Kategorier
Okategoriserade Segelflyg

DÅ TINGEN ÄR EMOT EN…

 

 

 

 

…går det inte som man tror och vill.

 

 

 

 

Sedan relativt lång tid har mitt väder inte inbjudit till modellflyg.

Antingen har det blåst för mycket eller för lite, eller så har det regnat. Med tilltagande ålder,  har jag blivit aningen bekväm…

Dock, under min väderspaning såg jag,  att yr.no lovat bra väder i måndags. Det var förutsagt ca 3 m/sek N-NV, vilket är perfekt för Hovs Hallar.

Min 3 m elseglare sågs över och vid rätt tid for jag iväg, medförande modell och min drönare.

Min avsikt var att först fara till stranden och ta lite bilder med min DJI.

Vi möttes av i stort vindstilla och solsken. Det var som en föraning om tidig vår.

Iväg med drönaren och gjorde det jag skulle.

Jag upphör aldrig att förvånas över detta lilla teknikpakets förmåga…exempelvis den mycket långa räckvidden vad gäller radion.

Fortfarande vindstilla och på Hovs Hallar var det nordostlig vind. Alltså föll alternativet hangflygning.

Nu klockan 12 började Cumulusen blomma och jag fick tanken att köra till mitt flygställe för termik.

Så iväg och framkommen möttes jag av 3/8 Cu och vindstilla. Lite jubel i sinnet och ut med min modell och montera. Jag var väldigt full av förväntan och var ohyggligt flygsugen.

Jag slog på min nya radio …men intet skedde på modellen.

Jag tänkte,  jag har nog en urladdad acke, men det var inte så.

Besvikelsen hos mig var monumental, men det var bara att packa hop, fara hem, trots skyn var full av cumulusmoln. Vi vet alla,  att termiken är vassast under tidig vår.

Hemkommen undersökte jag mina prylar och först satte jag dit en ny acke. Hjälpte inte. Rev ur mottagaren och märkte då,  att Rx inte var bunden till modellen ?

Efter visst besvär band den och lättad tänkte jag,  att nu är det fixat ! Problemet var,  att trotteln funkade inte.

Jag kollade i “Output” på sändardisplayen och då såg jag, att trotteln gjorde vad den skulle, men motorn stod stilla.
Motorn var kopplad till rätt ingång på Rx. Kanal 3 Tx och kanal 3 Rx.

Eftersom jag har en ny tx, som inte är den enklaste att programmera, blev det att lite planlöst felsöka. Det gjorde jag i en timma.

Så nu var det dags att byta motor…det hjälpte inte.

Sen bytte jag reglage och skapade en ny modell i minnet.

Jag band modellen till TX och…

…av någon anledning fungerade det precis,  som det skulle…

Vad felet var ? Ingen aning…Jag hade väl gjort något fel.

Det hade jag. Jag hade valt fel modellminne och tagit ett minne,  som jag hade tagit bort, så det hamnade i “Raderatmappen”. Detta minne var galet programmerat vilket var orsaken till felfunktionen…

SÅ var det med den fina dagen , som slutade utan termikflyg.

Men allt ska ju inte var lätt eller ? Man blir visare av erfarenheten.

För att trösta mig gjorde jag ett litet bildspel med friflygande OT-modeller och det finns nedan.

Nu håller vi modet uppe och inväntar vår. I eftermiddag ska jag byta till sommardäck, så chansen att det blir snö kommer väl nu att vara överhängande ?

Jag tar chansen…

 

En åmynning någonstans.

Kattegatt låg helt blankt i solskenet.

Mitt ställe för termikflyg den 26 Februari 2024,
som bara blev en vändplats för mig.

Synd min modell fick stanna på marken……för konvektionen var kraftig i solskenet.

 

Friflyg

Kategorier
Segelflyg

TERMIK ÖVER EN NYSÅDD ÅKER

 

 

 

Så här se det ut

 

 

 

 

 

Häromdagen var jag ute med min Ava för att få mig några termikvarv.

Som vanligt hade jag min lilla Mobius på modellen, för man vet ju aldrig…

Solen sken och det fanns termik. Dock hade vi  sjöbris på lite höjd,  så det fanns inga cumulusmoln. Men torrtermiken blommade…

Över den mörka nysådda åkern bildades en blåsa med luft, som var varmare än omgivningen och då blåsan kände det lämpligt, det vill säga,  då temperaturskillnaden var tillräckligt stor, så släppte blåsan från marken och steg.

Då blåsan stiger ska ju luften som stiger ersättas och det gör,  att färsk sval luft sugs in,  så trycket utjämnas

Är blåsan tillräckligt stor och kraftig,  kan det bli en  roterande rörelse  på luften. Det blir alltså en virvelbildning.

