Jag vet inte om vi bevittnade ett fysiskt mirakel i Skånes Fagerhult, då Per skulle flyga sin ”Hector”.
Att man måste motverka gravitationen för att få en modell att flyga är förståeligt, men att piloten
tycktes kunna upphäva gravitationen, det är ett
mysterium…
Hector är en friflygande modell konstruerad för ca 75 år sedan, vilken Pär har radiofierat med en FRSky.
Modellen kan dras upp på vanligt sätt med lina eller skjutas upp med gummirep.
Det senare förfaringssättet var det som Per skulle använda.
Under förberedelserna inför starten hände det otroliga…Per tycktes kunna balansera på knogarna i en ställning som motsäger de fysiska lagarna !
Hur det såg ut ? Ja, kolla du bilden och förundras.
Det var mycket turbulent bakom bergknallen, då han flög, varför förhållandena för just denna typ av modell inte var optimala.
Men att flyga den på ett litet hang och sedan därifrån ta en termikblåsa, det borde den vara idealisk för.
Alltså en modell som tar minsta lyft och som man måste riktigt finflyga. Alltså inget våldsamt utan försiktiga mjuka roderrörelser för att inte orsaka onödigt motstånd.
Jag tog lite bilder med min lilla Mobiuskamera.
Håll tillgodo !
Per Lundqvist, en ung pojke från Veinge, som nyss
…passerat tonåren med sin ”Hector”.
Taranis Single Stick M/Per.
Bygeln som håller sändaren vid handen.
Det magiska ögonblicket då Per balanserar på knogarna, med kroppen i vinkel…Kan ni förstå, att vi blev förundrade ?
Det borde ju vara omöjligt eller ?
Pers patenterade vingfastsättning. Förstår du hur det funkar ?
Hans Karlsson, Linköping, hade med sina flermotoriga skalamodeller till ”Stibner Memorial”.
Alla utsökt byggda, fast det viktigaste, enligt min mening, var att de flög så imponerande väl !
Intryck på mig gjorde hans TigerCat, som jag tycker var strået vassare än de andra modellerna, vad gäller flygegenskaperna.
För en okunnig är det märkligt, att man kan packa in så mycket kraft i det begränsade utrymmet i motornacellerna och dessutom installera en kuggväxel !
Betänk att det är en bit gummisnodd, som ger modellen kraften att flyga. En teknik som är hundratals år gammal.
Det var för mig en imponerande upplevelse, som satte avtryck i min hjärna i dess ”Upplevelseavdelning”.
Att se hans modeller fler gånger ser jag fram emot med förväntan.
Jag har publicerat en liten video, där bland annat Hans flyger sina tvåmotoriga modeller i ett tidigare inlägg på bloggen.
Här kommer en bunt bilder, som kanske ger en föreställning om Hans fina modeller.
Buckle up !
Ingressbild: TwinMustang Foto och (C) Pär Lundqvist
OldTimer friflyg med skalamodeller är inte den mest spridda hobbyn i sagolandet Sverige…men det finns en kärna av entusiaster, som hängivet håller intresset för ovanstående vid liv.
Problemet är att medelåldern är hög och därav följer att Karon regelbundet ror entusiaster över gränsfloden Styx.
Det är inget vi kan påverka, för livet är sådant.
Problem två är bristen på rekrytering av nya medlemmar till just denna delen av vår hobby. Det mesta möjliga är försökt, men mot tv, Ifånar och datorer tycks vi slåss förgäves.
Människor kanske föredrar att leva i en virtuell värld idag…
Jag försöker dra mitt strå till stacken för att sprida info om OT-Friflyg genom min blogg här och andra sociala media.
Som sagt, vi var inte många i Skånes Fagerhult, men vi som var där flög och umgicks och hade roligt.
Det är ju detta, som är meningen med hobbyn, att nå sina mål med sin modell och ha goda upplevelser, som inspirerar till
nya utmaningar.
Jag har inte så många nya modellbilder att redovisa, men det jag har kommer här på bloggen.
Kanhända jag publicerar dubbletter, men det får du stå ut med…
Lite ögonblick bara utan kommentarer, för ni är så kunniga, så ni vet vad det är !
Förresten vinjettbilden längst upp tycker jag symboliserar
en hängiven modellflygare.
Hans blick och fokuseringen på starten och modellen.
