger och väntar.

Sen ska man ha bra personliga kontakter och kunna skriva vettiga och välmotiverade
ansökningar till bidragsgivaren.

Just nu har vi i ÅMFK  bra flyt med det mesta ! Medlemsantalet ökar,
klubben har eget fält och ordnar varje år olika aktiviteter, som riktar sig både utåt
och naturligtvis till medlemmarna.

Men inget är ju så bra, att det inte kan göras bättre.
Därför funderade jag på, hur vi kan anpassa en hobbymarknad till den verklighet,
som råder i dag.

Kanske man inte kan mala på, som man gjort de sista åren…och tro
att det kommer att fungera i evighet .

Verkligheten, som jag beskrev i början, har ju helt förändrat sättet att handla.

Eftersom nästan alla har dator, tänkte jag, man kanske skulle sammanställa en katalog
med de prylar, som ska säljas ?

En Onlinekatalog på klubbens hemsida. Där skulle man kunna lägga upp en bild
med kortfattad beskrivning på objektet.

Det ska inte stå vem som säljer, för då riskerar man att varan är såld
innan marknaden.

Men ett foto kan fungera som ett lockbete för presumtiva köpare.
Då vet han att prylen finns
då han kommer dit.

En annan sak. Kanske man kunde ha ett “litet tema” till Hobbymarknaden?

Hur skulle det vara att ta dit en stor plattv, en dator och göra ett tema på flygfoto/filmning.
Låt modellflygare visa sina bilder och filmer.

Bjud in folk som flygfotograferar så de kan visa hur de gör…

Bjud in handlare som sysslar med kameror för modellflygfoto.
Ja, bara en ide från mig.

Kan man bjuda in en föredragshållare,  som är duktig på något och som han kan förmedla
till hobbyflygaren ? Ämnen skulle inte saknas i alla fall.
Ett föredrag kan hållas i ett angränsande rum.

Borden i en försäljningslokal måste ställas upp på ett logiskt sätt för att öka genomströmningen,
ty ökas genomströmningen,  ökas  exponeringen av varorna och kommersen blir bättre.

Det ska inte vara för trångt, för då stoppar det upp.

Kanske man kunde gjort en liten undersökning, vad de besökande tyckte ?
Vad kan bli bättre ? Vad upplevdes som mindre bra ? Saknar ni något ?

Alla jag pratade med uttryckte sin uppskattningen av att ÅMFK anordnar denna marknad
och att de kommer tillbaka nästa år.

En klubb kom åkande i en hyrd buss. Bra initiativ.

Själv var jag nöjd, då jag kuskade hem lättad på 4 modeller och rikare på intryck
och efter att ha träffat gamla modellflygkompisar.

Tyvärr…hade jag med fel kamera, så bilderna i den ganska mörka lokalen
blev inte något, som jag känner mig stolt över…
Men det blev som det blev.
Vi ses nästa år igen.

Håll tillgodo med mina usla bilder…

 

 

 

 

P1120413

En halvtimma innan öppnandet. Caféet i full gång redan.

P1120415

Ska du fynda, var på plats när marknaden öppnas.

P1120419

Några av Rolf Maiers många modeller.

P1120420

Jag förstår inte, hur han hinner bygga så mycket, som han gör…?

P1120422

Utbudet spände från de minsta till de största.

P1120423

Tjålle Elofsson hade med fina modeller till salu.

P1120426

Kjell-Åkes “Habicht” vilket betyder Hök och är flygplan från sent 30-tal.

Kolla Tjålle i pilotsits…

P1120427

Jag vet det finns Qudrakoptrar, men detta är väl en oktokopter då…

P1120432

En absolut klassiker. Webra 1.5 cc diesel. De är fortfarande billiga.

Kunde köpa en ny i kartong för 300 spänn.

P1120434

Här fanns också “gamla” modellflygprylar.

P1120437

Synd att inte motorn har dubbla kullager.

Detta för att slippa stänket från främre lagret som ju är glidlager.

 

 

P1120445

Jag har aldrig sett bättre försäljare än Roffe Maier !

P1120451

I bakgrunden finns ju ännu en etage med bord och säljare.

P1120454

Här har jag just packat upp mitt pick och pack.

Ingemar Nabbing anställde jag som försäljare… Det jag fick bära hem igen var Bixlern,
men hemma ringde en på den och var intresserad.

P1120467

Det som slog mig, det var den höga medelåldern. Har vi modellflygare missat nåt ?

Ett par generationer kanske ?

P1120472

 

 

P1120475

Flera företag fanns representerade och till synes gick kommersen bra…

P1120478

…men det är inte lätt att vara hobbyhandlare i dag.

HobbyKing och näthandel har nästan huggit huvudet av den svenska hobbyhandeln.

P1120480

…men så är det. Vi ser på pengarna.

Köper sånt som är dyrt från Kina och går ner till hobbyhandlaren
och köper 4 gummiband och en link…

P1120482

Personalen som såg till att de besökande inte gick törstiga eller hungriga.

Bra att priserna var låga. Det tjänar alla på.

De som sköter försäljningen, de är verkligen hörnpelare på marknaden.

 

 

P1120484

Jag träffade en modellflygare i min ålder och han sa, att de som flög 1975,

det är de som fortfarande flyger och är aktiva.

Det känns som vi missat nåt eller…?

P1120485

Tjålle hade en fin Flamingo…..

P1120494

Ingvar Nilsson, linflygare och OT-flygare var så här glad att bli fotograferad.

P1120495

Anders som just köpt en modell av mig var så här glad.
Klart han ska vara, så billigt som han fick det…

P1120498

Kjell från Alingsås visar Roffe en fyndmotor.

P1120499

En visserligen replikmotor, men full av finesser.

P1120500

Kolla medbringaren till proppen.

 

 

P1120503

Rolf har just köpt fler modeller till sig själv av Fredde från Alingsås. Båda verkar glada…

P1120504

Det börjar dra sig mot stängningsdags och dags för de låga anbuden…

P1120506
Men vi tar en fika innan vi sticker…

En tanke slog mig, när jag knackade ner denna artikel:

Föreställ er, att man hade en tidsmaskin. Välj ett VM i konstflyg från 50-talet.

Flytta de tävlande till 2014 års hobbymarknad i Falköping…

Naturligtvis hade de trott,  att att vi som var där med våra grejor,
kom från nån plats bortom
Andromedanebulosan…

Jag menar, vad kan vi förvänta de kommande 10 åren ?

Utvecklingen går ju så fort, så vi knappt hinner med.

