Kategorier
Hangflyg modell

SENASTE FLYGNINGEN PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

 

 

…i dag onsdag.

 

DCIM221GOPRO

Enligt den ansedda vädersidan yr.no,  kan vi inte förvänta nordliga
vindar den närmaste 10-dagarsperioden.

Så jag var  tvungen,  att utnyttja dagens utlovade nordliga vind.
Enligt väderutsikterna kunde vi förvänta nordlig vind till kl 1300
för att sen få en vridning till nordöst på Hovs Hallar.

Det stämde precis. Jag var startklar på Platån kl 1000 med min
Spirit och vinden var då knappt 2 m/sek nord. 2 m/sek rakt på
på Platån är fullt tillräckligt för att kunna flyga.

Efter en stunds rekande och kollande av vinden gick jag till höger
på Platån för att kasta ut. Man ska aldrig starta från mitten av det
höga partiet, utan antingen till vänster eller till höger.

Varför ? Jo för att undvika kantrotorn, som är mest utvecklad just
i mitten.

Jag kollade modellen och satsade utåt. Utkastet gick fint, men då
jag drog ner
handen till sändaren för att greppa spaken, råkade
jag slå om klaffbrytaren
så jag fick 45 grader klaff. Resultatet blev
en våldsam pitchup och jag
kunde just precis reda ut situationen
och landade på kanten.

Hämtning av modellen och ny start. Den gick bättre, men kantrotorn
var trots den svaga vinden väldigt stark. Modellen kastades omkring
i luften som en galen kaja. Men det löste sig och väl uppkommen ett
10-tal meter var det som att flyga i tjock grädde.

Betänk,  att vinden var endast 2 m/sek. Det var  lätt att klättra 100 m
över kanten och gick jag längre ut från hanget, ökade lyftet.

Solen sken lite försynt, men jag har skrivit förut,  att det är avgjort
behagligare,  då det är 25 grader varmt ! Jag frös inte, för jag hade på
min fina skärmflygoverall, som stänger ute kyla och vind.

Jag landade parallellt med hanget på toppen för att hänga på en av
mina Mobiuskameror på vingens yttre del och låta den filma tvärs kroppen
mot den andra vingspetsen. Efter att ha fäst den enligt alla konstens
regler ovanpå vänstervingen,  skulle jag flyga.
Det enda som återstod,  var att starta kameran….gick inte !
Batteriet finito. Antagligen hade jag glömt den på. I bilen hade jag
en Mobius till, men jag hade inte energi att gå ner och hämta den.
Det är så,  jag har tillräckligt med flygbilder redan.

Så det blev att flyga kameralös, vilket gick utmärkt.
Människor som passerade frågade nyfiket,  hur det funkar och jag
gillar verkligen att sprida kunskap om min hobby ! Är man utåtriktad
och generös,
får man alltid en trevlig respons ! Kanske jag kan
omvända någon
att bli hangflygare…

Vinden började vrida mot NO ca 1230 snabbt och den ökade till
ca 6-7 m/sek,
vilket fick mig att dra mig neråt mot betongfortet
för att kunna landa
där på den plana gräsytan.

Då jag flög vid fortet, märkte jag att då vinden var NO,  var lyftet
dåligt vid huvudkanten, men gick jag ut över havet 200
m,
var lyftet mycket bättre där. Det indikerar,  att vinden på den
höjden
var mera nordlig och det producerar mer lyft.

Men 1315 landade jag min Spirit framför fötterna lätt som en fjäder
och jag var mycket nöjd med dagens flygning.

Som sagt, det gäller att utnyttja möjligheterna,  då omständigheterna
är gynnsamma !  Ögonblicket och chansen kommer aldrig tillbaka…

Den enda kamera jag hade med,  var min GoPro,  som satt på ett stativ
och tickade fram sina 4 bilder i sekunden. Min Mobius funkade ju inte
och därför är bilderna tagna helt slumpmässigt från markkameran.

Ni får stå ut med att horisonten blir förvriden, men det beror på att
GoPron har en
vidvinkellins. Det går att räta till, men so what …

Men kolla bilderna och upplev delvis min hangflygdag på Hovs Hallar !

Jag har aldrig upplevt,  under alla min år på Hovs Hallar, så lite småfåglar
som i år….för kallt ? Fel vindar under deras migration ? Jag vet inte…

DCIM222GOPRO

Min sedvanliga depåplats uppe på Platån.

DCIM221GOPRO

Den gamle på väg att starta upp till höger.

DCIM221GOPRO

Jag drar alltid på,  så mycket det går vid starten, men här blev det så,
vilket ni ser på vingarna, att jag av misstag fällde klaffen, som resulterade
i en snabb pitchup. Jag tror,  det är bättre att ha sändaren i en låda på magen,
för då kan man enklare greppa om spakarna efter ett utkast. Själv har jag kört
med lådmodellen de sista 15 åren, men denna sändaren hänger i en sele.
Får väl ändra det…

DCIM222GOPRO

Så det var ju bara att hämta modellen och försöka igen…

DCIM222GOPRO

Kläm i så hårt det går, så jag  får lite överskottsfart,
vilket ger mig lite valfrihet att manövrera, om det krävs.

DCIM222GOPRO

En perfekt start !

DCIM222GOPRO

På väg till min tuva, där jag sitter och flyger.

DCIM221GOPRO

Ni ser själv att lyftet var ok.

DCIM221GOPRO

Just där jag flyger nu, där var det extremt turbulent. Det är inte jag,
som skevat omkull utan det är kantrotorn,
som slängt omkull modellen.
Det var precis,  jag kunde kontrollera min Spirit i detta nuet. Tänk på det,
om ni flyger här !

DCIM222GOPRO

Här är det inte fråga om turbulens,
utan en normal sväng.

DCIM222GOPRO

Då vinden drog sig mot NO flög jag till höger,
eftersom hangkanten där står mot NO
och det skapar starkt lyft.

DCIM222GOPRO

En Montessoriklass passerade och fick info

DCIM222GOPRO

Hav – Hang – Vind – Modell – Horisont,
vad det handlar om.

DCIM222GOPRO

Den gamle på sin tuva njutande

DCIM221GOPRO

Spirit II. Mycket flugen. Kroppen är nyrenoverad med spackling och sprutning.
Vad som återstår,  är att klä om vingarna och innan dess cellulosalacka balsan
för att öka styrkan och motståndskraften.

Kategorier
Naturbilder

…IN I DIMMAN

 

 

 

 

…försvann jag i fredags

i stället för att flyga.

 

 

 

 

DCIM213GOPRO

 

Fredagen bjöd på solsken i Halmstad och vinden på Hovs Hallar
var enligt mätaren 3-5 m/sek NNV.

Detta borde innebära fina hangflygbetingelser där, varför jag
packade
bilen och begav mig iväg längs E 6.
Kommen till Snapparp möttes jag av tunn dimma,  som rullade in
från havet, men jag tänkte i min optimism,  att det lättar säkert…

Det gjorde det inte, utan dimman vid Hovs Hallar var tät.
Nu är det ju så,  att jag brukar inte ge mig för lite dimma, utan jag
gick ner till Segeltorpshanget för att flyga.

Nedkommen dit var slog jag fast att sikten var 50 m…
Jag riskerar inte en modell i dimman, då det är lätt att tappa bort
den,
vilket med stor säkerhet innebär haveri.

I stället spankulerade jag omkring och tog lite bilder med min
äldsta
och därmed kvalitetsmässigt sämsta GoPro. Det var en
GoPro 3 black edition.

De som ansvarar för landskapsskötseln på Hovs Hallar  hade
bland annat dragit upp vresros och enebuskar,
som brett ut sig
och skapat en ny biotop, som i alla fall för
skärmflygare och modellflygare
ger möjligheter för start och
landning. Platsen för detta var halvvägs ner till hangkanten.

Under min promenad såg jag hur få fåglar,  det fanns.
Jag hade förväntat
mig flera småfåglar, men det enda som
hördes, var grågässens intressanta och högljudda  diskussioner
i dimman,  då de passerade.
Undrar vad de sa ?  Kanske de säger, att kolla där nere till
vänster,  där står en fjant till modellflygare och tror han kan
flyga, såsom vi klarar av att göra under IFR-förhållanden…

Kanske det kunde vara  flygbart uppe på Platån. Så jag knatade
iväg från hanget till
parkeringen, 800m och började klättringen
uppåt, 80 m,  för att kolla läget.

Det var meningslöst,  vad gäller flygandet, då Platån var lika
omsvept
av inrullande dimma från havet som nere vid Segeltorp.
Sikten var i princip 20 meter, så inget flygande här.

Men det hindrar inte,  man går runt och upptäcker. Jag måste
erkänna, 
det var inte mycket jag såg , vare sig bildligt eller bokstavligt.

Så efter en timma i dimman, som var kall, drog jag till bilen
och for i riktning Halmstad, där jag åkte ut till hamnområdet
och klämde  lite bilder på grågäss.

Grågäss är tacksamma att fotografera,  för bilderna brukar bli bra
utvisande rörelse,  kraft och energi.

Som sagt gässen fick sina flygturer, men inte jag.
Fast jag tänker
få en tur eller flera på söndag eftermiddag vid HH,
då det är  utlovat NNV igen.
Ganska svag vind, men 3 sekundmeter
räcker för lätta mod
eller.

 

DCIM213GOPRO

En för dagen outnyttjad depå…trots min högteknologiska
vindindikator säger vind 3-5 sekundmeter rakt på kanten…

DCIM213GOPRO

Halvvägs mellan parkering och hanget har man banat av
vresros och annan buskväxtlighet och skapa betingelser för…

DCIM213GOPRO

…start och landning med skärm och modell.

DCIM213GOPRO

Jag tycker det ser bra ut.

DCIM213GOPRO

Så här borde man göra över stora ytor för att återskapa
den ursprungliga miljön i naturreservatet.

DCIM213GOPRO

Ett mycket bra exempel på hur strukturen i berget ser
ut i en Horst. Vilket alla utom Banverket förstod,
då tunneln under 
Hallandsås skulle byggas…

DCIM213GOPRO

På Platån var det ännu dimmigare…

DCIM213GOPRO

…så jag fortsatte att fotografera  stenar…

DCIM213GOPRO

..och denna stenen är ett flyttblock av granit/gnejs,
som
spolats med i en isälv under senaste istiden
i Skandinavien.
Ni ser skillnaden i struktur,  mot
den bilden som visar
strukturen på berget i en horst….

DCIM213GOPRO

Dimman, ett resultat av då varm luft möter kallt hav
och som sen väller in över kustlandskapet.

DCIM213GOPRO

Man märker, om man ser efter, att dimman är inte mer än ca 50 hög över marken.

DCIM213GOPRO

Denna backen upp till Platån har jag bestigit 1000-tals gånger !

DCIM213GOPRO

Fast jag anser,  att man kunde satt upp två räcken,  för de som behöver stöd.

DCIM214GOPRO

Jag vet…stolparna är sneda…det är vinden, vilken blåser
i Kattvik, som med tiden kröker de massiva trästolparna …
Men du ser hur dimman väller ner för kanten

_DSC3259

En kråka vid hamnutfyllnaden tar språng ut i det okända…

_DSC3265

…eller ett språng ut i frihet…vilket ni vill.

_DSC3190

Jag gillar grågässen…

_DSC3188

…de har blivit talrika…

_DSC3157

…samtidigt som jag tycker att populationerna av kanadagåsen har minskat…

_DSC3156

…vilket är en välgärning, då kanadagåsen är en inkräktare i vår fauna
inplanterad av en amatördarwinist i Kalmar län tidigt 30-tal.

_DSC3131

Den här gossen, han har nästan ögon i nacken…

_DSC3165

Ett skrakpar med hanen till vänster,  håller  en
sothöna sällskap.
fast jag tycker,  det danska
namnet på sothöna
är bättre, blishøne

_DSC3105

En hane av Knipa

_DSC3102

Vackra och allmänna fåglar. Honan är betydligt
diskretare i sin färgteckning av förståeliga orsaker.

_DSC3111

Hej då !

 

Kategorier
Hangflyg modell

SURT…NÄR JAG SKULLE MONTERA MIN AVA

 

 

 

 

 

…därför,  det blev inte,  som jag ville.

 

 

_DSC2971

 

 

 

Jag hade kvistat ner till Hovs Hallar för att få mig en avkopplande
flygning på hanget. Vindmätaren redovisade 3 m/sek kl 0930 från nord.
Det såg alltså bra ut med en  temperatur, som  var ganska fördragsam.