För det mesta ser man inte det, men man märker det,  om man kurvar i blåsan. Då ser jag om jag flyger med- eller motvind i varvet.

Här syntes tydligt hur en blåsa utvecklas. Jag flög till blåsan för att försöka kurva upp mig. Jo, det var bra lyft och jag kom så högt jag önskade.

En Ava Pro fångar den minsta termikgnutta !

Såedemede !

 

 

Vi flyger helst linkontroll…

Kategorier
Segelflyg

EN TERMIKDAG MED MIN AVA PRO…

 

 

 

 

…som inte blev, vad jag förväntade mig.

 

 

 

 

 

 

 

 

Söndagen tycktes bli en verkligt fin dag för termikflyg.
Ett högtryck växte in, vilket garanterade solinstrålning,
som borde generera mycket  termik.

Det blev solsken och vinden höll sig på 2-3 m/sek från väst.

Alltså iväg till ett flygställe, montera modell, kolla att allt fungerar
och iväg.

Det här blir lätt som en plätt tänkte jag, då jag såg alla Cu-moln
och alla snabbt växande nybildningar.

Trodde jag ja…Efter en stunds flygning förstod jag att alla
segelflygares gissel, sjöbrisen pumpade på.

Klockan var ca 12,  vilket är just den tid,  då vi möts av sjöbris
på Västkusten .

Det fanns ingen flygbar termik under 120 meter. Jag försökte
verkligen och jag höll på  i 2.5 timma, innan jag packade ihop.

Termiken under 120 m var svag, trasig och turbulent.
Jag tror inte,  jag flög mer än 5 fulla termikvarv.

Med det menar jag,  att varion pep stig under hela varvet.

Men jag deppade inte för detta, därför jag kom ut i naturen
och om inte annat,  fick jag  se migrerande omrvråkar och vimsiga…
glador flyga termik.

Jag tog lite bilder med min Mobius och GoPro för att dokumentera
min flygning.

Det finns en skiss,  som förklarar de termiska förhållandena
i dag.

 

 

Den svarta linjen markerar marken. Då solen skiner,
kan det uppstå sjöbris vid kusten.

Marken värms upp snabbare än havet. Luften över
land stiger och den ersätts med kylig havsluft,  som sugs in.

Eftersom havsluften är relativt kall,  kommer den att
glida in närmast marken.

Efter en tid har den kalla havsvinden värmts upp av
markens absorberade värme
och fått samma egenskaper
som den “vanliga” luften,
dvs den blir labilt skiktad
och det märker du,  genom
att Cumulusmolnen växer
upp i inlandet.

Här vid södra Västkusten brukar sjöbrisen nå ca 20-25 km
in över land.

Luften ovanför havsluften är labilt skiktad och
termiken löses ut som vanligt.

Det är därför man måste komma över den laminära,
kalla sjöbrisen för att kunna få anslutning till termiken.

Sjöbrisen är en gigantisk pump, som på dagen skickar
in kall havsluft över land och som under natten vänder
riktning,  då marken svalnar fortare än havet.

Det märks ofta efter soliga dagar på Västkusten, 
att det på kvällen blåser frånlandsvind,  eller som det
heter landbris.

Såedemede !

 

Som sagt…det jag gillar bäst; sitta i min pilotstol med en modell i skyn

Håll med om att det ser lovande ut…4/8 Cu !

Start. På sidan av kroppen som vanligt…min GoPro.

I detta ögonblicket var jag naturligtvis full av termikförväntan…

Efter skörd av brödsäd ändrar odlingslandskapet färg till gult.

På finalen

Med de aerodynamiska bromsarna anpassar jag höjden,
så jag kan landa där jag vill.

Full kontroll !

Vet du att fullskalaflygplanen mer och mer liknar våra
moderna modeller ?
Som vanligt,  modellflyget har föregångsmännen,
vad gäller nya idéer och innovationer.

Skruven som håller stabben är gjord av en elektronlegering. Allt för att spara vikt.

 

Kategorier
Väder och vind

GRAVITATIONSMOLN ÖVER SÖDRA HALLAND

 

 

 

 

 

Lenticularis…vad är det ?

 

 

 

 

 

 

I onsdags for jag iväg för att i det vackra solskenet
få mig en god stund i termiken.

Förutsättningarna tycktes goda med lagom vind från
NNO
och kraftig solinstrålning.

Jag startade min modell upp mot en då molnfri sky,
då klockan var 1100. Steg till 100 m och stängde av
motorn.

Eftersom det var de förutsättningar jag beskrivit,
antog eller
förutsatte jag att, det skulle finnas
torrtermik.

Men det var tomt på termik. Efter 4 uppdrag landade
jag
och tog en lång paus, i hopp om att termiken
skulle dra igång.