Bilder kommer som två bildspel, vilka jag fixat i Moviemaker.
Ibland har det känts lite som att köra på tomgång, men realiteterna är, som de är.
Vi har en situation med Covidsmitta.
De flesta friflygare med OT-modeller befinner sig i hög ålder, vilket naturligtvis påverkar deras vilja att träffa nya människor.
Det gör, att deltagarantalet var hälften, mot vad det brukar vara. Det är ju alltid roligare, då vi är många.
Dagen var varm och som dokumenterande fotograf var det inte helt lätt att hålla fokus på sådant, som borde fotograferas eller filmas.
Jag prövade att videofilma med min systemkamera, men det sket sig. Kameran klar inte att hålla det lilla objektet, som en modell är, i fokus.
Så jag fick ge upp att filma med 4K.
I stället fick min Mobiuskamera filma. Den sitter monterad på min högra glasögonskalm, vilket gör, att det jag ser, det kommer på video. Enkelt och praktiskt, men naturligtvis inte 4K i upplösning.
Jag hade att leva med den realiteten.
Trots alla problem hoppas jag, att bilderna ger en känsla hos
betraktaren, som triggar hans vilja att bygga och flyga friflygande
OT-modeller .
Hoppas bilderna för andra skapar grogrund för den känslan,
vi erfar, då man flyger enligt ovan !
Free Flite OT-Scale Models
Nationals in Sweden 2021
SMOS arrangerade tävlingen med hjälp av duktiga medarbetare.
Vi ska veta att Covidhotet har lagt sordin på alla arrangemang. Så även på modellflyget. Att det överhuvudtaget blev en tävling visar på hängivenheten hos alla som var med.
Medelåldern på de tävlande är relativt högt, varför det var förväntat att majoriteten var fullvaccinerade.
Jag vågar påstå, att vi alla kände stor glädje att trots Covid
och tack vare vaccination, att återkunna umgås, flyga med
vår fantastiska modeller, vilka ger oss så mycket inspiration
för våra livsandar.
Väderläget var, vill jag säga, typiskt inlands sommarväder. Varmt och med risk för åska och nederbörd fram emot eftermiddagen.
Jag åkte dit för jag är intresserad och så ville jag dokumentera så mycket som möjligt.
Det var varmt redan vid tidig lunchtid. Så det gällde att bunkra vätska.
Jag har editerat 250 bilder och jag kommer att publicera de på min blogg.
Under dagen försökte jag videofilma med min systemkamera, men gudarna ska veta, att det är inte lätt.
Kameran tappar fokus då jag kör i autoläge varför jag efter
flera försök gav upp.
I stället filmade jag med min lilla Mobius och jag fick ihop 5 minuters video…
Den ska jag editera och lägga på tuben.
Det kommer snart upp fler bilder lite mer ordnat.
Här kommer några med mer eller mindre vettiga kommentarer…
Jag vet mina läsare är mycket kunniga och ser, vad det är för modeller.
Till exempel längtan efter god hälsa, rikedom, lyckade modellflygningar. Det är ju detta som driver oss framåt.
Tänk om alla drömmar blev sanna…då hade vi ju inget att drömma om. Vårt liv hade varit fattigt i sådana fall.
Därför drömmer jag om den perfekta dagen på något av mina hangflygställen.
En vårdag på Hovs Hallar, då det bjuds på 15 graders värme, solsken och nordlig vind 3 m/sek, då har mina drömmar om den perfekta flygdagen infriats.
Jag har varit med om många sådana dagar på Hovs Hallar och jag får en upplyftande glädjekänsla, då jag kommit fram
till hanget.
Min modell kan inte fort nog monteras och göras klar för
flygning, för jag vill upp och njuta av min välflygande modell.
Mina modeller är välflygande, eftersom de har så goda egenskaper. Men framför allt, därför jag flyger modellerna så mycket.
All erfarenhet ger mig möjligheter att utnyttja mina modellers kapacitet optimalt.
Kom ihåg att ska du bli en bra flygare, så krävs ovanstående.
Jag hade sett fram emot denna helgen, men möts jag av 10-14 m/sek vind från väst, då håller jag mig hemma.
Att stå i gråväder på Tönnersahanget i mer än 10 m/sek är ingen njutning. Flygsanden kommer farande genom kantrotorn och blästrar mitt rynkiga ansikte…och det är kallt.