Först en snabb… rusch upp till Platån från parkeringen för att få ett
mått på vinden. Den var enligt min handhållna mätare 2 m/sek N.

Alltså fick det bli att flyga med min Ava,  då vinden var så svag.
Jag vill inte riskera en modell under tveksamma förhållanden.
Dessutom,  eftersom ljuset var bra,  ville jag få lite bra bilder på min
modell med ombordkameran.

Så det var att gå ner till bilen, samla ihop Ava-prylarna och flygväskan
och sen ge sig uppför branten igen till toppen av Platån.

För en gångs skull hade jag med min nytillverkade vindstreamer,
som sitter
i änden av ett Biltema fiskespö på 6 m. Det fungerade
perfekt i den svaga vinden, 
som fortfarande bara var 2 m7sek,
men den låg rakt på.
Vinden utanför hanget uppskattningsvis 3 m/sek.
Detta indikerade
fina flygförhållanden för min Ava.

Ut med kroppen, montera stabben, sen fram med vingens mittdel,
montera
den och anslut bromsservokabeln, in med min nya
Kokam-acke i kärran
och sen var det bara vingspetsarna som skulle
träs på och säkras.
Vänster gled på med ett klick och höger….
gled inte på, därför den
kolfiberjoiner som håller vingspetsen till
vingens centrala del…
den fanns inte …

Ok tänkte jag, den har nog ramlat av i vingfordralet…
Nä, det hade den inte. Den var icke att uppbringa, därmed  drogs
rullgardinen ned för Ava-flygning just för tillfället.

Det kändes inget vidare,  vill jag erkänna oförbehållsamt. Eftersom
vinden inte ökat, var jag inte motiverad att gå till bilen igen för att
hämta den andra modellen.

Nä, det blev,  att med hängande huvud att ta sig ner med prylarna till
bilen.
Som jag naturligtvis rotade igenom efter kolfiberjoinern med
negativt
resultat.

På vägen hemåt funderade jag,  var den lilla men viktiga saken kunde
finnas…
Sist jag flög Avan var termik på en plats söder Halmstad.
Kanske kolfiberbalken ramlat ur där, så jag körde inom för att kolla.

Första letandet var negativt, där hade varit andra bilar och kört,  på
platsen där jag brukar hålla
med min bil, då jag flyger. Men jag
kollade noggrannare i de andra bilspåren
och fick syn på en svart
detalj i leran. Det var den försvunna joinern som
låg där över- och
nerkörd men till all lycka till synes oskadd. Glädjande. Jag menar,
det är lite belönande att återfinna något man tappat…om inte annat
sparade jag 54 kr för ett par joiners kostar 108 .

Förresten,  så flög jag termik 1.5 timma med  Avan,  där jag hittade
joinern, så dagen var flygmässigt inte förspilld !

Hemkommen kollade jag den för eventuella skador och gjorde ren den.
Den var hel och för att förebygga,  så den inte ramlar bort,  satte jag tape
på den,  för att den skulle gå trögt i vingfästet och inte ramla ut.

Det hade aldrig hänt förut,  att jag  tappat en slik sak, men nu har jag i
alla
fall försökt förebygga,  ett upprepande av historien.

Som sagt, alltid händer något oväntat,  då jag är ute ! Det är ju det,
som är en av tjusningarna med mitt modellflyg !

Jag har två stycken joiners i reserv hemma och en av dessa ligger nu i
min flygväska…
omutifallatt !

 _DSC2975

Den saknade joinern…

_DSC2978…som jag hittade 3 mil från Hovs Hallar…

Kategorier
Flyghistoria

FÖR MER ÄN 85 ÅR SEDAN…

 

 

 

 

 

…filmades detta reportaget

om modellflygning i Irland.

 

6943844_orig

 

1930… 86 år sedan. Tja tiden går, men vilken enastående tur,  att man
med film kunde dokumentera modellflyg på film vid denna tid

Ett dokument innehållande kultur, som var värt att bevara,
så du kunde se på det.

Jag tycker det är fantastiskt roligt att se miljöer, människor och höra en
reporter, som refererar om ett ämne,  han troligtvis inte har någon
större aning om.

Se på piloterna…kostym slips och brylcreme i håret…

Det är ett tidstypiskt dokument, som  beskriver vår hobby som den
gestaltade sig  en gång för länge sedan.

Undrar hur många av de deltagande modellflygarna som deltog som piloter
hos RAF under Battle of Britain…

Tror ni,  att om 85 år flygintresserade kommer att  se på våra videos om
modellflyg på framtidens youtube
och lägga samma kommentarer,
som jag gjort här…

Tål att tänka på.

Här kommer filmen…lyssna på den entusiastiske speakern.

Kategorier
Hangflyg modell

ÄNTLIGEN BLEV DET DAGS FÖR…

 

 

 

…modellflyg på Segeltorp vid Hovs Hallar.

Torsdagen begåvade oss med nordvästliga vindar,  tack vare en
liten högtrycksrygg, som kommit in mellan lågtrycken.

Yr.no hade lovat NV ca 5-8 m/sek,  vilket lät lovande.
Jag åkte dit med min bror, som lovat sköta min kamera,
då jag flög.

Dessutom skulle vi prova min nya fina tubkikare. Det var dåligt
med fåglar,  men jag fick i alla fall syn på en Varfågel,  som satt
i en björk.
Lätt att känna igen på det svarta strecket över ögat.

Nåväl, då vi kom ner till Segeltorp kl 1230 låg vinden på ca 5 m/sek,
vilket var idealiskt.

Jag hade lastat 325 gr ballast,  för att min Spirit skulle penetrera bättre.
Min modell flög som vanligt bra både med ballast och med en kamera
på nosen…….dock hade jag ett problem.
Skevroderutslagen var alldeles
för små på grund av ett programmeringsfel
av mig.

Men man ska inte bli panikslagen,  om den inte svänger med skeven,
det är bara att använda sidoroder, så svänger det lika bra.

Jag flög tills jag blev trött och landade bakom hanget   i åkern.

Då vi flög,  hade vi nyfikna åskådare,  som var synnerligen vetgiriga
och naturligtvis,  gav vi svaren på deras frågor.

Alltid lönande att sprida kunskap om vår hobby på ett positivt sätt !!

Min broder var utsedd till fotograf för denna dagen. Bilderna blev bra.
En del bilder är stillbilder från min noskamera och den kameran behöver ingen
maskinist, då den tar 4 bilder i sekunden. Fotograferade gjorde Gopron tills
kl 1530, för då åkte vi nöjda hem.

Här kommer ögonblicken ur en hangflygares eftermiddag vid Segeltorp
med sin Spirit Elite.

_DSC0448-001

Monterat och klart på parkeringen Hovs Hallar,
med min bror Lars inväntande fotouppdraget.

_DSC0452

Påbyltad med overall, tjock tröja och ännu
tjockare jacka
bar det i väg till hanget.

_DSC0466

Start av mottagare och kamera på toppen av
Segeltorpshanget vid den privata marken.

DCIM193GOPRO

Det gäller att ha rejält på fötterna…för att stå stadigt…
så jag tog mina rejält ingångna och inridna jodhpurboots.

DCIM193GOPRO

Instruktion för jourhavande fotograf, hur jag kommer att starta..

DCIM193GOPRO

Just innan start. Se på havet….4-6 m/sek rakt på.

_DSC0505-001

Nu kör vi…

_DSC0507-001

…man tar det långa benet före…

_DSC0508-001

…det korta !

_DSC0509

Slutligen….det flyger !

_DSC0511

Som jag skrev förut, skevroderna hade alldeles för små utslag.

_DSC0518

Så jag flög med sidoroder

_DSC0527

…vilket fungerade utmärkt i det fina lyftet.

_DSC0528

Min bror Lars har tagit bilderna…

DCIM193GOPRO

Dessa brutala motljusbilder tog herr GoPro utan hjälp…

DCIM193GOPRO
                                                     Pilot och fotograf och…

DCIM193GOPRO

…Schaulustigen.

DCIM193GOPRO

Bild från kanten som visar att vindstyrkan är cirka 5 m/sek,
vilket indikeras av bristen på brytande vågor på djupt vatten.

DCIM193GOPRO

Två åskådare, en pilot och en fotograf på Thores mark.

_DSC0558

                                                                                              Modell och fullsize

_DSC0604

Spirit Elite…

_DSC0612

…en trogen tjänare av den längtande  hangflygaren.

_DSC0622

Min bror flyger… över gärdsgården, för att hämta min modell.

_DSC0628

Som landat på åkern just bakom gärdsgården.

DCIM193GOPRO

Vilket fick avsluta vår flygning vid Segeltorp denna härliga torsdag !

Kategorier
Okategoriserade

HANGTRÄFF YSTAD 18-22 APRIL 2016

 

 

För 11. gången arrangerar

Ållebergs Modellflygklubb

sitt traditionella hangläger i Ystad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

Med början 2006  har vi i ÅMFK ordnat en träff eller meeting i Ystad, där vi lagt
tyngdpunkten
på just hangflyg med radiostyrda modeller.

Det finns i närheten av Ystad flera platser,  som är utmärkta för hangflyg.
Jag tänker på
Hammars Backar, Kåseberga, Löderup och om vinden är
ostlig Ravlunda/Kivik.

Hangflyg med modeller vid ovan angivna platser har vi sysslat med sen 1970,
så platserna är väl influgna av modellflygare.

Vi i ÅMFK bjuder in alla intresserade att delta. Det gäller,  både de som är gamla
ärrade hang-rävar,  som de med inte så mycket erfarenhet. Behöver någon hjälp,
så kommer ni att få det.

För närvarande är vi minst 9 från ÅMFK,  som reser ner.

Vi tillbringar tiden i Ystad med våra modeller i avspänd miljö utan stress eller hets.
Modellerna vi flyger med,  är allt  från enkel frigolit,  till det värsta som finns i F3F.

Hur ni hittar oss? Kolla vid hangen med hänsyn till vinden. Eller så kan ni ringa
till någon av oss i ÅMFK. Mitt nummer 0706277120.

Vad som bestämmer vårt flygande,  är också eventuella skjutningar på Kabusa Skjutfält.
Avlysningarna hittar ni här

Om det skulle bli skjutningar vid träffens preliminära tidpunkt,
kan det hända, vi ändrar datum,
tills då det är tillträde på
Kabusa Skjutfält.

Om ni vill bo över så googla Bed & Breakfast, så finner ni lätt rum.
Vi i ÅMFK kommer som vanligt
att bo hos Henry på Österlens Gästhärbärge i
Glemmingebro, 5 km från hanget.

Tidpunkten för vår träff är preliminärt:

A
nkomst måndag 18 April – Avresa torsdag 21 April  .

Har ni frågor så maila .

Övrig information kommer ni att finna på vår eminenta hemsida:  ÅMFK

Lite bilder från föregående år…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC
                      Flygning på baksidan Sinushanget vid nordlig vind.

SONY DSC

SONY DSC

Sinushanget vid sydvästlig vind

SONY DSC

SONY DSC

Baksidan vid Sinushanget. Vägen går bort mot Kåseberga.

SONY DSC

SONY DSC

(maj 07, 2015 11-21 AM)SONY SLT-A58(5456x3632)17921

14 m/sek !

(maj 07, 2015 12-16 PM)SONY SLT-A58(5456x3632)1876

Gullvivan möter er i April vid Hammars Backar.

SONY DSC

SONY DSC

Kåseberga med Ales Stenar på toppen.

SONY DSC

Segelflyg är vackert.

DSC07255

Rolf-Erik från  Herrljunga

DSC07395

Rolf och Rolf-Erik

DSC07423

Där vi bor,  Österlens Gästhärbärge.

DSC07519

Roffe med sin lätta elseglare.

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153500

Sinushanget

Fullskärmsinfångning 2015-05-09 153519

Den gamle hangflygaren…görande det han helst vill !
Tur han inte var nypermanentad…?

Så här kan det se ut :

Vinden 4-5 m/sek snett från höger.

DCIM100GOPROLöderup

Kategorier
Naturbilder

IBLAND RÄCKER INTE ENS MIN VILJA

 

 

 

 

 

…för att modellflyga.

 

 

 

 

 

 

 

 

DSC00232

 

 

 

 

Lördagen vaknade med frisk västlig vind med ca 8 m/sek i styrka.
Hangnerven blev ju omedelbart kittlad och jag laddade upp med
min Arrow och bly, för att få mig en tur nere vid Tönnersa Strand.

Hanget är nu  precis så bra det kan bli, varför det går att flyga
på ordentligt där.

