Kategorier
Old Timer flyg

FÖR OSS SOM GILLAR FRIFLYGANDE OT-MODELLER

 

 

 

 

 

En ny laddning bilder.

 

 

 

 

 

Orkar du ?

För nu blir det fler bilder på friflygande modeller från förr i tiden…

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Väder och vind

ELÄNDES, ELÄNDE…

 

 

 

 

 

Hård vind, fel vind, regn och snålblåst…

 

 

 

 

 

Sådant tycks livet just nu vara för oss,  som är modellflygare,
med tonvikt på “Flygare”.

Tråkigheterna påspädda och  påeldade av domedagsprofeterna
i kvällspressen med dess
katastrofrubriker om den nya
Corona-virusvarianten.

Nu dansar boulevardpressens journalister en rubrikernas
jitterbug ,  som vältrar sig
i människor ängslan och rädsla .

Allt ovan gör,  att för en flygare tycks  inte livet just nu
vara en dans på ett blankt golv, enligt vad jag tycker.

Vi hade planerat att fara till Hovs Hallar idag för lite
hangflyg,
eftersom yr.no lovat 2-5 m/sek nord.
Dessutom var det förutspått
solsken och lite
högtrycksbetonat väder.

Såg fint ut och jag förberedde mig och mina
modeller.

För att raskt återföras till realiteterna då jag vaknade
på morgonen och fann,  att mätaren på Hovs Hallar

visade 8 m/sek NO med byar på 12 m/sek…

Prata om tappade sugar…

Men det är ju inte första gången,  detta inträffar
och jag vet
av erfarenhet,  att väderläget och
framförallt vinden är svår
att förutse innan mitten
av januari vid kusten.

Att flyga hang på Hovs Hallar en fin vinterdag
med solsken
och 3 m/sek Nord,  det är en mycket
positiv upplevelse.

Resten av denna veckan ser inte hoppingivande ut,
vad
gäller modellflygväder.

Vi åker ut och plockar svamp istället och räddar
hem de
sista trattkantarellerna.

Om tre dagar får jag den tredje Covidsprutan.
Den årliga
“vanliga” influensasprutan har jag tagit
, så jag har gjort
vad som är möjligt för att förbli frisk…

Vi får,  vad gäller modellflyg och hälsa,  göra som loppan:

Leva på hoppet !

 

 

Jag föredrar detta väderläget för flygning på HH…

 

Kategorier
Old Timer flyg

…MERA OT-FRIFLYG…

 

 

 

 

 

…för er som tycker om det.

 

 

 

 

Jag letade upp lite bilder om OT-Friflyg såsom det var före pandemin.

Hoppas läget går tillbaka, till i alla fall något som liknar det normala,
så vi kan flyga och umgås.

Tills dess får du hålla tillgodo med mina enkla bildspel…

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Dagens snespark

MIN DÖDA HÅRDDISK BLEV ÅTERUPPVÄCKT… !

 

 

 

 

 

Nästan ett mirakel inträffade i förgår…

 

 

 

 

 

Efter att ha kämpat med en hårddisk som inte ville svara
och som innehöll 450 GB bilder, hade jag nästan gett upp
hoppet.

Jag hade på möjliga och omöjliga sätt försökt komma åt
hårddisken
för att kunna rädda mina med svett och möda
hopsamlade bilder.

4 olika återvinningsprogram försökte jag köra på disken,
men det sket sig varje gång.

Allt tycktes förgäves och jag hade kopplat ur den för vidare
transport till återvinningsstationen.

Men eftersom jag är envis,  beslöt jag att göra ett sista försök.

Läget var:

USB- Hd 500 Gb som var nästan helt fylld med data.

Jag hade på alla sätt försökt återfå bilderna eller
komma åt datan på hårddisken och som en sista,
lite desperat kan det tyckas åtgärd, formaterade jag
, jo det gick och
  använde diskhanteringsverktyget
och partitionerade
om disken till två partitioner.

Efter detta körde jag recovery med 4 olika program,
utan att
de fann så mycket som en endaste byte…
nu var jag på väg,  att om inte kasta in handduken,
så i alla fall hårddisken…

Men jag beslöt,  att koppla in den igen och köra de fyra
recovery-program jag hade tillgång till i ett sista försök.

De två första fann inget.