Tekniken springer ifrån oss och ger oss oändliga möjligheter.

Fast i all denna utveckling sker det, att vi kommer att tappa den
allmänna kunskapen att
handskas med balsa, cellulosalack och siden.

Det blir mer och mer mjukvara och mindre hantverk.

Så vad kan vi förvänta ?

Läs gärna Bodil Jönssons bok om tid. Bodil Jönsson är professor emerita
och arbetar med
rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet.

Hennes bok om tid heter: Tio år senare-Tio tankar om tid.

Hon skriver klokt och begripligt.

Vill ni läsa något klokt och obegripligt så läs Stephen Hawkings bok:

“A Brief History Of Time”.

Vi ses nästa år !

Kategorier
Naturbilder

JAG TRAMPAR RUNT SOM EN ….

 

 

 

 

…äggasjuk höna…

 

SONY DSC

 

…för jag har inte flugit någon av mina modeller på ett par dar nu.

Det är ju inte direkt  väder, som inbjuder till modellflygning.

Man får drömma sig bort i stället.

Till exempel till en kommande resa, om allt går i lås, vi ska göra till Texas,
Montana och södra Californien.

Ska bli roligt att få se massor av saker, man drömt om att få uppleva.

Men tillbaka till verkligheten med höstväder, ubåtsjakt, eller som militären säger
“Underrättelseverksamhet” om eventuella främmande u-båtar.

Som vanlig medborgare i Sverige är det märkligt, att vi har 250 mil kust
och vi kan inte avvisa främmande undervattenfarkoster.

Resurserna finns inte.

Vi hade 14 helikoptrar med utrustning för ubåtsjakt.

Vi sålde 10 till USA, som var jättenöjda,  eftersom de hade lite gångtid.

Det står ett par på Aeroseum i Göteborg. De oansvariga säger:

“Vi har beställt helikoptrar, men det har hakat upp sig”!…..

De ansvariga skulle fått sparken, i detta fallet de beslutande politikerna
 och tjänstemännen och militärerna  som stod för upphandlingen.

Upphandlingen av helikoptrar för ubåtsjakt, det  är bara en i raden av misslyckade  helikopterupphandlingar.

Ansvarsutkrävande?? Finns det inte i hierarkin.

Hade jag varit ansvarig,  skulle jag inte gjort av med de gamla helikopter 4,
förrän de nya stod operativa på plattan.

Jag tycker, att det är bedrövligt, om främmande makt kan agera ostörd i
våra vatten, utan att de  riskerar  att bli utsatta för vapenverkan,
då vi ska hävda vårt territorialvatten.

Vill ni läsa om detta, rekommenderar jag en av mina länkar:

 http://wisemanswisdoms.blogspot.se/

Jag var en sväng nere i hamnen för att reka för ett fotouppdrag
och visst, jag hade kameran med.

Tyvärr, hade jag bara med ett normalobjektiv.

Såg en tornfalk,  som jag klämde några bilder på.

Suddigt naturligtvis,  eftersom jag tog bilden på långt håll
och jag fick dra  upp den kraftigt.

Men jag vill,  som jag flera gånger  skrivit,  förmedla en känsla.

Jag tycker illa om och försöker i möjligaste mån undvika
“Djurmannekängbilder”.

Eller kalla det “Djurstilleben”.

Ni vet vad jag menar…fågel på stolpe, älg står stilla
osv…

Då tar jag hellre suddiga bilder som enligt min åsikt,
beskriver en händelse.

Kanske jag ska investera i ett ett  zoomobjektiv med goda egenskaper,
fast max 250 mm. Vi får se.

Ok här kommer bilder tagna i dis och dimma, som väl har ett
samband med svensk höst.

SONY DSC

Ryttlande tornfalk

SONY DSC

Flygande tornfalk, se på stjärten jämfört med föregående bild.

SONY DSC
Maximala bärytor nu.

SONY DSC

Ser ni fjädrarna på ovansidan lyfter när fågeln ryttlar..

Beror på att vingarna under ryttlingen ska skapa mycket lyftkraft
och enligt Bernoullis Lag ökar undertrycket, då hastigheten ökas.
vilket sker på ovansidan av vingen.

SONY DSC

En anpassad fågel.

SONY DSC

Stora ögon som sitter brett isär, allt för att öka
fågelns förmåga att bedöma avstånd och rörelser.

SONY DSC

Här har den fått syn på ett eventuellt byte och dyker…

SONY DSC

…ångrar sig men…

SONY DSC
…får ny kontakt med …

SONY DSC

..kanske en mus…

SONY DSC

..så nedåt går det på en ganska halsbrytande sätt…

SONY DSC

En passerande ormvråk

SONY DSC

Här har hon fått tag i sitt byte…

SONY DSC

…och flyger iväg för att avnjuta middagen…

SONY DSC

…som hänger i klorna med svansen dinglande i fartvinden.

SONY DSC
Trots slutet av Oktober, det grönskar ordentligt på en sydsluttning.

Kategorier
Segelflyg

EN HÖSTDAG FÖR TERMIK

 

 

 

 

 

 

Vi närmar oss höstdagjämningen.

Det innebär, som alla vet, att natt och dag är lika långa.

Vilket i sin tur innebär, att ljuset blir kortare och kortare.
Solsken behövs för bra termik och solsken var det idag lördag.

Efter att ha cyklat 2 mil på morgonen sög det i mig efter lite termik-
flygning i någon form.

Så det blev min gamla väl influgna och flugna Blue Phoenix, som fick
göra tjänst.

Blue Phoenix, det kanske bästa planet att lära sig modellflyga på.
En Blue Phoenix med elmotor är, som jag ser det, det perfekta valet
för en nybörjare.

Även jag, som erfaren flygare, uppskattar de goda flygegenskaperna
hos modellen.

I min modell har jag en Orange mottagare med 3 piezogyro.

Det medför, att modellen är ytterligt stabil i luften. Lägg den i en blåsa
och den ligger kvar och kurvar, utan att turbulensen påverkar dess flygbana.
Turbulensen 
tar piezokristallerna hand om.

Tar jag med Blå Fenixen ut, vet jag med säkerhet, att allt funkar.

Så när klockan var 0930, startade jag vid Haga, där skyn var blå utan ett moln.

Men det var torrtermik, så ingen konst att hålla sig uppe.

Mycket flyttfåglar sträckte förbi. Vråkar, starar, gäss, tranor i mängd och olika finkar.