Nedkommen till parkeringen blev det att hänga på sig utrustningen,
som i mitt fall är en kameraväska, min väska för radion och annat
samt min modell. Icke att glömma riktig och varm klädsel.

Under min promenad ner till pilotplatsen hade jag  lite tankar om, att
kanske vinden var för hård, för det skulle vara angenämt.
Men eftersom jag var flygsugen,  tog jag mig de 800 m till min pilot-
plats.
Där jag upptäckte,  att vinden var 12-15 m/sek, vilket fick mig att ändra
mina planer.

Flyga hang i 15 m/sek på denna vassa kant….nej, jag valde bort det.
Så det var att gå tillbaka till bilen och lägga in prylarna igen

utom kameran.

I stället för att flyga promenerade jag en rejäl promenad och tog lite bilder.
Det var ju stora fågelräknardagen i dag, men det jag såg i fågelväg var
inget att hänga i granen.

Dagen avslutades med en sväng till hamnen Halmstad där ytterligare
bilder togs, så ni får en bild av svunnen halländsk vinter.

Förresten en bra väska då man är ute och segelflyger, där man kan
förvara radio och allt man behöver,  är en väska för en laptopdator.

Jag köpte en för 30 kr på en loppmarknad och den fungerar mycket bra !

Här kommer mina strövtåg vid havet på två olika platser !

_DSC0263

Den isbeläggning som fanns vid kusten försvann fort.
här tallriksis vid vågbrytaren Halmstad.

_DSC0331

En underbettad varelse från stranden Lagaoset.

_DSC0334

Detta bränningsmonster  har vissa likheter med ett kattdjur…i alla fall huvudet.

_DSC0340

Men ser man efter framifrån,  liknar det mera som något grisigt…

_DSC0346

Den numera återuppståndna bäcken. Undrar om öringen går upp och leker här…?

_DSC0350

Västlig vind rakt in i Lagans mynning.

_DSC0368

Vy mot Hovs Hallar och Båstad.

_DSC0374

Här promenerar jag mycket ofta.

_DSC0392

Ser ni att knopparna har växt….våren kommer !

_DSC0400

I Hallands kustbygd just där denna bild är tagen
där finns Sveriges högst avkastande jordar.

_DSC0405

På denna is modellflög jag på för en vecka sedan…

DSC00219

Som sagt…fågelräknardagen….

DSC00226

Blåmesen, en fågel jag tycker om. Liten men  envis.

DSC00229

Ser ut som en gammal gubbe….kollande omvärlden.

DSC00234

 

DSC00261

…sen flög fågeln…

 

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

HÄNG MED MIG BAKÅT TIDEN…

 

 

 

…och  återupplev

sommaren och   friflygande oldtimermodeller.

 

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

 

 

 

Som utlovat kommer en laddning med friflygbilder från mitt arkiv.

Kanske ni sett nån bild förut, men det får gå i alla fall.

Huvudsaken man kan återuppleva flygminnena…

Bilden ovan,  på Kurt  med sin Wakefield,  är jag nästan nöjd med,
men  jag borde
suttit på på huk,  då jag tog bilden, så modellen hade hamnat
över horisonten och 
tyngdpunkten i bilden hade flyttats lite uppåt,
vilket hade fått betraktaren att koncentrera sig på modellen och Kurts hand.

Flyg med !

 

 

DCIM104GOPRO

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

DCIM104GOPRO

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

Det kommer mera !

Kategorier
Segelflyg

ETT GYTTER AV GETTER I EN GETTERBUG..

 

 

 

 

…vi var en brokig samling

på Hovs Hallar  den 17. Januari.

 

 

 

 

_DSC9311

 

Först lite info om rubriken på denna posten:

Som ni ser,  utnyttjar jag i min rubrik ett begrepp inom grammatiken, syntaxen,
som heter allitterationDe tre substantiven Getter, gytter och getterbug
börjar med samma ljud

Det tredje substantivet i rubriken,  “Getterbug” är vad man kallar en homonym.
Eller på svenska ungefär likljudande ord.

Det fanns en dans på 20-50-talet som hette “Jitterbug”,  vilken utmärkte sig
av stor rörlighet genom sin
obundna form.

Jitterbug heter egentligen “LindyHop”. Så min rubrik var ett försök,  att få till
ett sammanhang
mellan GETTER -GYTTER. JITTERbug.

Att försöka översätta ordet “jitterbug” till svenska är svårt. “Jitter” betyder,
att man är nervös,
eller bekymrad och ängslig. Bug i detta sammanhang får
anses betyda insekt.

Jag antar,  med mina begränsade kunskaper,  att ordet beskriver en sorts
insekt,  som rör sig på ett icke planmässigt sätt, 
alltså lite slumpmässigt nervöst,
vilket skulle kunna vara en beskrivning av dansen Jitterbug.

Deomdetta.

I söndags var det   vinterns mest perfekta väder hittills,  som
en hangberoende flygare kunde
önska sig det på Hovs Hallar.
Ett sådant väder man upplever 5 gånger på ett
år kanske.

Den norska vädersidan, yr.no,  hade lovat 3 m/sek nord och solsken.

Jag kuskade ner i god tid med min Spirit,  för att i alla fall hålla
modellflygarnas
fana högt och fladdrande i vinden.

Framkommen till Hovs Hallar stod jag på Platån kl 1015 med min Spirit liggande
monterad och klar för start.

Jag vill bara tala om,  att det var inte enkelt att ta sig uppför den hala backen
med modell, flygväska
och kameraväskan. Två gånger drösade jag omkull ,då
jag halkade, men inget eller ingen blev skadat
eller skadad.
Nästa gång tar jag med broddarna till mina skor, ty mina skor hade plana sulor
och var hala som skidor!
En billig försäkring.

Vinden var 2 m/sek,  så jag beslöt att avvakta lite grann, då jag hade en känsla
av,  att vinden nog skulle ta sig.

Jovisst, innerst inne visste jag vinden räckte som det var med 2 m/sek. Men med ökad
erfarenhet vet jag,  att varför ska man chansa, för att få starta 30 minuter tidigare ?

Därmed riskera ett totalhaveri eller en skadad modell…..nä bättre att vänta !

I stället tog jag under min väntan och kollade de vilda frigående getterna,  som
håller slyet  i någon så när tukt och förmaning. Jag hade hört en lång stund,
vad jag tyckte lät som smådiskuterande människor människor 
bakom kullen,
men så kände jag den  omisskännliga  doften av …get och
“pratet”  visade sig
vara getternas samtal sinsemellan.

De är inte speciellt skygga till en viss gräns, så det gick  bra att plåta.
Getterna sattes ut för
några år sen och det visade sig när vintern närmade sig,
de var i stort omöjliga att fånga in, varför man
tog i mitt tycke ett bra beslut,
vilket var,  att de skulle gå fritt året runt.

Detta tycks fungera bra och deras flock har växt och de är ett naturligt inslag
nu i Hovs
Hallar biotop och utför ett viktigt ekologiskt arbete genom  att hålla
väck en del av slyet.

Vid ungefär 1050 kom vinden klockrent rakt på kanten. Det var som att trycka
på en knapp. Tidigare var vinden NNO, nu blev den direkt nordlig, vilket är
det optimala vid Platån. Styrkan var ca 4 m/sek med tendens ökande.
Min vindindikator gick från att ha hängt rakt ner till att peka rakt upp i kantrotorn
på 2 sekunder.

Så jag tryckte igång min kamera slog på strömmen i modellen och startade
ut över kanten. Först sjönk modellen oroväckande,  men 15 m utanför
kanten blev det hiss rakt upp. Skulle man åka nedanför kanten,  är det i stort
sett kört,  i alla fall vintertid om det har snöat.  Du har inte fotfäste att springa
fram till kanten och “fånga” din modell igen. Åker den nedanför kanten,
är det bara att : “Just wave goodbye “!

Sommartid har du  chansen att hinna fram till kanten och försöka landa
modellen på en av 
de tillgängliga avsatserna på under kanten. Missar man det,
är sista alternativet att landa på stranden. En svår operation, då det är mycket
svårt att bedöma höjden,  om man står 80 m över modellen…

Är man mycket erfaren flygare,  så försöker man flyga nära klippkanten,
för att, kanske gneta
sig upp,  så man kan komma in över hanget för  att landa.
Jag och Pär har lyckats med detta flera gånger med lite tur.

Men en start i svag vind är ju alltid en utmaning på Platån. Kasta aldrig rakt ut,
utan starta i någon av
ändarna på det absolut högsta och flyg parallellt med
hanget så du kan känna på lyftet, för då har du 
valfriheten att kunna styra in och landa.

Det viktigaste i ett trängt läge är: Håll farten uppe !
Ingen fart – ingen lyftkraft !

Det är en utmaning…men vad är utmaningar till för  ???

Det var i alla fall i söndags  ett makalöst fint lyft,  som var helt turbulensfritt en
bit ut och över kanten
och att modellflyga i detta,  är en avkopplande njutning.

Efter hand ökade vinden till 5-6 m/sek och jag tänkte,  det är märkligt,
att det
inte dyker upp några skärmflygare….för bättre kan det inte vara,
än vad det var
just då.

Hur högt jag kom ?  Min höjdmätare i modellen sa;  att jag var 170 m över hangkanten.
Vilket betyder 250 m över havsytans medelnivå.

Nåväl, det vackra vädret hade lockat ut flanörerna,  som då de passerade mig,
frågade intresserat om
hur det här med modellhangflyg fungerar,  om  vilket jag mer
än gärna berättar om.

Folk är intresserade och lyssnar,  då man försöker värva de till hangflygningens förtrollande
värld av olika upplevelser väntade och oväntade.

Det var förvånansvärt tomt på fåglar. De enda jag såg,   var björktrastar, korpar och
nere på havet ejdrar.

Min acke i modellen är en LiPo till mottagaren med två celler med kapaciteten
3.2 Ah. Kanske overkill, men i stället för bly lägger jag i batterikapacitet.
Har man 6 digitala servo i modellen,  så drar de mycket ström.

Hemkommen laddade jag acken och fick i 1595 mA…. efter 3.0 timmars flygande.

Kan tyckas mycket och jag var lite förvånad att det gått så mycket, för jag är
inte en pilot som “vevar” med spakarna i onödan. Sommartid brukar det går
ca 250-300 mA för varje flugen timma.

Batterierna i kameran, GoPro, höll inte länge i den 8-gradiga kylan.
Jag bytte batteri
3 gånger.

När klockan var 1500,  gjorde jag en smyglandning  i höjd med fortet, vilket utgjorde
slutpunkten för dagens härliga flygupplevelse med min Spirit på Hovs Hallars Platå.

En dag jag inte ångrar, men kanske skärmflygarna ångrar,  då de inte dök upp.
De kunde ringt mig , så hade de fått väderbriefing i realtid. Jag har alltid min
vindmätare med mig. Är det flygbart på HH, då är jag där och flyger.

Här kommer ett fåtal av de bilderna,  jag tog. Alltid svårt att flyga med
vänsterhanden
och sen sköta en systemkamera med högerhanden,
om man ska plåta sin modell i luften. Prova och flyg med vänsterhanden, så
får du erfara att det är knepigt.

När jag landade efter senaste flygningen,  hade vågorna just börjat bryta på havet,
vilket är en säker indikation att vinden ligger på ca 6-7 m/sek

Men det blir,  som det blir. Här kommer ögonblicken:

_DSC9302

Platån Hovs Hallar den 17. Januari 2016, vinterlikt.

_DSC9305

Vinter eller sommar…här har jag alltid min depå, därför just till höger finns en tuva ,
jag kan sitta på, då jag flyger.
Här har vi tursamt nog förbjudit alla ordningsmän…

_DSC9317

Ni ser havet börja frysa på. Min väska, ett litet stativ för min GoPro och modellen…
jag brukar alltid ställa en av mina GoProkameror på ett stativ högt och fritt
så den tar 4 bilder i sekunden på min flygning.

_DSC9405Min högteknologiska vindindikator vid kanten…

_DSC9423

Solen kommer inte högt i skyn,  även om klockan är 1200…

DSC09595

En bild på Halmstad 23 km avstånd,
tagen från min modell eller…

DSC09620

Min Spirit Elite fotograferad och flugen av mig…

DSC09627

…undrar hur många mil modellen har flugit  under 2015 ??

DSC09630

Om ni ser noga på stabben, ser ni att ett gångjärn till
mitt höjdroder på höger sida, har snäppt ut…

DSC09643

…men modellen flyger ju utan problem. Felet är fixat nu i hemmets värme.

DSC09651

En mycket välflygande modell, som jag varmt rekommenderar för alla !