Samtidigt såg jag valsformade moln dyka upp
norröver.

Dessa molnen kom så småningom till platsen,
där jag flög
och i hopp om kry korkverkan,
startade jag.

Det var märklig termik och jag utnyttjade den
bäst genom att
princip stå mot vinden och stiga.

Jag minns sen min tid som segelflygare,då vi
flög lävåg
och att vi då stod mot vinden och sakta steg.

Kunde det vara Lenticularismoln ?

Med ihärdighet och envishet fick jag 1.5 timma i
luften med
Avan.
Sen packade jag och åkte hem.

Där jag i Halmstad möttes av en himmel fylld med
valsformade moln.

De var välformade och typiska Strato eller AltoCumulus
Lenticularismoln.

Förutsättningarna för dess bildning är,  att luften är
stabilt skiktad,  det vill säga
ofta ett högtrycksläge där
luftens temperatur inte sjunker
speciellt med höjden.

Vinden var NNO, vilket betyder,  att de utstickande
åsarna i det Halländska landskapet norr om Halmstad,
gjorde att gravitationsmoln
kunde skapas i luften.

Enkelt förklarad princip är att se,  vad som sker i
strömmande vatten, om det ligger en sten under
ytan. Just precis, det uppstår vågor efter stenen.
Tänk dig då luft som strömmar över ett hinder
i terrängen så förstår du principen.

 

Dessa gravitationsmoln kan ibland skapas av Hallandsås
och Nyårsåsen under gynnsamma förutsättningar vid
sydliga vindar.

I dag fanns inga vanliga Cumulus eller Cumulus Congestus
i skyn,
det fanns bara dessa valsformade moln.

Genom vågbildningen i atmosfären tvingas luften uppåt,
trots det är stabilt skiktat och vid viss höjd kommer
fuktigheten att kondensera och bilda dessa valsliknande
moln.

Likna det vid ett vågsystem i havet. Vi vet ju,  att vågor
i havet
är en cirkulär rörelse. Ungefär samma sak händer
i atmosfären.

Då luften i molnet faller nedåt på läsidan, bildas en rotor
framför kanten
på molnet som drivs av dels den fallande
luften på ovansidan och dels den stigande luften framför

molnkanten. Det blir en “minivals” i framkanten.

Detta molnfenomen uppstår,  då många faktorer stämmer in.
I onsdags
spelade tillfälligheterna åt samma håll.

Vid 16-tiden upphörde molnbildningen och skyn blev helt
molnfri.

Jag tog några bilder som illustrerar fenomenet.

Det finns oändligt att läsa om Lenticularis, lävågmoln
eller Moazagotl-moln
på nätet, så fördjupa ditt kunnande
genom att läsa om det.

 

 

 

 

 

 

Ett typiskt Strato/AltoCumulus Lenticularis med sin linsformade form
och med en “påbyggnad” under molnet.

Ser du de mindre valsarna i nederkanten på molnet ?

 

 

Sent på eftermiddagen och molnen löses upp.

 

Jag kollar oxå moln…

Kategorier
Naturbilder

EN TRANA OCH EN HYPERAVA ÄR NÄSTAN KUSINER…

 

 

 

 

…för de flyger lika bra.

 

 

 

 

 

25-50-_dsc7970

 

 

I onsdags var det indiansommar.
Får man fortfarande säga det i
den politiska korrekthetens förlovade land ?

Ja, det bestämmer jag själv på min blogg. Men hursomhelst var det
ett fint sommarväder med temperatur upp till 25 grader. I skyn seglade
sakta Cu förbi, ungefär med täckningen 5/8. Vinden var mycket svag
och det var termikläge…igen.

Så jag åkte och flög. Fick 2.5 timma i luften tillsammans med flyttande
ormvråkar. Luften var disig, vilket inte är konstigt,  då varm afrikaluft
kolliderar med relativt kallare luft hos oss. Jag startade vid 14-tiden
och landade
nöjd kl 17 framför fötterna.

Men enligt Murphys Lag,  låg det en bit av en trädgren,  just där jag satte
modellen…så sidorodret lossade från sitt fäste.

Inga problem,  jag har lagat och passade på att strippa klädseln på
sidorodret,
eftersom den var aningen raddig. Så nu är det i skick som
nytt eller till och med bättre.

Hemfärden gick via Öringe- Stjärnarp,  där  jag såg en flock tranor
komma
sträckande och landade för att vila över natten. Antalet var ca 50.

Då jag flög min modell,  hade jag sett två formationer tranor komma
flygande och kurva termik på sin resa mot södern.

En trana är ju i princip 2 vingar, en lång hals och två långa ben…
Den är inte uppbyggd,  att till exempel som en gås aktivt muskla sig
fram genom luften genom ren power.