Förresten,  har ni hört, vilken stark röst tranorna har ? Det är ett evigt pratande i luften,
då de passerar.

Undrar vad de säger till varandra ??

Nöjd och glad landade jag 1315, i vetskap att jag utnyttjat en mycket
fin flygdag till just att flyga.

Vad flög du i dag ?

Några pics här:

IMAG0018
Klart för start

IMAG0021

Iväg !

 

Kategorier
Projekt AVA

OMKLÄDNING AV VINGE TILL HYPERAVAN

 

 

 

 

 

 

Jag har skjutit på det länge men…

 

…nu då vädret inte direkt inbjöd till modellflygning, beslöt jag att
gå till verket.

Avans vinge är ju i mångt och mycket en kolfiber/kevlarkonstruktion,
vilket kanske skulle göra det svårare att klä.

Vad jag tänkte på, var att Oralighten hade satt sig hårt på de kolfiber-
klädda spryglarna och annat, så det skulle bli svårt att få bort.

Men jag satte mig med vingen och beväpnad med nya modellknivsblad,
skred jag till verket.

Problemet var inte att klädseln satt fast hårt. Problemet för mig, var att
jag säkrat Oralighten på torsionsnäsan med tape.

Det skulle bli svårt  att få bort tape och det klister som sitter på tapen.

Det gick med mycket energi och aceton.

Att få bort klädseln på spryglarna var bara mekaniskt arbete.
Jag fick skrapa bort klädseln med kniven. Detta får ju ske med försiktighet
då Avan, för att vara lätt, är uppbyggd med lätt och spröd balsa.

Efter 4 timmars arbete var vingen ren från klädsel och tape.

Nu kunde jag kolla upp noga, om det fanns skador på konstruktionen.
Det fanns där. Två spryglar var spräckta och skadade.  Två andra spryglar
hade delaminerat mellan balsa och kolfiberstripsen.

De spräckta spryglarna lagade jag med små utklippta bitar av 0.4 mm ply.
Dessa limmade jag på sidan av sprygeln, vilket inte gjorde något på vikten,
men däremot blev det starkt.

Där kolfiberstrippen lossat, limmade jag dit den igen med Ca. Det  blev
perfekt.

Ett annat problem var de aerodynamiska bromsarna. Jag kom ihåg, att de var fästa
på ett märkligt sätt i vridpunkten. När jag kollade, såg jag att bromsarna var fästa
med en silikonsträng i framkanten.

Ganska smart, men ett problem för oss som inte har tillgång till det speciella silikon
som Wladimir använder vid bygget.

Ok, vingen liger avklädd på bordet och nu kommer fråga 1. Vilken färg ska jag ha
på Oracovern ?

Jag hade beslutat att klä med Oracover i stället för Oralight, för dels hade jag ett stort
lager Oracover och dels kunde jag bortse från den lilla viktökning, som blev.

Att jag klädde med Oracover var också orsakat av, att jag ville ha icke genomskinlig klädsel
på mittdelen av vingen.

Jag vill ha det, för den skulle bli lättare att se, då man flyger på längre avstånd eller högt.

Färgerna fick bli gul undersida och vit ovansida. Kanske inte vackert, men det är
funktionaliteten jag är ute efter inte formen.

Min avsikt var först att klä hela vingen i ett stycke, men jag såg att bakkanten av vingen
inte var rak utan en aning tapererad. Så beslutet blev att klä först undersidan och sen ovansidan.
Till undersidan skar jag till gul klädsel efter noggrann måttagning.

Vingen hade jag gjort ren med aceton, så klädseln skulle fästa bra. Mitt speciella “strykjärn”
för plastfilm fick sig en slipning, så inget skulle repas. Detta lilla strykjärn är oumbärligt,
då man klär med moderna material,  man kommer åt överallt med det.

Klädseln fixerade jag på torsionsnäsan och så kollade jag, att det stämde i bakkanten.
I bakkanten ville jag, att klädseln skulle gå runt ca 5 mm upp på ovansidan.

Sen strök jag fast klädseln vid framkanten, gavlarna och sist bakkanten, då jag såg
till att hålla klädseln sträckt.

Jag väntade med att stryka fast vid spryglarna eller spänna mellan spryglarna.
Man kan aldrig veta, om man måste justera.

Ovansidan kläddes på samma sätt, fast jag klädde i två delar. Det berodde på, att
min vita klädsel inte räckte till hela vingen.

Ovansidans klädsel gick till bakkanten på vingen. När klädseln var fixerad, kunde
jag ta kniven och skära bort överflödigt material vid bakkanten.

Jag hade klätt över uttagen för bromsarna. Jag såg till att fästa klädseln
noga runt bromsfacket, så det skulle bli bra för funktionen och se snyggt ut.

Nu kunde jag stryka fast klädseln på spryglar och annat.

Avslutningsvis spände jag hela ytan på ovan- och undersida.

Återstod att fixa bromsarna. Jo, jag försökte med silikon, men jag har inte
tillgång till det silikon, som Wladimir har då han bygger sina kärror, så
för mig blev det att komma på en annan lösning.

Jag funderade på flera olika lösningar, men beslöt efter att jag hittat
vanlig tape här i stan, som var mycket stark, att köra med tapemetoden.

Bromsarna manövreras av ett servo, vars arm påverkar bromsen, så den reser
sig i det läget, den ska.

När jag drar in bromsen, har jag en tunn pianotråd monterad som en torsionsfjäder,
vilken drar in bromsen.

Således monterade jag bromsarna, efter att ha torkat rent med aceton på de ytor
tapen skulle sitta.

Det funkade bra. I alla fall nu på bänken. Skulle det inte fungera, har jag en annan
lite besvärligare lösning, som kommer att funka 100 %, men nu kör jag med detta.

Sen var det klart och resultatet blev bra, så nu är min Ava beredd för nästa
600 timmar i luften innan service förhoppningsvis.

När det gäller sådant här pillrigt jobb är det bara att ta det lugn och inse att detta tar tid,
om det ska bli ett bra resultat.

Några bilder. Jag  tog inga bilder då jag strippade vingen, det såg för djäkligt ut
runtomkring  där jag satt…bland klädselbitarna.

Förresten, då jag väl fått upp ångan, klädde jag om stabben också.
Där var ett hål i klädseln, som har irriterat mig i ett år…

SONY DSC

Vingen strippad. Vad som återstår är att rensa bort lim efter klädseln.

SONY DSC

De skadade spryglarna. Lagades med 0.4 ply som passades in. Blev perfekt.

