Kategorier
Flyghistoria Modellflygklubbar

SKA DET VARA, SKA DET VARA …

 

 

 

 

 

…rejäla doningar…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…säger Kalle Thorsell, medlem i Ållebergs ModellFlygklubb.

Här ett reportage från det pågående bygget hemma från Kalles
modellplansfabrik  signerat Rolf Maier.

Rolf skrev:

Kalle har i höst/vinter återupptagit ett ca 5 år gammalt påbörjat
bygge av en original kärra,  som var ett ”Monster”!

Nämligen ett amerikanskt transport plan som heter ”MARTIN MARS”
och som har en lillebror med namnet ”HAWAIIN MARS”.

Båda planen togs fram av det amerikanska försvaret inför det
Andra Världs kriget . 1:a flygningen gjordes 23 Juni 1942.

Planet kunde ex ta ombord ca 133st militärer. Planet gick dock
i graven 1956 och idag så finns det enbart 1st av varje plan i tjänst,
i privat ägo och som användes för ex vatten bombning.

Planet kan ta ca 27,000 liter vatten!!,  som räcker till ca 1,6ha.
Betänk då att vårt klubbfält är ca 4 ha i yta.

Orginal planen hade en spännvid på ca 61m…! med en kroppslängd
av ca 36 m!
Höjden är 15meter till toppen av fenan. Detta monster plan hade
en max fart av ca 356km/t.

För mer info om original kärrorna se här:

Tillbaka till Kalles bygge då, sp.v är ca 3 meter (ca skala 1:20!!)
och byggt av balsa/plywood mm.

Det är utrustad med 4st BL-motorer där varje motor har sitt
egna ESC. Kalle har gjort ett kanon fint bygge (som vanligt)
och roligt att få se lite udda byggen mot alla dessa
Kinesiska ARF kärror.

Premiären beräknas till våren.

Skall bli spännande att få se detta ”monster” in action..!

Här lite bilder på Kalle med modell samt några klubbkamrater,
som beundrade bygget.

En liten film.

Det måste gått åt mycket virke och beklädnadsmaterial… 

Det besökande gänget, som du ser bara är unga pojkar i sin bästa ålder !

Blir intressant att få se den flyga Kalle !

Ålleberg ModellFlygKlubb

 

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

EN LITEN APTITRETARE…

 

 

 

 

…för OT-piloter  och flygintresserade i allmänhet

inför kommande modellsäsong.

 

 

 

Jag fann nedanstående film, som emanerar från ca 1939-1941
och som har god kvalitet.
Tyvärr har den  inget ljud, men du kan ju använda din fantasi…

Filmen visar inte bara modeller,  utan också hur man hanterade
sina modeller för 76 år sen. Märk den kraftiga vinden, men det
avskräckte inte piloterna.
Kolla den radiostyrda modellen…och den radioutrustning som krävdes.

En av de radiostyrda modellerna är märkt med en amatörradiosignal,
W8PDT, eftersom det var ett krav i stort sett över hela världen,
att den som ville styra ett plan med radio också var tvungen att inneha
en amatörradiolicens.

Jag försökte googla fram innehavarens namn, men det jag fick fram,
var att han var licensierad från 1936 och att han var då boende i
Wilkinsburg Pennsylvania (Pa) USA.

Ett tidsdokument som talar om,  hur 1940 såg ut i USA
vid en nationell modellflygtävling. Ett dokument hur livet var
i USA 1940.

Förstår du,  att  människor 1940  kunde överleva utan ” Big brother”
och ”Bonde söker fru” på tv, utan att fippla på
IFånen 6 gånger
i minuten eller  viljelöst sitta framför  en dator 8 timmar om dagen…

Det filmen visar,  är en av sakerna,  ungdomen gjorde i stället.

Vassego !

Så här byggdes det modeller 1937 i Tyskland…

Kategorier
Väder och vind

VÄDER

 

 

 

 

…fast är det modellflygväder ?

 

 

 

 

Knappast…

Onsdag kl 1030…inget man kan påverka i flygbar riktning..
Man får gå som en gammal katt inne i värmen och fixa
med sina modeller inför den nya kommande modellflyg-
säsongen, som naturligtvis kommer att bli en toppsäsong !

UFO ?

Nej, vi släppte en kinesisk lykta en kväll  och jag
försökte plåta med felaktig kamerainställning,
så bilden blev lite,  som om vore det utomjordiskt…

PS

Om du applicerar lite ”braständarmaterial” med tunn metalltråd
på den wellpappsbit
som impregnerad med stearin utgör motorn,
så flyger din lykta
trefalt längre och högre.

Detta använde jag. Jag använde 4 av de små fyrkanterna,
som jag applicerade ovanpå original tändsatsen.
Kinesiska lyktor finner du hos Teknikmagasinet.

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

SEGELFLYGVERKSAMHET ÅLLEBERG 40-TAL

 

 

 

 

 

KSAK på Ålleberg

 

 

 

 

 

 

 

Under min ständiga spaning efter material om flyg och speciellt
sådant från 40-50-talen,  fann jag  lite material i en öppen källa,
alltså en resurs man får använda till icke kommersiella ändamål,
utan särskilt tillstånd.

Källan är Digitalt Museum, som jag varmt rekommenderar,  om du
söker bilder av något slag. Lär dig hantera sökmotorn och du finner
en guldgruva av fakta.

I många fall kan du ladda ner bilder med bra upplösning. Jag
har här använt
något mindre upplösta bilder.
Efter hemtagning har jag kört bilderna ett varv  i ett
bildbehandlingsprogram
och försökt rätta till de värsta felen.

Bilderna är i de flesta fall fria att använda
för ickekommersiella syften. Det står angivet vem Copyrighten
tillhör vid varje foto.

Så det blev,  som det blev. Hittade två modellflygbilder också.

Lite kommentarer har jag lagt och det kommer
på min blogg ytterligare en post med bilder från Ålleberg och någon
annan plats.

För oss nostalgiker som tycker att allt var bättre förr….kan detta väl
vara av visst intresse ?

Bilderna med det mindre formatet är skärmdumpar från
filmpekoralet ”Örnungar” med Lasse Dahlqvist och Alice
Babs
från det sena krigsåret 1944.

Då jag ser och läser om segelflyg från 40-talet, önskar jag
ibland att jag varit med…Det var säkert en annan anda bland
pionjärerna och en större  entusiasm, där allt inte styrdes av pengar.
De flesta kunde skaffa sig en segelflygutbildning för ett rimligt belopp.

Se i dag vad  en högvärdig segelkärra kan kosta med instrument,
6 miljoner…

 

Ålleberg 1944 Osthanget.

FI-I vid SM i segelflyg Ålleberg. Flögs av laget från Halmstad
understödda av anställda som byggt planet från AB Flygindustri Halmstad.
En av de som byggde är Kurt Persson på höger sida vid stabben.

 

Inkoppling bogserlinan i nosen på en Baby.
Ovanpå nosen ett pitotrör och närmast ett Venturi-rör. Behövs för hastighetsmätare,
höjdmätare
och drivning av spaden för svängindikatorn. Kolla pilotens käcka mössa..
.högsta mode mitten av 40-talet.

Färdig att ratta en Baby Falken. Flygplanet byggt vid
AB Flygindustri Kockums i Malmö under kriget.
Vid denna tid flög man i mörk kostym, vit skjorta och slips…
Bilden troligtvis inte från Ålleberg. Kanske Halmstad då
piloten var anställd vid Kanoverken Halmstad, som sedermera
blev AB Flygindustri…

En Baby, SE-SBR görs beredd för start.
Kolla vingens välvda profil.
Här handlar det om  lyftkraft.

En fattad och koncentrerad elev, jag tror han heter Henry Wersterlund tillhörig
Fors Scoutkår, i träsitsen på en SG-38 inför en gummirepsstart,
assisterad av sin instruktör,  vilken tidsenligt är utrustad med basker.

SG betyder ICKE SchulGleiter, utan det betyder” Schneider in Grunau.”
Alltså firman Schneider i orten Grunau.
Som du ser,  har piloten tåjärn på sina pjuck  för att spara lädersulorna.
Skor var bristvara under kriget. Kolla pilotens hjälm…och hans rejäla kallingar.
Att man döpte planen var vanligt förekommande. Man ville inte vara sämre än de
amerikanska stridspiloterna med sina bemålade maskiner. Därför döptes detta
spjälstaket till ”EVA”.
Instruktören heter Birger Nilsson, en förgrundsperson inom segelflyget.

En Kranich på Ålleberg. Havererade 1956. Märk eleven (?) med fallskärmsselen
längst till höger.
Selen avsedd för de då vanliga sittfallskärmarna,
som kunde knäppas av eller på. Varför man lyfter kärran ?
Kanske för att man skulle  sätta dit dollyn undertill för en start
eller förflyttning. Planet i bakgrunden SE-SCL är en Weihe, som dömdes
ut inför VM i segelflyg i Örebro 1950 efter ett antal haverier.

Från en tävling Ålleberg efter kriget. Gengasaggregaten på bilarna…
och förråden av gengasved i säckar och korgar…
Flygplanen Weihe, Baby, Olympia…vem minns ?

Restaurangen på Ålleberg i originalutförande. Ser i stort
likadant ut i dag om än något ombyggd.

Vem sa,  att Babyn inte var ett vackert plan ?

Vet någon vilka dessa taktfast marscherande herrarna är ?

Thorsten Fridizius han visste och talade om att mannen i mitten
är en av 30-40-talets playboys, Prins Bira av dåvarande Siam.
Han var bland annat känd för att köra racerbil. Minns jag rätt
körde han en Bugatti.
Mannen längs bort är ”Gidde” Karlsson och mannen närmast är
en av de som betytt mycket för populariseringen och utvecklingen
av segelflyget i Sverige, Yngve Norrvi.

Program på Ålleberg 1944 klippt ur ”Örnungar”. Den första
sanktionerade segelflygtävlingen tror jag… avhölls 1942
på Ålleberg i KSAK:s regi.

Om det var intressant med segelflyg 1944 ? Undrar hur mycket folk en allsvensk
fotbollsmatch drar i dag jämfört med en segelflygtävling 1944 ?

Detta var innan tv, dator och IFånens existens.
Vid denna tid upplevde människor verklighet.
Inte en virtuell sådan…

Start för släpet draget av en Tiger Moth från..F5 Ljungbyhed ?

Babyn just lättat.

Tror du människor hade det roligare vid denna tid ?
När man inte hade 2498 tv-kanaler ? Utan man
tog sig till händelsernas centrum.