DSC09665

Lite klaff ansatt för att gneta upp mig…

DCIM192GOPRO

Här har jag fått främmande…

DCIM192GOPRO

…som ville veta lite om modellflygande…

DCIM192GOPRO

Modellflygare och getter i någon sorts symbios…jag menar getterna håller
växtligheten tuktad, så vi modellflygare lättare kan landa våra modeller…

DCIM192GOPRO

Det ser kallt ut, men där vi står finns en topprotor, vilket innebär, 
det blåste svagt i nackarna på oss, då vi stod vända mot havet,
så vi upplevde inte det som kyligt..

DSC09777

Dessa var nyförlovade och kunde inte vara ifrån varandra…

DSC09782

Ser inte denna bocken lycklig ut…kolla pupillerna i hans ögon…

DSC09810

Getter…trevliga djur, speciellt om man är en killing..

_DSC9335

Undrar vilken ras det är på getterna ?

_DSC9352

De är väl anpassade för kylan. Mycket underull och långa luftfyllda täckhår.
Även benen välklädda. Behöver inga mamelucker…

_DSC9387

Mycket horn…

_DSC9335

Fästefolket…

DSC09813

Undrar om det känns,  om man får sig en smäll i ändan av dessa hornen…

DSC09838

Ännu en bild på det nyförälskade paret,  som bara gosade med varandra i solskenet…

DSC09844

Det syns nästan,  att damen är drabbad av förälskelse…

DSC09864

Kyla en vecka till, så har havet närmast kusten frusit.

DSC09869

Getflocken på väg ner kanske för att dricka.

DSC09872Blicken från närmaste geten säger mig,  att han tänker…Vi har koll på dig…

DSC09876

Hej då…

DSC09900

…därför nu ska…

DSC09909

…vi dra vidare,  men vi ses gång du kommer och flyger !

DCIM191GOPRO

5 m/sek, bilden tagen från höjden längst i öster med 350 mm zoom..

Fullskärmsinfångning 2016-01-18 134353

En hangflygare som är lika intresserad nu, 
som då han flög hang första  gången i mars 1973 !

DCIM191GOPRO

Självporträtt…

DCIM191GOPRO

Solen väldigt stark, varför min sändare fick skugga mig.
Har ni sett,  så smala alla hangflygare blir på Hovs Hallar …
om man ska döma efter skuggan ?

DCIM191GOPRO

Riktning Halmstad tagen med Sony 350 zoom från fortet.

DCIM192GOPRO Modellflygare,  flanörer och en flock getter på Sveriges bästa hang, Platån hovs Hallar 80 m asl.
Här sitter jag i en gran då jag tar bilden…njaaa…nåt ditåt var det i alla fall…tror jag.

…slutligen:

Jag  har under 6 år skamlöst gjort ohejdad  reklam för segelflyg med radiostyrda
modeller och då speciellt hangflygmodeller, för att i någon mån försöka få med
fler,  som är intresserade av hangflygning.

Men det är svårt. Jag har försökt fundera ut varför, men jag har inget heltäckande
svar att komma med. Kanske modellflygare i dag ska ha allt lätt serverat. Alltså
köpa en färdigbyggd elkärra,  in i bilen med den och ut till fältet och flyg. Att flyga
hang fordrar lite mera.

Man måste ha en lämplig segelmodell, som kan flyga både hang och termik.
Första valet för en nybörjare blir då följdriktigt en elseglare på

ca 250 cm spv med en hyfsad elmotor.

En modell försedd med elmotor,  ger piloten stora valmöjligheter, då det gäller
flygning. Man kan använda sin elseglare som sin
nybörjarkärra att lära sig
flyga på, man kan använda en elseglare att provflyga hang
och skulle hanget
inte bära,  har man elmotorn som räddningsplanka, så man kan ta

sig in över kanten igen.
Så modellen är inte bekymret. Du kan köpa en fin elseglare
med motor och
servo för 2400 kr. Kolla Staufenbiels webbsida, de har bra sortiment.

Att flyga hang innebär,  att man måste ha kunskaper om väder.
Den informationen
hämtar jag långsiktigt hos yr.no för platsen som är aktuell
och på kort sikt för väder i
realtid eller på kort sikt, då kollar jag skärmflygarnas
väderstationer. Hur man gör
det,  kan ni läsa i tidigare inlägg av mig.

Man blir efter ett par år rätt bra på att bedöma väder och vind,  på de platser där
vi flyger hang. Varje plats har sin egenheter,  som upp
träder under olika betingelser.

För de flesta piloter som börja flyga hang,  är inte tekniken i luften det svåra, alltså att
hålla sig uppe och flyga, utan det är landningen.

Man har att ta hänsyn till,  hur terrängen ser ut, så man vet,  hur man ska planera sin
landning för att minimera risken för haveri.
På Hovs Hallar har  det varit igenväxt,
men markägarna håller på att gallra, så det
kommer att bli  enklare i framtiden.

Ett annat fysiskt problem nybörjaren möter vid landningen,  är turbulensen.

Ser vi på Hovs Hallars Platå, som är det 80 m höga hanget, finns det ett antal för
nybörjaren irriterande orosmoment och det är ROTORER.

Då den laminära (jämna) vinden från havet träffar ett hinder, det vill säga hangkanten,
kommer det att bildas en medsols roterande rotor just vid hangkanten.
Alltså en roterande rulle som snurrar vid hangkanten upp till ca 5-10 m höjd, allt
beroende på vindhastigheten och vinkeln på vinden mot kanten.

Uppe på toppen av hanget finns topprotorn, som är större än kantrotorn i diameter.
Den manifesteras,  genom att man får vinden i nacken  eller från “fel” håll, då man

står på toppen. Topprotorn roterar också medsols och når upp till ca 20 m höjd.

Ca 50-100 m bakom hangkanten åt lä hittar vi en lärotor, som till volym är den största.
Vi talar hela tiden om förhållandena vid Platån på Hovs Hallar och där kan lärotorn
var 50 m i diameter.

Det är alltså ett gott tips,  att ha mycket höjd, om man ska gå bakom, gå framåt och landa.
Mer än en har landat i träden,  då höjden inte räckt till.

Men allt detta med rotorer är inte så farligt,  om man är medveten och vet hur man ska minimera
riskerna. Så fort du får lite rutin,  minskar riskerna och du kan anpassa din flygning,  så
du inte utsätts för farorna i en rotor.

Som sagt,  jag har försökt beskriva hangflyget,  som jag uppfattar det,  så som varande en
intressant och
spännande del av modellflyget. Ett sätt att förhålla sig,  som ger både  en
flygupplevelse
och också fina naturupplevelser.

Varför inte pröva på ? Risken finns,  att du fastnar för det !

Vill du ha hjälp,  ställer jag upp i mån av tid och möjlighet.

Hoppas vi ses på ett hang !

Kategorier
Dagens snespark

STRÖVAR

 

 

 

 

 

…gör jag ofta…

 

 

 

 

 

 

_DSC9125

 

 

eller kanske jag vill hellre kalla det att flanera.

Eftersom jag hade sett,  att Tekniska Kontoret i Halmstad hade städat
bort soporna efter “EU-migranter” nere vid Handikappbadet,  ville jag
se,  innan jag åkte och flög, om det fortfarande var lika rent och fint,
som det var i fredags,  då jag fotograferade vid Oceanhamnen.

Det var som jag förväntade mig. Nedskräpat 2 dagar efter att vi som betalar
skatt i Halmstads kommun ännu en av många gånger  finansierat städningen
av migranternas läger.

Jag tycker ni  som skänker tiggarna pengar,  ska betänka ovan beskrivna
faktum en aning,
då ni hör “hejhej” utanför affärerna.

Ni betalar två gånger. Antingen ni vill eller inte.

Sverige 2016. Varför ska vi acceptera detta ?

Eftersom det var nordlig vind,  åkte jag till Hovs Hallar och flög i lite mer än en timma.
Det var nordlig vind ca 5-6 m/sek med en liten dragning åt ost.

Lyftet mycket starkt, så inga problem att flyga. Jag hade lastat med 450 gr bly i
tyngdpunkten,  så modellen skulle penetrera bättre.

Det var kallt. Avgjort är det behagligare att flyga,  då det är 25  grader varmt.
Inga flygbilder utan bara någon bild på horisonten,   som idag var knivskarp
i den nordliga vinden, vilket i någon mån eliminerar luftföroreningar
och dis,  som kan förvränga bilden.

En iakttagelse jag gjorde på hanget. Jag såg under tiden jag var där inte en
enda fågel
i luften. Märkligt.

Men som sagt, jag fick flyga en sväng,  så jag är nöjd…i alla fall något sånär.

Här kommer diverse bilder. Hoppas de väcker känslor…

Förresten, bilden av horisonten som är vinjetterad,  den kan eventuella
ordningsmän försöka avgöra, 
om den är tagen av mig stående på kanten,
eller om min GoPro tagit den från min modell…?

_DSC9098

Denna platsen var för…

_DSC9099

…3 dagar sen fullständigt …

_DSC9108

…renstädad genom Teknik och Fritidsförvaltningens försorg…

_DSC9111

men nu…efter nya migrantbesök ser det ut som ovan.

_DSC9118

Ser du den vassa horisonten ?

_DSC9135

I horisonten till höger ser du silon i Falkenberg.

_DSC9139

_DSC9177

Den alltmer allmänt,  i Halland och Skåne,   förekommande gladan.

_DSC9179

_DSC9199

_DSC9203

…som flög termik i solskenet den 13. Januari vid Grevie,
då jag var på väg till Rolf i Hjärnarp..

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

EN INKLÄMD DAG MED NORDLIG VIND

 

 

 

Vädret har sista tiden inte bjudit på …

 

DCIM182GOPRO

…nordliga vindar, så det varit flygbart på Hovs Hallar för hangflygare av
vilken sort det än må vara..fast i dag söndag var det utlovat nordlig vind.

Jag åkte ner dit i uppehållsväder och växlande molnighet från Halmstad.
Bara för att  efter mödan  att ha släpat mig och mina grejor upp på platån,
monterat och gjort
klart,  mötas av först regn och sen en hagelskur.
Skuren drev förbi på 15 minuter, men både jag och min modell blev sura.
Dock icke mitt humör, då jag såg, det klarnade upp över Kattegatt.

Så det blev att vänta, torka av min Gillette från FVK, som var den modell, jag hade
med.

Till slut kom solen och vinden drog sakta igång från nord.
Men den var svag. Den låg på 2-3 m/sek,  vilket är ett gränsfall för att
kunna ta sig upp
i lyftet med en modell som Gillette.

Till slut beslöt jag mig för ett försök. Eftersom jag var på platåns topp,
finns det en
plats,  där det är bäst att kasta ut,  där det normalt inte
finns någon topprotor. 
Det är omedelbart till höger om den lilla
sänkan på toppen,  där vinden brukar vara  laminär.

Uppe på toppen där jag startade anloppet för utkastet,  märkte jag,
det fanns en topprotor ,
för det blåste i nacken…men jag visste,
att vinden längre fram mot kanten borde med viss säkerhet vara laminär.

Så jag satsade för allt jag var värd och fick iväg min Gillette bra.
Den gick rakt och jag förväntade mig lyft,  då jag gick ut över kanten.
Men det blev inget lyft…

Jag såg min höjd jag fått vid utkastet snabbt rinna bort, då jag gick
igenom kantrotorn och förstod omedelbart,  att risken är att modellen,
ve och fasa, riskerade att
försvinna ner under kanten och då skulle det
innebära morsning och goodbye till min modell.

Jag gjorde en snabb rush fram till kanten, det var ca 30 m och samtidigt försökte
jag
kontrollera min modell, som flög farligt nära stallgränsen. Inte enkelt !
Nåväl, framkommen till kanten, visste jag sen tidigare, att jag hade en
plan yta på hanget ca 30 meter
under den ordinarie hangkanten och
beslöt mig för att försöka sätta modellen
där.

Men först gällde det att komma dit. Det är svårt att kontrollera en modell,
om man
befinner sig över den. Dessutom i kraftig turbulens.  Jag fick i alla
fall Gilletten stabiliserad något sånär och styrde in den mot den plana
avsatsen.
Avsatsen består av  buskar och mindre stenar.
Inte speciellt modellplansvänligt, men det var mitt  enda alternativ !

Det finns en option till och det är att gå ut mot havet, accelerera och företa
en landning på stranden.
Jag vet ingen som lyckats, under de 43 år jag flugit
här med denna utmaning !