Nej, då tar jag mig en stund med min blogg och fixar upp lite bilder som väcker goda minnen från 2020.
Tyvärr drabbades ju vår meetingverksamhet hårt av restriktionerna för pandemin, men nu borde det lossna.
Vi som är de aktivaste inom hangflyg och OT-flyg är ju mogna pojkar i som det heter övre medelålder och det betyder, vi borde vara vaccinerade nu.
Jag fick min första Phizer Biontech för 4 dagar sen.
Låt oss behålla våra drömmar och låt oss förverkliga våra drömmar om den där fina modellflygdagen !
Det gör livet lättare att leva.
Nedanstående text, som ofta framfördes av Marlene Dietrich, inspirerade mig i mitt resonemang
om begreppet drömmar.
Man hat uns nicht gefragt, als wir noch kein Gesicht ob wir leben wollten oder lieber nicht. Jetzt gehe ich allein, durch eine große Stadt und ich weiß nicht, ob sie mich lieb hat. Ich schaue in die Stuben durch Tür und
Fensterglas und ich warte und ich warte auf etwas.
Wenn ich mir was wünschen dürfte käm ich in Verlegenheit. Was ich mir denn wünschen sollte eine schlimme oder gute Zeit.
Wenn ich mir was wünschen dürfte möchte ich etwas glücklich sein. Denn wenn ich gar zu glücklich wär’ hätt’ ich Heimweh nach dem Traurigsein.
Wenn ich mir was wünschen dürfte käm ich in Verlegenheit. Was ich mir denn wünschen sollte eine schlimme oder gute Zeit
Wenn ich mir was wünschen dürfte möchte ich etwas glücklich sein. Denn wenn ich gar zu glücklich wär’ hätt’ ich Heimweh nach dem Traurigsein.
Det tål att läsas mer än en gång.
Häng med och kolla lite bilder från SM i FriFlyg för OldTimermodeller i Bollerup utanför Ystad 2020 i
bildspelet.
De andra bilderna är från SM i friflygande skalamodeller
vid Skånes Fagerhult
Jag skrev ovanstående på engelska, för att locka besökare från den internationella arenan…
Först vill jag säga, att jag tycker jag har fått tillbaka en del av livet, sen jag erhöll min första vaccinspruta mot Covid-19.
Andra sprutan får jag i mitten av Maj.
Efter vad jag läst i pressen, mest utländsk, kunde biverkningar uppträda efter Astra Zenecas vaccin.
Jag hade, låt oss kalla det tur, … jag fick Phizer Biontechs.
Det känns nu, som jag tagit mig över två av de tre hindren i samband med pandemin. Första hindret att man ransonerat sociala kontakter under ett helt år, det andra är första injektionen och det tredje är sista injektionen med vaccin.
Nu börjar livet, som han som fyllt 100 år sade… eller ?
Pandemin påverkar naturligtvis modellflygverksamheten och då speciellt tävlingsaktiviteten. Vi har ju att iakttaga de förhållningsregler, som är utfärdade av myndigheterna.
Detta påverkade SMOS tävlingar under året.
De flesta deltagarnas ålder ligger mellan 65-95 år … och det är förståeligt, att dessa är rädda om sin hälsa.
Det medförde, att antalet tävlande sjönk vid exempelvis OT-SM vid Bollerup.
Jag har redan redovisat många bilder därifrån, men jag grävde lite i mitt omfångsrika bildarkiv och fann
lite ytterligare.
Jag publicerar dessa, för att vi ska kunna minnas och planera inför 2021, nu när vi blir vaccinerade.
Hoppas det blir många deltagare 2021 på alla modellflyg- tävlingar.
Här kommer ett bildspel, som vanligt ihopsatt av mig lite hastigt…
Inte ser det ut att bli modellflygeri i dag. Jag brukar inte backa för skitväder, då jag ska modellflyga, men jag är ingen självplågare. Det ska ju , för mig i alla fall, var njutbart att komma ut med modellen för att kunna utöva min hobby.
For iväg till stranden för att promenera…men återvände snabbt till den varma bilen, eftersom 12 minusgrader och 5 m/sek fick mig att frysa och känna mig stel som en djupfryst kyckling.
Jag lättade min sinne, efter att ha tinat och återfått rörelseförmågan, genom att kolla lite friflygfilmer på tuben.