SONY DSC

Här kan man se att vingen är lite tapererad i bakkanten.

SONY DSC

Den gula undersidan.

SONY DSC

Så här blev ovansidan i vitt.

SONY DSCKlart !

Kategorier
Flyghistoria

DET BÖRJADE FÖR HUNDRA ÅR SEDAN…

 

 

 

 

 

 

…segelflygandet på Wasserkuppe.

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

Jag har besökt Wasserkuppe två gånger och försökt dokumentera
så mycket som möjligt, när jag varit där.

Det är inte helt lätt att fotografera beroende på dels dåligt ljus
och dels på att det är svårt att avskärma objektet från annat.

Gamla dokumentära bilder fick jag genom att plåta av monitorer, som
visade gamla filmer från 20-talet och framåt.

Det vet ni det kan vara svårt. Så man undviker de svarta linjerna över
rutan.

Jag samlade ihop bilderna från tiden för 70-90 år sen för att kunna
ge er en överblick hur det var på Wasserkuppe vid denna tiden.

Segelflygets vagga stod i Tyskland redan före Första Världskriget.

Efter krigsslutet utvecklades aktiviteten dels på grund av att
Wasserkuppe var en utmärkt plats att flyga på, på grund av terrängen.
Det var öppna ytor och det fanns hang.

Dels hade man hos allmänheten fått ett nyvaket intresse för begreppet flyg.
Men det viktigaste var att man hade entusiastiska ledargestalter som till exempel
Oscar Ursinus, en ingenjör från Muenchen, som var den samlande kraften bakom
verksamheten på Wasserkuppe.

Inte att förglömma var ju pionjärkänslan de upplevde, de som byggde och flög
sina skapelser här.

I de större tyska universitetsstäderna bildades på lärdomssätena grupper som
konstruerade, byggde och flög sina egna plan. Flera av dagens företag i Tyskland
som producerar segelplan är reminiscenser av dessa grupper.

Man startade sina flygplan med hjälp av gummirep och sköts ut på hanget.
Hangflygning var ju fram till 1929 i stort sett det enda man kände till om
sättet att kunna hålla sig uppe med ett motorlöst plan.

Gummirep var ett enkelt och billigt sätt att kunna komma i luften.

Gummirep kompletterades efter hand med vinschar av de mest fantasirika konstruktioner.

Undrar hur många som satte livet till på grund av linbrott eller strukturella sammanbrott?

Efter hand som segelflyget utvecklades började man med flygbogsering.
Flygbogsering underlättade för möjligheten att få anslutning till termiken.

Det stora språnget framåt inom tyskt segelflyg kom omkring 1930, då man hade klart för
sig den dynamiska segelflygningen, eller termikflygningens. egenskaper och möjligheter.

Det var revolutionerande att slippa vara bunden av ett hang, utan att kunna ge sig iväg
och kunna nå mycket högre höjder än vad man kunde på hangflygeriet.

Flygplanen utvecklades och instrumenten. En sån enkel sak, som vi tycker, variometern
fick en avgörande betydelse vid en av de större tävlingarna. Variometern mäter hur
mycket du sjunker eller stiger i meter per sekund.

Förut fick man lita på hastighetsmätare och höjdmätare, men nu fick man en direkt
information om planets vertikala rörelser omedelbart.

Efter denna tävling ingick variometern som standardutrustning i segelflygplanen.

Vad som också förde segelflyget framåt vid Wasserkuppe var maktövertagandet i
Tyskland då nazisterna bildade regering och införde diktatur.

Mycket resurser tillfördes segelflyget, dels som pengar, men också som flygplan,
utbildningar och kurser.

Detta var ju av olika skäl. Göring som var chef för det tyska flyget såg ju en chans att
på ett billigt och enkelt sätt få delvis utbildade piloter till sitt växande Luftwaffe.

Dels tryckte nazisterna hårt på tanken om en “Folkgemenskap” alltså att man
gör saker gemensamt i de nazistiska organisationerna.

Det fanns ett otal sådan exempelvis Hitlerjugend, BDM=Bund Deutsche Mädel och för
flyget hade man NSFK, vilket betyder: Nationalsozialistisches Fliegerkorps.

Dessa förbund eller sammanslutningar hade en rent militär organisation.

NSFK hade en egen uniform, naturligtvis, som det stod noga angivet i en uniforms-
stadga hur den skulle bäras. Jag har läst det och man tycker som modern människa,
att det inte var någon gräns för preusseriet. Men så var det då.

Ja, detta var en kort inledning, nu kommer bilder, som jag tog vid Wasserkuppes
museum. Kvaliteten är vad den är, men det visar väl i någon mån utveckling och
vilka människor, som var delaktiga i verksamheten.

SONY DSC

Vad tekniken åstadkom i slutet av 30-talet.

SONY DSC

Ja, vad säger man om, det man flög med på 20-talet ??

SONY DSC

Här ser man dels ett flygplan, dels en man
som plötsligt börjar göra armhävningar eller…

 

SONY DSC

En Rheinland byggd av FFG Aachen

SONY DSC

Oscar Ursinus, der Rhönvater.

SONY DSC

1921 såg det ut så här vid tävlingar på Wasserkuppe.

Planet i förgrunden är “Die Blaue Maus”.

På Wasserkuppes museum finns en nybyggd replika av planet.

SONY DSC

Utsikt mot “Fliegerdenkmal” och ni ser att tävlingarna på 20-talet drog åskådare.

SONY DSC

Kolla vingkonfigurationen på planen…

SONY DSC

Som bilden säger en “Hök” på finalen ca 1938

SONY DSC

Hanna Reitsch flyger sin specialtillverkade “Sperber Junior”

SONY DSC

En “Kranich” som var ett standardskolflygplan med dk,
vilket användes över hela världen.På Ålleberg finns en luftvärdig Kranich.

Passa på och åk dit på Veteranflygets Dag och se på den.

SONY DSC

Inför en tävling på Wasserkuppe slutet av 30-talet.

SONY DSC

Så här såg det ut…

SONY DSC

Peter Riedel var en känd tysk pilot.

Tidigt aktiv segelflygare, som flög sin första konstruktion vid Röhn redan
som 14-åring.Deltog i WWII som jaktpilot med flera utmärkelser.
Han var flygattaché vid den tyska ambassaden
i Stockholm under senare
delen av kriget. Flyttade tll USA och var en respekterad flygarprofil och
affärsman. Googla på namnet så kan ni läsa
om en sympatisk människa.