Två av hjältarna i filmen ”Örnungar”.
Hatt är vad som gäller, även om man bara är 16 år…

Piloten i en FI-2 med namnet Gunnar Brenkner från Halmstad.
Flög iförd ridbyxor och ridstövlar …ja, sådant var modet för en
brav pilot på 40-talet.
Han tog sin Klemm med sig och flyttade till Norrland
där han blev segelflyglärare.

Gummirepsstart på sluttningen.

Elevhemmen ser likadana ut i dag efter 75 år…

En Olympia startar från bryggan på Västhanget.
8 raska gossar skjuter upp en kärra med gummirep.

Ganska nya Babies. Man ser,  att det inte finns några
laskningar på vingens torsionsnäsa…

En landande Olympia och på marken en Sk 11 och en Kranich.

Efter landning med en SG på slätten nedanför berget,
satte man på en dolly, kopplade viren och vinschade upp
maskinen för en ny runda i luften.

En landande Grunau Baby

Fotot bör var taget ca1940- 1942. 1943 tilldelades en Weihe beteckningen SE-SCK

Uppför Västhanget med en Baby. Du ser restaurangen upp till höger.

En Kranich hänger i släpet efter en 11:a.

Bilen skulle jag gärna ägt…

SE-SDD

SE-SDR

Filmen ”Örnungars” hurtfriska hjältepar…Lasse Dahlqvist och Alice Babs.
Uppställda framför restaurangen på Ålleberg.
Åker du dit,  kan du se, att den står kvar nästan likadant i dag.
Dock inte skådisarna…

Någon…har landat och parkerat en Fi-2 i en västgötagärdsgård…
och letar splitter…

Weihe, då 1944,  det bästa som fanns

De som inte spelade i Weihe-divisionen fick
hålla tillgodo med Grunau-Baby.

Hangaren och startbryggan Västhanget  på Ålleberg.
Startbryggan återuppbyggdes i mitten av 90-talet. Men…
man glömde underhålla den, så den ramlade ihop ca 2010.
Ställ dig på platsen där bilden är tagen, så kan du se
hur naturen har förändrat sig.

Gummirepsstart från startbryggan Västhanget.
Som att skjuta iväg en flygmaskin med slangbella.

Nedtransport av wire och av dollyn för upptransport av en Baby.

Babyn på spåret…

En elev sitter på Västhanget i en SG-38 och balanserar på skidan
med hjälp av vindens tryck på planets roder..
Det gjorde vi också med
Bergfalke 1968. Nyttig träning med skevroderna , sidoroder och höjdrodret.

Olympia  (Meise) Denna, SE-SAI,  tillverkad av AB Flygindustri Halmstad,
som vid tillverkningstillfället av detta plan hette Kano-Verken.

FI-1. Tillåten för avancerad flygning.

Mycket frisk luft till piloten…

Ja, som du ser,  gick flygvapenpiloter i ridbyxor och läderstövlar
på marken vid denna tid av militarism i Sverige….
Mannen är dåvarande chefen för Flygvapnet Bengt Nordenskiöld.
Känd som varande den, vilken skrotade våra propellerkärror,
då reaperioden kom. ”Vi ska inte spara gammalt skrot”…och så
skrotades alla våra exempelvis B-18.

Då jag gick en militär utbildning vid P4 i Skövde hade vi en fanjunkare
som stoltserade i ridbyxor, koppel och ridstövlar. Han blev sur, då jag
påpekade att vi red inte på hästar, vi åkte i stridsvagnar…

 

B-18 skrotades delvis under senare delen av 50-talet i Halmstad,
av en av mina föräldrars goda vänner, som hetter Bernhard Aronsson,
vilken var innehavare av större skrotfirma.
H
uvuddelen av planen skrotades i  Västerås.

Han berättade för min fader, att detta var hans bästa affär nånsin.
Enbart glykolen i kylarvätskan som han tappade  från kylarna för
motorerna och som han emballerade och sålde vidare till åkare
och jordbrukare hade med råge finansierat hela hans affär.

Flottiljen F14 i Halmstad hade ju 4 ? divisioner B-18 och jag minns
hur det lät, då man varmkörde DB-motorerna på plattan.

Flygplanen lastades på järnvägsvagnar för vidare transport till
smälterier ?Järnvägsvagnarna med de skrotade planen stod
uppställda på vägen till vår skola och vi passade på att bära iväg
prylar, ”som kunde vara bra att ha”. En kompis lyckades genom
flitigt skruvande korpa en förarstol, som han under lång tid
förvarade på sin vind…Undrar var den är i dag ? En annan
försigkommen yngling skruvade bort det som återstod av
bombsiktet och dess mekaniska detaljer. Varför vi samlade på skrot ?
Tja vi hade ingen tv, dator eller Ifåne, därför var vi nyfikna
på teknik och allt nytt !

Annars var främsta bytet plexiglasbitar, som vi kunde såga ut
och forma till ringar för fingrar  eller nyckelringar.
Det var prestigefyllt att ha en nyckelring i plexiglas vid slutet
av  50-talet att stoltsera med i skolan.

Allvarliga grejor detta med ledning av ansiktsuttrycken på utövarna.
Två modellflygare på Ålleberg.Kan någon identifiera piloter eller modeller ?

KSAK har dragit till Gotland med  segelkärra och vagn.
Lossning av flygplansvagn med en ”Baby” i akt och mening för att utföra
”Termikutprovning på Gotland” under ledning av 
skolchefen Ålleberg Yngve Norrvi.

Försvaret rycker ut i form av tre bogserförare ur Flygvapnet
på en segelflygtävling ca 1946-1947. Ser ni så väldresserade de är ?
De går i takt även här. Fast glada för gratis flygtid och uppmärksamhet.

Tre okända  flygentusiaster vid en Willys jeep.
Verkar inte direkt klackarna i taket…Dålig termik kanske ?
Eftersom jag är detaljernas människa och tycker om att notera
småsaker….ser du mannen till höger, läser han ur Luthers Katekes?
Medan personen till vänster behöver en skoputs..

Kroppen spändes upp med pianotråd/wire på SG-38 och Grunau-9 Anfänger.
Nästan som då harpisten stämmer sin harpa…

En lokal kändis, ”VästgötaBengtsson” håller föredrag vid restaurangen
om Ålleberg.
Jag åkte runt i Västergötland under en av hans resor,  eftersom om
man gjorde lumpen på P4, så fick man en sådan tur. VästgötaBengtsson slutade
aldrig prata,  när munvädret gått igång . Han var omöjlig att få tyst på
i sin
iver att berätta sina bygdehistorier.
Dock en trevlig och lokalt kunnig person, som fick rikserkännande ett par år
före sin död för sin kulturhistoriska gärning.

En SG-38 släpas upp för berget efter en landning på slätten.
Planen drogs upp av en vinsch på toppen.  Planet  vilade på en
hjulförsedd dolly, som gick i en träränna på marken.
Jag undrar, hur många gånger segelflygplan har landat
på lantmännens åkrar nedanför berget under årens lopp ?

En Olympia ? på Västhanget. 5/8 Cumulus.

Svensktillverkat under kriget
Olympia – FI- 1 – Kranich

Jag kan inte ange platsen för ovanstående…

Vill ni få lite kött på benen om segelflyg under 40-talet, 
kan du läsa om Flygindustri i Halmstad på min blogg.

Det finns 8 poster om produktionen av segelplan under kriget i
Sverige. Jag garanterar att materialet är unikt och exklusivt.

Du kan också söka på ”Ålleberg”,  så finner du bilder från dagens
Ålleberg.

     

Kategorier
Old Timer flyg

JAG FICK MAIL…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…från Ingvar Nilsson.

 

 

Som jag tycker är värt att publicera. Välskrivet och intressant för
alla som har intresse för aviatiken.

Här kommer det och det är en kommentar till mitt inlägg här.:

Som vanligt läckra foton från Mats!

För egen del har det gångna 2016 inneburit stora förändringar..
Jag totaltröttnade på jobbet och sa upp mig och gjorde min sista
arbetsdag 8:e april. Nu skulle jag ut och geocacha, flyga såväl
friflyg som linflyg, köra mina veteranmotorcyklar, ut och paddla
och och och…

Nu blev det inte riktigt så – det allra bästa med
detta nya liv visade sig vara,  att när brevbäraren släppt av någon
av de många tidskrifter jag aldrig haft tid att mer än bläddra i
och lagt i stora högar för att läsa ”senare” – kommer t.ex. Oldtimer
(föreningstidning för modellflygare som flyger på klassiskt vis),
MC-Veteranen eller SFT (Svensk Flyghistorisk Tidskrift),  så blir
det en lååååång kaffestund med den pinfärska tidskriften.

Men en hel del friflyg har det blivit, jag har nu många vältrimmade
modeller, även en riktig trunk för att transportera segelmodeller i.
En ny ”fältlåda” för friflyg som sitter på en mes (alltså stommen till
en ryggsäck) .

En långdragen förkylning har medfört,  att jag är i det närmaste
klar med en friflygande s.k. Cargo Glider – en WACO Hadrian CG-4A.
Mats har lagt upp några foton på den tidigare i bloggen. Nu väntar jag
på mer färg,  så jag kan måla kroppen.

Har även haft kontakt med Boris Borotinski i Finland, en operasångare
med modellflygdille,
han har en som han byggde för 40 år sedan,
som han brukar kasta
ut på hanget. Den jag bygger skall kunna
startas med 50 meter lina
vilket är ett oprövat sätt på denna klumpeduns.
Boris säger att den är väldigt vindkänslig, kan säkert bero på den
stora klumpiga kroppen,  som rymmer t.ex. en Willys Jeep…

Apropå bilderna ovan – Strandskatan är en av mina favoritfåglar.
Men att lyckas plåta en Kungsfiskare är ju inte vardagsmat!

Jag hade arbetskamrater som är ornitologer och jag berättade om
ett Kungsfiskarbo i Lärjeån som jag och min pappa ofta satt på andra
stranden och tittade på, detta var tidigt 60-tal. Jodå – denna häckningsplat
s är känd men hålls litet ”hemlig” för att inte det skall bli för många
störande tillfällen just där.

