Kategorier
Okategoriserade

ATT HA EN STRAND FÖR SIG SJÄLV…

 

 

…kan ju vara en fördel om…

 

 

 

…man inte vill trängas. Denna stranden söder om Halmstad, 25  km lång,  är inte speciellt frekventerad, troligtvis för att badturister inte känner till den.

Detta var tredje dagen i rad jag var där och badade. Jo, det var varmt i vattnet, om man inte gick för långt ut, för då drog  det kallt om benen.

Jag är försiktig med solandet och har med solskydd,  som gör god nytta och som skyddar mot den envisa sydostliga vinden.

Då jag är på stranden,  lägger jag märke till ett och annat.

Till exempel att hundägare skiter i förbudet att ha hundar okopplade i naurvårdsområdet Tönnersa.
Det står på informationstavlor på alla parkeringar,  att hundar ska hållas i koppel i området. Speciellt nu, då det är full häckningssäsong i fågelvärlden.

Men delar av hundägarna anser sig stå över lagen och låter sina hundar springa lösa. Detta agerande och brist på moral, riskerar att svärta ner alla hundägare.

I torsdags lade jag märke till att flygvapnet övade flitigt över Kattegatt och Gripens efterbrännkammare mullrade över havet.

Det verkar,  som vårt flygvapen har blivit aktivare på senare tid.

Kanske kan behövas med tanke på tsar putin. Jo, jag skrev hans namn med liten bokstav med avsikt.

Men en härlig dag, då jag såg ett bevis på naturens livskraft, som du kan se på mina bilder.

Bilder från min Ifåne.

Ser du den skarpa horisontlinjen…och niporna skapade av Lagans utströmmande vatten.

Till höger terrassen som skapades av sand,  som stormen Gudrun kastade upp från havet.

Denna del av en alstam, transporterad hit av Lagan,  har efter 3 år i sanden skjutit skott. Det är fantastiskt att skotten kan hämta näring och vatten i denna torra stam. Dessutom att det tog 3 år…

Livskraft

Här kan du se hur gamla alstammarna är. Vem kunde ana de skulle skjuta skott ? En ensam badgäst.

Kategorier
Naturbilder

GÅR DET SÅ GÅR DET…

 

 

Min havererade dator.

 

 

Har du tänkt på , vilken oreda det blir i huvudet, då en funktion plötsligt slutar vara en funktion…

Min fina desktopdator,  som tjänat mig förtjänstfullt i många år, fick en svårartad infarkt för en vecka sen.

Ursprungslådan är 10 år, men jag har uppdaterat hårdvaran flera gånger och det satt bra grejor i.

Men jag har märkt konstiga symptom sista månaderna. Den har var konstig att starta mm.

Nu hände det, den ville inte starta, vad jag än gjorde. Jag följde alla råd jag hittade på nätet, jag försökte med ett start USB, men intet halp.

Efter diverse felsökning och tester kom jag fram till att moderkortet, (varför finns det inga faderskort…) hade lagt av.

Så köpa en färdig desktop..nix. jag ville bygga ihop den själv,

Jag och en kamrat åkte och bunkrade, moderkort, processorer, minnen, fläktar och allt vad som behövs inklusive en ny snygg låda, som var mindre och lättare än den gamla, vilken var stor som en kyrkorgel.

Det är inte lätt att få ihop det. Det stora problemet för oss åldringar är att läsa det finstilta på moderkortet, som anger vad anslutningen är till för. Det krävde en bra ficklampa och förstoringsglas.

Efter 7 timmar hade vi fått ihop allt och vi tryckte på startknappen.

Jo, den gick igång. Nu skulle vi installera operativsystem och jag vill ha Win 10. Jag laddade ner Win 10 i min desktop till ett USB-minne.

Stoppade in stickan i min nya desktop och installerade OS. Men jag var tvungen att köpa en ny OEM-nyckel. Legala OS-nycklar till Win 10 kostar 160 sek på nätet och de funkar 100%.

SÅ när allt detta var gjort,  har man att konfigurera sin dator, så den blir hanterbar.

Det första jag installerade var “Classical Shell” så jag får skrivbordet som jag vill.

Allt knegade på bra och jag kunde konstatera att mina bilder, 350000 styck,  fanns fortfarande på mina externa HD.

Men…då jag skulle logga in på Google sket det sig. Jag kunde inte logga in eller kolla mitt konto. Eftersom jag har ett Youtubekonto med 300 filmer, ville jag komma åt detta.