Denna filmen jag bäddar in, återför mig 8 månader i tid, då det var behagligt väder även för en modellflygare.
Se på denna fina Pilatus Porter och kolla hur länge den flög.
Allting går inte med elektricitet !
All upphovsrätt på film och bilder tillhör uppladdaren på YouTube.
Jag talade med Christer Jönsson i går och han berättade, att han just börjat bygga på vingarna.
Att bygga dessa vingar, som har en mycket speciell utformning, är inget byggaren snyter ur näsan på 10 minuter.
Byggandet kräver förberedelser och noggrannhet.
För byggandet har Christer byggt två giggar så allt
ska bli som han vill.
Christer berättade att han hoppas ha modellen klar till tidig vår 2020 för provflygning.
Det ska bli spännanade att se den i luften och få bekräftat, att den flyger lika bra, som modellen John Woodfield har byggt och som du kan se flyga i en YouTubefilmi mitt förra inlägg om modellen.
Här kommer lite mer bilder från Christers bygge och eftersom jag vet, att du som besökare på min blogg har stora kunskaper om byggandet av en balsamodell, så avstår jag från egna okunniga kommentarer.
En av mina modellflygvänner, Christer Jönsson från Lund,
har låtit mig ta del av hans bygge av en ursprungligen friflygande
modell, men som nu är konverterad till rc-modell.
Modellen är inte helt överensstämmande med originalmodellen
från 1946, men den är som den är, då den kommer som en byggsats.
Renlevnadsmännen får bortse från detta och i stället acceptera modellen som den är.
Christer träffade jag vid en SMOS tävling för friflygande modeller. Han hade med flera stycken och han är en idog byggare.
Jag bad att han skulle dokumentera sitt bygge så jag kunde
presentera det här till glädje för många hoppas jag.
Modellen är inte så där helt vanligt men den är värd uppmärksamhet. John Woodfieldi Cornwall, England har byggt en och det var hans film,
som inspirerade Christers bygge.
Jag har redan publicerat en del material på bloggen, men vi kör det igen för nytillkomna besökare.
Här kommer Christers beskrivning på bygget med egna ord:
”Efter att jag såg John Woodfield flyga sin 1946 Fillon Champion
på Mats blogg tänkte jag, den ska jag bygga som höst/vinter projekt.
Jag delar gärna med mig om bygget med Fillon Champion inköpt
hos Belair Kitsi England.
Byggsatsen har 3 st ritningar i storlek 170 x 90 cm ritad för friflyg,
så det var att tänka om till konvertering till RC vilket krävde, att
man får konstruera rörligt höjd- och sidoroder.
Bygget är inte helt enkelt, utan det krävs några år i byggbranschen för att bygga denna modell .
De utskurna delarna är mycket brända av laser ( tror jag ), vilket kräver
mycket putsande för att få bort det brända.
Det ingår inga lister i byggsatsen.
När jag fick byggsatsen i början av juli 2019 kunde jag inte hålla
fingrarna borta, utan jag var tvungen att börja bygga, även om det var
tänkt som ett vinter projekt. Projektet såg så utmanande ut så jag
körde igång.
Klädsel blir Oralight transparent yellow.
Som hjälpmotor om nöden kräver, har jag monterat en Ammo borstlös
in-runner i fronten med fällbar propeller. ”
Om någon har frågor om bygget, kan ni kontakta Christer.
Maila mig, så kan ni få hans E-postadress.
Här kan ni se utvecklingen av Fillon mellan 1941 – 1946 vad gäller stabbe och fena.
Detalj av fena /sidoroder.
Ritningen
John Woodfields Fillon Champion . En mycket vacker modell.
Fena och höjdstyrverk modifierat för rc.
Fastsättningssadel för stabbe/höjdroder.
Sidoroder. Lätt.
Stabben
Kropp med uppbyggd vingsadel. Tyvärr i dålig upplösning.
Rejäla ytor.
Christer med sin modell av en tjeckiskbyggd Baby
Christer tävlar i OT för segelmodeller styrda med radio.
Här hans Blue Phoenix som går till väders.
...det vill säga OT- linflyg och motorträff i Kungsbacka…
…bjuds det på kommande lördag den 4. Juni.