Men…då jag använde det tredje, vilket heter Stellar Phoenix
Recovery Scan, då skedde något,  som jag inte förväntat, då
jag tryckte på “Enter” för att påbörja scanningen…
Programmet började hitta förlorade filer !

Varför det fungerade nu ? Jag har ingen aning, för jag
hade
kört det flera gånger förut efter formatering och
ompartitionering utan resultat.

Jag trodde inte det var sant, att mina filer  hittades.
Min hjärna fylldes av förväntningar och mitt sinne av
oföreställbar glädje, om det var så,  att
problemet löste sig
och mina bilder återuppstod.

Scanning och recovery av mina bilder tog mer än 55
(FEMTIOFEM) timmar…

Resultatet blev,  att jag fick tillbaka, som jag bedömer
det,  98% av bilderna.

Som du förstår,  är detta en hyfsad volym med material,
hur skulle jag fortsätta och kunna hantera allt detta ?

De återvunna filerna fanns i 9 mappar, där bilder låg
helt utan ordning för mig.

För att kunna hantera det, ordnade jag bilderna efter
storlek och kastade  alla bilder, vilka var 500  Kb eller mindre.
Det var ju skärmdumpar och annat krafs.

Nästa åtgärd, för att få bilderna om möjligt samlade i
“fotosession”,  ordnade jag bilderna efter tidpunkt.

Därifrån fick jag sedan sortera bilderna till mitt editerings-
program, som är det enklaste tänkbara,  Picasa.

Programmet kan du ladda ner i länklistan till vänster på
min bloggs första sida.
Photoshop…det tar för mig evigheter att använda.

Vän av ordning och jag undrar naturligtvis, varför det
plötsligt fungerade med recoveryprogrammet ?

Jag har ingen aning, eller kan vi säga “These things happen”…

Var säkra på att jag sparar mina bilder nu !

Dels säkerhetskopierar jag alla bilder i Picasa till en ny 2Tb
USB-hd, dels sparar jag bilderna till en annan likadan hd,
vilken jag normalt sett har urkopplad, då jag inte behöver
bilder därifrån.

Jag vet…ladda upp till en molntjänst. Kostar 250 spänn i månaden
med allt mitt material.

Sånuedesomdee…

 

 

Kategorier
Dagens snespark

LAGEN OM ALLTS DJEVFLIGHET…

 

 

 

 

…gäller för mig vid hantering av min dator utan förbehåll.

 

 

 

 

Som du käre besökare säkert förstår, är fotografering
och behandling av bilder för bloggen ett av mina intressen.

Jag har hundratusentals bilder lagrade på mina hårddiskar
och jag vakar över dessa,  med all den omsorg  jag kan uppbåda.

För att säkra mina bilder har jag två (2) externa hd med vardera
2 TB lagringsutrymme. Detta för att fördela riskerna vid ett
haveri.

Jag kände mig ganska säker och bekväm med detta.

Men…Murphy slog till. En av de externa hårddiskarna gick
sönder rent fysiskt. Den slutade att fungera, då jag skulle
hantera bilder därifrån.

Förstår du, att jag blev svett…och fick en dålig magkänsla ?

Jo,  jag googlade allt jag kunde för att rädda min hårddisk,
men efter en veckas jobb insåg jag, det klarade jag inte.

Det finns företag,  som för 10 000 kr återvinner havererade
diskar, men nej tack, jag biter i sura äpplet.

Förlorade bilder kan man få tillbaka från en fungerande
hårddisk i ganska stor omfattning genom att använda
de olika recovery-programmen,  som finns.

Eftersom jag bollat mina bilder mellan olika lagringsmedia,
tänkte jag,  att jag kör recovery på dessa.

Det gjorde jag i en vecka,  eftersom det tog i stort ett dygn
att göra en Deep-Scan på varje hd.

Jag lyckades få tillbaka ca 40% av mina naturbilder.

Men till min besvikelse fick jag inte hem de allra 
bästa, som jag samlat i en speciell mapp.

Jag biter i det sura äpplet och inser, jag får ut med min
kamera igen. Jo, jag vet, jag kan aldrig ta om samma
bild. Men jag ska försöka ersätta, så gott jag kan..

I alla fall har jag ordnat upp de återvunna bilderna
och jag kunde ju hämta mina bilder, jag laddat upp
till min  bloggserver
där alla (18000) finns lagrade.

Jag överlever framtiden med bilderna, för jag har
skaffat nya externa hårddiskar.