Min plan var att landa i buskarna,  för att minimera skadorna och rädda modellen.
Att landa modellen in i branten är nästan detsamma som att säga adjö till den.
Jag har en gång klättrat upp för den 60 m höga branten. Det gör jag aldrig om.
Jag kom in mot buskarna
lite vinglande, jag flög på stallgränsen igen och
då jag bedömde modellen var vid buskarna,
vilka var enebuskar, tryckte
jag ner den bestämt.

Modellen tog i buskarnas topp i normalt flygläge,  bromsades upp och modellen
gled sedan av grönskan och fortsatte
ner i stenpartiet, med låg hastighet..
Att trycka ner modellen är ett måste, för att få den dit man vill.
Det kan verka brutalt,  men hellre en landning med säker hastighet än en
vinglande färd i överstegrat läge,  som man inte vet hur det slutar med risk
för snaproll eller så dålig kontroll,  att man kan hamna i stort var som helst.

Det hade gått,  såvitt  jag kunde se,  så bra man kunde önska. Så det blev att
klättra ner för den synnerligen hala stigen
och hämta modellen. Alltid
spännande att inspektera en modell, som man trott var förlorad,
men
som genom tur och lite skicklighet blev räddad.

Jag kunde inte se några omedelbara skador på min Gillette och jag äntrade
kanten med lätt hjärta
och klättrade  tillbaka upp till min depå.

Gick igenom modellen en gång till och hittade en liten  skada i nosen,
som uppstod vid kontakten med stenarna.

Det fixade jag med Plastic Paddingspackel, våtslippapper och sprayburken
med vit färg, då jag kommit hem.

Nu undrade jag ju,  varför det blev så här, för det borde gått att flyga…

Svaret fick jag, när två skärmflygkompisar kom med sina grejor och
skulle flyga.
Det var Anna Hadders och Lars Agnas,  som spetsat på en
fin flygdag på HH.

Men de såg,  att det uppe på platån var dålig vind. Man balanserade lite för att få tiden
att gå i väntan på vind.
Vinden ökade, men där vi stod,  kändes inget.

Jag berättade,  att detta är ingen ovanlig situation. Vi kunde se det
blåste på havet och jag påstod
frankt,  att det finns lyft,  bara man
kommer utanför kanten och upp några meter.

Det blåste i björkarna vid hangkanten, men tyvärr hade jag missat att
ta med min vindindikator för kanten, vilket är ett 6 m långt metspö från
BilTema med en 4 m lång videobandsstreamer. Detta är det bästa verktyget,
om vi vill veta lyftet vid kanten. Genom att använda ett lätt videoband,
kan man se om vinden är turbulent eller laminär, vilket kan bestämma
om förutsättningar för en start eller ej föreligger.

Där vi stod på toppen, var det nästan inget tryck i vinden.
Allt berodde på kantrotorn och topprotorn, som muntra snurrade glatt på,
så vi
hade vind i nacken, då vi stod i riktning mot havet.
Det kan var frustrerande eftersom havet
indikerade 5 m/sekund nord…
Om vinden är 5 m/sek eller mer,  kan man lätt se,  genom att vågorna vid
denna vindhastighet börjar bryta. Det gjorde de nu.

Vi var överens,  att det finns lyft, det gäller att komma ut från hangkanten
och träffa på den laminära vinden. Ett klassiskt hangproblem, som jag
upplevt många
gånger här. Kommer man bara ut, så lyfter det.

Lars kunde slutligen inte hålla sig längre utan drog upp skärmen,   då rotorn tog
en paus eller flyttade sig och kände, det drog ok i linorna vilket indikerade att
startmöjlighet förelåg och Lars startade ut.
Lyftet var naturligtvis… mycket bra och strax efter startade Anna och
brast under flygglädjen ut i sång genom att solosjunga Sankta Lucia…
Det var  troligtvis första gången i historien, som det sjöngs Sankta Lucia
från selen till en paraglider på Hovs Hallar.

Roligt de fick flyga efter all deras möda och väntan.

Jag fick åka hem,  i alla fall rikare på erfarenhet och med föresatsen att
fästa antihalktejp
på kroppen på min Gillette,  så jag får ett rejält tag
med fingrarna utan att glida, då jag ska kasta iväg
min modell.

Jag var nöjd med dagen och i synnerhet,  att jag kunnat rädda min
modell ur ett omedelbart
hopplöst läge.

Ett mail från Lars talade om, att de som flög skärm hade fått ett fint luciaflyg !

Här kommer lite bilder och alla är tagna med min  GoProkamera,
som jag höll i handen.
Vidvinkellins, lite dåligt ljus och då blir det,
som det är.

En del bilder är klippta från en video.

 

 

 

DCIM182GOPRO

Platån 13. December kl 1000

DCIM182GOPRO

En del av sysselsättningen på ett hang för en skärmflygare…

DCIM182GOPRO

...parawaiting

DCIM182GOPRO

Eller gör man som Anna…balanserar…

DCIM182GOPRO

…och hoppas vinden ska ta sig.

DCIM182GOPRO

Lars är sugen…

DCIM182GOPRO

…och vi kunde se att vågorna började bryta , vilket betyder ca 5 m/sek i vind.

DCIM183GOPRO

Lars ringer till väderstationen och kollar vinden.
Framtill sitter hans vario/gps och höjdmätare.

DCIM183GOPRO

Anna Hadders, en frisk fläkt i skärmflygarskrået med mycket energi och flyglust !

DCIM183GOPRO

Lars kan inte bärga sig längre utan…

DCIM183GOPRO

…drar upp för att starta.

HH Lucia del 2.-004

När Anna såg att det bar ok, var hon inte sen att ta efter…

 

HH Lucia del 2.-006

…så hon tipptåade sig framåt tills det lyfte henne…

HH Lucia del 2.-007

…över björkarna och ut…

HH Lucia del 2.-009

…i fri luft.

DSC05627

Sen var det bara att njuta på !

DSC05631

 

DSC05638

 

DCIM182GOPRO

…medan en  frustrerad  modellflygare  vankade runt i väntan på vind…tur han
hade med sin skärmflygoverall,
som är ett utomordentligt plagg.

.

Kategorier
Hangflyg modell

OM JAG SLUTAT MODELLFLYGA…

 

 

 

 

 

…det kommer jag inte att göra,

förrän det är fysiskt omöjligt !

 

 

 

 

 

_DSC8161

 

 

 

 

Lördagen grydde med fint väder och västlig vind.

Ni kan se bilden ovan, tagen på morgonen den 12 .
December, att det är inte speciellt vinterlikt…

Flygsugen, som vanligt, packade jag de få saker som behövs
för att åka till ett lämpligt hang.

Västlig vind, efter storm och hårda vindar….det blir Tönnersa
Strand. Nu ännu högre än nånsin förr.

Modell med på resan var min Spirit, som verkligen börjar få
många timmar i luften nu. Spirit är en mycket lätt 2-m modell
från USA och det innebär,  den är lätt att skada.

Inte vid flygning, utan fastmer vid hantering. Alltså då den ska
ner i fodralet, då man ska igenom dörrar, gå i trappor, stoppa
in den i bilen eller gå från bil till pilotplats genom risig skog.
Likadant kan skador uppstå då jag monterar exempelvis vingar.
Håller man för hårt i D-boxen, som är av tunn lätt balsa, kan man
lätt knäcka den.

Jag har fått lite sådana skador så det lutar efter 2.5 års flygning
åt att jag ska klä om vingarna med nyinköpt Oracover från Lennart
på RC-Teknik.
Före omklädning ska småskador på vingen lagas och den ska få
3-4 strykningar med cellulosapolerlack för att trästrukturen
ska stärkas. Eventuellt lackar jag på 25 grams glasfiberväv på
torisonsnäsans balsaytor. “Lacket” då jag lägger på glasfiberväven
blir med aceton förtunnad epoxieplast.

Nåväl, vinden var 6 m/sek, då jag startade 0900 vid min vanliga plats.
Lyftet mycket bra och Spiriten flög,  så bra den kunde.

Efter 2 timmar i luften, endast avbrutet av en kort paus och landning
för en justering, landade jag klockan 1100 nöjd och glad.

Jag landade vis av erfarenheten på den platta stranden, för varför
ska man vara heroisk och klämma ner modellen vid kanten och riskera
skador ?

Men enligt lagens om allts dj……..het,  i enlighet med vad jag tidigare
skrev om transportskador, körde jag höjdrodret i en utstickande gren
då jag gick till bilen….
Hemma kollade jag servot till mitt höjdroder och naturligtvis var
växellådan kaputt.

Jag bytte servo till ett bättre, som förhoppningsvis med sin metall-
växellåda skulle tåla lite mer.

Bland mina servon har jag en låda med något jag vill kalla “Diverseservon”

Servon med felfunktioner eller annat. Eftersom jag sparar allt…satte jag
mig efter att jag gjort annat utomhus som krävs och gick igenom en
plastlåda med servon. Reservväxellådor och drev hade jag. Jag fick ihop
12 servon som nu funkar helt perfekt. Bra terapi….

Ånyo är det bevisat, det lönar sig att satsa på kvalitetsservon.
Vem vill riskera en modell med servon som kostar 150 kr styck mindre ?

Jag gör det inte mer. Således har jag bytt alla skevroderservo, där det
inte redan fanns bra servo, mot dessa. Att de väger 28 gram, det står
jag ut med.

Vid Tönnersa Strand håller länsstyrelsen på att återställa dynlandskapet
genom att bana av växtlighet, så bland annat fältpiplärkan kan återetablera
sig till sina häckningsplatser. Bra initiativ.

Lite bilder från min flyg- och naturlördag…inga ombordbilder,

00

En del av det m y c k e t långa Tönnersa Strandhanget.

_DSC8106

Just framkommen med det jag har med mig. Jag har en plaststol, som låg på stranden efter en storm
som jag kan sitta i. Den har märkligt nog fått ligga bakom min pilotplats i mer än ett år nu…

_DSC8112

De enda som flög förut jag var fiskmåsar och gråtrutar, som ofta glider på hanget på spaning efter ätbart.

_DSC8120

Vitmossan sprider sig mer och mer här. Varför ?
Det måste vara att betingelserna är gynnsammare.

_DSC8125Björk och tall växer ända fram till toppen på dynerna nu.
Har kommit de sista 6-8 åren i en ökande takt.

_DSC8150

En dynformation där jag brukar fuska i DS med min Alula.

_DSC8189

Grävaren som ett urtidsdjur betande med hjälp av en lång snabel .

_DSC8193

Här har grävaren dragit upp ett stort bestånd av vresros.

_DSC8206

Bäcken vid Lagaoset ändrar ständigt utseende.

_DSC8221

För 3 veckor sen var den uttorkad…

_DSC8236

Vårt gamla bekanta strandmonster höll som vanligt ställningarna.

DSC05586

Jag hittade en annan stirrande herre i sanden…

DSC05588

Han är lik en känd person, men jag kan inte placera honom…
…underbettad med aningen krokig näsa…

DSC05594

Vissa stranddjur är utrustade med kraftiga antenner för att kunna lokalisera eventuellt byte…

 

Kategorier
Okategoriserade

VINTERHANGFLYG PÅ ÅLLEBERG

 

GGT = Goa Gubbars Träff…

 

åll18

 

 

Jag fick detta från min ordförande Rolf  i  Ålleberg Modellflygklubb
som visar att flygaktiviteten är hög i föreningen.

Här är Roffes referat och bilder, som visar en dag på Västhanget Ålleberg;

“Tisdagen den 2 Dec. bjöd på ett fantastiskt vackert Vinter väder med SOL
och Väst vindar med en styrka på ca 4-6m/s….Kunde inte bli bättre då det
var dax för första GGT:en i December månad.

Vi som kom denna gång var; Rolf-Erik, Kalle, Rolf, Dick och Kent….plus
4st skärmflygare! (som turligt nog fick vara kvar på backen då vindarna var
för starka för deras ”Tepåsar”, deras tur kom senare på e.m då vi hade flugit färdigt)
Varma kläder gällde då det snål-blåste med en temperatur runt 0-strecket.
Fika hann vi med också och en grill-stund.

Vi fick denna dag en ”NY” ordförande , genom Dick som var den lycklige
denna gången att landa bland träden..!!..en styrelsepost som han övertog
ifrån den förre ordföranden Rolf….med lite tur för oss andra, så kommer
Dick att sadla denna titel under en lång period! Ordf.titeln får man med automatik,
så fort man landat sin modell bland träden..! Det enda åtagandet man har som ordf. är,
att man tar med en grill till nästa träff å grillar korv åt dom övriga GG:sen…!!