I minst 5 timmar sammanlagt höll jag på. Nästa morgon försökte jag igen. Gick inte. Men jag försökte och plötsligt gick det. Omedelbart efter jag loggat in på Googlekontot, fick jag ett meddelande från Google att man hade haft ett dataintrång, där loggin-uppgiftet hade stulits en masse.

Uppmanades att byta lösenord, vilket jag gjorde. Märkligt att inte Google gick ut med info öppet ?

Nåväl, nu rulla datamanicken på. Den är snabb eftersom jag har mycket internminne och mina HD är SSD.

Har du en dator, har du inga problem att fördriva tid.

Nu med nyinstallerad manick har jag lovat mig själv, att inte installera ett enda program, som inte är nödvändigt för den dagliga driften !

Jag vill inte göra ovanstående varje vecka…

Här kommer några bilder, inte på datorn utan från en promenad i går, som jag tog för att filtrera bort alla restfiler i hjärnan från dator arbetet.

 

Den sällsynta Boxerfågeln…spankulerade i sanden.

Dyningen från Kattegatt bryter försynt mot Lagans vatten.

Varför jag bor, där det finns en fri horisontlinje.

Trämaskens rike

Att upphäva gravitationen…

En bit trä efter lång resa i vatten.

Ett beläte plirar med sitt vita öga…

Sädesärlan är en livlig fågel. Kan inte vara still i en sekund nu.

Vacker blomma…

…som ger mig associationer till…

…Elsa Beskows sagor om Tant Brun, Tant Gredelin och Tant Grön…

De hade ju bahytter som liknade styvmorsviolernas blommor…

Blomman till höger ska väl då vara Farbror Blå…

Detta beläte spatserade omkring och bara existerade i det fina vädret.

Nu knakar det i björkarna…

Härligt med den ljusgröna grönskan.

Tja, din gissning är lika bra som min…

Familjen grågås på promenad med sin telningar.

En nykläckt gässling.

Kategorier
Naturbilder

LÅNGFREDAGEN…EN HÄRLIG PROMENAD PÅ FÖRMIDDAGEN…

 

 

…men efter lunch blev det skräp.

 

 

Var tidigt ute vid stranden där vädret var perfekt. Solsken och nästan molnfri himmel. Där det var lä och sol 15 grader varmt.

Havet låg i stort stilla trots sydvästlig vind. De enda vågorna var då dyningen från Kattegatt bröt mot Lagans utströmmande vatten.

Ljudet av de sakta brytande vågorna är rogivande.

Inget speciellt hade tilldragit sig på stranden mer än, att någon kört med ett motorfordon. Vilket inte är tillåtet.

Träffade som vanligt trevliga människor, vilka uppskattar lugnet i vår natur. Samt förmånen att uppleva verkligheten. Alltså inte den verklighet som de flesta möter i dag, den virtuella Ifåne-verkligheten.

Hörde ett par bofinkar längs skogsvägen,  som gjorde mig sällskap på min promenad och bjöd på sin typiska sång.

Här kan du lyssna på sången !

Häng med om du har lust…

Kategorier
Naturbilder

JAG KUNDE INTE MOTSTÅ…

 

 

 

…tillfället att fotografera lite vadarfåglar.

 

 

 

 

Vi har nu haft,  i stort sett,  ostlig vind i 10 dagar,
vilket naturligtvis påverkar vår natur.

Längs västkusten innebär det, att tång och alger,
som ligger vid strandkanten ackumuleras och växer
till större depåer, där fåglar finner mycket mat.

Vår Laholmsbukt ligger som ett parkettgolv vid ostlig
vind, vilket skapar betingelser för att observera sjö-
och vadarfåglar.

Jag åkte ner till Skummeslöv igen, eftersom det var
gott om småvadare där i strandkanten, där de letade
mat inför flytten.

För ett par dagar sedan var jag där och vi  såg då
en ägretthäger. Tyvärr bommade jag den med kameran.

Ägretthägrar fanns även uppe vid Ringhals.

I dag var det gott om strandpipare,  som springer på
sina oroliga  spindelben i letandet efter godbitar i
vattenbrynet.

Många unga kärrsnäppor dök upp och de var ganska
lättplåtade.

Jag kunde komma ca 50 m från fåglarna.

Så här kommer några fågelögonblick från min expedition
till stranden Skummeslöv.