Nej, en trana besitter inte  de muskler,  som krävs för detta sätt att
transportera
sig under sina flyttningar. En trana måste i likhet med
storkar utnyttja
de vertikala luftströmmarna, även kallade termik,
för att vinna höjd.

Tranan är en utmärkt termikflygare och att se 100 tranor ta en blåsa
och kurva upp sig under ivrigt diskuterande,  är en upplevelse.

Tranor är utrustade med mycket kraftig och trumpetande röst och du
kan hör de på kilometerlångt avstånd, 
då de högljutt diskuterar ditt
och datt.

Jag stannade bilen och tog lite bilder på de vackra fåglarna. Det fanns
både vuxna
och årsungar i flocken med sina föräldrar, vilket du ser
på mina bilder.

Tranan har ett för oss svenskar märkligt latinskt namn, Grus Grus…
men grus betyder helt enkelt trana.

Fåglarna häckar i Skandinavien och det inkluderar även platser i Halland.

På vintern migrerar tranorna till Spanien, Portugal, Östafrika, Indien och
Pakistan.

Så det är  en rejäl flygtur. Vill du se mycket tranor åk till Turkiet vid
Bosporen,  då det är
flyttider.

Trana heter Crane på engelska och Kranich på tyska.

Kranich är en känd segelflygkonstruktion från 30-talet i Tyskland avsedd
för dk-skolning.

OK, här kommer tranbilder, som är tagna på 200 m avstånd i skymningsljus !

01-14-_dsc7849

En vuxen trana med sina ätteläggar.

02-15-_dsc7858

Proviantering på en nytröskad åker.

06-23-_dsc7883

Vuxna fåglar

06-24-_dsc7887

07-27-_dsc7903-001

Framåt marsch !
Har ni sett,  de går i takt…nästan ?

11-32-_dsc7928

En glada slog sin lovar i luften ovanför tranorna och orsakade lite oro.

10-31-_dsc7925

                                                                                              Tranorna är gracila fåglar i luften och välanpassade.

09-30-_dsc7924

13-34-_dsc7933

SONY DSC

         Också en trana. En DFS Kranich från 30-talet på Ållebergs Veteransegelflygdag.

24-49-_dsc7969

 

23-47-_dsc7967

Fundera över hur naturen och evolutionen har kunnat utforma
vingspetsarna med
de yttre vingpennorna, vilka alla har olika
anfallsvinklar på tranan ,
allt för att minska det inducerade motståndet…

21-45-_dsc7962

 

Kategorier
Segelflyg

TERMIKFLYGNING…

 

 

 

…med min Ava, bara en liten rapport.

 

 

 

 

DCIM132GOPRO

 

 

I dag söndag skedde för mig två saker jag kommer att minnas.

För det första var jag ute och flög i termiken 2.5 timmar med Avan.

Som vanligt fungerade den utomordentligt och jag njöt varje minut
där jag satt i min stol och hade Avan i en termikblåsa.

Det var utomordentligt fina förhållanden för termik idag.
Lagom temperatur, cumulus i skyn och drag i blåsorna.

Jag fordrar inte mer  av livet !

Den andra saken var,  att jag sammanträffade med en person,
som hade dels mycket fina bilder från 1940-1950 vilka beskrev
en viktig del av flyg i Sverige vid denna tid,  dels hade han
knivskarpa hågkomster om händelser och personer.

Det var en skattkammare jag fick del av. Bilderna ligger i två
album hos mig nu i väntan på avfotografering och redigering.

Jag kommer att publicera 4 poster med många bilder så småningom.

Ni får ge er till tåls, men alla vilka är genuint  intresserade av flygkultur
har något att
se fram emot !

Jag lovar !

 

 

 

DCIM132GOPRO

Kan detta vara landningsplatser för utomjordingars  farkoster ….månntro…?

DCIM137GOPRO

3 ridhästar var mina trogna åskådare. Men de  var inte speciellt pratsamma i dag…

 

DCIM137GOPRO

Min pilotplats…där jag trivs bäst.

Modellflyga.

Livskvalitet.

DCIM137GOPROMin Hyperava just innan touchdown.

För er  som kollar eventuella flygbilder för att se om de
förenliga med lagstiftningen gör jag er besvikna,  då

dessa bilder är tagna på privat mark, dit allmänheten
inte har tillträde

Kategorier
Segelflyg

HYPERAVA

 

 

 

 

Min reparerade HyperAva provflugen och klar.

 

 

 

SONY DSC

 

 

Jag testflög min Ava häromdagen i mycket fint termikväder.

Modellen var nylagad efter en olycklig smäll och jag var nyfiken
på om den flög som förut.