Det är SMOS, som står som arrangör och det tilldrar sig på Kungsbacka MFK:s fält. Eftersom det är SMOS som arrangerar kommer det att flygas med OT-modeller, vilka är 50 år eller mera i sin konstruktion. Förutom gamla konstruktioner dyker det upp erfarna modellflygare och även motorsamlare brukar komma och visa sina dyrgripar.
Fältet är lätt att hitta, i alla fall om man kommer med bil via E6.
Jag rekommenderar dig att besöka träffen om du har tid och du är intresserad av att se på de modeller man flög, just då linflyg introducerades och strax efter !
Dessutom, du kommer att träffa massor av intressanta modellflygare med djup och bred kunskap och erfarenhet !
Vi ses i Kungsbacka..där vi insuper doften av eter och njuter av ljudet från en
underkompad dieselmotor och där vi känner oss förflyttade i fantasin tillbaka 50 år,
då vi själva flög Getingen, Biet och andra klassiska modeller för linflyg.
Jag skriver inte så mycket, eftersom bilderna förhoppningsvis
förmedlar så mycket mer än ord.
Har du tänkt på, vad begreppet ”Friflygande ” modeller innebär ?
Som jag ser det, är detta essensen av modellflyg. Man bygger en modell, som efter starten ska klara sig själv under flygningen, vilket är ett resultat av många trimflygningar och ett grannlaga utfört arbete vid byggandet.
Du kan inte påverka din modell efter start eller urkoppling. Det är något definitivt över begreppet ”Friflyg”. Sista fysiska kontakten
med din modell är då du släpper den, eller då startlinans ring glider av
din startkrok på modellen.
Flyger du radiostyrda modeller, har du möjlighet att påverka trimmen på din modell, då du är i luften.
Friflyg är en helt annan filosofi. Du måste ha en modell som kan flyga,
dessutom ska den tävlingsmässigt kunna prestera!
Dessa två krav kan vara i konflikt. Därför måste friflygaren väga samman alla egenskaperna, vilka skapar en högpresterande friflygande modell.
Det är det som ligger till grund för din modells prestationsförmåga.
Därför kommer jag att presentera ett sjok bilder en gång i veckan på just klassen OldTimer, friflygande modeller.
Om någon har önskemål, om vad jag ska redovisa maila mig, så ska jag försöka ordna det.
Jag har 10000 bilder på friflygande modeller i OldTimerklassen i mitt arkiv..
En av vår danska vänner har släppt en modell.
Till vänster Ronald Borg, om jag inte har fel.
Visst, det är lite balett över medhjälparens rörelser vid starten
av en segelmodell på lina. Det är, som om Inge Sundstedt,
då han släpper modellen, med sitt kroppsspråk kungör:
”Kolla, jag kan också flyga” !
Estetik är en av de bärande egenskaperna hos friflyget.
Hvornaer flyver en OldTimermodel best ?
Hvergang !
Bo-Eskil, vår ordförande i SMOS, hämtar luft inför släppet av Cikadan.
En norrman med V-stabbe på linan.
Ja, alltså varken linan eller norrmannen är utrustade med V-stabbe….
utan modellen…
Hasse från Halmstad släpper Kurt Sandbergs SM-Vinnare 1948
Livlig flyg- och linaktivitet.
En svensk Curt flyger följdriktigt med sin Viking.
Curt har alltid mycket välbyggda och vältrimmade modeller med sig.
En, för mig i alla fall, estetiskt tilltalande modell. Pilformade vingar för att öka längdstabilitet och flytta tyngdpunkten, utan att lasta för mycket bly i nosen.
Dessutom ger pilformade vingar en illusion av rörelse framåt.
En bild som minner om sommaren med modell, grönska och den röda stugan.
Färgerna, gult, blått, rött och vitt, kan det bli mera symboliskt nordiskt ?
Här går modellen upp på linan.
Tomas släpper en modell.
Steady as a rock…
Startar Bo-Eskils modell, eller är det Marttis Wakefield ?
Hur som helst…det blev ingen max…men modellen visade, den kunde stå på nosen…
De främsta i Wakefield.
Från vänster italienaren Mario Gialanella med sin Ellilä, Karl-Erik Widell Danmark, Sune Stark 93 år världsmästare
i Wakefield 1951 och Åke Gustavsson från Sverige.
PimPim mopsdam hade inte med sig någon modell denna gången…
Briefing med, för OT-intresserade, idel kända profiler.