Och ornitologer – dessa är ett underligt släkte. Hade en arbetskamrat
vars make tillhörde någon inre krets med ett personsökarsystem så
dom kunde se var det var det fanns någon ovanlig pippi.
Att detta system fungerar har jag hört från min kusindotter som
jobbar på IKEA i på Hisingen i Göteborg. Det hör alltså till saken att
på ”baksidan” av IKEA där så finns Göta Älv och på andra sidan en
strand med vassruggar och ris. Hon berättade att dom hade sett att
det glimmade till i vassen på andra sidan älven en solig vårdag – och visst
– det smög omkring folk och tittade på just IKEA med mer eller mindre
vidlyftiga kikare. Ikeapersonalen fattade inte vad som var så intressant
så man tog reda på vad det var… Jo – det visade sig att en observant
ornitolog tyckte sig ha hört en fågel som aldrig tidigare observerats i Sverige.
Den hördes inte sällan på denna plats men riktningen var solklart IKEA
men vid IKEA hördes inga ovanliga fåglar.
När IKEAfolket fick höra detta fick man sig ett gott skratt –
dom har problem med duvor, måsar, kajor etc på taket så man hade satt
upp högtalare och från dessa kom sporadiskt och inte särskilt ofta dessa
främmande fågelläten – detta skulle hålla våra vanliga inhemska fåglar borta.

På modellflygfältet i Kungsbacka brukar vi ha några Gulärlor som häckar.
2015 såg vi ingen av dem alls, 2016 har jag sett en enda individ vid ett enda
tillfälle (när man kör gräsklipparen så har man några timmar på sig att
upptäcka ett och annat.

Å andra sidan har jag sett sidensvansarna denna senhöst/förvinter.
De har varit här vid flera tillfällen och kalasat på de sista äpplena och
rönnbären.

Tack för fina och tankeväckande foton // Ingvar

Kategorier
Naturbilder Okategoriserade

INTE BLEV DET FLUGET I DAG HELLER…

 

 

 

 

…jag har vädret emot mig,

som varande modellflygare.

 

 

 

 

 

 

 

I fredags hade vi finfint modellflygväder, men som vanligt kom annat emellan.
Jag hoppades på lördagen, men fick naturligtvis en örfil av vädret.

Annars hade vi planerat att flyga på isen på en sjö öster om staden.
Som du ser på ingressbilden var det optimalt om än något tunn is.

Det snöade i dag , ett par grader kallt och gråväder. Alltså lät jag mina modeller
stå i hangaren.

För trots allt går vi mot ljusare tider, vilket vi som är observanta på dagsljuset
redan märker på eftermiddagen. Dagen har redan nu tänjt sig märkbart.

Dock ville jag trots vädret  ut lite sent på eftermiddagen på fredagen och ta lite bilder.

Det blev en bunta. Som fick påfyllning på lördagen efter påfyllningen
av snö, som förändrar landskapet och framför allt ljuset.

Jag lägger upp några bilder som skildrar Halländsk vinter i skogs- och
slättbygd.

 

Blankis…den bästa startbanan. Varför ? Jo, marken är exakt lika hög…
det gör,  att du kan flyga och rita nollor i isen med vingspetsen.

De mänskliga svinen har varit framme.
Fast det är förnedrande mot de fyrbenta att blanda in dem i samband
med dessa klass 3 tvåbenta grisar, som sprider
skräpet,  där de står och går.

Den nedåtgående solen får de vindvajade  torkade blomställningarna vid sidan av vägen  att lysa.

Hopp om framtiden…årets första Cumulus !

                                                                                                             En ejderhanne ligger parkerad på en sten.

                                                                                     Ett fartyg som transporterar malt/korn lämnar Halmstad

Den varma luften över havet lyfter upp,  tycks det för betraktaren, 
miljoner ton berg i luften enkelt.

Biltransportcarriern ”Schelde Highway” på väg till Halmstad för att lossa 1000 VAG-bilar.

      En fälthare trycker i brodden och lapar sol…se så väl han smälter in mot omgivningen.

Men han stördes av mig och…

…satte iväg

En självplågare mäter upp vägen mot Eldsberga…

Det höstsådda ger färg åt landskapet

Gässen spankulerar i skafferiet

Som sagt, cumulusen blommar den 6. januari..

  Plötsligt ser jag i diket en smygande 12-taggad älgtjur…

Men som vanligt var det en illusion. I form av en trädrot.

På taket sitter fiskmåsar på kolonn i snålblåst och snö.

Fältkråkorna lyfter ilsket upp, när människan kommer och stör deras verksamhet.

Björktrastarna provianterar i träd som bär frukter nu.

Nationalfågeln sedd bakifrån ser ut som en domare…

Koltrasten sitter och funderar över lördagen…

Herr och fru kaja filosoferar över vardagen.
Kajor är till skillnad mot människan  monogam.
Ser du att fru Kaja har punkfrisyr..?

Björktrasten vacker ? Dess sång vacker ?
Nä inget av delarna tycker jag.
Tycker den låter som en rasp man drar i en plywoodskiva

Vindkraftverken snurrar in skattesubventionerade arbetsfria  pengar till ägarna.
Läste i veckan att bladet på ett vindkraftverk i Sverige klöv en kungsörn på mitten….
Jaa, lite få vi allt vara beredda att  offra på teknikens altare…

Halländsk kustvinter…ganska glåmigt.

Det absolut säkraste sättet att få tjuvfiskare till att tömma vattendraget.
Nära mig anlades ett fiskevatten med träden dekorerade runt om
med diverse hotfulla varningar. Efter en vecka fanns garanterat
inte en fisk i sjön.
Traktens unga hade genom flitigt tjuvfiske tömt
sjön, tack vare den inviterande och utmanande  skyltfloran.

Så här såg det ut där i går…men det kan bli modellflygis om ett par dagar.

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

OCH NU BLIR DET…

 

 

 

 

 

…friflygande OldTimer  modeller från

The Old Warden Aerodrome i England.

 

 

 

 

Denna plats, som ligger i anslutning till ”The Shuttleworth Collection
Biggleswade,
som i sin tur ligger nära Oxford i Cambridgeshire hyser otaliga träffar
med fullskala historiska plan och modeller.

Jag har varit där 5 gånger och kommer att åka dit igen, för upplevelsen
är grandios.

Här en video från 2016 med OldTimer friflygande modeller från meetinget vid
The Old Warden Aerodrome

Glöm inte att klicka på ”HD” i inställningarna !

Här kommer en till .

Kategorier
Modellflyg teknik Naturbilder

DET FLYDDA ÅRET

 

 

 

 

Lite minnesbilder utvalda på måfå ur mitt bibliotek…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag lägger upp lite bilder från modellflyg- och fotoåret 2016. Inte speciellt
noggrant selekterat utan lite på måfå.

Kommentarer sparsamma, då jag hoppas ni ser,  vad det föreställer.
Bilderna kommer helt utan ordning, men det får du stå ut med.

Det är alltid roligt, för mig i alla fall, att kunna gå tillbaka i tid och se vad
som varit.
Som jag brukar säga,  är en bild inte intressant,  förrän den börjar sjunka i glömska.

Då märker du,  att du åldrats…

Här kommer en del av 2016 så hoppa ombord !

Gulsparv Hovs Hallar. En ofta sedd fågel i den speciella biotopen där.

En vacker blomma – Åkertistel

De två nyförlovade bland Hovs Hallars frigående getter.
Som ägaren skulle fånga in för vintern då jag var där.
Om han lyckades ? Inte skuggan av en chans.
De lever som en frigående året runt flock nu med ca 20 medlemmar.

Tistlar är vackra även efter blomningen.

Allt regn under 2016 mycket välkommet, då det var ett mycket torrt år.
Jag tycker min bild utstrålar en viss stillhet och ro…ett stilla dagsregn …

IGG Ålleberg

Blåmesen…en tuff liten individ som ingen sätter sig på.

Ordföranden för MFC Tarp Tyskland, Jörg Keil.

Finalen

Strandskator…alltid bråttom under tidig vår…

…huvudlöst ?

Ett Bymoln  (CB) där energin slagit håll på inversionen i from av en bula på toppen av städet.

Min eviga Ava svävar vackert vidare, sjungande
med sin laminära strömning över vingarna: Volare” !
Den har  nu loggat 735 timmar i termik.

Min flygkompis Pär och hans egenhändigt fint byggda
single stick sändare, som har utgått från en Taranis.

Pärs modell, en A-2 som är konstruerad sent 40-tal av Ragnar Odenmann.

Just framkomna till hanget.

Skönhetsupplevelserna kostar inget på Hovs Hallar.
Ser du att just horisontlinjen är solbelyst ?

Njut av den obrutna horisonten

Lunak

Hanget vid Segeltorp-Hovs Hallar. En plats jag aldrig ångrar,  jag besöker.

Hur många timmar jag tillbringat här….fler än du kan ana…

Färdigt för take-off.
En datorväska är som gjord att ha sina prylar i.

Lars Agnas beredd starta med sin skärm på Platån tidigt på morgonen
med en dramatisk himmel över havet i fonden.

Den gamle hangflygaren ska termikflyga

Min termikflygplats.
Visst är här vackert med de fria ytorna.

Den trogna HyperAvan gör,  vad den är bäst på…att flyga.

Det sydhalländska jordbrukslandskapet som breder ut sig framför min pilotplats.

För mig två nödvändiga verktyg: Radio och min flygstol.

Ser inte min Ava lite trött ut i gräset,  efter att ha tillbringat  ett par timmar i luften ?

Den gamle…något orakad.

 

 

 

 

                                        Min första balsa Spirit under en av dess sista landningar. 

Tjockt i luften…

                                                                                          Start- och landningsområdet vid Segeltorp för skärmflyg..och modellflyg.

Ett Cumulus Congestus som bryter igenom inversionen
och snabbt skickar upp ett torn av stigande fuktig luft…

…som så småningom bildar ett för Bymoln det typiska städet.

Mina alltid nyfikna, kritiska  och initierade åskådare på Hovs Hallar.

Underst en hänglidare, ovanför en tornfalk.

Härligt sätt att njuta av begreppet flygning.

Hanggliders och paragliders på segeltorpshanget.

Lövsångaren. En liten varelse…med klar stämma.

Ser du kungsfiskaren ? Den lilla blå fläcken ?
Kungsfiskaren ser ut som en inspektör med
sina breda axlar och långa näbb.

…lövsångaren uttrycker  vårens budskap.

En frostig söndagsmorgon

Blåmesen har full kontroll.

Alla björnbären hann inte mogna i år heller på Hovs Hallar.

En något barsk herre…håller strikt koll på något…

En hos oss tillfälligt inneboende herre .

Varför köra ner en brevlåda ? När man kan ta hela raden…
Det tänkte säkert föraren av den gamla 740:an, som lämnade
delar kvar på platsen,  då han inte behärskade sin sladdande
gamla Volvo i halt väglag.

Ljungen blommar sent på hösten.

…i olika färger.

Lingon jag fotograferade i slutet av November…hade mycket stark smak.
Kanske bättre att plocka lingon i Oktober…

Också i November blommade lingonen om efter den torra sommaren.
Ser du så vackra blommorna är ?