Det gjorde den.

Jag startade kl 1000 och landade klocka 1430. En kort paus tog
jag då jag spankulerade runt och tog lite bilder.

Förutom modellen provade jag min nya Picolario, som funkade
precis som förväntat, alltså utmärkt.

En mycket härlig dag då jag satt i min stol och gladde mig åt
för det första fint väder med mycket termik, en modell som i alla
avseenden flög som förväntat och en vacker natur med underskön utsikt.

Det kan inte bli bättre.

Här några intryck från min fina flygdag vid Tjärbyhanget:

 

 

SONY DSC

Min HyperAva. Alla vet hur den ser ut nu, så inga fler Avabilder i denna post.

SONY DSC

Måtte det bli åska över Tjärbyhanget, så blixten kan slå i björken…

SONY DSC

De små örterna har redan börjat blomma ut.

SONY DSC

De vackra blommorna i förgrunden under uppsikt av Tjärbyhangets revirbock i bakgrunden…

SONY DSC

Cumulusmolnen blommade i det fina vädret hela dagen.

SONY DSC

Jag tycker ekarna verkade inte så gröna i år…

SONY DSC

På en liten yta vid Tjärbyhanget finns en rik flora. Även orkideer.

SONY DSC

Små blommor förekommer i regel rikligt. Ungefär som fiskstim med små fiskar.

SONY DSC

Vad arten heter ? Ditt svar är så gott som mitt…

SONY DSC

Jag säger bara: Livskraft !

SONY DSC

Vad detta belätet är eller gör…nån sorts trägris kanske…som diar sin mor…

SONY DSC

Denna nyfikna varelsen behöver raka sig…eller så har han kört nosen i en myrstack…

SONY DSC

Kraftig torso och liten skalle…och munnen full av mat…

SONY DSC

Jag tyckte först det var  Lennart Bodström f.d. utrikesminister…

SONY DSC

Den  entandade  trädklåparen.

SONY DSC

Denna gossen, med inte speciellt vackert tandgarnityr, sa att han bestämde här.

SONY DSC

Dessa växter är inte stora, men de var många.

Se den komplicerade uppbyggnaden av den vackra blomman.

SONY DSC

Klaga inte på termikflygvädret.

SONY DSC

Ser ni att sjöbrisen snabbt och säkert sopar bort termiken närmast kusten ?

SONY DSC

Termiken var inte våldsamt stark, men den var allmänt förekommande

SONY DSC

Min hitech vindvisare.

SONY DSC

Min landningsyta. Ser ni veden till vänster…?

det var min Avas stupstock för 5 veckor sen.

Kategorier
Segelflyg

ATT FLYGA FÖR ATT LÄRA…

 

 

 

 

 

…jag medger det låter ambitiöst…

 

 

 

 

 

 

…men för alla mina flygningar, de är många, så har jag alltid
haft en målsättning.

Det är det,  modellflyg handlar om för mig. Att öka sin skicklighet
baserat på kunskap och erfarenhet.

Jag flyger inte de snabbaste hangmodellerna eller de absolut bästa
termikkärrorna, men det jag flyger,  det vill jag behärska och kunna
utnyttja potentialen på.

Det finns ju ingen anledning att ha en termikmodell för 25000 kr,
om man inte kan utnyttja dess inneboende förmåga eller ?

Gör man inte det,  är innehavet av dyra modeller bara ett sätt
att visa att “Jag äger “.

Mina modeller,  vågar jag påstå, är väl utnyttjade. Sen 1980 har jag fört
flygdagbok mer eller mindre noggrant med anteckningar om flugen
modell, tid i luften och andra
händelser i samband med flygningen.

Roligt att ha.

Min senaste flygning på Tjärbyhanget med min gamla synnerligen
välflygande Hyper Ava,  ville jag skulle omfatta en träning i att
kurva mycket tight, vilket är väsentligt,  då man tar små turbulenta
blåsor på låg höjd.

Jag tror de flesta av oss kurvar för flackt med vår segelkärror.
Precis samma beteende märktes då jag fullskalasegelflög,
vilket gjorde, att jag anpassade min flygning och kurvade brantare.

En Ava är en högpresterande modell,  som klarar mer,
än man kan
förvänta.

Jag ansåg själv,  jag kurvat tillräckligt brant förut, men i dag testade jag att
svänga riktigt brant, så jag kunde slå fast, om det var lönt med tanke
på eventuell höjdvinst att flyga så.

Det lönade sig. Jag kurvade med ca 60-90 graders bankning och jag upp-
levde subjektivt och under avlyssning av min variometer, att jag steg
bra.

Alltså min höjdvinst blev större, än då jag flög mera flata svängar
i lugnare tempo.