Strandpipare

 

 

Ung kärrsnäppa

 

 

Kärrsnäppan lutar sig mot sidvinden…

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

STRANDEN

 

 

En plats för avkoppling och eftertanke för mig…

 

 

 

 

Om jag vill fylla på min hjärnas förråd av intryck,
går jag en promenad, utan större mål, längs stranden
vid Lagoset – Tönnersa.

Alla intrycken påverkar mig att tänka i lite annat än
vardagens rutinmässiga banor och ger mig chansen
att uppleva, det jag inte förväntat.

Du kommer till Lagaosets parkering genom att köra av
E 6 vid Snapparp. Därifrån är det skyltat “Lagaoset”.

Parkera din bil och gå ner till vänster till Lagan och sedan
fortsätter du riktning Halmstad norrut.

Är du ambitiös går du till Tönnersareservatets parkering
svänger där av söderut längs grusvägen, som går parallellt
med E 6. Då kommer du så småningom till din bil.

Under ditt strövtåg genom skogen kan du just nu
uppleva ett intensivt spelande av våra fåglar.

Detta naturområde  är ganska okänt för
gemene man, men det är sannerligen värt ett besök.

Just omväxlingen mellan strandmiljön och dess påverkan
av havet och den intensiva växtligheten i strandskogen
med sitt rika fågelliv nu,
är det som gör promenaden
spännande.

Det överraskande sker, man upplever alltid något oväntat !

Så gör du också en promenad och upplev världen
genom egna ögon.

Här kommer lite bilder jag fick med mig.

Mina bilder vill jag,  att de ska ha ett tema.

I dag kallar vi det lugnet och dramatiken…

Jag kommer att publicera bilder från gamla promenader
här på bloggen med jämna mellanrum, eftersom jag vill
delge dig lite av mina upplevelser och ögonblick vid ett hav.

 

Häng med !

 

 

Ett ganska svårfångat objekt: Sjöflickssländan med
sin vackra färg och osannolikt långa kropp.
Båda vingparen lika långa.

Överflöd

En märklig varelse i vinden med fladdrande mantel eller ?

Öronmanetens tid nu. Stranden full av ilandspolade.
Till en början vackra…efter någon dag…en blöt fläck i sanden.

Öronmaneten är ett  djur…

En symbolbild av Tönnersastranden för mig.

En tumlare har givit upp livet och blivit mat för vitfågel.

Tumlaren är en allmänt förekommande liten tandval i Kattegatt.
Du kan se valens garnityr på bilden.

Havssula som lämnat detta livet. Fågelinfluensa ?
Enligt dansk tv kom fågelinfluensa från de skotska öarna till Jylland.
Det har drabbat främst havslevande fåglar som havssulor.
Havssulor har ju hittats under nästan ett års tid längs
Laholmsbukten stränder. Detta fyndet anmälde jag till
Statens Naturhistoriska Museum.

En surgubbe…med horn i pannan…

Överflöd igen…

 

Klöverblomma

Vildnyponen bara blommar på…

…för att locka insekter för  pollinering.

Vid Laholmsbukten sätter man näten på land,
som synes av denna vakare…

Detta magra beläte har varit på språng
upp i dynerna nu i 6 månader…

Kolla färgen på växtligheten…

Strandpiggsvinet…vid Porcupine Bay ?

Ja…du ser bäst själv, vad det är…använd din fantasi.

Hur många ansikte kan du se ?

Kanadagäss

 

 

 

En man och ett hav…

 

 

Kategorier
Naturbilder

FÖLJ MIG FRAMÅT VÄGEN…

 

 

 

 

 

För det blev strövande i stället för hangflyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förresten,  vet du,  att ordet “Rover”, som bilmärket,
betyder “Strövare” på engelska…

Strövare, det är,  vad jag är.

Eftersom jag var vid stranden,  tog jag en promenad
till mynningen av Genevadsån och tillbaka, vilket
är 8.7 km enligt min GPS.

Tur man är ung och vital…?

Vackert i naturen nu då den väntar på att dra igång
växtligheten.

Hela promenaden i skogen var jag beledsagad av
vanvettigt spelande bofinkar,  som exekverade hela
sin vackra sångmelodi.

 

Det du…det är annat än det som kallas “Melodifestival”
på svensk public service tv !

Lite ögonblick fångade med min kamera blev det.

Jag tröttnar aldrig att promenera i naturvårdsområdet.