SONY DSC

Denna konstruktion, kan man hitta en film på på YouTube.

Om ni kollar filmen…kolla höjdrodret !

SONY DSC

Man tager vad man haver…redan 1930 insåg segelflygarna behovet av sponsring.

SONY DSC

Intressant på denna bilden är texten på hangaren: “Herman Göring Halle”.

Den finns kvar men inte namnet…

SONY DSC

En Reiher, som betyder häger.

SONY DSC

Wasserkuppe 30-talet.

Byggnaderna står fortfarande som på bilden med lite kompletteringar.

P1090968

Jo, det fanns modellflyg redan 1910

P1090969

Den gula hunden…

P1090970

Undrar hur stabil denna modell var under sin flykt…

P1100032

Hanna Reitsch 1975. Hon flög hela sitt liv.

Hon föddes 1912 och avled 1979.

P1100033

Hon var den enda kvinna som tilldelades E.K I.
Das eiserne Kreuz erste Klasse.

P1100034

Här flyger hon Focke Achgelis helikopter,
vilket var den första helikoptern, som verkligen fungerade.

P1100036

I cockpit på sin egen Sperber Junior

P1100038

Hanna Reitsch tillbringade mycket tid vid Wasserkuppe.

Hon anses,  för att ha varit kanske den bästa
provflygaren/piloten,  som nånsin har funnits.
Det finns ganska gott om filmer med henne på YouTube.

P1100063

Märklig vingkonfiguration…undra hur den vek sig egentligen…

P1100064

Start från startbrygga med gummirep.

P1100072

En då, 1980 ca modern glasfiberkärra 30 m spv.

P1100076

Kolla utrustningen….kängor och benlindor… men hur styr han ?

Man kan hoppas, han för säkerhets skull producerat det antal barn
han och hans fru vill ha,  med hänsyn till faktumet att han flyger
en konstruktion, som vid en smäll kommer att ha en avgörande
inverkan på fortplantningsorganen.
Jag ser ju inga fastbindnings
remmar…

Hastighetsmätaren upp till höger…

P1100078

Hans Werner Grosse flög 1972 från Luebeck till Biarriz, 1460.8 km !

Han är född 1922 och segelflyger fortfarande som 92-åring !

P1100079

Det är ju en bit…

P1100081
Klart man är cool, om man flyger en “Vampyr”…

P1100082

Denna pilot kallades “GewitterMaxe” (Åskväder Max) efter att ha flugit längs en åskfront i 56 km.

Ståtligt namn på planet, “Westpreussen”.

Han hette Max Kegel.

P1100084

Denne självplågare har suttit och kanat på ett hang i 55 timmar….
ja, han måste ha lärt sig känna igen hanget i alla fall…

…men kunde han läsa sin dagstidning, då han flög ?

P1100109

Världsrekord…..840 m på 112 sekunder.

Det blir en medelhastighet på 27 km/timman…

P1100425

Bilder från Ålleberg på sent 40-tal med startbryggan
och en startande Baby längst ner.

P1100426

Fler Ållebergsbilder från ca 1945

P1100442

Vad man skrev i “FlugSport” om den svenska segelkärran Fi-1.

Fi, står väl för “Flygindustri”…den byggdes i Halmstad i alla fall

Och var godkänd för avancerad flygning.

Det finns en på Ållebergs museum.

P1100443På flygfältet i Halmstad. Bogserkärran en Buecker 108B Student.

Inköptes 1938 och totalhavererade 1950.

Segelplanet en Fi-1

P1100438

En Horten IV och en D-30 Cirrus.

Cirrus glidtal 1:37

Horten IV glidtal 1:40

SONY DSC

 

D-30 Cirrus.

Konstruerat och byggt av en grupp från universitetet i Darmstadt.

Ett innovativt plan med bland annat balk i aluminium. Planets spännvidd 33 m.

Planet överlevde inte kriget.

P1100439

Kategorier
Segelflyg

HÖSTEN PÅ GÅNG…

 

 

 

 

 

 

…i naturen och för modellflygaren.

 

 

 

För 10 dagar sen var jag och flög hang vid stranden
i höjd med Tönnersa.

Efter flygningen, som skedde i härligt väder ca
23 grader varmt och solsken,
kunde jag inte motstå
frestelsen att hoppa i havet.
För årets sista…salta bad kanske.
Det var relativt varmt i vattnet fortfarande. Skulle
uppskatta temperaturen till
17 grader. Det står jag ut med.

Det var då det. Nu 10 dagar senare var det frost
på morgonen och temperaturen
då högtrycket över
Skandinavien gett sig, den var bara 11 grader.
Stor kontrast och snabb förändring.

Dock i tisdags var det perfekt termikväder och
jag kände mig manad att åka
ut med en modell.
Termiken var, som vanligt tidigt på dagen, inte
så stark och blåsorna var små
och inte särskilt stabila.
Men har man väl kommit upp på säker höjd, är
det ingen konst att hänga kvar.

Jag fick 2.5 timma i termiken och bilder. När jag
kom hem och laddade min acke
fick jag i 780 mAh
….så jämför den förbrukningen med 2.5 timmar i termiken,
så förstår ni att, jag inte körde motorn mycket.

Min gamla Ava, som verkligen har flugit för hela
pengen denna säsongen,  ska jag
renovera nu.
Eftersom jag flyger mycket, slits modellen.
Inte genom att man kraschar, utan man skadar
den vid hantering i trappor, i bilen
och då man har otur vid landning och får ett styvt
torrt grässtrå genom vingen.
Det som ska göras, är att jag ska klä om mittdelen
av vingen, då den börjar se lappad ut.

Att klä om en Ava-vinge tillverkad i kevlar/kolfiber
kräver noggranna förberedelser.
Ta bort gammal klädsel  det kan var besvärligt då
Oralighten fäster otroligt hårt
på de kolfiberförstärkta
spryglarna.
Men genom att använda en vass mattkniv,
kan jag skrapa bort det som fanns kvar, efter
att
jag dragit av klädseln.
Sen blir det till att försiktigt slipa med stor kloss på
spryglarna, så den nya klädseln fäster bra.

Vi får se hur det går. Jag ska redovisa med bilder.

Här några bilder från senaste flygningen med Avan.

DCIM169GOPROHär en bild som är knappt tio dagar gammal,
då jag hoppade i havet för ett bad…

DCIM193GOPROSådär…nu är kameran startad.

DCIM192GOPRO…och här är från i tisdags. Man ser att piloten tagit på mer kläder….