Det flögs med snabba racers, ”Gummi ankor” dvs EPP kärror samt STOOOR seglare
….efter ca 3,5 timme uppe på berget så avslutades dagens GGT med bravur, alla
var mätta å belåtna med sina flygningar.

Därefter överlämnade vi luftrummet med varm hand till Skärmflygarna,
som f.ö. också är sköna å Goa Gubbs…som vi trivs riktigt bra med, där vi har en
gemensam å disciplinerad flygning tillsammans. KUL! precis som det skall vara.
Här blandad bild kompott, Enjoy;

Första bilden visar Ålleberg i brand..!! härlig soluppgång ca kl 08:00, lägg märke
till Kents fiffiga sändare skydd, en plast tvättbalja!! varför görat svårare,  än vad
det är?  Se även bilden där Dick har hängt upp sin modell i träden och som
kvalificerade honom till Ny ordf. i GGT….” !

 

 

 

åll55

å2
Ett absolut rätt uppfattat motiv som får sin prägel av morgonljuset.

åleb

åll2

åll3

åll4

åll5

åll6

åll7

åll9

åll11

åll12

åll14

åll15

åll16

åll17

åll19

åll22

åll23

åll25

åll34

åll35

åll36

åll44

åll66

åll77

åll99

åll113

ållis 1

åll46

Ålleberg Modellflygklubb.

Klubben som äger sitt eget fält.

Kategorier
Hangflyg modell

LITEN PROVFLYGNING AV MIN GILLETTE

 

 

 

 

Det blåste västlig vind i dag…

 

 

 

 

 

IMG_0006

 

 

 

…vilket talade för,  att det var flygbart på Tönnersa. Eftersom jag
alltid är flygsugen och speciellt då jag ska testa något nygammalt
eller nytt, plockade jag ihop grejorna och åkte dit.

Jag hade förväntat mer vind, men märkte att vinden vid havet låg på
ca 4 m/sek.

Nåväl jag monterade min Gopro på stativ och ställde den,  så den
skulle ta bilder från marken på min modell.

På min Gillette hade jag avsett att ha en kamera just bakom vingen
på ett stativ 15 cm upp, men enligt Murphys Lag hade kameran hängt sig.

Jag hade inte med någon nål,  så jag kunde resetta den.

Så det blev att starta utan ombordkamera. Utkastet skedde med all
den kraft jag är mäktig, svängde höger då vinden kom lite snett från höger
och fick kontroll på modellen något så när.

För jag märkte nästan direkt efter start,  att det var något med V-stabbbens
roder. Allt fungerade vid prechecken,  men då jag flög, var det något
som krånglade.

Jag höll ut ett par vändor,  innan jag landade på stranden.

Ok,  komma ner på stranden var inga problem, men att komma upp
till min pilotplats, det var inte enkelt.

Fronten mot havet på dynerna var efter diverse hård vind väldigt brant.
Man kunde inte ta sig upp…..jag var tvungen att hacka ut fotsteg,
för att så småningom häva mig upp.

Vid koll av V-stabbens roders funktion visade det sig , att ett av roderna
rörde sig knackigt. Varför ? Ingen aning.

Men en sak märkte jag. Då jag körde skeven, sjönk spänningen till
mottagaren till 3.8 Volt…..trots jag har splitt nya Mh-celler 2300 mAh
och de var toppladdade. Jag får fixa en lösning på detta. Först satte jag i en
acke med 5 celler, men den spänningen blev för mycket för de små servona
i stabben, så jag gick ner på 4 celler.

Nu kommer jag att byta servona i stabben till något bättre, så jag kan
köra med 5 celler. Det borde ge full säkerhet.

Som sagt,  Gilletten har fått sitt lite rumphuggna luftdop vid Tönnersa Strand
och nu ska jag fixa det,  som behöver ändras inför nästa flygning.

Kameran som skulle plåta fast med,  då jag flög la snabbt av, då acken var urladdad.
Eftersom GoPro har WiFi,  är det lätt att glömma WiFi på, eftersom det har en
egen avstängningsknapp. Nåväl, man lär av misstagen.

Så det blir lite dåliga bilder bara. Men jag var ute och flög i alla fulla fall !!

GOPR4970-001Det blev bara den usla bilden av min Gillette, just då jag kastat ut..

IMG_0005

Ja, så här ser den ut, innan jag klätt om vingarna. Den duger.

IMG_0009

Som du ser står solen lågt vid 2400-tiden redan.
Längst ner i kanten min fasta kamera som behagade slå av sig tidigt.

IMG_0011

Havet gick ganska högt på stranden i dag.

IMG_0016

…och här ligger Gilletten efter en kort testflygning.

Men det kommer fler, bara vi får riktiga vindar !

Kategorier
Naturbilder

JAG FÖRVÄNTAR MIG ALLTID NÅGOT OVÄNTAT…

 

 

 

 

 

…när jag flanerar längs  stranden.

 

 

 

 

_DSC7732

 

1

 

 

Efter ett blåsväder kan man göra fynd vid stränderna.
I synnerhet längs stränderna i Laholmsbukten.

Min promenad gick från Lagaoset upp till Genevadsån längs
stranden, därefter in till promenadstigen i strandskogen tillbaka
till Lagaoset. Det blir cirka 16 km.

Fortfarande blåste det frisk bris och på en del ställen yrde sanden
vasst mot kinden.

Stranden var,  efter att havet dragit sig tillbaka,  jämn som en fotbollsplan.
Dynerna var naggade i fronten av de inrullande vågorna och erosionen
firade triumfer i dynkanten, då sanden mot havet hade glidit ner,  som
smältande, rinnande glass.

Fynd gjorde jag och bilder tog jag.

Vill ni hänga med en flanör och strövare så hoppa upp…. !

_DSC7698Vyn som möter betraktaren vid Lagaoset efter stormen “Gorm”.
Där vågorna börjar bryta, där finns den normala strandkanten.
Nu högvatten på grund av det låga lufttrycket och västliga vindar,
som pressar in vatten från
Nordsjön in i Kattegatt och  Laholmsbukten.

_DSC7701

Den återuppståndna bäcken har skurit en vass wadi genom marken…
som samlade upp den yrande sanden.
Här handlar det om att ta och ge i naturens kretslopp.

_DSC7710

Du ser själv,  hur sandflykten påverkar bäcken.
Läsidan utjämnad och lovartsidan vass och ståndaktig.

_DSC7714

För en vecka sen fanns här ingen bäck.
Den var uttorkad.

_DSC7729

Denna kanten vetter mot sydväst, vilket är en gudagåva
till hangflygare,
För nu kan vi flyga på sydvästlig vind också.

_DSC7739

Det minsta hinder, om det ligger still, skapar turbulens
och en grop bildas,  då turbulensen drar med sig sanden.
När sedan vinden blåser över den långsmala gropen,

sjunker trycket i den och sanden kan lättare sugas med.

_DSC7744

Den mindre strandfjanten stod och gapade i vinden med sin spetsiga näsa i vädret…

_DSC7756

…medan vårt gamla strandmonster plaskade i bränningarna och bara njöt av tillvaron.

_DSC7762

Det nyskapade sydvästhanget. Höjden 2-3.5 meter, alltså fullt flygbart på 400 m längd.

_DSC7775

Så här ser erosion i dynkanten ut i verkligheten.

_DSC7792

Kolla strandrågen och sandrörens  rötter… sandrören har bladen som sticks,
inte konstigt de har överlevnadsförmåga torra somrar.

_DSC7795

En nyss uppspolad fullvuxen knubbsäl…

_DSC7805

…som inte företedde några yttre skador,  vad jag som lekman kunde se.

_DSC7823

Här brukar jag stå och flyga mina modeller.
Höjden bra både för modell-och skärmflygare.

_DSC7832

Det kan inte bli högre nu…tror jag.

_DSC7849

Som sagt, hanget är mer  20 km långt !

_DSC7852

Ser ni stolpen…för ett år sen stod den 3 m  från kanten.
Nästa storm så faller den…

_DSC7880

Avtryck  som talar om,  hur högt havet gått,  genom sedimenterade svarta ränder
av delvis organiskt material,  här kanske tillfört från Lagan.

_DSC7883

Efter “Gorms” påverkan ser detta nästan ut som ett derivat av en pyramid byggd av Mayafolket.

_DSC7903

Detta är den polerade stigen upp till parkeringen och  den allestädes
närvarande vinden håller stigen ren från lös sand.
I dessa veck i
dynerna får vinden mycket högre fart på grund av det trattliknande utseendet.

_DSC7908 Rhododendronens blomsterämne för nästa år  syns redan i den lilla knoppen i mitten.

DSC04718

Ja, det är bara gråa moln,  som inte direkt lyfter humöret…

DSC04735

Fåglar flyger lågt i den hårda vinden…

DSC04745

…och  med vinklade vingar för att effektivisera flykten i kraftig motvind.

DSC04750

Jo det är sant…apelsinerna har just mognat vid Tönnersa Strand.

DSC04761

Den svartnosade knölormen håller upp nosen i vinden
och känner vittring av något…nåtgott…

DSC04788

Jag undrar,  vem som kastade denna gamla plastflaska i sanden…och för  hur många år sen ?
Den som slängde flaskan kunde inte veta,  att en som hette Gorm skulle avslöja förbrytelsen.

DSC05571

På en åker jämte stranden två förvridna plåtar. Nej, det var inte en flygolycka,
men däremot ett
före detta ladugårdstak som köpt vingar för pengarna,
då Gorm kom och erbjöd flygväder…

_DSC7915

Som syns, inget riktigt klart ljus..glåmigt.
När jag promenerar här,  har jag vanvettstrafiken
på E6 till vänster och havets starka brus till höger…

_DSC7917

…och eftersom detta är ett naturvårdsområde,  sker ingen avverkning,
utan skogen får sköta sig själv.
I brist på gallring blåser träden ner
då och då. Marken är sur och rötterna får
dåligt fäste eller ankring,
därav orsaken till fällningarna.

_DSC7926

Som vanligt, höll jag på att säga, hittade jag en nödlandad ballong från Holland.
Det är, en av flera ballonger jag hittat här. Den leksaksballong som flugit dokumenterat
längst,  var en ballong som släpptes i England , vilken sedermera landade i Australien…
Hur kan en liten ballong flyga så långt ?  I dag finns småballonger 
tillverkade
i mylar, vilket är ett tätt material,  som inte släpper ut
heliumgasen. Är sen ballongen
inte mer än halvfylld, kommer den inte 
att spricka,  då den når 30000 m.

Ja, sen flyger den på…

Kategorier
Hangflyg modell

GILLETTENS RENOVERING

 

 

 

 

…går planenligt.

 

 

 

 

_DSC7467

 

 

 

Så fort jag fått upp min gamla Gillette på bänken,  började jag renoveringen,
för jag är så sugen att se den i luften igen.

Jag vet, att modellen inte är så vansinnigt snabb, men den har andra värden.
Den är ihopsatt,  en av de snyggaste modeller jag sett…ever !

Kroppen, vingarnas infästning och vingarnas form är mycket lyckade.

Synd inte FVK kunde tillverka nya. Jag sa till Brian,  att om ni ändrar
vingkonfigurationen, öka spännvidden med 40 cm och applicerar en
modern profil som exempelvis någon av Martin Hepperles nya snabba,
skulle det bli en eftertraktad modell.

Ok vad har jag gjort ? Jag har slipat ner kroppen, spacklat den och kört
på porfyllare. Gjort tre tunna grundlackningar med våtslip mellan varven
och sprutat vit akryllack  från sprayburk.
Akryllack köpte jag på AD-center.  Den är snabbtorkande och den innehåller
mycket pigment, så den täcker bra. Kostar en del, men hur mycket lägger man på ?

Huven är original svart, men jag våtslipade den, grundade och sprutade den
röd.

I kroppen på modellen finns ingenting…egentligen. Servona till V-stabben
sitter i stabbarna där bak, skevroderservona sitter i vingarna, vilket betyder
att det är gott om plats för mottagare och acke i kroppen.

Jag har köpt några nya 8-kanals DMSS rx, eftersom prisskillnaden mellan
6-8 kanaler är
försumbar. Fast,  jag hade bara behövt 4 kanaler egentligen.
Eftersom jag just bytt
radio,  önskar jag,  att sändningsstandarden behålls nu,
så man inte behöver
köpa en massa ny mottagare igen, om man byter upp
sig inom JR-familjen. En 8-kanals mottagare till JR Dmss, den kostar nästan
1000 kr med frakt…

Köper man då 8 stycken förstår vi,  att det blir pengar i sista änden.
Men jag är mycket medveten om,
att finns det något som blir  gammalt fort,
så är det elektronik!! Jag väntar på att mottagarna ska anlända,  så jag kan programmera.