Men man vet aldrig. Endast politiker och
kvällstidningsjournalister kan sia om framtiden.
För se vad som skedde för mig…
en av mina
säkerhetshårddiskar kollapsade.

Tidsmässigt har jag lagt minst 40 timmar framför min dator
i arbetet att försöka återfå mina bilder.

Har du problem att få tiden att gå ? Köp dator !

En regel kommer jag att följa i framtiden…kasta
inga bilder innan du tänkt efter noga !

Behöver du inte bilden idag, så kan du behöva den om 5 år…

 

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

OLD TIMER FREE FLITE SWEDEN…

 

 

 

 

For us who just can not get enough of  free flying models.

 

 

 

 

 

 

 

 

Enjoy…?

 

 

 

 

 

Kategorier
Dagens snespark

VAD GÖR VI ?

 

 

 

 

 

Är det detta,  vi vill uppleva i naturen ?

 

 

 

 

 

 

Vi är ivriga svampplockare och vistas mycket i skogarna
öster min hemstad, Halmstad.

Marken ägs av statliga Sveaskog, som driver en försökspark
just där vi plockar.

Häromdagen var vi ute och möttes av bilderna,  som finns
nedan.

Jag kan argumenten, varför det måste se ut, som det gör,
allt på den heliga lönsamhetens altare.

Det värsta i skogen är dessa monokulturer med miljoner
granar planterade i raka led som en nordkoreansk militärparad.

Varför vore det en omöjlighet att plantera ytor med
barr- respektive lövträd ?

Vi ska veta att hela detta skogsområde planterades i
början av 1900-talet med gran.

Före planteringen var området en hed strösslad med
större och mindre rullstensåsar.

Områden som är slutavverkade körs över av markberedare
för att underlätta nyplantering. Området jag fotograferat
är just avverkat och genast kom det litauiska planterare
och satte nya granplantor.

Dessa kalhuggna områden kallas “Föryngringsytor” vilket
ju är ett positivt värdeladdat ord. Jag menar “föryngring”
det  är väl bra ?

Vad tänker du, då du ser det ? För mig ser det ut som
en krigshärjad zon fullständigt förödd.
Hur går det med den biologiska mångfalden ?
Hur går det med känsliga ekosystemen ?

Jag blir ledsen och upprörd, då jag ser hur naturen
behandlas och allt sker i storskalighetens och vinstens
namn.

Det spelar ingen roll,  hur mycket jag skriver om det,
inget kommer att förändras, förrän vi förstår,  att allt
det vi har i  naturen lever i symbios och är beroende av
varandra.

Vår gemensamma natur är inte en organism, som fungerar
i oändlighet, då vi människor på ett avgörande sätt förändrar
villkor och förutsättningar !

Då vi for längs skogsvägen,  stod där bilvrak vid vägkanten,
på flera ställen hade man tippat byggskräp och gamla
bildelar. Vad är det för människor,  som agerar på det
sättet ? Har dessa ingen respekt för natur och andra
människor ?

Vad gör man ? Ändra attityder ?

Jag var tvungen att skriva ner detta för jag blev så upprörd.

Här kommer lite bilder så håll tillgodo och njut och
förfäras ! Bilder från min Ifåne.

 

 

Polskt öl, polsk vodka och polska konserver…
tack så mycket polska gästarbetare !

Verdun…Ypres 1917 ?
Sveaskog 2021.

Granskog är mörk, men den lever upp, om det kommer ljus…

En mindre rullstensås som formades under  inlandsisen.

Området har många rullstensåsar som ger omväxling i landskapet.

Här fann vi gott om trattisar…

Lite av skörden

 

 

Kategorier
Okategoriserade

LEPRACHAUN TEST…

 

 

 

 

 

 

…efter förändringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter att ha genomfört  förändringar på min Leprachaun,
var det dags för att testflyga.

Väderläget lovade i stort vindstilla, liten risk för regn,
vilket på
mig verkade lovande, så jag och en kompis åkte ut.

Problemet med min modell var,  att den hade bärande stabbe,
vilket
antagligen beror på,  att den som gjort ritningen hade
i stort
kopierat en gammal friflygritning.

Under friflygeran ville man tillföra så mycket lyft som
möjligt
till modellen för att få långa flygtider.
Alltså gjorde man stabben bärande.

Men, detta kräver andra flygmekaniska och aerodynamiska
åtgärder. Eftersom stabben är
bärande kommer det vid
en fartökning att skapas ett nosnermoment.