DCIM193GOPROUtflytning på gång.

DCIM193GOPROJust innan sättning drar jag in bromsen,
för att kunna landa med hög nos och låg fart.
Allt för att undvika landningsskador på Avan.

 

Kategorier
Flygkameror - Teknik

DET KOMMER UT EN NY ACTIONCAM PÅ MARKNADEN.

 

 

 

 

Kanske denna kameran är värd att satsa på ?

 

 

 

 

 

 

ricoh stor

 

 

Den allt dominerande actionkameran, är ju GoPro, tack vare sin förmåga
att ta bra bilder.

Fast jag har ansett, den varit för dyr. Inte konstigt att ägaren till företaget
blivit miljardär…

Nu har emellertid andra kameratillverkare vaknat och börjat ta fram
sina produkter, som i kvalitet och pris kan tävla med GoPro.

Den sista jag sett är Ricoh. Deras kamera ska lanseras i början av
oktober.

Det gäller att kolla på Ebay för lägsta pris, men det hamnar väl i Sverige
på ca 2300 kr.

Den finns nu att köpa för 3515 sek på Ebay i Japan innan den
officiella lanseringen .

Här kan du fakta om WG-m1:

http://www.dpreview.com/articles/3195758132/ricoh-surfs-into-action-camera-market-with-wg-m1

Kategorier
Linflyg

VÄSTKUSTTRÄFFEN I STORSTUNT F 2 B OCH SEMISTUNT DEL III

 

 

 

Här kommer fler bilder och resultatet av tävlingen.

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Storstunt F2B

1 Staffan Ekström Trelleborg MFK 4064 poäng
2 Ove Andersson Västerås MFK 3983
3 Dan Hune Herning (Danmark) 3784
4 Kai Karma SIL (Finland) 3744
5 Niklas Löfroth Karlskoga MFK 3664
6 Harry Kolberg Skedsmo MFK(Norge) 3605
7 Norvald Olsvold Skedsmo MFK(Norge) 3435
8 Mikael Palm Kungsbacka MFK 3423
9 Thomas Johnsson Kungsbacka MFK 3367
10 Alf Lindholm ? (Finland) 3260

Semistunt:

1 Björn Ohlzon Karlskoga MFK 2026 poäng
2 Marie Ohlzon Karlskoga MFK 1859
3 Johan Larsson Vänersborgs MFK 1755
4 Rudolf Ross Karlskoga MFK 1716
5 Ingemar Larsson Vänersborgs MFK 1026

Denna tredje del av linkontrolltävlingen refererar själva flygandet.

De flesta ser ju hur det går till, så jag kommer att inskränka mina kommentarer
till det minsta.

De kommentarer jag skriver ska ni veta är från en som är okunnig om detaljerna
inom Stunt och Semistunt.

Men som sagt bilderna får tala sin historia.

Jag har fotograferat med ett litet zoomobjektiv. Det är enklast, men det kräver ju ibland
att man måste dra upp bilden och då kan det bli lite grynigt, men som sagt det är
priset att betala.

Jag hade med ett 400 mm Zoomobjektiv, men det är för bökigt att att använda.

Dock har jag lärt mig en del hur man ska plåta linkontroll. Så nästa gång !

SONY DSC

Ove Andersson på väg ut för en av sina flygningarna.

SONY DSC

Nu !

SONY DSC

En perfekt och snygg start.

SONY DSC

En vacker modell.

SONY DSC

Reachin´ for the sky

SONY DSC

Programmet har börjat.

SONY DSC

Snygg lackering

SONY DSC

Nedåt mot en upptagning i sista sekunddelen.

SONY DSC

Varför flög inte våra linkärror 1960 lika bra som Oves…?

SONY DSC

Uppåt…

SONY DSC

Piloten har allt under solid kontroll.

SONY DSC

Ska det bli en wingover ?

SONY DSC

Planet flög som på ett snöre…

SONY DSC

Undrar hur många mil Ove har flugit sina linkärror under sitt liv som modellflygare ?

SONY DSC

…Men det är säkert många.

SONY DSC

Ibland önskar jag, jag hade en sådan modell som rc-modell…

SONY DSC

Smäller den nu…?

SONY DSC

SONY DSC

Några flatvarv innan nästa delmoment.

SONY DSC

Lite avslutande flyg och sedan…

SONY DSC

,,,landning !

SONY DSC

Jag fotograferade lite handtag…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

man ser att det är hemmagjort nästan allt.

SONY DSC

Start av en modell…

SONY DSC

…som var verkligen fin…

SONY DSC

…undrar om den var inhandlad färdigbyggd…

SONY DSC

…var den hemmabyggd ska byggaren ha credit !

SONY DSC

Den flög bra…vad jag kunde bedöma.

SONY DSC

Jag vet inte hur mycket piloten flugit sin modell…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Snygg var den i alla fall !

SONY DSC

Tror jag ska googla beteckningen N7IIHM…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

N7IIHM = Ingen träff i amerikanska luftfartsregistret.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Då var det gjort !

Det kommer mera !

Kategorier
Hangflyg modell

SÅ HÄR FLYGER JAG HANG…

 

 

 

 

 

 

…då jag är på Tönnersa Strand.

 

DCIM169GOPRO

Då jag bor i Halmstad, känner jag mig privilegierad, vad gäller tillgången
på möjligheter att flyga hang med mina segelmodeller.

Vi har ganska gott om hang, därför vi bor vid kusten.

Inte bara kan kusten genom sin bara existens skapa hang, utan
vinden vid kusten är laminär.

Det innebär,  den är fri från turbulens och relativt landvinden
svalare och därmed mer bärande.

Vid Laholmsbukten mellan Halmstad och Båstad, eller noggrannare
angivet mellan Påarp och Lagans mynning, finns ett ca 10 km långt
kusthang.

Det har jag beskrivit flera gånger, så ni får söka på min blogg för fakta.

Jag är där ofta och flyger, då det ligger nära och eftersom de förhärskande
vindarna här är västliga, så är det för det mesta flygbart.

Detta inlägg vill visa lite om tekniken, då man flyger på ett lågt kusthang.

Det är inget hokuspokus, men mer än 40 års hangflygning här har givit
mig viss erfarenhet, som jag gärna delar.

Modellen jag flyger, är en synnerligen enkel Spirit Elite.

Det är en 2-m  amerikansk konstruktion. Väger ca 13-1400 gram
och flyger som
en dröm.

Jag rekommenderar denna modell å det varmaste. Du kommer att få
mycket glädje av den.