 

Denna något skrämmande huvudlösa  syn mötte mig vid fågeltornet Trönninge Ängar…

En trailerdragare som kört fast på en för lastbilar osannolik plats.

Spår som förskräcker…

Chauffören Bachem, ursprungligen från Syrien var glad,  efter
att jag ordnat en lastmaskin, som drog upp hans ekipage.
Vi var lika leriga bägge efter bärgningen.

Här kan du läsa hela storyn.

Jag fick chansen att segla med min fina ”Oracle”.

Sveriges meste modellflygmästare Ove Andersson i linflygcirkeln.

Träffen i Kungsbacka

Hembyggd ljuddämpare.

Klassiska linflygmodeller.

Me-262

Fw-190 A-8

Sättning

 

US Gunship. En fruktad motståndare.

Sten Persson fina friflygande modell av Bücker Jungmann

Undrar hur den skulle flyga med elmotor och radio ?

En Hawker Hunter går upp i rök…turbinhaveri ?

Fredde Dahlstrand släpper

Den bästa nybörjarkärran bland annat, Blue Phoenix.

Martin släpper

Laddning av gummipower

Utan spaning,  ingen aning !

Erövra skyn !

Kurt Sandberg, som lämnat oss 2015.

Denna expressiva bild, tycker jag uttrycker lite av friflygets essens…

Markku Tähkäpääs mästerverk…
Jag betvivlar,  någon annan  kan bygga detta förutom Markku.

Fiskarna  har för säkerhets skull hängt upp  sin
betesutrustning
på en kraftledning över Lagan.

Den bistra örnen på Tjärbyhanget håller ständigt ”A stiff upper lip”...

Mestockaheden vintertid.

Heden är värd ett besök under våren.

                                                                                                    Är du intresserad av botanik ? Besök Ljungheden i Juni !

Jo,  vi hade lite snö i vintras.

..och just idag var det kraftig rimfrost.

Hur mycket snö vi hade ? Ca 20 cm.

Ropar trädet på hjälp med uppsträckta grenar  ?

Se på mig !

Vattenrörelse vid en kvarn.

Detta är ett exempel på mångfalden av former i naturen.

Iskristaller i en utblommad maskros

Jag tycker denna växt associerar till något,
som har med kvinnlighet att göra…
Endast din fantasi sätter gränser för din gissning…

Hej då …

 

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

KVÄLLSPRESSEN LOVADE JORDENS UNDERGÅNG…

 

 

 

 

 

…som ett resultat av en väntad storm…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men som vanligt bidde det en tumme av en vante…

SMHI utfärdade varningar i parti och minut, människor
varnades för att gå ut, då ovädret skulle lamslå landet
Lagom..

Naturligtvis medförde det flitiga varnandet, pekpinnarna
och förmanandet från olika myndigheter,
att gamla
utkiksplatser där man kan se naturens och havets krafter
nära sig, att de var fulla av åskådare.

Förresten minns ni myndigheternas ukas: ”Socialstyrelsen vill,
att du äter
6-8 skivor bröd om dagen”…

Bara i Sverige kan sådant proklameras för medborgarna och
tas på allvar .

För det blev inget av det befarade ovädret, till nesa för press
och prognosmakare. Speciellt vädertjänsten Storm fick ju sig
en riktig
knäpp på näsan, men de är välkända för sin usla
förmåga att
prognostisera väder. Antagligen är det därför,
Exessen använder tjänsten, 
för att det ska ligga i paritet
med tidningens övriga skriverier…

Emellertid åkte vi ut,  för att tillsammans med många andra
väderspana.

Både under sen eftermiddag och kl 23, då vindstyrkan låg på
topp.

Visst blåste det. Medelvind Hovs Hallar var 18.7 m/sek,
vilket är styv kuling.

Att det blåser mer i vindbyarna, kanske av stormstyrka,
det är klart, men
det är medelvinden som räknas.

Här är lite bilder från vår expedition ” Det Blåsiga Vädret,
som inte blev”.

Häng med !

Vi började färden ute vid Oceanhamnen i Halmstad…där förväntade
skäggmesar lyste med sin frånvaro…bland deras favoritföda…

…och där Biltemas feederfartyg lossades på kinagods
till  svenska lyckliga  konsumenters glädje…

Liebherrkranen hanterar med hjälp av sitt mångsidiga Brommaok
containers lätt som en plätt.
Om det är svårt att hantera en sådan kran ?
Tja,  det kräver ungefär 5 gånger mer kapacitet av mänsklig  motorik,
än vad som krävs för att flyga
en Airbus 380 !
Du får gärna argumentera emot,  om du har erfarenhet av att köra 40-fots
burkar med en Liebherrkran i 15 m/sek  och om du flugit en Airbus 380.

Laholmsbukten kl 1500 ganska lugn…

Vågorna rullar tungt in…där de bryter i det uppgrundade vattnet.

Rörelserna i en våg.

En kan det tyckas för betraktaren,  evighetsmaskin…

Här kan vågorna få bra höjd, då vattendjupet är relativt stort.

Vågor, hällar och klappersten…Hallandskust.

Mycket energi  med vita mustascher

På vägen hem  kom ett kraftigt snöfall och en hagelskur med riktigt stora hagel,
som emanerade ur ett gigantiskt Cb-moln, vilket också gav en kraftig blixt och knall,
som för att föregripa smällandet på Nyårsafton och visa, vad som smäller högst.
 

Ungefär den dramatik vi upplevde…

”Splish Splash” för att citera en gammal låt av Bobby Darin.

En knubbsäl…eller gubbsäl…?

…möjligt u-båtsperiskop ?

En av de sista entusiasterna…

…som håller sig flytande…

…för att kunna utöva sin sport,  surfin´ and ridin´ the waves.

En treenighet i grått…vågor, himmeln och en trut…

…som trotsar elementens kraft med sin ekvilibristiska flygning nära vågorna.

 

Stranden vid Grötvik, Halmstad.

 

Kategorier
Naturbilder

VINTERFÅGEL

 

 

 

 

En fågel som väl hör julen till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidensvansen, en trägen gäst i staden vid jultiden. Kalasar på olika
frukter och rönnbär. Rönnbären kan vara 
fermenterade vilket innebär,
att sidensvansarna
blir på sniskan av alkoholen,  som jästs i frukterna.

Kan se komiskt ut, då de ska flyga vidare.

Här några bilder:

 

 

Bilderna tagna hastigt och lustigt,  då jag stod på en parkeringsplats.

 

 

 

 

Fågelvärldens punkare…

 

Kategorier
Naturbilder Väder och vind

DE KNOTIGA TRÄDENS RIKE

 

Vi har uselt flygväder ,

så i ögonblicket återstår

för mig inget annat…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…än att uppleva utomhusaktiviteterna i form av naturpromenader.

Vi har ett väderläge med för Sydsverige varma vindar som strömmar
upp
över oss från Sydatlanten. Således en sydsvensk typisk grå vinter.

Ibland längtar jag bara efter snö och solsken med minus 10 grader !

Det svaga vinterljuset ligger som  en fuktig filt över landskapet,
som tappar sin
sin skärpa och stringens.
Inte direkt,  eller omedelbart något, som manar fram  glädjesprång
för mig i ren livsglädje eller yra…

Men jag måste ut och vi gick en promenad nere vid Lagaoset och
närliggande
skogsområde. Ett naturskyddsområde som just nu genomgår
en radikal
förändring, då man föryngrar biotopen genom att avverka träd.

Resultatet kommer att bli omvälvande. Det kanske inte faller en del
betraktare i ögonen, men vänta ett par år !

Kanske vi ånyo kan få uppleva att fältpiplärkan häckar i sanden.
Jag träffade Anders Wirdheim och han berättade,  att
det inte fanns
en enda rapport om fältpiplärka under 2016.

Vi hoppas på förnyade häckningar 2017, då sandbiotopen är återställd.

Det som för mig var det bestående intrycket vid promenaden och vilket
jag fotograferade, det var, hur miljön påverkar trädens sätt att växa.

Tallarna för en långsiktig kamp i en för betraktaren ultrarapidliknande
rörelse för att erövra
höjd och nå till ljuset.

Kampen har medfört,  att trädens  sätt att växa har format stammarna,
så de liknar de krokig  fingrarna på en gammal människas förvärkta
hand.

Stammarna växer,   som det kan tyckas,  planlöst. Men det gör de inte.
Ingenting i naturen utvecklas utan plan.

De växer åt det hållet,  deras genetiska kod och miljö säger de ska växa,
för att livsbetingelserna
ska bli så gynnsamma som möjligt,   för att
kunna trygga artens fortbestånd.

Naturens förmåga till anpassning tycks vara utan gräns.
Det måste vara så,
annars hade inte arterna överlevt.

Häng  med på vår promenad i de knotiga trädens rike vid Tönnersa !

 

 

Han som ångrade sig…

Denne mannen gjorde en omväg…med sin extremt välutvecklade nos…

Här har man banat av växtligheten för att skapa en möjlighet för fältpiplärkan att häcka.

Att återställa dynlandskapet är ett av syftena med avverkningen.

Axelfraktur

Vacker vuxen tall.
Danad av blåst och salt.

Ett träd,  som strävar mot höjden och ljuset,  för att det ska
kunna överleva genom att skjuta skott på de översta grenarna.

Ett träd som givit upp och snart kommer att ligga jämte  sin redan
liggande broder . Bilden från allén vid Vapnö/Halmstad.

Ser du vad det är ?

Ett träd som virvlar runt i en dödsdans  i Hades rike.

 

Dimman som stryker in från havet mjukar upp
konturerna och ger bilden ett sömnigt intryck…

Den enda återstående soldaten som försvarar Halmstad. Det känns tryggt för
medborgarna, att leva i förvissningen  om, att landet och staden försvaras
av åtminstone  en ståndaktig och  rakryggad militär…

En tall som är 80 år gammal. Märkt av ett hårt liv.

Som en urtidsödla ormar sig denna tall sakta smygande genom strandskogens vegetation.

Det tidiga dynlandskapet, nu 300 m från strandkanten.

En aggressiv 4-bening som skällde ut oss vid vår promenad,
för att vi vågade oss in på hans revir..

Pomperipossa vid Tönnersa Naturreservat.

Pickaboo !

Tror du denna tall har växt så här helt slumpmässigt ?

Som du ser är skogen hårt gallrad. Det skapar ljus och betingelser för annat liv.

Åh , detta blev ju  bara en parentes.

En varelse i form av en krokig tall med uppnäsa, som försöker verka imponerande…

Blev det inte lite tillkrånglat här ?

En ganska belåten man…som bär dragen av grodan Kermit från Mupparna…

Virvarr bland tallarna…ibland som det känns i våra  hjärnor,
då vi  är stressade och får för mycket perceptioner.