Min acke blir två LiPo-celler och för att inte servona ska få spatt,  sätter jag
in en Ubec
mellan acke och rx/servo så spänningen ut blir 5.6 volt.

Har du ingen spänningsregulator,  kan du använda kiseldioder i serie, då
de sänker spänningen med ca 0.7 Volt var och en.
Kör man för hög spänning
till en del servo, ställer de sig i mittläge och
oscillerar fram och tillbaka. Speciellt
sker detta på billiga mikroservon.

Jag har beställt vit Oracover från Rc-Teknik för att klä om vingarna,
men i väntan på det har jag fixat till de gamla vingarna och de blev hyfsat
bra efter lite rengöring,  värmepistol och småreparationer.

Nu väntar jag som sagt på nya mottagare till Gilletten, så jag kan programmera
den. Jag kommer ju att ha V-stabbe med sidoroderfunktion, vilket jag
alltid ansett vara ett viktigt roder, vidare separerade skevroder med kraftig
differentiering så det blir 80 % upp och 20 % ner i akt och mening för
att undvika skevroderbroms och därav orsakad oren flygning.

Skevroderna ska också fungera som en primitiv halv kråkbroms vid landning.

Det behövs garanterat,  då man ska landa på Hovs Hallar, om man nu inte är certifierad
expert, 
vilket jag inte är,  för jag har  bara flugit där i 43 år och saknar således
erfarenhet och bedömningsförmåga.

Eftersom Gilletten är lätt och har relativt låg vingbelastning,  ska jag tillverka två
blyvikter,  som används för att kunna omvandla  överflödig  lyftkraft till hastighet.

Det blir en på 250 gram och en på 600 gram.

En annan sak som fattas är glasfiberröret som utgör vingfastsättningen.
Jag glömde ju den hos Kalle i brådskan, men har lovat skicka det, så
det dyker upp. (Vilket det just har gjort)

Ett litet bekymmer är,  hur jag ska säkra vingarna till kroppen. Vingarna
sitter trädda
på en glasfiberstång 6 mm diameter. I bakre dela av kordan
finns stift, som ska sitta i hål i kroppen.

Sen gäller det att säkra vingarna, så de inte far iväg. Jag gjorde det förut
med O-ringar, men det
var knepigt att få ringen över krokarna som är
skruvade i rotsprygeln. Kroppen är mycket slank, vilket gör,  man har lite
utrymme att placera fjädrar eller gummiband, som håller vingarna på plats.

Kanske jag löser det som så nu, att jag borrar ett 1.25 mm hål från
undersidan genom vingens
undre del och vidare genom röret i vingen
och vidare genom glasfiberstången och 2 mm i i vingens
övre halva.

Sen använder jag en pianotråd, som jag sticker in genom det borrade
hålet och som jag låser
i vingen med tejp eller ett enkelt fjäderlås.
Det borde bli enkelt och säkert.
Fast för provflygningarna kommer jag
att använda en liten dragfjäder,  som jag med viss
svårighet kan häkta
på krokarna på vingarna.

Vi får se hur det funkar, för jag vill det ska vara funktionellt och enkelt.

Det  kommer en rapport efter min provflygning. Som kommer att ske vid
Tönnersa Strand vid Laholmsbukten, där hanget efter
sista stormen aldrig
varit bättre. Äter havet mycket mer i dynerna,  kommer vi till
slut av få en
accelererande  minskning av höjden.

Så flyg mens tid är…

_DSC7461Lång och slank…

_DSC7462

_DSC7465

Ser lite roligare ut med röd huv…

_DSC7466

_DSC7468

Vingarna innan jag klätt om, men de är inte så pjåkiga.

_DSC7469

Stabbhalvorna med inbyggda servo. På servokablarna ett filter som galvaniskt
avskärmar mottagaren från servona,
för att undvika påverkan på mottagaren på
grund av långa kablar, som i olyckliga all kan fungera som antenner.

_DSC7470

Klart jag är medlem i ÅMFK….klubben som äger sitt eget fält.

Kategorier
Flyghistoria

ETT ÅTERFINNANDE

 

 

 

 

 

Ibland kan man sakna en modell starkt…

 

 

 

 

(mar 08, 2005 02-33 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

 

 

…så starkt att man måste hitta den igen, eller i alla fall få tag i en likadan.

Så var det för mig och modellen är en hangmodell som heter “Gillette”.

Det var inte världens snabbaste modell, men en av världens vackraste.

Den såldes av  FVK,  då jag köpte den för 8 år sen. Sen flög jag med den
i ett år och i ett obetänkt ögonblick , sålde jag den till Kalle från Kvänum.

Jag kollade FVK:s hemsida och naturligtvis var Giletten borttagen.
Men jag gav inte upp utan ringde till Brian, ägaren till FVK och frågade.
Han sa,  efter lite övertalning,  att han skulle tala med legotillverkaren i
Tjeckien och be honom tillverka några nya. Fint tänkte jag.

Men tyvärr, efter en vecka mailade han och sa,  att formen till kroppen
hade gått sönder. Så där försvann den chansen.

Spaning hade jag på europeiska säljsajter, men inget napp.

Men så tänkte jag att, Kalle, han kanske har kvar min gamla….
Så jag ringde  och det visade sig,  att han hade kvar min modell.
Den var smälld en gång,  så kroppen hade gått av bakom vingen
och lite andra krosskador fanns på kroppen. Vingarna sa Kalle, att de
var hela.

Således passade jag på att åka upp till Kalle för att hämta modellen.

Kalle bodde på landsbygden på en avstyckad gård. Det var inte helt lätt
för en utombys att hitta dit, men med lite vägledning av en lokalt boende
gick det bra.

Det visade sig,   att Kalle bodde på en gammal gård,  som var byggd 1858.
Tillhörande  åker- och skogsarealer hade han sålt för ett par år sen.

Hans intresse förutom modellflyg är gamla bilar, som han renoverar.

Aktuellt när jag var där,  var en Auto Union 1000 S.

Vi gick in i hans modellflygverkstad och den var full. Här fanns det mesta
bevarat efter  40 års modellflygande. Många av modellerna var bekanta,
eftersom jag själv byggt likadana. Kärt återseende var Wiiks Salto, en populär
hangmodell sen 70-talet.

På bänken låg min Gillette ungefär i det skicket,  man kan förvänta sig.

Hemkommen besiktigade jag modellen och beslöt att helrenovera.

Just nu är kroppen våtslipad och spacklad första gången.
Vingarna har jag tagit bort servon från, då de skall strippas på klädsel,
spacklas och slipas och sen kläs om med ny Oracover.
Samtidigt ska jag montera
in nya skevroderservo av bra kvalitet,
eftersom skevroderservona är utsatta
för mycket påfrestningar,
då man landar och skevrodret kan slå i marken.

Efter det blir Gilletten som ny igen.

Jag tog lite bilder uppe i Västergötland.

_DSC7385

Kalle i sprutoverall framför sitt hus._DSC7386

Till gården hör denna drängstugan. Byggd liksom det övriga 1858

_DSC7391

Till gården tillhörigt magasin, som är byggd i typisk västgötsk stil.

_DSC7402

På Kalles gräsmatta en runsten

_DSC7398

Med ovanstående text.

_DSC7404

Kalles bilverkstad

_DSC7358Det senaste renoveringsobjektet, en Auto Union 1000 Special.
En av mina kompisar hade en släkting,  som ägde en nästan ny likadan bil,
vilken vi fick låna på lördagskvällar. Vi var omåttligt stolta,  just för det var
en Auto Union 1000 Special och inte en vesen DKW, som såg likadan ut
fast med mindre hästkrafter. Undrar vad designern tänkte, som ritade bilen ?

Jag glömmer aldrig ljudet  från 2-taktaren…eller rökmolnet efter bilen.

_DSC7361

Del av Kalles verkstad. Han hade allt !

_DSC7362

En av pärlorna en Dodge 1959. Till vänster karossen av en …

_DSC7364

Kalle i sin modellflygverkstad, som är full av 40 års flygande.

_DSC7365

Ja, ni ser att här fattas varken prylar eller jobb...

_DSC7366

Vid bänken fann jag ett par vingar till en hangkärra,  som tillhört Pär Lundqvist.
Jag kände både igen vingarna och hans regnummer hos SMFF 6064.
Bilderna på vingarna skickade jag till Pär och han blev nog överraskad
att han skulle återse de efter 35 år…vingarna byggda på Divynicellkärna
och klädda med 0.4 mm ply. Kalle skulle ha vingarna till en hangmodell.

_DSC7368

Enligt Kalle en upprenoverad Wilga efter en krasch.

Används som bogserkärra.

_DSC7369

En J35 Draken som väntar på att få en microturbin inmonterad.

_DSC7371

En gammal goding, en Salto.

_DSC7374

I taket en elektrifierad Hansa Brandenburg.
Stående framför hyllorna en snart färdig PA 18.

_DSC7375

Överallt modeller. Den gula kroppen en Salto ursprungligen
ägd av Roffe Maier på tidigt 70-tal. I  fint skick.

_DSC7376

Kalle är åxo sjöman.

Modellen Seabex One

_DSC7377

I taket en av mina favoriter en “Arrow” från Valenta där den kallas Fredy.

_DSC7378

En riktigt stor  storseglare från 30-talets Tyskland. Jag tror det är en “Reiher”.

_DSC7379

Innanmätet i en Salto. Det var besvärligt att limma spant i kroppen
då den var impregnerad med härdare,  som man var tvungen att tvätta
bort med aceton NOGA,  innan man skulle ha minsta chans att få en limning att hålla.

(mar 03, 2005 05-27 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)Så här kommer min Gillette att se ut om en vecka igen !

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria Hangflyg modell

HANGFLYG MED RADIOSTYRDA MODELLER FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

…var det som dokumenterades i denna videon.

 

 

 

 

 

Hang 1-039

Detta är troligtvis första hangstarten på Hovs Hallars platå 1970

 

 

 

Efter att en försvunnen 8 mm film dykt upp igen efter 44 år,
gjorde den det möjligt,  att kunna visa video,  då man för första
gången startade en segelkärra från Platån uppe på Hovs Hallar.

Jag vet inte,  om man flugit fullskalasegel där, men jag är ganska
säker,  att så inte varit fallet.

Året är 1970 och piloterna är Pär Lundqvist och Kurt Lennå.

Kurt var den förste,  som kastade ut en modell på hanget utan motor
och kunde hålla sig uppe utan problem.

Innan han startade utan motor,  testflög han med motorn igång på sin
egenkonstruerade motorseglare för att få lite information.
Hanget som användes,  var sydhanget alltså baksidan på Hovs Hallar.

Det är ett hang,  som inte används längre,  då vi nu helt flyger på Nord-
och nordvästliga vindar på Segeltorp och Platån.

Pär flög med en Graupner Cirrus,  som är en lätt modell med ca 3 m spv.

Vem som flög först på Platån vid nordlig vind är osäkert, men det var en
av de två tidigare
piloterna med absolut säkerhet.

Vi ska veta,  att hangflyg med modell var något relativt okänt i Sverige
1970.
Den allmänna uppfattningen var, att det krävdes höga hang och mycket vind,
för att göra flygning möjligt. Det kan ha varit en orsak,  att man inte vågade
starta och prova tidigare. Nu vet vi,  att det inte behövs höga hang och det
behövs inte hård vind.

En modell med 2 m spv med vikten 1000 g flyger på 1 m/sek på platån.

Efter hand som Pär och Kurt fick rutin  av hangflygandet så utforskades
fler möjliga och omöjliga platser,  där det fanns en kant,  som kunde fungera
som ett hang.

Jag började flyga  hang sommaren 1972 och har sen dess varit detta sätt att
modellflyga trogen, då det ger piloten så mycket av upplevelser.

Filmen är tagen av Bertil Dahlqvist och har , som ni kommer att märka,
blivit
påverkad av tidens tand.

Vi har försökt förbättra den med lämplig mjukvara,  för att få ett för betraktaren
så bra resultat som möjligt. Sen har jag kört den genom Moviemaker och editerad den.

I början av videon finns avsnitt,  då Kurt flyger sin motorseglare på F 14 Halmstad.

Jag tog med dessa stillbilder  och andra som är klippta från filmen och ni förstår
säkert,  att kvaliteten inte är hundra, men det är ett tidsdokument,  varför jag tog med det.

Andra stillbilder är från Hovs Hallar och jag kommenterar under bilderna,  vad det är.

Ja, det var alltså 44-45 år sen…ibland är minnet bra men kort…

Allt material är från 1970-1972.