Alltid något nytt händer under promenaden.

Det gör det aldrig,  då man ligger i dvala framför en tv.

 

 

 

Ser du skillnaden på vattnets färg?
Det är Laganvatten, respektive Kattegattvatten.

Reveln som var försvunnen dagen förut…
Nu byggs den åter upp.

Som sagt…den fria horisonten utan granar.

Tja, vad säger du om bilden ?
Jag vågar inte säga nåt…

Under mina strövtåg längs stranden har jag märkt svenskens önskan
att bygga monument av olika slag.
Här är ett med en vakare som centralelement.
Fast bilden ser av någon anledning
ut som ett gulnat vykort från 1963…

Den tönnerska trämarulken låg och rullade med sina stora ögonvitor…

Glädjeupplevelse under den lång promenaden på grusvägen…
en citronfjäril som flög sin osannolika aerobatik i luften
ungefär som ett torrt löv,  vilket far omkring i virvlarna,
då vinden blåser runt en husknut.

…och strandpiparen sprang på sina pinniga ben framför mig och åt
vad han fann.
Klart fågeln är hungrig efter en lång flyttning.

En hydrofoil av kevlar och kolfiber. Kostar nog en 1000-lapp.
Trodde först en hangflygare glömt sin flygande vinge…

Kategorier
Naturbilder

DET ÄR BARA ATT HÅLLA UT…

 

 

 

 

…för du vet aldrig, vad som

 väntar längre framåt vägen..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag höll på att säga, att aldrig får man vara glad, då man kollar
yr.no:s 10 dygnsprognos för vårt väder…

Regn, sydvästliga kraftiga vindar, grått och dystert förmörkar
sinnet,  för oss som vill ut och flyga.

Men det finns så mycket annat att göra,vilket är upplyftande.
I alla fall på mig. 

Till exempel då jag varit ute och lagt vantarna på en packe bra
böcker.

Då kan jag självgott placera mig i min fåtölj, tända läslampan
och
börja min läsfrossa.

En av böckerna var en bok av en mina favoritförfattare och
illustratörer; Gunnar Brusewitz.

Titeln “Hemma vid Fågelsången”. En imponerande skildring
av naturåret.

Han skriver lika bra som Harry Martinsson. Inte ett onödigt
ord
då han lågmält och utredande beskriver sin natur.

Att han är en av våra främsta illustratörer och tecknare av vår
svenska natur, det gör inte boken sämre.

Gunnar Brusewitz dog 2004 80 år gammal.

Men min oroliga själ kan inte sitta en hel dag försjunken
i en bok.

Även om jag mycket väl skulle stå ut med det….jag måste
ut och
få lite motion, så den gamla…kroppen inte stelnar till.

För mig är det en självklarhet att ta mig till stranden för dels
motionens skull och dels för att skapa energi hos mig, genom
alla sinnesintrycken jag får under min promenad.

Min expedition startar vid parkeringen Tönnersa Strand.

Ner till strandkanten och marsch mot Lagaoset.

Motvind ca 12-14 m/sek och duggregn. Men vadå ?
Det är bara att streta på.
Belöningen får jag då jag
vänder vid Lagaoset och
går tillbaka norrut mot målet
Genevadsåns mynning
vid Laxvik.
Då har jag medvind
och kan fotografera, utan att
kameran blir alltför blöt.

Hela stranden full av skum. Som inte beror på,  att vi
har diskat med för mycket Yes, utan det beror på en alg,
som heter Phaeocystis. Algen har ett proteinhaltigt
geléhölje,
som slås sönder och piskas till vitt skum i
bränningarna. 

Jag var alldeles ensam på hela strandremsan.
Inga människor,
inga hundar. Det fanns knappt en
fågel mer än ett par trutar, 
som vinden oblygt tumlade
iväg med i turbulensen längs dynkanten.

Det känns lite,  som om vi ligger i startgroparna inför
våren
och med dess anländande flyttfåglar.

Visserligen såg jag för tre dagar sen 5 strandpipare,
som flög i sin nervösa stil längs strandkanten avbrutet
av snabba matsök.

Efter framkomsten till Genevadsån korsade jag
densamma
via den groteska bron och kunde anträda
promenaden
söderut mot parkeringen längs ån,
vilken är flankerad
av alar. Alarna är en art,  som
breder ut sig, konstigt nog,
med tanke på att
våtmarkerna minskar.