En knästående tall med armarna i vädret,  som säger,  att nu ger jag upp…

Tur jag inte fastnar i denna kniptångens käftar.

Har du någon gång känt,  att dina tankar vindlar fram i din hjärna,
som denna tallens grenar gör ?

När man avverkar i dag, sparas allt avverkat material för att användas som råvaror
för olika produkter
eller som förnybart biobränsle. Ingenting av våra avverkade
skogsprodukter stannar kvar i naturen.

Ingvar Nilsson i Brämhult skrev:

”Helt rätt att promenera i det ruggiga, gråa vädret.
För en gammal naturfotointresserad snubbe är ju färgerna
 kamera med – telefonen duger… Jag är ju uppvuxen med
svartvit fotografi och anser fortfarande, att som konstform är
svartvitt helt överlägset färgfoto. Färgfoto ger inte hjärnan
samma stimulans, som det med endast gråtoner ger, tycker jag.
Detta är givetvis ingen kritik mot färgfoto som sådant eller
dina fina foton Mats, men det är min känsla iallafall.

Vill man testa sitt färgsinne och hjärnans fantastiska fantasi,
skall man
måla tavlor – gärna med oljefärg som inte torkar
förrns man
tillsatt sikkativ – man målar tavlor med ett foto som förlaga.

Har man ett svartvitt foto eller ett färgfoto som förlaga, syns
resultatet på den färdiga tavlan. Jag deltog i en studicirkel i oljemålning
i många år och cirkelledaren,  som var en välutbildad konstnär,  kunde
snabbt se om en tavla var målad ”på plats”, efter svartvitt foto eller
efter färgfoto.

Jag måste nämna detta med hjärnans låsningar – jag har en mer än
halvfärdig tavla , men det är något som ”ser inte rätt ut”. En quickfix
(för att tala ren svenska) är att ställa sig med tavlan framför en en spegel
– spegelvänt blir felaktigheter på något märkligt sätt väldigt tydliga…

För någon vecka sedan skulle vårt ärorika Flygvapen flyga en

julgransformationsjulhälsningsuppvisningsroteflygning

över Borås kl 14.57. Vädret var minst sagt som en våt filt och sikten i
bästa fall 300 meter, men som de flesta vet,  så brukar det vara soligt
och fint,  om man kommer upp en bit…
14.55 var jag ute för att se,  om jag jag kunde se något mer än dimma.
Om inte annat,  borde ju det höras när 7 eller 9 jetplan töffar förbi på
några hundra meters höjd.
14.57 – bullret från motorvägen var besvärande och jag lyssnade och
lyssnade.
14.58 – i en lucka i motorvägstrafiken tyckte jag,  att jag kunde ana ett
svagt muller från något jetflyg – eller var det anspänningen som som

spelade mig ett spratt och jag hörde i syne (borde man kanske höra i höre ?)
15.02 bestämde jag mig för att gå in och ta en kopp kaffe för att skaka av mig rugget.

Nästa dag lusläste jag Borås Tidning men fann inte ett ord om
julgransformationsjulhälsningsuppvisningsroteflygningen.
Men nere på modellflygklubben i Kungsbacka hade någon sett flyghälsningen
från någon väl utvald plats en bit söderut…

Jo,  detta med fältpiplärkan, på modellflygfältet i södra Kungsbacka har
vi haft gulärlor förr, men det nu gångna året har jag bara sett en enda ensam
gulärla vid ett enda tillfälle. Det är antagligen många arter i vår fauna,  som
får stryka på foten, likaså har den bruna kärrhöken,  som häckar i närheten
inte setts med några unga avkommor detta år.

Däremot så har jag sett sidensvansarna hemma i grannens äppelträd vid
två tillfällen denna gråa förvinter. Det är säkert 10-15 år sedan jag såg dessa
pigga flygfän senast.

Bästa hälsningar och tack för fina trädkrumelurer – här i Boråstrakten finns
stora mossar med martallar,  som förvisso inte är vindpinade… //”

Ingvar

Kategorier
Okategoriserade

VÅR OCH ANDRAS HOBBY KOMMER ATT REVOLUTIONERAS

 

 

 

 

Sättet vi utövar vår hobby

kommer att genomgå

en total omvälvning.

 

 

 

 

De senaste  10 åren har inneburit omvälvande förändringar för
vår hobby modellflyg.

Jag vill säga,  allt började med ”HOT STUFF”, det första kommersiella
CA-limmet
på marknaden omkring 1975, för oss modellbyggare.

CA-lim gjorde det möjligt att bygga snabbt och starkt. Tänk bara på
CA:s förmåga att
tränga in i fogar och säkra den.

Framför allt snabbade det på bygget. Betänk så snabbt en konventionell
balsavinge
kan byggas i dag. Förr, då vi använde trälim, hur lång tid
tog det ?

Ingvar Nilsson skrev:

”På mitt första jobb 1972 hade vi en plåtdunk med gissningsvis 2 US Gallons
(10 liter) Eastman 910. Detta luktade inte alls så elakt som dagens CA-lim
och det bet på mindre än en sekund. Vi brukade ta en droppe på pekfingret
och snabbt trycka till med tummen. Hade man dålig koordination så limmade
fingrarna ihop sig. Limmet klarade sig i denna dunk i många år och såvitt
jag vet var det inte någon som välte ut den. Givetvis kunde man inte ha
någon kork så den var alltid öppen… viskositeten var ungefär som ZAP grön.
Användes av vår klichéavdelning att limma gummiklichéer mot plåt.

På den tiden var jag inte modellflygare – det kom långt senare…

Personligen tycker jag CA-lim är överreklamerat idag. Vill man bygga lätt
och vill ha fogar som hugger direkt går den gamla ”dubbellimningsmetoden”
fortfarande utmärkt bra. En välkänd modellflygare med många publicerade
mer eller mindre vackra modellflygplan samt författare till en modellflygbok
(nej det är inte Pär Lundqvist för han kan o vet) hade missuppfattat detta
med dubbellimning och menade att man skulle klafsa på ett extra lager vitlim
när det man limmade hade torkat… den korrekta dubbellimningen kan
praktiseras med cellulosalim (balsalim av klassisk sort t.ex. UHU Hart) som
man späder och lägger på med pensel på båda ytorna som skall limmas.
Det får torka helt. När det är dags att limma ihop kan man finjustera läget i
all oändlighet tills man har det perfekta läget – då tar man en droppe aceton
och droppar på. Rätt utför så hugger det torkade limmet direkt. Den som vill
läsa mer om hur man limmar lätt och starkt hänvisas till Don Ross –
en amerikansk friflygande skalamodellnörd som grundligt går igenom allt
man behöver veta om materialval, limning, klädsel (om man skall ha slips eller fluga) osv.

Det moderna CA-limmet avger aggressiva ångor som kan i dåligt ventilerade
ställen förstöra elektronik, likaså kan det bli vita slöjningar på klara
plastdetaljer typ cockpit på modellflygplan.

Ja WACO Hadrianen har nu fått en vinge klädd och målad och kroppen
behöver ha fästen för landställen…

Skall bli spännande att se om skalamodellen har lika bra glidtal som originalet – 1:13
, men skalan är 1:20, men vid skalning blir ju allting kvadratiskt eller ännu värre,
alltså 20 x 20 ger ju 400 gånger mindre bäryta, så jag skall kanske vara nöjd med
glidtalet 1: (13/400) — alltså 1:0,033. Den sjunker 1 meter efter att tillryggalagt
sträckan 33 millimeter! Med 50 meter startlina så blir det inga långa hämtningar här
– knappt 2 meter…”

Den andra revolutionen är elmotorn. Frekvensstyrda elmotorer med
hög effekt och
med förmåga att klara höga belastningar finns i dag
tillgängliga för i stort alla flyg
applikationer.

Tillsammans med en snabb utveckling av LiPo-ackar har detta
gjort att förbrännings
motorerna blir mer och mer undanträngda.

Hur tror du,  att LiPo-ackar ser ut om 10 år? Dubbel, tredubbel
kapacitet och samma
vikt som de vi använder idag ?

En egenskap som kommer att förbättras, är ackarnas förmåga
att ta åt sig laddning fort. Om fem år kanske det tar 2 minuter att
toppladda
en 5 A LiPo…

Andra kända fördelar med elen,  är att man kletar inte ner sig med
ricinolja, det dånar inte
och det är definitivt enklare att installera
än en förbränningsmotor. Vi stör inte människor eller djur.

En annan lite udda egenskap man kan dra fördel av,  är att du kan
stänga av motorn i luften
och starta den igen.

Jag tänker hur elsegel har underlättat för oss termikfreaks.
Förr var det
gummirep och linor. Gummirep och linor som gick
av i gräset och man
fick ett rapp på kinden av linan, då den
kom flygande. Höjden…tja fick
man 150 m,  var det perfekt.
Fick jag inte termik,  var det bara att knega iväg
efter lina och
skärm igen.

Ovanstående sätt att flyga krävde dessutom stora ytor.

I dag…slå till strömbrytaren, klättra till höjden du behöver, stäng av motorn
och flyg termik.

Nu kommer den tredje revolution och det är 3D printade modeller.
Tänk på,  vad det innebär…

En printer som klarar att få fram en modell kommer att ha ett
resonabelt pris om ett år eller två.

De kan redan nu köpas billigt i kinaland.

Vad tror du,  detta innebär för oss byggare och flygare ?
Vad tror du,  det innebär för
dagens modellplansproducenter ?
Se hur det har gått för de stora modellmotortillverkarna,
Enya
, Rossi osv.

Det blir samma sak till en del för producenterna. Framtiden
innebär att i stället för att köpa en byggsats,
så beställer du en datafil.
Stoppar in den i printern och trycker på ”GO”.

Det finns inga tekniska gränser,  för vad du kan printa. Det hänger på,
vad du matar in
för material. Materialet som användes att bygga upp
objektet utvecklas snabbt och vi kommer att kunna printa ut mycket
starka konstruktioner.

Tänk att printa ut en F3F modell…eller friflygare som vill ha en
perfekt utformad vinge
till sin A-2 modell ?

3D tekniken kommer att skaka om allt,  som har med konstruktioner
att göra
däribland vårt modellbyggande.

Här är en film om en P-38 Lightning, som är printad.

Modellen flög bra och var lätt.

Den hade flugit mycket bättre,  om piloten haft sidoroder aktiverat
och diffat skevroderna.

Då hade vi sluppit se stjärtpartiet hänga mot marken i orena svängar,
som ett resultat av skevroderbromsens verkan.

Men bortsett från skevroderbromsen kunde vi se,  att planet har
kapacitet.