Snart landning i grönskan
Ett stillastående ögonblick från Rinkaby…
Friflygaren
Ett glatt danskt gäng med unga pojkar.
”Nu, ska du sagtens kun bare flyve”!
En av grabbarna från Alingsås, Martin Larsson aktiv både inom
modernt friflyg och inom Old Timer flyg, släpper, Freddes modell
med en gest som säger mig: ”Skyn tillhör dig nu” !
En dansk ”Cumulus”
Bilden som visar, vad det handlar om i flera avseenden.
Frede Juhl från vårt grannland Danmark.
Åke Gustavsson släpper Per Nilssons modell.
Ännu en bild på det ”Danske hold”.
Du förstår nog, att detta med friflyg är roligt !
Sista sekunden justering.
Up she goes !
En Wakefieldmodell har just lättat från startbordet
Att en modell, som denna Wakefield, kan prestera så mycket med det förhållandet, som finns mellan kropp och vinge ?
En bild på en klassisk modellklass: Wakefield.
Detta är modellflyg, när det är som bäst ! Jag tycker bilden förmedlar
mycket till betraktaren. Vacker och välbyggd modell som presterar
på topp. Konstruerad för 70 år sen…
Matti Pyykkö , en skicklig byggare och pilot från vårt broderland Finland.
Nytt för i år är RC-klassen segel. Många Blue Phoenixar och andra modeller
deltog. Kommer att bli populärt och underlättar rekrytering av nya
OT-flygare. Vid Ålleberg Modellflygklubbs Höstmarknad fick jag indikationer
på, att flera rc-flygare ville ställa upp nästa år. Det får vi , som medlemmar
i SMOS tänka på , så vi informerar i rätt forum och tid inför tävlingen.
Nöjda och glada piloter. Klart man är belåten, om man är förunnad att flyga Blue Phoenix !
Innan start
En Blue Phoenix i sitt rätta element…eller som vi säger på latin…Mobilis in mobili ! Detta latinsk uttryck kom jag ihåg från den gången, då jag som 10-åring läste
Jules Vernes bok ”En världsomsegling under havet ”. Den galne kapten Nemo hade
ju som måtto för sin farkost ”Nautilus” just ovanstående uttryck, som betyder: ”Rörlig i (eller med) det rörliga elementet”.
Vet ni hur många Blue Phoenix, som byggts ? Jag vet inte, men det är
antagligen den mest byggda och flugna 2-metersseglaren i världen. Modellen Blue Phoenix och den friflygande Cikadan är konstruerade av Leif Eriksson Sverige. Båda modellerna tillhör de främsta inom sina klasser
på grund av att konstruktören lyckats förena positiva grundegenskaper i sin
konstruktion.Bra jobbat Leif ! När kommer du med nästa modell ?
Kamske en uppdaterad Blue Phoenix som kan döpas till ett lämpligare
”The New Phoenix”….
Jag hävdar, att en Blue Phoenix med en enkel elmotor är det absolut bästa konceptet för en nybörjare. Byggsatsen är bra och den blivande
piloten lär sig under byggandet, hur en klassisk modell är uppbyggd ,
vilket ger kunskap, så man kan laga efter haverier, då man förstår
konstruktionen och hur allt hänger ihop.I min klubb Ålleberg
ModellFlygKlubb, används Blue Phoenix som en instigsmodel för
nybörjare med mycket gott resultat.
En intensiv Tomas håller koll på sin rc-modell.
Matti med sin ”Salmiak”
Salmiak ja, det vet jag, vad det är. För då jag hör ordet, väcks minnen då jag
i 12-årsåldern hjälpte en släkting, som var plåtslagarmästare , att löda
stuprör och hängrännor. Mitt första uppdrag var att ”Hämta salmiaken och gör ren båda lödkolvarna”..Lödkolvarna var stora bensindrivna monster, som
liknade någon sorts massförstörelsevapen… själva lödspetsen vägde säkert ett halvt kg.
Salmiaken var en stor vit klump med spår efter lödspetsar som gjorts rena. Ja det var en liten utvikning från modellflyg, men så hängde det ihop för mig.
Mot skyarna !
Gunnar Wivardsson lägger in varv i den lååånga kroppen på sin modell.
Käre besökare !
Det kommer mycket mer bilder om
OT-Friflyg, så häng på låset!