Stigen var välströsslad av ett lager alkottar. Överflödet
ska säkra
släktets fortbestånd.
Sådan är det i naturen.

Då jag promenerade längs E6,  blev jag påmind om den 
vanvettiga långtradartrafiken, som obönhörligt maler på
likt ett PaterNosterverk som skenar.

En bit framför mig hade jag en yngre man med, heter
det
gåstavar,  som arbetade med hastigheten som synålen
i en symaskin och mitt mål blev ju genast att passera honom.

Sista 5 km la jag in högsta växeln, utan stavar och passerade
mannen med god fart.

Om du promenerar och målmedvetet ökar hastighet och
steglängd, kommer du att bli överraskad av,  hur fort du
tar dig fram.

Du behöver inte springa med hörlurar från din
mobiltelefon i öronen, stegräknare på armen och
kroppsnära spandexkläder som de riktiga blodhingstarna
gör.

Jag minns en gång,  då en sådan passerade mig under
ett
av mina strövtåg. Hans passerande förebådades av
den
intensiva lukten av liniment, eller som vi brukade
säga “Racerolja”…

Lukten låg 10 m före honom…

Efter 2 timmar och lite till anlände jag ganska belåten
till min bil med lite bilder i min kamera, som fångat
några
av mina ögonblick under   9 km strövande .

Fast ljuset var visset, som  vanligt, då jag plåtar.

Men såedemede !

Häng med på turen om du har lust !

 

 

 

Alla får ge sig för vinden oavsett…

Tre meters höjd…sen är det stopp.

Länsstyrelsen har återställt dynområdet i naturreservatet.

…och allt det vita tack vare en alg…

Japp, det stämmer. Att det i huvudsak varit sydvästlig vind.

Ett hornförsett beläte i sanden…

Sommarstuga med luftig konstruktion och  grindstolpar…
Renoveringsobjekt.

Om du har behov att kontemplera, då har  en solitär bänk här.

Är det Brooklyn Bridge ?? 
Den monstruösa bron över Genevadsån…

Genevadsån flyter försiktigt framåt  som en
halländsk Ganges brunfärgad av passerade lermarker.

En djungel av alar.

…och vildkaprifolen slår ut sin håriga blad.

Kaprifolen säger till vandraren, att den är ett förebud om vår

Ja, det är grönt.

Mycket regn ger höga flöden. 
Inte jordens undergång, även om kvällspress och tv vill
övertyga oss om det.

“Klart jag längtar till våren” !

Kategorier
Naturbilder

INLANDSISENS FOTSPÅR VID HALLANDS KUST

 

 

 

 

 

Här handlar det om  krafter.

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag strövar vid havet, där berget ligger i dagen,
ser jag de spår, som inlandsisen orsakade fram
till för 10000 år sedan, då den drog sig tillbaka.

Då isen flyttade sig, drog den med stenblock, som
genom istäckets massa rev sina spår i berggrunden
av granit och gnejs.  Stenblocken kunde var infrusna
i isen och då isen rörde sig, avsatte detta sina spår.

Även isälvarna, som rann under istäcket, transporterade
stenblock, som påverkade underlaget.
Isälvarnas påverkan kan ses på de mjukt slipade
klipporna.

Det är också lätt att se, vilket som är lä-och vad som
är stötsida på klippformationer. Stötsidan ofta
mjukt formad, men läsidan är taggig och skrovlig.

Ja, det finns alltid något att se, då man flanerar
vid kusten. Antingen bevis för vår historia eller
passerande gamla flygplan.

Häng med en sväng en tidig morgon vid Påarp
söder om Halmstad  !

 

 

Här ser du mindre skrapspår på granithällen.    Med ledning av spåren, kan man lätt  se riktningen av avsmältningen.Här är rundade spår, vilket kan antyda att mindre slipande material eroderat klippan. Mjukt rundad granit. Graniten är en magmatisk bergart
och finns ofta i Sydsverige  i svart version.
Spåren Ett odjur som håller koll på mig i tången. Har du behov av tröst hänger en napp vid stigen.

En av de mycket gamla tallarna vid stranden var översållad med kottar,
för att säkerställa artens fortlevnad.

En Cessna Skymaster flög  sina löpor. Denna maskinen är riktigt gammal.
Motorerna lät inte, som då jag hörde den senast. Kanske man bytt drivlinor ?

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JODÅ, VISST FLYGS DET HANG…

 

 

 

 

…både här och där !

