Kategorier
Naturbilder

GRÖNT OCH EN FRI HORISONT

 

 

 

Försommarströvtåg

 

 

 

Vi har upplevt några härliga försommardagar vid kusten.

Solsken och  ca 20 grader varmt. Tyvärr, om man är modellflygare,  lite för stark vind från sydost.

Om vinden är ett hinder för mitt modellflygande, hindrar den mig  inte från den  dagliga promenaden längs strand och strandskog.

Är jag ute och strövar,  brukar alltid något nytt och spännande inträffa, som ger en god upplevelse .

Det är ju de positiva upplevelserna, som ger mening åt våra liv.

Vid Lagans utlopp i Laholmsbukten, Lagaoset, där stod en ensam fiskare , vars hopp om fångst hägrade i fjärran.

För övrigt var den långa stranden helt tom på mänskligt liv.

Som alltid hade jag med en kamera och då jag närde hopp om att kunna föreviga lite fåglar,  hade jag ett 300 mm zoomobjektiv apterat. Vilket naturligtvis inskränkte kamerans förmåga att ta bra närbilder.

Eftersom det var mycket varmt, vilket märktes  då jag satt och filosoferade vid havet, väcktes en tanke…Tänk om man skulle ta ett dopp…Tanken omsattes i handling så tillsvida,  att jag kunde väl blöta fötterna…

Till min förvåning var vattnet i den lilla nipan varmt.

Så av med kläder och en försiktig doppning. Jag överlevde och kände mig som en badpionjär…

Vägen genom den frodiga strandskogen var en orgie i grönt. Alar, björkar och bokar var utslagna och höljde vägen med försommargrönt. Härligt. Man blir lätt i sinnet, då man upplever denna grönskan.

Efter 7 km promenad åter till bilen, som var 40 grader varm och resa till hemmet vederbörligen vederkvickad till kropp och själ.

Här kommer några ögonblick från torsdagen.

 

 

En sothöna paddlar energiskt på i typisk stil.

De största matoppertunisterna; fiskmås, gråtrut och storskarv.

En strandskata ruvar sina ägg i gruset på en nyss anlagd yta.

Rapsen breder ut sin citronfärg och i horisonten Kyrktornet i Eldsberga.

Ett ensamt (O)djur på stranden

Inte speciellt mycket badgäster på stranden.

Japp, här doppade jag mig !

Vi som är kustbor, vi har till vår lycka en obruten fri havshorisont.

Ett förebud om sommar är blommande Cumulusmoln i skyn.

Djuret med strandens minsta hjärna i förhållande till sin ganska voluminösa kropp. Därmed inte sagt att han inte är intelligent…

Tjänis, jag är en fransk bulldog.

Hur klarar sig dessa örterna i den torra miljön ?

De ger aldrig upp.

Detta är en av mina favoritörter.

Den smartaste skylten Länsstyrelsen satt upp,  för att stävja gratiscamping med husbilar.

En liten snok med sina typiska gula märken bakom huvudet. Ofarlig orm men dess population är inte stor,
så vi ska vara rädd om den.

Jag trodde först den överkörd, men den rörde på sig…

Känn dig överväldigad av det gröna och gläds !

Barsk miljö formar växtligheten.

Detta motivet, en fågel, tröttnar jag aldrig på.

Hej då !

Kategorier
Naturbilder

EN DAG, VILKEN SOM HELST…

 

 

 

 

 

…i mitt liv.

 

 

 

 

 

 

 
En promenad längs stranden…
tar jag , om det inte ösregnar eller blåser storm.

Blåser det storm, vilket betyder mer än 24.5 m/sek
medelvind, då besöker jag med glädje stranden
dagen efter.
 
Allt för att kunna registrera eventuella omvälvande
förändringar i naturen som ett resultat av de aldrig
tröttnande vågorna eller vinden.
 
I dag hade det skett, att gamla träd som kämpat med
vinden i många år, de hade fått ge sig och fått lägga sig
uppgivet på rygg.
 
Vädret var nästan lite vårlikt, då jag gick inne i
strandskogens skydd och lä. Det luktade lite vår också,
talldoft och lukten av blöt skogsmark.

En föraning om den vår som kommer
 
På stranden observerade jag några sillgrisslor,
som vilade sig. Troligtvis var de utmattade, efter den
hårda vinden som varat i ett par dagar.
Sillgrissla är en vanlig fågel och kan normalt ses i flockar
en bit ut från stranden, 3-400 meter,  där de håller till
under sina matsök.
 