Så detta är,  vad vi kan förvänta av den spännande  framtiden !

Kategorier
Flyghistoria

INTE BARA MODELLFLYGARE…

 

 

 

 

 

…stupar med sina idéer.

 

 

 

 

Människans längtan efter att erövra luften är stark.
I synnerhet under flygets pionjärtid, då hemmauppfinnarna
firade triumfer med sina makalöst innovativa konstruktioner.
Sen att de inte fungerade…det är en annan femma.

Det viktiga var att spänna bågen högt !

Därav följde naturligtvis misslyckanden. Det som skiljde
dessa luftens erövrare mot andra, det  var att de gav aldrig upp !

Kategorier
Teknik, allmän

DU KAN JU FUNDERA LITE ÖVER…

 

 

 

 

 

… hur denna maskin fungerar, som har 99 % verkningsgrad, 

enligt vad konstruktören hävdar.

 

 

 

En norrman har konstruerat en maskin med verkningsgrad högre än 99 %…
Låter fantastiskt, men tills motsatsen är bevisad, får vi tro konstruktören.

Framstående fysiker vilka har studerat maskinen, som enligt  konstruktören är en
”Evighetsmaskin”, Perpeetum Mobile, det vill säga en maskin som producerar
mer energi, än den konsumerar,  kan inte nöjaktigt förklara dess höga
verkningsgrad.

Människans dröm under flera hundra år, en maskin som inte kräver någon
energitillförsel.

Det närmaste vi kommit med en maskin som producerar energi ur exempelvis
vatten utan nedsmutsning, får väl var de korta miljondels sekunder då man
i enorma experimentella anläggningar lyckats genomföra fusion av atomer.

Kolla videon och försök förstå !

 

Kategorier
Flyghistoria

JAG VILL INTE UNDANHÅLLA ER DETTA…

 

 

 

 

…världen största segelmodell !

 

 

Modellen av en ETA = 17 m spännvidd !

Say no more !

För er som inomhusflyger…

Kategorier
Okategoriserade

MARIS TRANQUILLITATEM…

 

 

 

 

…kunde Laholmsbukten kallas i dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-_dsc8132

 

 

Ofta har jag beskrivit min strövtåg  mellan Lagaoset och
Tönnersa Strand på min blogg.

Det har inte varit så mycket flyg sista tiden, ty årstiden är sparsmakad
med tillfällen,  då man kan modellflyga. Men jag gör mitt bästa!

I dag är vädret vackert och då jag brukat förmiddagen för att promenera,
kommer jag att i eftermiddag, förhoppningsvis om jag hinner,  att ge mig
ut med min ”Sparky” för lite
flygning. Det kommer redogörelse och video
på mitt bildkonto, som ni
med behörighet att logga in kan se på.

Det var,  då jag kom till Lagans mynning helt vindstilla och  temperatur
10 grader. Härligt i November med dessa temperaturer.

Min promenad ner till Lagan från parkeringen bjuder på många motiv
och jag fångade några.
Dessutom mötte jag en av de trägna fiskarna på väg
hem efter ännu en dag
med fiske utan ett enda napp. Men han sa,  att
det är inte fångsten som är
viktig, det är att man har möjlighet att
komma ut och uppleva naturen
och bara märka känslan: 

Jag lever och har förmånen att uppleva allt omkring mig.

Precis min åsikt också. Kan jag inte flyga,  kan jag uppleva en natur,
som i dag var enastående. Som ni ser i rubriken på denna posten, har jag
döpt den till ”Lugnets  Hav”.

Laholmsbukten uppvisade inte en krusning.  Det enda som störde den
blanka ytan,  var där Lagan vällde ut i havet. Där bildades kort sjö med
stationära vågor, eftersom vattnet som rinner ut stöter på den uppgrundning
vid mynningen,  som skapats av Lagans förmåga att transportera sand och
deponera den vid mynningen.

För övrigt ingen rörelse på ytan.

Uppe i dynerna stod en samling militärer och hade någon form av
genomgång. Kändes märkligt att se militär personal här, med tanke på,
att vi nästan inte har något försvar mer…

Vid min promenad norrut observerade jag oljeklumpar i strandkanten.
Ska jag försöka härleda varifrån oljan kom, skulle jag chansa på,  att den
kom rullande på botten av Lagan. Eftersom Lagans vatten senaste tiden har
tagit nordlig kurs längs stranden,  är det naturligt att oljeklumparna hamnar
där. Oljan var bunden i sand och det var tjockolja. Klumparna hade formen,
som om de rullat längs botten av ån. Hoppas bara det inte kommer upp fler.

Ilandspolade maneter finner man hela året. Arten är öronmaneter och
i sällsynta fall blå brännmaneter och mera vanligt röda brännmaneter.
Att bränna sig ordentligt av en röd manet är otrevlig och förutom smärtan
kan det orsaka en allergisk reaktion, som kan behöva bekämpas med
kraftigt intag av steroider. (Kortison) Röda brännmaneter har längre
armar,  än man kan tro.

Som vanligt var strandkanten dekorerad av ilandflutna plastpåsar.
Plastpåsar i havet är vår tids gissel. Hur det ska lösas? Gör som i Kalifornien,

Förbjud plastkassar.

Jag trodde jag kanske skulle se en fiskgjuse, för det är ju ännu milt väder,
men det blev noll observationer. Endast patrullerande havstrutar och
vingelflygande kråkor.

Länsstyrelsen har avverkat mycket i den strandnära skogen, för att
återställa miljön, vilket kommer att gynna de djur,  som lever normalt
i en strandbiotop.

Det tycker jag är bra gjort, för att ha en länsstyrelse som är på hugget
med naturvård är viktigt. De som håller i detta hos myndigheten ska
vara människor som kan driva sina idéer och få de genomförda.
Det har vi nu.

Jag är övertygad om,  att besökande i området kommer att uppleva
ett väldigt lyft. Naturligtvis tog jag lite bilder och redovisar en del här.
Håller sig vädret i morgon,  ska jag dit med min modell.

Jag promenerade från Lagaoset norrut längs stranden till Tönnersa Strand.
Sedan upp till skogen och genom skogen tillbaka söderut till Lagaoset.

Cirka 8 km.

Så nu, häng med  en flanörs irrande vid Laholmsbukten !

24-_dsc8093

Man har gallrat kraftigt i den strandnära skogen.

28-_dsc8118

 Gallringen av tall och björk kommer att skapa en biotop av mångfald.03-_dsc8032

När man gallrar i dag, kör man inte som slåttermaskin över ytan.
Man sparar träd som är av betydelse för de som lever i miljön.

07-_dsc8038

Strandnära skog är utsatt för blåst och salt, vilket gör att träden inte växer som flaggstänger,
utan de försöker anpassa sig så gott de går. Därför ser det ut,  som de är drabbade av reumatism.

08-_dsc8042

Här säger tallen: Pardonnez mon pauvre apperence !
Allt i en djup bugning för besökanden.

32-_dsc8139

En tall som sticker upp en arm

09-_dsc8044

Stigen från parkeringen Lagaoset, som leder ner till Lagan.

10-_dsc8047

En varelse som ligger med nosen i vädret jämte stigen.

34-_dsc8149

Ännu en varelse som synes vara högfärdig…

33-_dsc8146

..fast denna strandvarelse verkar en aning mer timid…

35-_dsc8153

Framkomst till Lagan.

11-_dsc8053

Bäckens flöde har ökat något. Borde vid denna tiden på året vara 5 gånger mer vatten i bäcken.

12-_dsc8058

Detta är den mindre Sandhasaren, som med evolutionens hjälp har
fått sin nos så förstorad,att han har utvecklat stöd för den.

13-_dsc8061

Han,  som alltid hävdar ,  att han är den som bestämmer vid Lagaoset ,
var ganska lugn idag…

14-_dsc8065

..vilket berodde på att han hade fått ett barn…

37-_dsc8164

Där Lagan rinner ut bildades stående vågor, då Lagans vatten mötte uppgrundningen i havet.

16-_dsc8070

Rester av bordläggningen…

18-_dsc8077

Man pratar om Loch Ness-monstret…Då har ni inte sett Lagaos-monstret. Här är en nytagen bild

19-_dsc8078

Ett utomordentligt fint hang både för skärmflyg och för modellhangflyg.

21-_dsc8084

Som jag hävdat flera gånger, hanget är just å bra det kan bli, med de fysiska förutsättningarna som finnes.

22-_dsc8087

Kanten borta vid nedgången från parkeringen Tönnersa Strand.

42-_dsc8192

En…vad som kan vara illa medfaren blå brännmanet…men jag är osäker.

41-_dsc8188

Plastpåsarna är en  förbannelse för våra  stränder och  vår natur.
Hur lång tid tar det,  innan en påse är helt nedbruten ? Vi måste minska användningen av dessa
plastpåsar,
om inte ekosystemen ska skadas. Hur man löser det ? Enkelt. Lägg en avgift på varje
plastpåse med 3 kr, så
kommer garanterat användandet av plastpåsar att sjunka med 90 %.

I England har man lagt 75 öre i skatt på påsarna och det har minskat användandet med hälften.
I Kalifornien har man helt sonika förbjudet användandet av plastpåsar. Människorna märkte,
att
jorden gick inte under på grund av detta beslutet.

Vi har levt under flera hundra år,  då vi handlat utan plastpåsar. Skulle vi inte klara det i dag ?

40-_dsc8184

En vesen öronmanet, som ligger på stranden och väntar på sitt diskreta försvinnande.

39-_dsc8181

Då Lagan flyter ut i Laholmsbukten svänger den åt höger och lämnar det den fört med sig längs stranden

38-_dsc8173

Civilisationens avtryck i naturen. Tjockoljeklumpar i strandkanten.
Jag fann ett hundratal på 200 m strand. Kommer troligtvis via Lagan.
Blir uppenbarat till sommaren,  då de badande trampar i oljan…

36-_dsc8156

Lagans vågsystem i mynningen och bortom sträckande sjöfågel.

48-_dsc8242

Det finns inte många hinder på stranden som kan vara besvärligt vid landning med en modell.

46-_dsc8235

Här ser du hur ripströmmar formar stranden. Det är en varning för badande.

43-_dsc8193

Denna växtlighet talar om,  var dynkanten fanns innan stormen ”Gudrun”…

20-_dsc8082

Hangkanten norrut från Tönnersa Strand.

19-_dsc8078

Västlig vind och du har ett perfekt hang för din modell eller skärm.