 

ålle 11

Eftersom min anspråkslösa blogg heter “hangflygning.se”,
är det naturligt, att jag
sprider lite propaganda just för begreppet
hangflygning och flygkultur.

I veckan har det tursamt nog varit västliga vindar över västkusten och
angränsande landskap, varför vi som flyger våra modeller, naturligtvis
varit  ute och utnyttjat tillfällena till flyg.

Medlemmar ur min moderklubb, ÅMFK, var uppe på Ålleberg och fick
en fin samvaro och flygningar i den perfekta vinden.

Här ett utdrag vad ordföranden Rolf skrev på vår hemsida:

“Idag, onsdag  151111, var det åter dax för ”GUBBA-FLYGET” uppe på
Ålleberg.

Vi som var där och flög var: Rolf/ÅMFK, Rolf-Erik/Herrljunga,
Kent å Dick/Lidköping
samt Kalle/Kvänum samt så kom både Jörgen
å Sven-Erik/ÅMFK förbi o. hejade på…

Vinden var OK…! eller vad sägs om ca 10m/s och V-riktning….
kan det bli bättre?

Det flögs alltifrån, MPX EasyGlider,  Trinity,  Freestyler3,  Pace,   Elida,
Graupners SoarMaster, 
ASW27,  Cambria 80-tals racer samt Storseglare
mm…och det flögs flitigt…..och fikades och korv grillades mm….vi hann
t.o.m med lite skogsröjning….

Kul som vanligt hade vi..…nästa Gubba Träff kan redan bli till helgen
…beroende på vädret”.

Rolf skickade lite bilder som beskrev träffen och de finns här under.

 

 

ålle 12

Roffe och Kalle med en relik från 80-talet…ser ut som en F3A-kärra från den tiden.

ålle 13

Kalle kastar ut Roffes Cambria.

ålle2

Depå i lä av hangaren på berget

ålle3

Startbryggan syns inte mer…den är riven och uppeldad :=(

ålle5

Roffe med sin FREESTYLER 3,  tillverkad i  Tyskland av Bröderna Herrig.

ålle8

Rolf-Erik på väg ut med sin vackra ASH 26 från Beinike . Kolla vindskyddet över sändaren.
När det  det drar mot kallare årstider är en overall perfekt. Likaså att man
har skyddsglasögon, om man står i hård vind, för då slipper man rinnande ögon.

ålle10

Fikapaus hos ÅMFK. Där alltid grillen finns med och sprider trivsel..

ålle14

Rolf Maier, dynamisk ordföranden under vars ledarskap ÅMFK gått
framåt med stora kliv. Klubben där vi flyger mer, än vi pratar !

 

 

Tönnersa Strand Laholmsbukten söndag

 

DCIM103GOPRO

 

 

 

 

Själv var jag ute två gånger vid Tönnersa Strand. På lördagen och söndagen.
Lördagen var det 15 m/sek,  vilket degraderade min flygtur till en promenad
i stället.

Efter all hård blåst hade emellertid en liten högtrycksrygg växt in,  vilket gav
västlig vind
med, som jag hoppades, 4-8 m/sekund. Det borde ge fina
hangförhållanden
vid Laholmsbuktens strand.

Med i bilen var min,  numera mycket flugna,  Spirit II. Lite överraskad blev jag,
då vinden
bara var ca 2-3 m/sekund, men det går utmärkt att flyga i den
styrkan, med en
anpassad modell .

Jag hade sen förut i veckan 350 gram ballast i,  som jag antog modellen
klarade även i
svag vind. Det gjorde den helt utan problem.
Spirit är en mycket välflygande 2-meters termikseglare, som om man
vill ha
något att flyga med på hang vid svaga vindar är bra anpassad till
slika förhållanden.

Det är inte så viktigt för mig att alltid flyga fort. Jo, jag har snabba plan,
men jag flyger mer än  gärna
en modell som passar till omständigheterna
och som har goda egenskaper.

Jag använder  hellre en balsaskrothög som flyger bra,  än en kolfibermodell
som har usla usla egenskaper !!

Jag hade en modell för 2-3 år sen som hette Gillette II från FVK. I ett svagt
ögonblick sålde jag den.
Det ångrar jag idag. Tyvärr sa Brian på FVK att
man slutat producera den
och jag försökte argumentera de skulle ta upp
produktionen igen med modellen
aningen modifierad. Annan profil,
mer avsmalnande vingar och slankare stabbar. Vi får se om han tar intryck..
för en Gillette hade varit perfekt för svaga vindar.