Flyger du brantare svängar, flyger du med högre belastning eller
lastfaktor. Det betyder, att du måste flyga fortare,  så dina vingar
kan  producera tillräckligt lyft.

En belastning med 2 G betyder,  att du behöver fördubbla lyftet, vilket
du gör på en kärra utan klaff,  genom att öka hastigheten.

Du förlorar inte på det,  eftersom du genom att ligga i blåsans centrum
utnyttjar det bästa lyftet.

När man ligger och svänger brant, vill i alla fall jag komma in i rytmen
så fort som möjligt. Kommer du in i rytmen, flyger du effektivt.

Vid brant termikflygning med modell,  gäller det,  att med botten- eller
topproder balansera nosen i horisonten.

Alltså sidorodret bestämmer nosens läge i horisonten och
därmed är det ett medel att kontrollera hastigheten, så
kurvningen trots brantheten blir mjuk och fin.

Jag är inte rädd att korrigera i blåsan med ganska kraftiga
roderutslag.

Ge inte maximala utslag. Ett maxutslag ger en snabb och tvär rörelse
hos planet och därmed försvinner rytmen.

Ett maximalt utslag gör också, att exempelvis ditt sidoroder
överstegrar
din fena, så verkan försvinner.

Det som händer,  då du ger ett sidoroderutslag är att du
ökar anfallsvinkeln på fenan så du får din modell att
ändra sig i
girplanet eller som det heter på engelska Yaw.

Så prova med mindre utslag först, men tveka inte att korrigera.

Man får inte låta tillfället springa iväg, om
förhållandena är marginella. Ska du stiga, det gäller att
ligga i bästa lyftet !

Se hur exempelvis ormvråkar korrigerar i en blåsa.

Är de inte nöjda, så flyttar de på sig eller gör en korrigering.

Ok, som slutsats på mitt mål att kurva brant blev jag medveten om,
att en Ava kan kurva brant och flyga effektivt.

Hur man blir bra eller i alla fall bättre flygare ?
Genom att öva och samla erfarenhet.

Därför har jag alltid ett mål,  jag vill uppnå.

Att få denna måluppfyllelse innebär inget hinder för att uppleva glädjen
att flyga. Det ska ju vara roligt att utöva sin hobby, det ska inte vara ett
pålagt tvång.

Då blir aldrig resultatet bra.

SÅ för mig är exempelvis hangflygning ett ständigt provande
och experimenterande. Hur ska jag flyga effektivast exempelvis
vid Tönnersa Strand ?

Här har man en kraftig sidvindskomposant och för att få bort den,
får man korrigera på rakan med sidoroder.

Men frågan är ju: Går det fortare ? Ett sidoroder som korrigerar
skapar motstånd och frågan är,  om den parallella kursen med
hanget
ökar hastigheten så mycket att man kompenserar för det
ökade motståndet ?

Eller är förmågan att hålla modellen parallellt med hangkanten bara
ett estetiskt problem ? Jag menar,  att man tycker,  det ska se snyggt ut…

Ja, det är sådana funderingar,  jag har i alla fall.

Min flygning vid Tjärby i onsdags innebar vind 3 m/sek som kom
något snett från syd, temperatur 14 grader och inga Cu.

Jag startade vid 1030-tiden och fick direkt en blåsa på 50 m höjd.
Kurvade upp mig brant och kom såpass högt, att problemet att hålla
sig uppe
inte fanns.

Men jag bromsade ner mig, provade kurva brant ett par gånger upp
och ner.

Vid 12-tiden kom sjöbrisen som ett brev på posten. Luften blev helt laminär,
alltså inga vertikala rörelser.

Men jag höll ut och klockan 15 märkte jag,  att om jag körde elmotorn upp till
knappt 150 m fick jag termikanslutning.

Det var termisk luft,  som gled ovanpå sjöbrisen och där var termiken ok.
Så är det sjöbrisläge, kan det löna sig, att köra elmotor upp till lite
högre höjd.

Nu under senare eftermiddag fanns det gott om ormvråkar, som flög
där jag var och vi utnyttjade vår förmåga gemensamt att hitta termik.

Förutom ormvråkar var där glador och tornfalkar.

Tänk på om du flyger en Ava eller liknande, att inte flyga  för sakta !

En Ava har en så bra polar att modellen klarar en ökad hastighet,
utan att du måste betala med en dyr höjdförlust.

Med lite högre fart är du bättre förberedd, då du ska dyka in i blåsan
och korrigera. Ingen risk för vikningar utan du behåller rytmen.

Så gneta inte för sakta !

Lite bilder blev det, så ni inte tröttnar på bara mina ord…

Om jag tröttnar på att flyga….aldrig !

