… jag drar till Hovs Hallar för att flyga hang.
Vi som är modellflygare i verkligheten, alltså inte vi som flyger
bäst på bänken eller vid en skärm, är ju synnerligen observanta
på det rådande väderläget, vad gäller vinden och riktningen.
Att flyga hang vid HH går att göra från VNV till NNO.
I dag onsdag den 4. Februari var en sådan dag.
Så jag lastade in min Spirit och andra prylar jag kan behöva
för att flyga. Väderstationen på HH sa 3-5 m/sek Nordlig vind.
Det kunde bli en bra dag, om vädret stod sig. Nedkommen körde jag vägen
upp till platån och slapp knata upp för backen med mina prylar.
Det visade sig, att vinden var NNO och att den var 3 m/sek i medelvind.
Vid starten var det mycket turbulent vid kanten och jag fick ta fram min
erfarenhet och kunskap för att reda ut det.
Efter att jag klättrat 20 m, gick allt smärtfritt.
På min modell hade jag som vanligt en GoPro 3+ sittande ovanpå nosen,
som videofilmade.
Det var ganska kyligt, men jag hade utrustat mig med Helly Hansen underställ
och min skärmflygaroverall, så jag frös inte.
Däremot så gav batteriet i min GoPro upp andan efter 30 minuter, så det
var att landa och byta batteri och då passade jag på att ställa om till stillbild.
Allt som allt fick jag 1.5 timma i luften, vilket gjorde mig nöjd.
Efter flygningen gick jag en lång runda och tog lite bilder.
Låt mig säga, att om ni funderar på en modell både för hang och för termik,
så råder jag er att skaffa en Spirit Elite. Köp den med glasfiberkroppen.
Jag har balsakroppen, eftersom det var en träbyggsats och den är spröd.
Ska du bygga balsakroppen, så förstärk den med 0.4 ply och med 5 x 5 fyrkantlister.
Bilder…jovisst, de kommer här och en videosnutt.
Videon visar landningen på HH.
Jag har fått reda på, att det är lätt att landa här, men jag är ju ingen expert.
Mina flygningar på HH inskränker sig till bara 42 säsonger. Får jag hålla på
ytterligare 42 säsonger, kanske jag också kan utbrista, att landningarna
är enkla.
För att översätta siffrorna till realiteter:
42 år minst 25 besök varje år = 1050 besök minst.
Säg att jag startar och landar 3 gånger per besök.
Då har jag landat på Platån och Segeltorp 3150 gånger.
Resan med bil tur och retur Halmstad är 100 km.
Således har jag kört, om vi bara räknar kortaste vägen
1050 x 100 = 105000 km, eller 10500 mil…
Om det kostat ?
Sure, men jag har hela mitt huvud fullt av upplevelser också
som jag kan relatera tillbaka till !
Det hade jag aldrig fått framför en tv, dator eller Iphåne !
Om vi ska ta med lite mer statistik så kommer här:
Om vi beräknar att jag flugit 2 timmar i snitt per besök och
ofta var det längre pass, så ger det 2100 timmar i luften.
Låt oss förutsätta jag flyger med 90 km/timman i genomsnittlig
färdhastighet.
Sträckan jag flugit blir då 2100 x 90 = 189 000 km, eller
18900 mil.
Jordens omkrets vid ekvatorn är ca 40000 km.
Således har mina modeller flugit 4.7 eller nästan 5 varv runt
jorden vid ekvatorn.
Det är ju en bit.
Lite mer statistik:
Om vi förutsätter, jag förbrukat 1000 mA per besök, så
blir min strömförbrukning i sändare och mottagare
2 x 1 x 1050 = 2100 A
Om vi för enkelhetens skull säger, att strömmen kostar
1 kr/Kh inklusive nätavgifter, så har jag förbrukat
elenergi avsedd för min flygning för:
2100 x 1 = 2100 kronor.
Får nog sätta upp solcellerna…
Så här såg det ut på Platån på HH idag.
Ett sinnrikt lås.
Ja, ni ser att våren laddar upp…
En kulle där jag tillbringat tusentals timmar under hangflygande.
Ett fartyg har just lämnat Halmstad Angöringsboj..
Enbär går fint att krydda brännvin med. Det blir lite ginsmak på det hela.
Alla anlag till den kvist som ska växa ut finns här i knoppen.
Undrar om det är arvet eller miljön, som får ett träd att växa så här ?
Åter vid bilen, modellen inlastad igen. (hel)
Här kommer några bilder i den miljön man hamna i,
om man som jag inte är expert på att landa…
…inte direkt siden eller pappvänligt…
…eller för den delen Oralightvänligt…
Klorofyllen har gömt sig tillfälligt.
Ser ut som ett tidigt medeltida slagvapen.
…tänk er en sprygelvinge klädd med japonpapper som landar här…
En feederbåt på väg till Bremerhafen i sin eviga loop mellan nordeuropeiska hamnar.
En kniphona paddlar på nedanför Norrvikens Trädgårdar.
…och kniphanarna stryker utanför…
En koltrasthane. Gul näbb och gul ögonring.
Koltrasten Sveriges nationalfågel.
Jag tycker, vi skulle valt nötskrikan,
den hade passat dagens Sverige bättre.
En modellflygare håller koll på modellen.
Den enda isen att bryta vid HH.