För att kompensera detta,  fick man justera vingens
anfallsvinkel, så
att om hastighet ökade, så skulle modellen
lyfta nosen, genom att
lyftkraften ökade beroende på
högre hastighet/anfallsvinkel.

Modellen skulle bli stabil i sitt glid, vilket var önskeläget.

Den tidens profiler var kraftigt bärande och klarade upp
till 10-15 graders anfallsvinkel,  innan det skedde en
avlösning av strömningen på vingen så den överstegrades

och förlorade lyftkraften.

Man var redan på den tiden klar över,  att en modell måste
balanseras både statiskt, alltså  med rätt tyngdpunkt och
dynamiskt 
med rätt funktion och balans av lyftkrafterna
på stabbe och vinge.

Vad jag gjorde före min testflygning var:

Flyttade fram tyngdpunkten, vilket var väsentligt.

Vingprofilen skapar vid ökad hastighet en tryckcentrumsvandring
av stora mått. Därför måste cg ligga rätt. Ett utmärkt
verktyg att förstå sin profil är programmet “Profili” som kan
hämtas på nätet.

Jag eliminerade all anfallsvinkel på stabben.
Den hade enligt
ritningen rejäl anfallsvinkel , vilket gjorde den
kraftigt bärande.

Jag ökade vingens anfallsvinkel något.

Klart jag var nyfiken på,  hur den skulle flyga…

Redan efter 10 sekunder i luften kände jag,  att modellens
uppförande var helt annorlunda.

Det viktiga var,  att den var stabil i luften. Det andra var
att modellen flög med rätt attityd.

Alltså överdelen av kroppen var i stort parallell med horisonten.
Du kan se et på videon.

Ser vi på,  hur segelplan från 30-50-talet flög,  ser man,
att kroppen nästan lutar lite” framåt”.

Det är en styggelse att se,  en modell flyga med”hängande ”
stjärt,
därför vingens och stabbens anfallsvinkel är felaktiga.

Se på hur en Cub flyger…du har aldrig sett en Cub i planflykt
flyga med släpande stjärt.

Nu flög min Leprachaun bra med god roderharmoni,
den styrs med skevfunktion via vridbara vingar och sidoroder.

Den var följsam i luften och som jag bedömde mycket mera,
låt oss säga, avkopplande att flyga.
Modellen är inte en F3A-modell, utan är mera en majestätisk
äldre dam, som ska behandlas därefter med förutseende och
mjuka händer…

Då jag slog av motorn,  fick jag trimma upp modellen med
höjdrodertrimmen en aning,  för den skulle glida effektivt
och stabilt.

Den är genom sin storlek och förhållande på ytorna ganska
iögonenfallande för betraktaren.

Efter provflygningen var jag nöjd med modellen.

Frankie flög med sin hotliner och den var inte lätt att se
mot den gråa  skyn…då den snabbt försvann,  eftersom
den är snabb.

Under min provflygning ökade vinden snabbt till 5-7 m/sek,
precis som yr.no hade utlovat, varför vi packade ihop
och for hem efter ett bra utfall på testflygningen.

Bilderna är tagna med min Mobius. Stillbilderna är
klippta ur Mobiusvideon. Det var dåligt ljus,
men det är som det är.
Mobius, en imponerande
kamera. Sitter monterad på
min glasögonskalm.

Det jag ser, fotograferar jag. Enkelt.

Leprachaun, vilket kan översättas med ordet “Pyssling”
är ett begrepp från den irländska folksagan
och det är en liten grönklädd figur. Leprachaun uttalas:
(leprakå:n:)

De gröna ytorna på vingarna är de aerodynamiska bromsarna.
Jag gjorde de för effektiva, så jag ska minska deras storlek
med 50 %.

Frankies “Kunai”.

Jo, den är snabb…

Start

 

 

Landning

Min modell ska till väders.

Du ser väderfronten som är på gång…

 

Rejäl stabbe. Modellen konstruerad ca 1945

 

 

På väg hem såg vi ett hundratal glador som rastade
på en åker jämte vägen…

Det var migrerande ungfåglar på väg till Spanien/Nordafrika.
Jag har aldrig sett så många på en gång.
Tyvärr han jag inte plåta, då de satt på marken, vilket var synd.
De utgjorde en vacker röd/brun färgklick .

Det skiljer 75 år mellan konstruktionerna…