58-_dsc8289

En tall som tyvärr har brutit nyckelbenet…

57-_dsc8285

Nyuppsatta bostadsrätter, som har haft besök av någon..som försökt
hacka upp ingångshålet.
Det kan man förhindra med en plåtskoning, eller
att
man nubbar dit  pappspik runt hålet. Man ska aldrig fästa någon ”sittpinne”
utanför ingångshålet. Det gynnar bara boplundrare av olika sorter.

56-_dsc8282

En gallring röjer de mest fantasirika former på träden.

51-_dsc8265

Björkskogen närmast dynerna har det inte lätt.
Dessa träden vet jag är
mer än 40 år gamla…

52-_dsc8266

En vacker skägglav…

53-_dsc8276

…som jag tycker sprider sig mer och mer mot förr…
Strukturen på växten tycker jag påminner om vissa cellstrukturer
vi förhoppningsvis har i våra hjärnor. Naturen vet vad som är bäst.

44-_dsc8218

Länsstyrelsen har satt upp en snygg sten, vilket bidrar till att höja statusen på området.

29-_dsc8126

När jag körde hem höll solen på att gå ner och sista bilden blir från Fladje Backe mot solen.

Kategorier
Okategoriserade

KOMMENTARER FRÅN INGVAR NILSSON OM…

 

 

 

 

…friflygning under vinter förhållanden.

 

06-102-_dsc3071

 

Jag fick en trevlig kommentar av Ingvar om flygningarna i Gendalen,
som förtjänar en plats 
på min blogg.

Här kommer den:

Hej!
Det är Lars Larsson som tagit bilderna. Min modell heter SKYLADY II.
Avsikten med träffen var att trimflyga segelmodeller. Hade även med
2 st gummi P30 att trimma efter reparationer, men jag trassalade in mig
i de alldeles för långa staglinorna till stogen (Stoge = en ställning som
håller en gummimotormodell så att man utan medhjälpare kan veva in
önskat antal varv i motorn) och markfästet bestående av en gammal
skruvmejsel med avsvarvat skaft blev väldigt sprött i kylan och gick av.
Henrik hade kommit ända bortifrån Karlstad för detta.

Gendalen – eller väderkvarnarnas dal – har en hel del möjliga naturupplevelser
. Det är gott om rådjur här, om du ser ett rådjur som är litet mörkare och ett rätt
mysko horn – då är det dovhjort du ser. Det lär vara rymlingar från ett hjorthägn
i Koberg. Just denna vackra lördag kom först en grann råbock skuttande och
några sekunder senare så kommer dovhjortar, en bock vad jag kunde se och tre
utan horn.

Lasse blir väldigt glad när intresset är så stort. Just den torra luften när det
är en aning minusgrader efter en kall och stjärnklar natt ger extra fördelar
för trimflyg. Luften är stilla och trevlig. Finnarna brukar alltid säga att vintern
är bästa tiden på året – då kan man trimflyga…
Litet snö på marken minskar skaderisken om man landar på s.k. stubbåker.

Lektion 1 i trimflygning på vintern: Blås inte bort snön! Den skall borstas
bort med en pensel. Jag blåste givetvis bort snön från timern varvid Lasse kastade
sig fram och vred upp den med orden ”Blås ALDRIG. Nu har du blåst in
fuktig utandningsluft i den kalla timern som är av metall och då blir det is i den
direkt. Snö skall man borsta bort.”

Ja så försvann vintern i ett nafs… om det blir en riktig vinter så kan vi flyga
på Hullsjön som ligger sydost om Trollhättan. Hullsjön har stora vassruggar
längs sidorna och är ett naturreservat. Längs den västra stranden finns en
grävd kanal som man kan läsa mer om på fornsök, Riksantikvarieämbetets
förnämliga kartverk med mycket hög detaljåtergivning. Den är bara någr
a meter djup sägs det och fryser ganska snabbt.

Att flyga över sjöis är litet speciellt, finns det ingen snö är det halt som en
skridskobana, är det nysnö så kan modellerna gömma sig under snötäcket.
Det lär även förekomma en sorts termik. Att veva upp en gummimotor på
sjöis kräver isskruvar, sådana som man har när man klättrar på stora istappar.
Segelmodeller är väldigt tacksamt på sjöis eftersom bortsett från halka är
väldigt lättsprunget och inget man kan springa på om man springer baklänges
med ögonen fixerade på modellen 50 eller 100 meter beroende på klass.

             Bästa hälsn. Ingvar

1-fullskarmsinfangning-2016-11-22-102723Gendalen utanför Sollebrunn

Kategorier
Okategoriserade

DUELLEN

 

…eller varför får man tandvärk bara på en fredagskväll…

 

 

 

 

1-teeth

På bilden okänd stackare med tandvärk…

 

 

 

 

Har ni tänkt på,  att tvekampen mot en värkande tand är som ett fältslag med motanfall,
tillbakaryckningar och insättande av olika vapen ?

Jag hade haft lite ilningar i en kindtand, som var försedd med en porslinskrona, under
tio dagars tid.

Inga problem tänkte jag, jag ringer min tandläkare på måndag, så får han fixa den.
Men kl 1630 förr  fredag eftermiddagen  efter vår middag slog blixten ner.
En tandvärk knöt sitt ovillkorliga,  knakande järnband om min högra käkhalva. Det gjorde
kvalificerat ont, både i över- som i underkäken.

Jag har lyckligtvis bara haft tandvärk en gång i mitt liv och det var 25 år sen,
så det är kanske läge att betala den upplupna
traumaräkningen för tänderna nu…
Om jag ska försöka bedöma smärtan på en 10-gradig skala var det 9.5,  för  10 kan
man aldrig få,  det är reserverat för  världsmästaren i tandvärk.

Det fanns ingen pardon denna fredagskväll Vad gör jag för att lindra spänningen av
järnbandet ? Tja en fredag..optionerna är inte många, utan man får taga vad man haver.
Jag hade Treo och starkare värkpiller, som jag använder för min förstörda rygg.

Kapitulera och låtsas jag ligger på en badstrand och läser en bra bok….nä,
det vore en omöjlighet.

Naturligtvis tog jag två Treo och satte mig en fåtölj i en yogaliknande ställning i hoppet
att smärtan skulle sjunka ner till en  nivå, som jag kunde stå ut med. Bara jag
hörde ljudet av klicket i mina fjärrstyrda strömbrytare,  var det som att få en 8 tums  spik
nerkörd i en av rotkanalerna.

Om man inte blir hjälpt, vad gör man ? Ingen jourtandläkare förrän på lördag.
Åka till akuten lasarettet ? Då sitter det säkert 50 man i kö före mig, så det är bara att
glömma.

Treo hjälpte inte det minsta , mer än att det började att  susa i päran. Alltså tog jag
till mitt tyngsta artilleriet som var tillgängligt
och intog dubbel dos ,vilket är halva
maxdosen för en dag.

Gode Gud tänkte jag, dämpa min värk och jag lovar bli en snäll människa !!.
Efter 40 minuter märkte jag, att jag somnat
till i min goa fåtölj. Klockan hade blivit 1930.

Kan jag somna i en fåtölj, kan jag somna  i min säng, men lägga sig 1930….inga problem,
fråga mig. Jag lyckades inta en
kroppställning värdig en kinesisk gymnast där
smärtan inte kändes som något
terminalt läge…

Sov till morgonen och 0800 satt jag hos tandläkaren i stolen med härligt pulserande värk.
Röntgades fram och baklänges och för en gångs skull önskade jag, det fanns ett fel att finna…
men ack nej, det syntes inget på bilderna och det kändes inget, då den gode tandläkaren
knackade på mina tänder.

Det är ju så, att man kan ju inte på måfå börja borra i käften bland kronorna, utan man
måste ha ett hyfsat begrepp, om var den onde sitter i gapet på mig.

Eter ytterligare 3 dagas pulserande värk, som höll på att driva mig till ättestupan, visste jag
vem i käken uschlingen var. Jag kom på det,  då jag promenerade vid Lagaoset då
jag andades in kraftigt efter en klättring i dynerna. Ja du vet latent tandvärk och
iskall luft rakt på en värkande tand…..resultatet är omedelbart och tveklöst.
Djävulsk värk och återigen kändes det,  som ett spännband satt runt käken på mig.

Nytt telefonsamtal till tandläkaren, som tursamt nog hade en tid ledig på eftermiddagen.
Jag sa till min tandläkare, att jag kan komma klockan 0300 på natten om det är så.
Ny röntgen, men inget, noll, nada.
Beslutet blev att borra upp kronan för att komma åt att rensa rötterna, eller som det
heter en rotbehandling. Nu är det så,  att att en porslinskrona får stadga
av rostfritt längst in, så det skulle han också ta sig igenom. Det var inga problem,
även om det gnistrade runt borret, som om jag satt med ett tomtebloss i gapet…

Ja sen blev det det vanliga köret med nålar och filar i rotkanalerna och avslutades med
med en rejäl borrning ner i rotkanalen för att att den skulle bli glatt och fint, som
tandläkaren sa. Eftersom jag var bedövad, kände jag inte ett skvatt och jag var i sjunde
himlen nu utan smärta.
Jag fick en ny tid den 20 december och…..en liten diskret påminnelse av min tanddoktor att:
”Det kan bli lite värk, då bedövningen släpper”…Jag  tänkte inte så mycket på det utan tog mig hem.

Klockan 1630 släppte bedövningen och smärtans dammluckor öppnades på fullständigt
vid gavel igen. Det gjorde lika ont som under första dagen med 9.5 smärtnivån.

Nu låg den på 9.75.

Men jag visste,  den skulle avta inom 3-4 timmar, då tandläkaren lagt jod och kalk i
rotspetsarna för att sjå ihjäl , vad som kan finnas levande där  , men som inte ska vara där.
Men inte tänkte jag sitta och lida i 4 timmar,  vis som jag blivit  av en synnerligen smärtfylld
genomliden värkattack.

Nä, jag tog ett par  starka värktabletter vilket är 1/3 dagsdos, satte mig ner i fåtöljen och
kontemplerade inväntande smärtornas förlösning.
Som smög på mig omärklig, ty jag  somnade den bedövades sömn. Visst jag stapplade
i säng kl 2000, somnade omedelbart och vaknade 0800 nästa dag utan någon värk nästan.

Så hans behandling av denna stygga tand hade lyckats och jag kunde åter leva ett normalt liv.
Jag tycker synd om alla , som är drabbade av tandvärk.. För man kan ju inte åtgärda
något själv i stort sett.

Inte tar man fram en polygriptång och drar ut själv…men jag tror det finns människor av
rätta virket som gör det själv, då man nått en lämplig desperationsnivå… !

 

Och du, gå till tandläkaren i god tid. För som det heter i visan:

”Det blir alltid värre fram mot natten”…

Nu har ju inte sista veckan bara varit bedrövlighet och onda tänder.