Svår att få tag  i dag, men är du intresserad, har jag en firma i
England som lagerhåller.

Väderläget när jag var här i dag var solsken, 20 grader i luften,
vinden ca 10-15 grader snett från vänster.

Vindstyrkan mellan 2-5 m/sek med medelvind 3 m/sek.

Banan jag flyger är ca 400 m lång. Alltså ca 200 m åt varje håll räknat från min pilotplats.

Här kommer två små videos. En ombordkamera som visar, att
även om modellen filmad utifrån, ser ut att gå som räls,
så ser man, hur det är oroligt i kantrotorn.

Det beror på, att kanten inte är jämn.

Alla stillbilder också tagna med min GoPro.

Har någon något spörsmål, kan ni mejla mig.

Ok här kommer bilder

DCIM170GOPROHär kan ni få en uppfattning om hangets höjd.

DCIM169GOPRO

Hanget 6 km norrut och 3 km söderut. Det räcker.

DCIM169GOPRO

Vy söderut mot Båstadhållet.

DCIM169GOPRO

 

Är du skicklig kan du landa uppe på kanten eller just bakom.

Rekommenderas inte förrän efter 5 års övning här…

DCIM168GOPRO

Japp, då är det dags att starta…

DCIM168GOPRO

Det var inte mycket vind, så ingen ballast i modellen.

DCIM168GOPRO

Off she flies !

DCIM168GOPRO

Som tidigare sagt, hanget bär vid rådande vind upp till minst 50 m höjd.

DCIM169GOPRO

Intrimning

DCIM169GOPRO

Sen mallar man in sig på rätt bana.

DCIM169GOPRO

Lite spännande att ligga en halv meter över och framför kanten i bra fart…

DCIM169GOPRO

  Kan man stå mot vinden och kniveggga…nä.

DCIM169GOPRO

Jag gör inte honnör, men jag hade glömt min flygmössa i bilen
och solen var stark och bländande.

DCIM169GOPRO

Detta hanget gör att man har modellen just framför nästippen.

DCIM169GOPRO

Eftersom jag är lat…gör jag en helikopterlandning med full klaff just bakom kanten.

DCIM169GOPRO

Kamerajustering.

DCIM169GOPRO

En öde strand i perfekt badväder….?

DCIM169GOPRO

Jag skulle badat, om jag inte hade blivit lite sparkad av en häst
och fått en skada ovanför knäet.

DCIM169GOPRO

Vågorna som bröt bara 10 cm höga i den svaga vinden.

DCIM170GOPRO

Då jag packat ihop steg ett hotande Cb upp över Kattegatt.

Det gav senare en rejäl regnskur i Halmstad och norr därom.

DCIM170GOPRO

Har du läst Robinson Crusoe ?

Minns ni kapitlet: Finds Print Of Man´s Foot On The Sand

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

JAG VILLE BARA UT OCH FLYGA LITE GRANN…

 

 

 

 

 

…efter den lilla turbulensen om min bloggs vara eller inte.

 

DCIM166GOPRO

För att just flyga i olika former, det är ju mitt intresse.

De sista åren har jag flugit väldigt mycket, vilket ni kanske
märkt på inläggen på bloggen.

Att ge mig ut och flyga har aldrig känts som ett tvång utan mera
som något lustfyllt och en källa till upplevelser av de miljöer och
skeende jag möter.

Jag behöver inget fast flygfält, eftersom jag till 90 % flyger segel.
Att vi har eldrivna plan är ju en av de stora implicerade innovationerna,
som har fört modellflyget framåt och givit oss större möjligheter.

Möjligheter som inte sätter gränser.

Vissa platser är ju mina favoritställen för flyg. Det är inte bara för att
där är bra att flyga, utan också för att miljön är intressant och positiv
på alla sätt.

Flyger du hang på Hovs Hallar och vinden uteblir…inga problem,
du kan njuta av den vackra utsikten.

Därför där finns något jag inte kan vara utan: Den fria obrutna
horisonten.

Dessutom träffar man trevliga människor, som gärna vill ha
förklarat “Hur fungerar detta” ?

Vill jag flyga termik kör jag hellre 2 mil in i landet och får en dag
utan sjöbris med bra termik, än att stå vid kusten och motorflyga
min elseglare upp och ner.

Nåväl, i torsdags såg vädret hyfsat ut, men väderutsikterna lovade
stabil skiktning, varför det kunde bli segt med termiken.

När det är stabilt skiktat i luften, betyder det att temperaturen
inte avtar med höjden, vilket är en förutsättning för termik eller
adiabatik.

Men då jag spanade in mot halländska höglandet, kunde jag vid
1200-tiden se att det började blomma Cu.

Så in med flygplan, vattenflaska och stol i bilen och iväg.

Jag flyger vid just dessa förhållanden på en plats 30 km öster Halmstad
på en ganska osannolik plats, vilket bilderna visar.

När jag anlände fanns det ca 3/8 Cu i skyn med hög molnbas.

Jag körde motorn till jag var på 50 m, för då pep variometern som
en galning. Motorn stängdes av och jag kurvade in mig i blåsan,
som var stark.

När jag nått avsedd höjd gick jag på rakkurs för att “känna på vädret”.

Det var glest mellan blåsorna, men de som fanns var starka men trånga.

Jag hade dock förhoppningen att cumulusbildningen skulle ta sig under
dagens lopp.

Det gjorde den också och jag fick en sån där flygdag, som det blir 5
på ett helt år.

Fast jag medger, jag har haft så fina flygningar i år, både på hang och termik,
som jag nog aldrig haft förut.

Vädret har varit gynnsamt med lagom antal fronter som har kommit in över
landet och rört om i lufthavet.

Det blir spännande nästa år när mina nya modeller ska provflygas.

En ny riktigt fin elseglare och en av de snabbaste F3F-modellerna på
marknaden.

Vi får se hur de flyger.

Ett litet påpekande om min radio.

Jag har en JR och ni vet jag har varit skeptisk till 2.4 gHz,
men jag måste säga efter dagens flygning
att jag är imponerad av dess prestanda.

Mina flygningar så långt bort ifrån mig och på låg höjd, det trodde
jag aldrig skulle gå utan att kanske få ett Fail-Safeläge.

Men det bara fungerade.

Min Rx är en Spektrum 9 kanals med långa koaxkablar till
antennerna som sitter ut från kroppen ca 5 cm.
En med horisontal
och en med vertikal polarisation.

Hade en Fail-Safe för 3 veckor sen vid Tjärby.