Klockan 1050 startade jag,  efter att ha riggat min Gopro vid kanten,
som plåtade
längs stranden och en Gopro i nosen som vanligt för min
flygdagbok.

Allt gick som det skulle. Enda problemet, om det nu är ett problem,
är landningen.
Antingen tar man det säkra före det osäkra och landar
på den nästan oändliga
och jämna stranden, eller så landar man just
bakom kanten.
Landar jag på stranden,  så ska jag ju ta mig nerför
sandkanten och sen kravla mig
upp igen. Landar jag uppe på kanten,
kan jag greppa modellen direkt och starta om.

Om man landar där uppe, möts du av kantrotorn och du måste vara
en van
flygare och besitta ett visst mått av skicklighet  för att komma
ner under ordnade former. En Spirit är i alla fall en ömtålig modell,
jag skulle vilja säga spröd, på grund av det sätt den är byggd.

Men mina två landningar gick utan problem.

Hanget vid Tönnersa Strand har nog aldrig varit bättre, än vad det
är nu.
I rätt vindstyrka och med rätt modell kan du flyga riktigt fort
här, så gör
ett besök och prova på.

Även för skärmflyg går det bra. Troligtvis är det Sveriges längsta
sammanhängande
kusthang varande mer än 20 km långt.

Klockan 1355 landade jag efter  2.5 timma i luften.

Här kommer mina bilder från min flygning:

DCIM179GOPROTönnersa Strand norrut mot Halmstad…

DCIM179GOPRO

…och söderut mot Mellbystrand

DCIM105GOPRO

Ni ser det var ganska mörkt…

DCIM179GOPRO

Björkarna i kanten kommer att ha skattat åt förgängelsen om 3 månader…

DCIM179GOPRO

Piloten må vara gammal…men han står och flyger på kanten !

DCIM103GOPRO

                                               Spirit Elite med kameran på nosen                                                          

DCIM103GOPRO

 

DCIM103GOPRO

 

DCIM104GOPRO

Ibland fick man en bild…

DCIM105GOPRO

..just som modellen passerade min fasta kamera,
som tog 4 bilder i sekunden kontinuerligt.

DCIM180GOPRO

                                            Fyra personer möter varandra på en strand. Alla tycks gå med hängande huvud då de möts…

   Är människor rädda för varandra ?

DCIM181GOPRO

Ser ni min fasta kamera på kanten ?

DCIM181GOPRO

Landning nummer ett.

DCIM181GOPRO

 

 

DCIM181GOPRO

Landning nummer 2.

DCIM181GOPRO

 

DCIM182GOPRO

Senaste landningen avklarad.

DCIM182GOPRO

Alla hangflygare blir långa och slanka fram emot kvällen…

DCIM182GOPRO

Tillbaka till sagoskogen…

DCIM182GOPRO

Där solen så klart lyser på min Spirit !

DCIM180GOPRO

Sådan var min dag på hanget.

Kategorier
Naturbilder

FORM OCH FUNKTIONER…

 

 

 

 

…som man finner på en strand.

 

 

 

 

 

 

 

DSC06550

Jag cyklade ner till Lagaoset i dag.

För att ströva och flanera. Inte en människa fanns där.

Så man kunde gå omkring i splendid isolation och bara
finnas till.

När jag är på denna platsen, hittar jag ofta olika ilandflutna
föremål. Dels sådant som kommit via havet, men också mycket som
Lagan har transporterat ut till mynningen.

Jag fotograferade lite grand och vill visa bilderna för mina besökare.

Varje bild startade min fantasi,  som  skapar en bild i min hjärna,
av vad jag ser i föremålet.

Bilden, som formas i min hjärna,  beror ju hur mina perceptioner
påverkar mina neuroner.

Vidare skapar hjärnan en bild, antingen jag vill eller inte,  av vilken
funktion
föremålet skulle kunnat  ha i sin imaginära omvärld.

Att promenera vid stranden är förutom den fysiska upplevelsen i
sinnevärlden också en upplevelse i idévärlden eller i en metafysisk
värld..

Allt stimuleras av upplevelsen och de intryck den lämnar.

Tur man fortfarande har fantasin kvar, för  utan fantasi är ditt liv
bara slutna rum,  låsta och stängda dörrar.