Nej, jag var inne och opererade in en ny lins i mitt högra öga.
Som jag skrev ,
upplever jag förbättringen som helt makalös. Det är nu 5 dagar
sen och jag ser med 
den fixade linsen oerhört bra och skarpt. Nu vänta jag
på vänstra ögats renovering den 29 dennes.

Sen säger jag bara: ”look on the bright side of life and keep a smile on your face” !

Kategorier
Okategoriserade

NU ÄR DET DEN TIDEN PÅ ÅRET, DÅ MAN…

 

 

 

 

 

…i sann nostalgisk anda ser tillbaka

  på årens sommaruppleveser.

 

 

 

 

 

 

14-aug-15-2010-11-55-amcanon-canon-powershot-s502592x1944103445

 

 

 

 

Här kommer bilder utan kommentarer.

 

 

 

31-aug-15-2010-12-25-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000

 

32-aug-15-2010-12-26-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195772

 

33-aug-15-2010-12-26-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195774

 

34-aug-15-2010-12-40-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103528

 

35-aug-15-2010-12-58-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

36-aug-15-2010-01-06-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195811

 

37-aug-15-2010-01-08-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195814

 

38-aug-15-2010-01-13-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195823

 

01-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000103390

 

02-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

03-aug-15-2010-11-21-amcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000

 

 

 

04-aug-15-2010-11-23-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195650

 

05-aug-15-2010-11-26-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195659

 

06-aug-15-2010-11-26-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195660

 

07-aug-15-2010-11-29-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195668

 

08-aug-15-2010-11-32-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195670

 

09-aug-15-2010-11-33-amcanon-canon-powershot-s502592x1944103415

 

10-aug-15-2010-11-40-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195680

 

11-aug-15-2010-11-50-amcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

12-aug-15-2010-11-51-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195692

 

13-aug-15-2010-11-53-amcanon-canon-powershot-s502592x1944195700

 

 

 

15-aug-15-2010-12-00-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195711

 

16-aug-15-2010-12-02-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103458

 

17-aug-15-2010-12-02-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195717

 

18-aug-15-2010-12-06-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195723

 

19-aug-15-2010-12-07-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195726

 

20-aug-15-2010-12-07-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000195730

 

21-aug-15-2010-12-11-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103480

 

22-aug-15-2010-12-11-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944

 

23-aug-15-2010-12-14-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195742

 

24-aug-15-2010-12-15-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195744

 

25-aug-15-2010-12-15-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195745

 

26-aug-15-2010-12-16-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944103490

 

27-aug-15-2010-12-21-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x3000195758

 

28-aug-15-2010-12-21-pmcanon-canon-digital-ixus-100-is4000x300015997

 

29-aug-15-2010-12-22-pmcanon-canon-powershot-s502592x1944195764

 

Hej så länge !

Kategorier
Naturbilder

I VÄNTAN PÅ HANGVÄDER

 

 

 

 

 

07-_dsc7435

Havet andades långsamt och eftertänksamt i dag.

 

Som modellflygare förlorar jag aldrig hoppet…

 

 

…om en fin  dag på Hovs Hallar, Tönnersa Strand eller något annat fint hang.
Platser där jag kan flyga med mina modeller och uppleva miraklet: flygning..

Ibland är ju vädret emot oss aktiva flygare och jag kan inte påverka det.
Jag är inte den,  som drar mig för att åka ut,  även om förhållandena inte är
idealiska. Vinden får vara lite sned eller svag,  det brukar gå bra ändå, om
inställningen
och attityden är den rätta  att få till det med flygningen.

Just i dag måndag,  ser  det dystert grått och blött ut. Vinden är  ca 6 m/sek syd
med småregn,  som har varat hela dagen.

Dessutom har jag varit och opererat in en ny lins i mitt ena öga, då jag
drabbats av grå starr. Äntligen operation. Till er som tillhör det äldre släktet,
vilket jag
gör, är det en stor förbättring i livskvaliteten,   att få  nya  linser
inmonterad i ögonen.

Jag träffade en jämnårig man i väntrummet, med  samma symptom som jag
utan att han visste om det tidigare.  Han hade gått igenom exakt samma
erfarenheter som jag gjort med svårt att fokusera, bytt glasögon ett par gånger sista 2 åren

utan att det hjälpt.

Operationen tar 10 minuter och är helt odramatisk.

Direkt efter operationen märkte jag skillnaden. Nu,  4 timmar senare,  är det mycket
bättre. Synfältet är ljusare och jag ser skarpt på långt håll, då operatören satte in
en lins,  som korrigerade mitt synfel. Om 14 dagar får jag den andra operationen
och då kommer jag förhoppningsvis att se som en hök.

Så du som är i stadgad ålder, kolla så du inte har fått grå starr, när du gör rutinbesök
hos din optiker.
Ögonläkaren brukar kunna skriva en remiss till en ögonmottagning.
Länssjukhuset i Halland hade 18 månaders väntetid, så jag gjorde det privat.

Ok,  nog om sjukdom, men jag skriver detta som information, för er som kanske
har fått svårigheter att se era modeller och då det inte blir bättre efter glasögonbyte.

En annan händelse, som på ett sätt har gjort livet lättare, är att jag installerat
Skype i mina datorer.
Eftersom det brukar bli långa telefonsamtal med mina flygbekanta,  tenderade
mina mobiltelefonräkningar att rusa i höjden.

Jag installerade Skype och fann det funkade superbt. Köpte en mikrofon
Biltema
och stoppade i datorn .
Den kostade 25 kr. Sen var det bara att prata på,  efter att jag installerat
programmet.

Bra ljudkvalitet åt båda hållen och mycket mindre mobilräkningar.
Skype ligger med i din Win 10 installation

Nå, kan jag inte flyga,  kan jag röra mig i naturen. Märkligt,  att jag drar mig
oftast till vissa
favoritplatser. Som till Lagaoset vid Laholmsbukten med sin
stillhet och fria horisont, till en stor mosse 20 km från Halmstad österut och
sin tystnad och djurliv eller
till ett stort stenbrott med sina brutala
stenformationer och till markerna runt släktgården vid Fylleån med sin vackra
och lite vilda natur.

Det blev till flanörbilder och jag finner det belönande att hitta motiv, som inte
föreställer, det man tror…Allt för att få igång fantasin i hjärnan hos mig och
hos betraktaren.

Översta bilden är från Lagaoset och med den vill jag visa den stillhet du kan
uppleva
vid ett normalt sett böljande hav. Du ser det är lågvatten beroende
på ett högtryck,
som pressar ner vattenytan och en envis frånlandsvind från
öster, vilken för ut vatten
från kusten och sänker ytan.

Vi har en stor förväntad  bild av månen nu på natthimlen. I tidningar hittar
du drösvis av photoshoppade bilder
på vår måne. Eller på svenska fuskbilder.

Olyckligtvis var månen hos oss dold av moln, så jag tog ingen bild.
Förra gången då kvällstabloiderna skrev kilometervis om  den ”Röda Månen”,
var jag ute och plåtade.

Hur mina bilder blev ? Inte lika bra som i tidningarna, men jag avskyr
bildmanipulering.

Under mina resor runt internet hittar jag ibland saker,  jag vill ta med och
visa andra.

Häromdagen fann jag en amerikansk gitarrist, som är något enastående.

Han heter Quinn Sullivan och videon jag bäddar in,  visar han spelande med
den amerikanska
gitarr- och blueslegend Buddy  Guy. Tänk på,  att grabben är
8 år gammal.  där han spelar på videon.  Buddy Guy är på videon 73 år.

Har ni inget att göra så se ett par videos med Quinn spelande vid olika ålder
och hör honom utvecklas. Du kommer att bli imponerad. Dels av hans virtuositet
och hans känsla att spela blues.

Nu kommer snart våren till dig , för om 6 veckor så vänder ljuset tillbaka !

01-_dsc7172

Vildnyponen hänger kvar och ropar för att säkra släktets
fortbestånd till runtflygande fåglar: ”Snälla, ät upp mig”!

02-_dsc7186

Har du tänkt på,  var du alltid finner  dynamik ?
Rätt, det är skyn ovan dig. Som vid Hovs Hallar.

03-_dsc7283

Fylleån och en av dess forsar, där förhoppningsvis mycket lax går upp för att leka i biflödena.
När jag var liten och bodde hos mina morföräldrar,  badade vi ständigt i forsen under sommartid.

04-_dsc7382

En ensam optimist fiskande flatfisk vid Lagaoset. Förr ett ”säkert” fiskställe för flatfisk under hösten.
Han hade inte haft ett napp,  men han spejade idogt på den minsta rörelse av spötoppen,  vilket kunde
indikera ett napp. Hoppet och tron överger aldrig den hängivne sportfiskaren.

05-_dsc7389

Södra stranden av Lagans mynning. Du ser att ytan är som smält bly. Längre ut i mynningen
syntes en knubbsäl, som med regelbundna mellanrum sakta lät sin
nos klyva vattenytan för att
spana runt och andas.
En säl som går upp till ytan försiktigt,  liknar en en stående stockända eller en tom
pilsnerflaska.  Sälens huvud
klyver ytan försiktigt och sjunker sen ljudlöst tillbaka
för att återgå till sitt fiskjagande. På sandrevlarna i mynningen av Lagan stod  den
vanliga kolonin av Kormoraner på ca 400 individer och höll upp sina vingar till
tork mellan fiskafängena.

06-_dsc7396

Det är en lisa för själen att få flanera här.

08-_dsc7456

Jag finner olika föremål på stranden. Ofta rester efter alträd,  eftersom alen växer vid vattendrag
och förs till havet med ån.
Efter  en lång resa i vatten antar rötterna av alen märkliga och fantasiinspirerande
former.
När jag såg detta på bilden,  såg jag efter en stund,  vad det var. Så här vindlade mina tankar iväg.
Det ser ut som en hund, 
som ligger på magen med framsträckta ben. Den har ett väldigt gap, som den
i sin iver att sluka sitt bytesdjur har
förvridit för att kunna konsumera det…ja, det var min fantasi
….förresten det ser ut som någon sorts mops.

09-_dsc7461

Någon har slängt sin aftonklänning i strandkanten. Försedd med vita volanger.

10-_dsc5931

Kvinna stående på huvudet

Vid mitt  flanerande vid en stentäkt såg jag en lättklädd kvinna, ivrigt sysselsatt med sitt
solenna 
gymnastiserande   och som avslutade sin träning med att stå på huvudet en längre
stund på en gammal stubbe.
Tur hon inte märkte fotografen !

Japp det var denna lilla bloggutfyllnaden…för det var det i brist på flyg.