En person släppte lös sin hund på stranden, trots skyltarna
vid parkeringen påminner om,  att det är naturskyddsområde,
vilket  betyder, att hundar ska hållas kopplade.
 
Hunden gav sig på en utmattad sillgrissla i strandkanten,
som vilade sig och som jag kunde konstatera försvarade
sig väl.
Hoppas hunden eller ägaren fick ett tjyvnyp av näbben !
 
Men trots allt, jag hade en lyckad dag och min telefon sade
jag promenerat 6.8 km.
Som du märker i mina skildringar från mina strövtåg,
det händer alltid något oväntat…Inte alltid dramatiskt som idag,
men jag får uppleva något oplanerat.
Därför tycker jag om stranden.
 
                           Häng med…

Kategorier
Naturbilder

FÖLJ MIG FRAMÅT VÄGEN…

 

 

 

 

 

För det blev strövande i stället för hangflyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förresten,  vet du,  att ordet ”Rover”, som bilmärket,
betyder ”Strövare” på engelska…

Strövare, det är,  vad jag är.

Eftersom jag var vid stranden,  tog jag en promenad
till mynningen av Genevadsån och tillbaka, vilket
är 8.7 km enligt min GPS.

Tur man är ung och vital…?

Vackert i naturen nu då den väntar på att dra igång
växtligheten.

Hela promenaden i skogen var jag beledsagad av
vanvettigt spelande bofinkar,  som exekverade hela
sin vackra sångmelodi.

 

Det du…det är annat än det som kallas ”Melodifestival”
på svensk public service tv !

Lite ögonblick fångade med min kamera blev det.

Jag tröttnar aldrig att promenera i naturvårdsområdet.

Alltid något nytt händer under promenaden.

Det gör det aldrig,  då man ligger i dvala framför en tv.

 

 

 

Ser du skillnaden på vattnets färg?
Det är Laganvatten, respektive Kattegattvatten.

Reveln som var försvunnen dagen förut…
Nu byggs den åter upp.

Som sagt…den fria horisonten utan granar.

Tja, vad säger du om bilden ?
Jag vågar inte säga nåt…

Under mina strövtåg längs stranden har jag märkt svenskens önskan
att bygga monument av olika slag.
Här är ett med en vakare som centralelement.
Fast bilden ser av någon anledning
ut som ett gulnat vykort från 1963…

Den tönnerska trämarulken låg och rullade med sina stora ögonvitor…

Glädjeupplevelse under den lång promenaden på grusvägen…
en citronfjäril som flög sin osannolika aerobatik i luften
ungefär som ett torrt löv,  vilket far omkring i virvlarna,
då vinden blåser runt en husknut.

…och strandpiparen sprang på sina pinniga ben framför mig och åt
vad han fann.
Klart fågeln är hungrig efter en lång flyttning.

En hydrofoil av kevlar och kolfiber. Kostar nog en 1000-lapp.
Trodde först en hangflygare glömt sin flygande vinge…

Kategorier
Naturbilder

VAD GÖRA, OM DET INTE ÄR MODELLFLYGVÄDER ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan ta en promenad vid stranden.

 

 

 

 

 

 

 

Har jag inget särskilt för mig går jag min dagliga promenad
vid stranden på 8 km.

Som jag skrivit åtskilliga gånger är detta ett sätt att bli av
med stress och ladda själens batterier.

Jag blir en ny människa efter ett strövtåg längs Laholmsbuktens
strand.

Jag vet vad jag förväntar mig, men alltid blir jag överraskad av
något nytt som dyker upp.

Framför allt träffar jag trevliga människor där, som gör samma
sak som jag, njuter naturen.

Och det som för mig är viktigt,är att jag kan se den fria havshorisonten
vilket ger flykt åt mina tankar.

Väderläget i dag var gråmulet och temperaturen, då jag gick ur bilen,
var -4 C. I sanden såg jag stråk av rimfrost, då jag gick mot stranden.
Dock slog temperaturen snabbt om till +4C.

Min promenad började vid Lagaoset längs stranden norrut till
Genevadsån, sedan längs skogsvägen tillbaka till Lagasoet.

Det blir 8-10 km och rundan tar ca 2,5 timma.

Inga speciella fåglar såg vare sig jag eller en ornitolog som satt
på en av de högsta dynerna och spanade ut över havet.

Under min promenad tog jag lite bilder, mer eller mindre fantasifulla,
som visar ögonblicken från min odyssé.