En noggrann undersökning avslöjade, att en antenn hade gått av…
just där skärmen till koaxen slutade.

Inte så lätt att se alltid…

Det betydde att impedansen i ingångskretsen i mottagaren blev helt
fel och mottagaren hackade till i ett för mottagaren dåligt läge.

Det dåliga läget var, när jag befann mig över modellen med sändaren
och då mottagarantennerna var skärmade av planets vingar, vilka
är uppbyggda med kolfiber och det blir ju en Faradays Bur, som alla
vet vad det är.

Jag landade 1550 på den nyslagna vallen jämte vägen, där min bil
stod och jag var mycket nöjd.

Nu blir det bilder och det blir med lite kommentarer, så ni förstår, vad jag gjorde:

SONY DSC
Just ankommen ut i naturen.

SONY DSC

En perfekt pilotplats. Lätt att parkera, jag kan sitta i skuggan i min stol och fria ytor att flyga på.

 

SONY DSC

Vallen producerar bete som blir till ensilage för betesdjuren.
Detta betet är av mycket hög kvalitet och gården är känd
för att producera köttdjur av toppklass.

SONY DSC

Ni ser att det börjar poppa upp Cumulus nu…

DCIM163GOPRO

En koncentrerad pilot justerar in GoPron på Avan innan start.

DCIM165GOPRO

Ja, då ska det väl vara klart för start…

DCIM166GOPRO

Hej då…

SONY DSC

När jag landat gick jag runt med kameran och fick syn på en något bedagad rödklöver,

som överlevt vallskörden.

SONY DSC

Kolla så vacker blomman är.

Den är ju inte stor. Men ändå så perfekt.

SONY DSC

Denna lilla gula solstråle såg så glad ut, även om hon bara var 8 mm stor,
jag var tvungen att porträttera henne !

SONY DSC

Har ni sett det sitter en insekt på var blomklase…tycks vara samma art alla tre.

SONY DSC

Det går att ana att hösten håller på att ladda upp i naturen. Färgerna börjar ändras.

SONY DSC

Jordbrukaren ska ha en eloge, då han låter sina betande djur hålla lövängarna öppna.

SONY DSC

För en lövsal med en multikultur är vackert.
Föreställ er denna ytan planterad med gran…

SONY DSC

Ingen märkvärdig bild, bara en idisslande ko i det höglänta halländska skogslandskapet.

Men det uttrycker ett liv utan stress och med en viss ro.
Sen luktar en ko gott också.

SONY DSC

Undrar hur många mil stengärdsgårdar det funnits i Sverige innan tagg- och ståltrådseran ?

SONY DSC

Heter det fårticka ?

Kategorier
Segelflyg

NÄR DET ÄR SVÅRT ATT SLUTA…

 

 

 

 

 

 

…flyga sin modell, därför förhållandena är så bra.

 

P1100682

I måndags lovade yr.no ostlig vind ca 3-6 m/sek och växlande molnighet.

I mitt stilla sinne tänkte jag, att det kan bli fint termikväder.
Att vinden var  ca 5-6 m/sek bekymrar mig inte, för min Ava har en profil,
som gör att den penetrerar bra mot vinden utan större höjdförlust.

Jag hade avtalat med Theo, som är en modellflygare boende i Tjärby, att vi
skulle träffas, där jag flyger.

Kl 1000 var jag i luften med kärran, bara för att landa genast, då jag satt i en tom
LiPo…

Byte av acke,  fram med laddaren så den tomma acken fick sig en duvning.

Sen iväg och det var i den östliga vinden turbulent på låg höjd.
Men väl uppe på 100 m var det ok och det var kraftig termik.
Blåsorna var små utan styrsel och form men upp gick det för min
Ava, som har mer än 600 timmar i termik !

Efter 2 timmar i luften landade jag, tog en paus och inväntade lite vatten
som Theo skulle hämta.

Är man helt inne i flygandet, är det lätt att glömma tillförandet av vätska.

Efter en timmas paus märktes att vinden hade nästan helt stillnat.
Ibland blåste det till till och med  från väst.

Det var kanske en liten aning inverkan av sjöbris, som stångade mot den
förhärskande ostliga tryckvinden.

Molnen var 5/8 Cu och molnbasen var nu avsevärt högre.
Molnen var också mycket fastare i konturerna och såg inte så
“vattniga” ut som förut.

Allt tillsammans gjorde, att kärran åkte upp  utan problem.

Sen var det bara att glida…och det gjorde jag och jag njöt varje sekund !

Jag njöt till kl 1545, för då landade jag i gräset.

Inte för jag tröttnat, men jag hade en resa att förbereda.

Ett fåtal bilder som visar min dag på Tjärby blev det,
som kanske ger er en aning om, hur jag gillar att flyga.

Det kommer en video från Tjärby senare som är
3 minuter lång.

 

DCIM156GOPRO

Theo fotograferad med min GoPro sittande i min modell.

 

P1100562

LiPo-byte.

P1100596

Kl 1000

DCIM158GOPRO

Start !

P1100668

Min trogna Ava

P1100679

Hon ska få en renovering till vintern. Jag ska klä om mittdelen av vingen.

Den är sliten nu efter små landningsskador. Styva strån har perforerat klädseln vid landningar.
Som jag tejpat som lagning…men som sagt, till våren ny Oralightklädsel på.

P1100681

Trots sliten klädsel, hon flyger superfint.

Därför modellen är perfekt trimmad och jag är väl förtrogen med egenskaperna.

 

Ingen symbolik med avsikt i denna bild…men tolkningen är fri.

DCIM155GOPRO

P1100644

Naturligtvis hade jag kritiska åskådare, som sa till mig att:

“Vi  har sett det mesta så flyg ordentligt” ! P1100619

“Nä”, sa fåren, “Detta flygandet var inte nåt att se på, utan nu går vi och käkar.” !

 

Kategorier
Hangflyg modell

HOVS HALLAR…

 

 

 

 

 

 

…jag kunde inte bara låta bli.

 

 

 

 

 

 

Därför det blåste 3-4 m/sek nästan rakt på. Man får inte missa tillfällena.

Det gjorde jag inte, för det blev 2.5 timma i luften.

                                                 Bara lustflyg.

 

P1100445

Min Spirit Elite nummer 2.

P1100478

 Min Spirit nummer 1 var hemma på modifiering.

 

 

 

IMAG1108

…fast med hjälp av kråkbromsen går det bra.

Flygbilder Mobius och övriga Panasonic Lumix.