Här kommer bilder och video på vår nostalgiresa så hoppa ombord !

Har någon,  av de som var med vid denna tiden,  något bildmaterial,
så publicerar jag det gärna till glädje för många här på bloggen.

Min adress hittar du under rubriken “Welcome” upp till vänster.

Hang 1-025Kurt monterar sin motorseglare. Kolla storleken på servona…

Hang 1-026

Kurt testar bromsarna…

Hang 1-027

…och sätter på huven på sin egenkonstruerade motorseglare.

Hang 1-028

Japp så såg planet ut , fast utan motor, som flög de första hangvändorna på Hovs Hallar 1970

Hang 1-029

Kurt kolla trottelarmen vid förgasaren.

Hang 1-030

snart dags…

Hang 1-031

Os .19 startad.

Hang 1-032

Kurt beredd starta på Halmstad Flygklubbs stråk på F 14 Halmstad.

Hang 1-033

..och Kurt tar den långa benet före det korta och startar.

Hang 1-034

Hang 1-035

Detta är troligtvis första starten på HH av Kurt Lennå.

Hang 1-036

Pär Lundqvist fick nöja sig med att bli två och röka pipa.

Hang 1-045

Jag tror, efter lite forskning, att detta är första gången det
flygs hang utan motor på Platån uppe på HH.
Piloten är Kurt Lennå.

Hang 1-037

Kan var första landningen efter hangflygning.

Hang 1-042

Kurts modell till vänster och Pärs Cirrus till höger.

Hang 1-043

Pärs Cirrus svävar…

Hang 1-050På gång att hämta modellen

Hang 1-053

Här kommer Pär med den och platsen är sydhanget på Platån.

Hang 1-056

Året efter hade Pär konstruerat en egen modell för segel, Debutant som flyger här.

Hang 1-049

Pärs Cirrus på Sydhanget.

Hang 1-057

På Sydhanget med Hallands Väderö bortom udden.

Hang 1-058

Pärs modell “Debutant”.

Hang 1-060

Pär på väg att landa sin Cirrus på Sydhanget HH.

Hang 1-066

Kurt har hämtat sin efter en lyckad landning.

Hang 1-073

Pär Lundqvist 1970 – 1971 djupt koncentrerad på sin modell.

Här är den utlovade videon:

 

Kategorier
Hangflyg modell

JODÅ, VISST FLYGS DET HANG…

 

 

 

 

…både här och där !

 

ålle 11

Eftersom min anspråkslösa blogg heter “hangflygning.se”,
är det naturligt, att jag
sprider lite propaganda just för begreppet
hangflygning och flygkultur.

I veckan har det tursamt nog varit västliga vindar över västkusten och
angränsande landskap, varför vi som flyger våra modeller, naturligtvis
varit  ute och utnyttjat tillfällena till flyg.

Medlemmar ur min moderklubb, ÅMFK, var uppe på Ålleberg och fick
en fin samvaro och flygningar i den perfekta vinden.

Här ett utdrag vad ordföranden Rolf skrev på vår hemsida:

“Idag, onsdag  151111, var det åter dax för ”GUBBA-FLYGET” uppe på
Ålleberg.

Vi som var där och flög var: Rolf/ÅMFK, Rolf-Erik/Herrljunga,
Kent å Dick/Lidköping
samt Kalle/Kvänum samt så kom både Jörgen
å Sven-Erik/ÅMFK förbi o. hejade på…

Vinden var OK…! eller vad sägs om ca 10m/s och V-riktning….
kan det bli bättre?

Det flögs alltifrån, MPX EasyGlider,  Trinity,  Freestyler3,  Pace,   Elida,
Graupners SoarMaster, 
ASW27,  Cambria 80-tals racer samt Storseglare
mm…och det flögs flitigt…..och fikades och korv grillades mm….vi hann
t.o.m med lite skogsröjning….

Kul som vanligt hade vi..…nästa Gubba Träff kan redan bli till helgen
…beroende på vädret”.

Rolf skickade lite bilder som beskrev träffen och de finns här under.

 

 

ålle 12

Roffe och Kalle med en relik från 80-talet…ser ut som en F3A-kärra från den tiden.

ålle 13

Kalle kastar ut Roffes Cambria.

ålle2

Depå i lä av hangaren på berget

ålle3

Startbryggan syns inte mer…den är riven och uppeldad :=(

ålle5

Roffe med sin FREESTYLER 3,  tillverkad i  Tyskland av Bröderna Herrig.

ålle8

Rolf-Erik på väg ut med sin vackra ASH 26 från Beinike . Kolla vindskyddet över sändaren.
När det  det drar mot kallare årstider är en overall perfekt. Likaså att man
har skyddsglasögon, om man står i hård vind, för då slipper man rinnande ögon.

ålle10

Fikapaus hos ÅMFK. Där alltid grillen finns med och sprider trivsel..

ålle14

Rolf Maier, dynamisk ordföranden under vars ledarskap ÅMFK gått
framåt med stora kliv. Klubben där vi flyger mer, än vi pratar !

 

 

Tönnersa Strand Laholmsbukten söndag

 

DCIM103GOPRO

 

 

 

 

Själv var jag ute två gånger vid Tönnersa Strand. På lördagen och söndagen.
Lördagen var det 15 m/sek,  vilket degraderade min flygtur till en promenad
i stället.

Efter all hård blåst hade emellertid en liten högtrycksrygg växt in,  vilket gav
västlig vind
med, som jag hoppades, 4-8 m/sekund. Det borde ge fina
hangförhållanden
vid Laholmsbuktens strand.

Med i bilen var min,  numera mycket flugna,  Spirit II. Lite överraskad blev jag,
då vinden
bara var ca 2-3 m/sekund, men det går utmärkt att flyga i den
styrkan, med en
anpassad modell .

Jag hade sen förut i veckan 350 gram ballast i,  som jag antog modellen
klarade även i
svag vind. Det gjorde den helt utan problem.
Spirit är en mycket välflygande 2-meters termikseglare, som om man
vill ha
något att flyga med på hang vid svaga vindar är bra anpassad till
slika förhållanden.

Det är inte så viktigt för mig att alltid flyga fort. Jo, jag har snabba plan,
men jag flyger mer än  gärna
en modell som passar till omständigheterna
och som har goda egenskaper.

Jag använder  hellre en balsaskrothög som flyger bra,  än en kolfibermodell
som har usla usla egenskaper !!

Jag hade en modell för 2-3 år sen som hette Gillette II från FVK. I ett svagt
ögonblick sålde jag den.
Det ångrar jag idag. Tyvärr sa Brian på FVK att
man slutat producera den
och jag försökte argumentera de skulle ta upp
produktionen igen med modellen
aningen modifierad. Annan profil,
mer avsmalnande vingar och slankare stabbar. Vi får se om han tar intryck..
för en Gillette hade varit perfekt för svaga vindar.

Klockan 1050 startade jag,  efter att ha riggat min Gopro vid kanten,
som plåtade
längs stranden och en Gopro i nosen som vanligt för min
flygdagbok.

Allt gick som det skulle. Enda problemet, om det nu är ett problem,
är landningen.
Antingen tar man det säkra före det osäkra och landar
på den nästan oändliga
och jämna stranden, eller så landar man just
bakom kanten.
Landar jag på stranden,  så ska jag ju ta mig nerför
sandkanten och sen kravla mig
upp igen. Landar jag uppe på kanten,
kan jag greppa modellen direkt och starta om.

Om man landar där uppe, möts du av kantrotorn och du måste vara
en van
flygare och besitta ett visst mått av skicklighet  för att komma
ner under ordnade former. En Spirit är i alla fall en ömtålig modell,
jag skulle vilja säga spröd, på grund av det sätt den är byggd.

Men mina två landningar gick utan problem.

Hanget vid Tönnersa Strand har nog aldrig varit bättre, än vad det
är nu.
I rätt vindstyrka och med rätt modell kan du flyga riktigt fort
här, så gör
ett besök och prova på.

Även för skärmflyg går det bra. Troligtvis är det Sveriges längsta
sammanhängande
kusthang varande mer än 20 km långt.

Klockan 1355 landade jag efter  2.5 timma i luften.

Här kommer mina bilder från min flygning:

DCIM179GOPROTönnersa Strand norrut mot Halmstad…

DCIM179GOPRO

…och söderut mot Mellbystrand

DCIM105GOPRO

Ni ser det var ganska mörkt…

DCIM179GOPRO

Björkarna i kanten kommer att ha skattat åt förgängelsen om 3 månader…

DCIM179GOPRO

Piloten må vara gammal…men han står och flyger på kanten !

DCIM103GOPRO

                                               Spirit Elite med kameran på nosen                                                          

DCIM103GOPRO

 

DCIM103GOPRO

 

DCIM104GOPRO

Ibland fick man en bild…

DCIM105GOPRO

..just som modellen passerade min fasta kamera,
som tog 4 bilder i sekunden kontinuerligt.

DCIM180GOPRO

                                            Fyra personer möter varandra på en strand. Alla tycks gå med hängande huvud då de möts…

   Är människor rädda för varandra ?

DCIM181GOPRO

Ser ni min fasta kamera på kanten ?

DCIM181GOPRO

Landning nummer ett.

DCIM181GOPRO

 

 

DCIM181GOPRO

Landning nummer 2.

DCIM181GOPRO

 

DCIM182GOPRO

Senaste landningen avklarad.

DCIM182GOPRO

Alla hangflygare blir långa och slanka fram emot kvällen…

DCIM182GOPRO

Tillbaka till sagoskogen…

DCIM182GOPRO

Där solen så klart lyser på min Spirit !

DCIM180GOPRO

Sådan var min dag på hanget.

Kategorier
Hangflyg modell

IBLAND HAR JU HANGFLYGAREN ALLT HAN ÖNSKAR…

 

 

 

 

 

…som fina modeller, fint väder

samt perfekta naturliga förutsättningar

för både hangflyg och Dynamic Soaring .

 

 

 

Hangflug Freuden Nr 179

 

 

 

Jag fick tips om en fint redigerad hangfilm,  som var relativt nytagen
och jag tror,  den togs i gränstrakterna Tyskland/Österrike.
Modellerna som förekommer,  är Crossfire, Viking II och Nidöl 100 DSL.

Ingen av dem är billig.

Vad som framför allt slår mig,  när jag kollar filmen,  är den frihet att flyga
som piloten har över stora områden. Dessutom är det perfekt för att
flyga dynamiskt bakom hangkanten i lä.

Flyger man snabbt, sker oxå en olycka snabbt. En Crossfire gick i
backen med 250 km/timman och resultatet syns på bilderna.

Stillbilderna har jag klippt ur videon, för att komplettera det hela.

Håll tillgodo och åk med !

Tack ni som gjorde filmen och la upp den för länkning !

Hangflug Freuden Nr 179-002Start

Hangflug Freuden Nr 179-005

Start 2

Hangflug Freuden Nr 179-001

Lite disigt men…

Hangflug Freuden Nr 179-003

Miljön är fantastisk…men det är Tönnersa Strand vid Laholmsbukten oxå.

Hangflug Freuden Nr 179-004

 

 

 

Hangflug Freuden Nr 179-008

Här flyger grabbarna DS bakom hanget där man går ner i lä.

Hangflug Freuden Nr 179-010

 

Hangflug Freuden Nr 179-011

Moderna F3F- eller F3B-modeller har ett makalöst flyt
med sin fördelaktiga polarkurva.

Alltså polarkurvan bestämmer hur mycket höjdförlust du får betala
beroende på din hastighet. Dagens profiler skapar en polar som
gör att att priset på hastighetsökningen inte blir så högt.

Alltså polarkurvan beskriver förhållandet mellan L (lift) och D (drag).

Hangflug Freuden Nr 179-012

Tänk om vi hade haft alplandskap där Hallandsås nu ligger…

Hangflug Freuden Nr 179-016Här är Crossfiren på väg ner i marken med bra speed…varför…ingen aning.
Kan tänka mig, eftersom han flyger så lågt att sändarens utstrålning
reflekterades ogynnsamt mot marken och …så gick det som det gick.

Hangflug Freuden Nr 179-017

The field of debris…

Hangflug Freuden Nr 179-018

Vad kostar en CrossFire F3B ? Kanske 15 K med tbh ?

Hangflug Freuden Nr 179-019

Bilderna visar vilken energi modellen besitter vid anslaget mot marken.

Hangflug Freuden Nr 179-020

Fast ändå tycker jag den är förvånansvärt hel…

Hangflug Freuden Nr 179-023

Här är vackert.

 

Videon