Häng med om du vill…

 

 

 

Florsocker…

Min fria horisont…

En raritet…en unge av den Laholmska saltvattenkrokodilen låg i solen.

Damen utan överkropp eller ?

Bara jag och en stolpe med pekfinger på stranden.

En trähydra

Detta är troligtvis ett förträat exemplar av en unge
till den halländska skogsmammuten som spolats i land…

Hanget vid Tönnersa Strand har aldrig varit så högt som nu. 

Dit ska du gå !

  Sen satte han nosen i vädret och teg…

Laholmsbukten 5. Januari 2020

Storskarvarna kom i bombplansformation

Höger sida naturen betad av får, vänster om vägen obetat…

Ståndaktiga tennsoldaterna…

 

Kategorier
Okategoriserade

DET GÄLLER ATT HÅLLA SPÄNNINGEN VID LIV…

 

 

 

 

…om man ska kunna flyga med en elkärra.

 

 

 

 

 

 

Tisdagen var den perfekta modellflygdagen med noll vind och
ca -3 grader.
Solen sken från klar sky, så det kunde inte bli bättre för oss
aktiva modellflygare.

Min avsikt var att åka ner till havet och dokumentera förändringar
i naturreservatet Tönnersa .

Länsstyrelsen har restaurerat och håller fortfarande på att
restaurera marken så den får bättre betingelser för de där
levande djuren. Mycket skog är nedtaget och man har bana
t av grässvål och toppskikt på marken, så att sanden
kommer i dagen igen.

Detta gynnar framför allt fältpiplärkan, som häckar i sanden.
Förra året såg jag inte en enda fältpiplärka här. Hoppas den
återvänder nu.

Detta naturvårdsområde är väl värt ett besök . Det ligger
lätt åtkomligt och ger fina naturupplevelser. Inte minst en
promenad längs havet är berikande både för kropp och själ.
Njut där av det få har…en fri horisont.

Alltså jag begav mig dit med min trogna Sparky, nu försedd
med en annan LiPo-acke, för att jag garanterat skulle kunna
flyga. Jag hade testat motorn hemma och jag testade motorn
innan jag gick ner till stranden och den gick perfekt
.
Sparkyn ställdes upp på den jämna stranden och GoPron tickade
sina 2 bilder i sekunden.

Allt borde bli perfekt…trodde jag.
Efter pådrag slog motorn av efter 3 sekunder…

Klart jag undrade varför. Prövade flera gånger med samma resultat.
Kanske det gått troll i modellen ?

Min modell fick stå på stranden och tjura och jag tog lite bilder i stället
och lugnade mina franska nerver.

En man med sin hund kom och pratade och den glada hunden
fick mig genast på bättre humör. En liten glad Jack Russelltik
13 månader gammal som var döpt till ”Casino”.

Lata om att besitta energi och livsglädje. Det fanns i överflöd
hos den lilla damen. Människans bäste vän…det måste vara
en hund.

För egen del var det bara att montera isär, packa in och
förbereda hemfärden.
Där jag testade acken. Jo den var kass. Spänningen sjönk nästan
omedelbart vid belastning.
Nu tog jag fram en ny Kokam-acke och monterade. Testet utföll
bra utan tendens till avstängning.
Motorn drog som aldrig förr.

Så idag ska jag försöka igen.
Men så är modellflyg,  vågar man inte misslyckas kan man heller aldrig
lyckas.

Vädret i dag vid västkusten är om möjligt nu kl 0800 om möjligt
ännu bättre än i går.

Rapport kommer om mitt stundande flygäventyr.

Här lite ögonblick på det som inte blev så mycket flyg, men ett
roligt möte med Casino och dess ägare vid Tönnersa Strand.

 

Monterat och klart…trodde jag.

Jaha, nu är det bara att dra på…

…men det blev endast 3 sekunder. Trots de härliga omständigheterna.

En liten del av det 20 km långa hanget.
Här är det 5 m högt. Längre norrut är
det 5-10 m högt. Mycket fint att flyga
antingen modell eller skärm här.

Casino med sin boll.

Kolla blicken på husse !

Energi…bara förnamnet !

Ett glädjeskutt av en Jack Russell…

…och en tvärnit för att plocka upp apporten.

Stolt liten dam.

Husse med sin Jack Russell.

Hej, jag heter Casino ! Vad heter du ?

Start- och landningsbanan vid Tönnersa Strand.