Japp, så fungerar det för mig, du får se,  vad du ser …egentligen…

Efter strövtåget var det till att åter landa i det reella och
cykla hem i motvinden :=(

DSC06506

Hur kommer det sig att vinden skapar dessa tvättbrädemönster i sanden ?

Vän av ordning kanske frågar sig: Varför tog han med denna bilden ?

Jo, jag vill visa kontrasten mellan den mjuka vågformade mönstret
i sanden och den kompromisslösa  karaktären av den vassa strandrågen.
Jag har minnesbilder,  från då man var mindre och cyklade till stranden,
hur vassa strandrågens blad kunde vara.

Man kunde skära sig.

DSC06515

En skulptur i sanden, som vi i sann Arkimedisk anda döper till

“Tvåarmad hävstång”

DSC06522

              Ändrar man perspektivet och färglägger,  förändras innehållet.

Nu kan det se ut som en varelse stående framåtlutad vilande sig på armbågarna
mot en stolpe med  flämtande mun efter en lång språngmarsch.

DSC06533

En fågel kanske…nåt hönsliknande liggande på marken
…där stjärtfjädrarna håller tag om en stubbe.

DSC06536

Färglägger vi och ändrar infallsvinkeln,
blir det  naturligt kopplat till sin miljö,  vilket ger
helt annat intryck hos betraktaren..

DSC06544

Vågmönstret i sanden skapat av vinden,  kontrasterar mot det
till synes, mera kaosartade, men inte slumpmässiga sättet,
såsom  roten har växt.

  DSC06563

“Jag,  är den som bestämmer här”, ropar  detta träbeläte ut
i kraft av all sin auktoritet.

DSC06571

En sädesärla gjorde ett nedslag i min fantasivärld av strandmonster.

DSC06585

                                                                                        Stora ögon, lång nos och  liten mun.

Djuret är  den sällan observerade 

Mindre PVC-kryparen
(Tube Penetratis Minimalis)
som är väl  anpassad för ett liv i  10 tums PVC rör.

DSC06589

Hej….alla,  jag heter alltså Allan Al…alltid alldeles allsidigt alert…
och jag kallas alldenstund allmänt,   Allan  Allitteration.

DSC06621

                                         Jag vill inte påstå,  att bilden är bra,
men den innehåller  otvetydigt ett visst mått av  dynamik .

DSC06629

En alstubbe har flätat ihop fingrarna i roten i förtvivlan
över att  ha tappat både sitt huvud och sin gröna  krona…
under sin färd nedför Lagan till havet.

DSC06644

Denna sydvästkant var för en månad sen helt rak.
Nu har vind – och vattenerosionen, tillsammans gjort kanten mjuk och len.

DSC06649

Här får er fantasi skapa er en egen bild av föremålet…

När jag ser alla sandkornen, associerar  jag till bilder,
som Hubble
teleskopet tagit av vårt universum.
Bilder,  som visar,  på  lika många galaxer
som sandkornen på
all världens stränder och öknar.

Svindlar tanken  för dig ?

Det gör det för mig i alla fall.

DSC06659

Prispallarna som kom till användning under
Lagaosmästerskapen i fantasidjursskapande.

DSC06674

En ödleliknande varelse med sitt underbett och i sällskap med sin fru
sticker upp huvudet yrvaket ur sanden…
fast damen ser lite kuvad och undergiven ut eller…

DSC06689

Han stod helt glatt, höjde handen ropande “Hej och välkommen”.

DSC06693

                                                               Vad dessa två sysslar med, vågar jag inte skriva…

DSC06707

En förträad förhistorisk fågel med torrsprickor sticker ut ur tallen lite sur.

DSC06731

                   Björkarnas blad spricker ut med ett “POFF” …tror jag i alla fall…

DSC06738

Man talar om musöron….men dessa björkar växande i lä
och med tillgång på sol, de hade kommit längre i sin växtsäsong.

DSC06745

                                                                         …och växterna tänker på släktets fortlevnad.

Samtidigt som de gör livet lite besvärligt för oss pollenallergiker.

 

 

Så ni ser,  en enkel promenad fyller huvudet med upplevelser och tankar.

Det sker aldrig framför en tv.

Inget om flyg direkt i detta inlägget, men håll ut, det kommer mycket flyg närmsta tiden !

Olyckligtvis,  kan  lördag och söndag   innebära uselt flygväder.

Fast söndag skulle kunna  innebära hangväder på HH…