Kategorier
Segelflyg

JAG VILLE BARA UT OCH FLYGA LITE GRANN…

 

 

 

 

 

…efter den lilla turbulensen om min bloggs vara eller inte.

 

DCIM166GOPRO

För att just flyga i olika former, det är ju mitt intresse.

De sista åren har jag flugit väldigt mycket, vilket ni kanske
märkt på inläggen på bloggen.

Att ge mig ut och flyga har aldrig känts som ett tvång utan mera
som något lustfyllt och en källa till upplevelser av de miljöer och
skeende jag möter.

Jag behöver inget fast flygfält, eftersom jag till 90 % flyger segel.
Att vi har eldrivna plan är ju en av de stora implicerade innovationerna,
som har fört modellflyget framåt och givit oss större möjligheter.

Möjligheter som inte sätter gränser.

Vissa platser är ju mina favoritställen för flyg. Det är inte bara för att
där är bra att flyga, utan också för att miljön är intressant och positiv
på alla sätt.

Flyger du hang på Hovs Hallar och vinden uteblir…inga problem,
du kan njuta av den vackra utsikten.

Därför där finns något jag inte kan vara utan: Den fria obrutna
horisonten.

Dessutom träffar man trevliga människor, som gärna vill ha
förklarat “Hur fungerar detta” ?

Vill jag flyga termik kör jag hellre 2 mil in i landet och får en dag
utan sjöbris med bra termik, än att stå vid kusten och motorflyga
min elseglare upp och ner.

Nåväl, i torsdags såg vädret hyfsat ut, men väderutsikterna lovade
stabil skiktning, varför det kunde bli segt med termiken.

När det är stabilt skiktat i luften, betyder det att temperaturen
inte avtar med höjden, vilket är en förutsättning för termik eller
adiabatik.

Men då jag spanade in mot halländska höglandet, kunde jag vid
1200-tiden se att det började blomma Cu.

Så in med flygplan, vattenflaska och stol i bilen och iväg.

Jag flyger vid just dessa förhållanden på en plats 30 km öster Halmstad
på en ganska osannolik plats, vilket bilderna visar.

När jag anlände fanns det ca 3/8 Cu i skyn med hög molnbas.

Jag körde motorn till jag var på 50 m, för då pep variometern som
en galning. Motorn stängdes av och jag kurvade in mig i blåsan,
som var stark.

När jag nått avsedd höjd gick jag på rakkurs för att “känna på vädret”.

Det var glest mellan blåsorna, men de som fanns var starka men trånga.

Jag hade dock förhoppningen att cumulusbildningen skulle ta sig under
dagens lopp.

Det gjorde den också och jag fick en sån där flygdag, som det blir 5
på ett helt år.

Fast jag medger, jag har haft så fina flygningar i år, både på hang och termik,
som jag nog aldrig haft förut.

Vädret har varit gynnsamt med lagom antal fronter som har kommit in över
landet och rört om i lufthavet.

Det blir spännande nästa år när mina nya modeller ska provflygas.

En ny riktigt fin elseglare och en av de snabbaste F3F-modellerna på
marknaden.

Vi får se hur de flyger.

Ett litet påpekande om min radio.

Jag har en JR och ni vet jag har varit skeptisk till 2.4 gHz,
men jag måste säga efter dagens flygning
att jag är imponerad av dess prestanda.

Mina flygningar så långt bort ifrån mig och på låg höjd, det trodde
jag aldrig skulle gå utan att kanske få ett Fail-Safeläge.

Men det bara fungerade.

Min Rx är en Spektrum 9 kanals med långa koaxkablar till
antennerna som sitter ut från kroppen ca 5 cm.
En med horisontal
och en med vertikal polarisation.

Hade en Fail-Safe för 3 veckor sen vid Tjärby.

En noggrann undersökning avslöjade, att en antenn hade gått av…
just där skärmen till koaxen slutade.

Inte så lätt att se alltid…

Det betydde att impedansen i ingångskretsen i mottagaren blev helt
fel och mottagaren hackade till i ett för mottagaren dåligt läge.

Det dåliga läget var, när jag befann mig över modellen med sändaren
och då mottagarantennerna var skärmade av planets vingar, vilka
är uppbyggda med kolfiber och det blir ju en Faradays Bur, som alla
vet vad det är.

Jag landade 1550 på den nyslagna vallen jämte vägen, där min bil
stod och jag var mycket nöjd.

Nu blir det bilder och det blir med lite kommentarer, så ni förstår, vad jag gjorde:

SONY DSC
Just ankommen ut i naturen.

SONY DSC

En perfekt pilotplats. Lätt att parkera, jag kan sitta i skuggan i min stol och fria ytor att flyga på.

 

SONY DSC

Vallen producerar bete som blir till ensilage för betesdjuren.
Detta betet är av mycket hög kvalitet och gården är känd
för att producera köttdjur av toppklass.

SONY DSC

Ni ser att det börjar poppa upp Cumulus nu…

DCIM163GOPRO

En koncentrerad pilot justerar in GoPron på Avan innan start.

DCIM165GOPRO

Ja, då ska det väl vara klart för start…

DCIM166GOPRO

Hej då…

SONY DSC

När jag landat gick jag runt med kameran och fick syn på en något bedagad rödklöver,

som överlevt vallskörden.

SONY DSC

Kolla så vacker blomman är.

Den är ju inte stor. Men ändå så perfekt.

SONY DSC

Denna lilla gula solstråle såg så glad ut, även om hon bara var 8 mm stor,
jag var tvungen att porträttera henne !

SONY DSC

Har ni sett det sitter en insekt på var blomklase…tycks vara samma art alla tre.

SONY DSC

Det går att ana att hösten håller på att ladda upp i naturen. Färgerna börjar ändras.

SONY DSC

Jordbrukaren ska ha en eloge, då han låter sina betande djur hålla lövängarna öppna.

SONY DSC

För en lövsal med en multikultur är vackert.
Föreställ er denna ytan planterad med gran…

SONY DSC

Ingen märkvärdig bild, bara en idisslande ko i det höglänta halländska skogslandskapet.

Men det uttrycker ett liv utan stress och med en viss ro.
Sen luktar en ko gott också.

SONY DSC

Undrar hur många mil stengärdsgårdar det funnits i Sverige innan tagg- och ståltrådseran ?

SONY DSC

Heter det fårticka ?

Kategorier
Segelflyg

STORSEGELTRÄFFEN OCH MOTORBYGGARTRÄFFEN PÅ ÅLLEBERG 2014

 

 

  På lördag/söndag åker vi till Ålleberg

för att se på storseglare och hembyggda motorer….

 

 

 

 

storseglare

Den 6, 7 och 8 Juni avhålls IGG-Meetinget och motorbyggarträffen

Då kommer piloterna med sina STORA segelmodeller och de som byggt egna motorer
och visar upp sig och sina verk.

Vill ni se stora segelmodeller, upp till 9 m spännvidd och fina modellmotorer
både radmotorer, V-12, V8 och radialmotorer, då ska ni komma.

Här är ett utdrag ur IGG:s inbjudan:

 

Inbjudan till IGG-träffen på Ålleberg 6-8 Juni

 

 

IGG-Sverige hälsar alla varmt välkomna till årets träff på Ålleberg.
Vi hoppas och tror att detta blir en av årets höjdpunkter för bogser
o skalasegelvänner. Vi väntar som vanligt våra vänner från Norge,
Danmark o Finland. Från Tyskland får vi besök av Jörgen Bairle,
ägare till Rosenthal Flugmodelle.              

Av tradition kommer ”Motorbyggarna” på lördagen som ytterligare dragplåster.

Med andra ord finns förutsättningar för en mycket trevlig helg.
Må bara vädergudarna vara med oss.

Vi flyger som vanligt på historiska Ållebergs flygfält och har hangar
till förfogande där vi förvarar våra ”ögonstenar”.

Briefing fredag kl. 9.00 (kom i tid!) därefter flygning.

Paus kl. 13.00-14.00

Middag lördag (ej fredag) kl. 20.30 på Ållebergsresturangen

 

Arrangemanget som kostar 400 kr inkluderar:

Fri bogsering fredag – söndag

Middag och trivselkväll på Ållebergsrestaurangen på lördagen (20.30)

Lotteri

OBS!

Glöm inte att betala din medlemsavgift innan lördag den 31 maj,
då du också har möjligheten att vinna ett exklusivt pris på ditt
medlemsnummer i IGG-Sverige. Detta gäller naturligtvis också
de medlemmar som inte är närvarande.

Fyll också i anmälningsblanketten, svensk eller engelsk,
som du hämtar på IGG-Sveriges hemsida.

För övernattning finns sängplatser i enkel o dubbelrum.

Pris/natt 150 kr/bädd. (Medtag sängkläder)

Campingavgift/dag: Husvagn/husbil 130 kr inkl.
ström resp. 100 kr utan.

Tält 50 kr.

Toalett, dusch o bastu finns i anslutning till boendet.

Bokning för rum o camping görs direkt till Ållebergsresturangen

Tel. +46 (0)515 371 57 mellan 08.00-22.00

Resturangen öppen 07.30-21.00

 

Här kan ni läsa om tidigare Storsegelträffar och motorbyggarträffar på Ålleberg:

https://hangflygning.se/?p=14575

https://hangflygning.se/?p=6472