…sker det något positivt, då man är ute och strövar.
Då jag gick en promenad vid stranden, Tönnersa, såg jag, att vind och vågor påverkat dynkanten , så att det skulle vara möjligt att flyga där med en modell.
Höjden på kanten är mellan 6 – 3 meter och
vindriktningen ska var sydväst, om hanget ska
bära.
Blir spännande att testflyga. En annan fördel
med hanget är, att det ligger bara 200 m från
bilparkeringen. För oss pensionärer är det utmärkt.
Jag menar, vi som knarr i knäna…
Det var inte önskeväder, då vi vi var där.
Vinden från nordväst 12-20 m/sek…
Men vi traskade på i vind och duggregn.
Lite bilder, som i alla fall inspirerade min fantasi…
Häng med om du orkar…
Finns det inte krokodiler vid Lagaoset ? Jo det gör det kolla själv bilden…
Denna gamla hannen har varit i kamp om reviret och fått stjärten avbiten, men han reder sig trots det.
Tjänare !
Ett alträds kvistar har ställt sig i givakt.
Här är hangkanten för sydvästlig vind. Vind och vågor; Ett Pater Nosterverk in finitum.
Alkottarna dinglar och pinglar för en snäcka…
Nordlig vind innebär ofta en stilla Laholmsbukt. I fjärran anar du Hovs Hallar i diset.
Nu fick jag greppet !
Miljön skapar märkvärdiga former hos en tall vid havet.
Vet du att denna ek lagrar lika mycket koldioxid, som en bil släpper ut under sin livstid ? Därför borde varje bilägare varje år plantera en ek !
Ni kan se bilden ovan, tagen på morgonen den 12 . December, att det är inte speciellt vinterlikt…
Flygsugen, som vanligt, packade jag de få saker som behövs för att åka till ett lämpligt hang.
Västlig vind, efter storm och hårda vindar….det blir Tönnersa Strand. Nu ännu högre än nånsin förr.
Modell med på resan var min Spirit, som verkligen börjar få många timmar i luften nu. Spirit är en mycket lätt 2-m modell från USA och det innebär, den är lätt att skada.
Inte vid flygning, utan fastmer vid hantering. Alltså då den ska ner i fodralet, då man ska igenom dörrar, gå i trappor, stoppa in den i bilen eller gå från bil till pilotplats genom risig skog. Likadant kan skador uppstå då jag monterar exempelvis vingar. Håller man för hårt i D-boxen, som är av tunn lätt balsa, kan man lätt knäcka den.
Jag har fått lite sådana skador så det lutar efter 2.5 års flygning åt att jag ska klä om vingarna med nyinköpt Oracover från Lennart på RC-Teknik. Före omklädning ska småskador på vingen lagas och den ska få 3-4 strykningar med cellulosapolerlack för att trästrukturen ska stärkas. Eventuellt lackar jag på 25 grams glasfiberväv på torisonsnäsans balsaytor. ”Lacket” då jag lägger på glasfiberväven blir med aceton förtunnad epoxieplast.
Nåväl, vinden var 6 m/sek, då jag startade 0900 vid min vanliga plats. Lyftet mycket bra och Spiriten flög, så bra den kunde.
Efter 2 timmar i luften, endast avbrutet av en kort paus och landning för en justering, landade jag klockan 1100 nöjd och glad.
Jag landade vis av erfarenheten på den platta stranden, för varför ska man vara heroisk och klämma ner modellen vid kanten och riskera skador ?
Men enligt lagens om allts dj……..het, i enlighet med vad jag tidigare skrev om transportskador, körde jag höjdrodret i en utstickande gren då jag gick till bilen…. Hemma kollade jag servot till mitt höjdroder och naturligtvis var växellådan kaputt.
Jag bytte servo till ett bättre, som förhoppningsvis med sin metall- växellåda skulle tåla lite mer.
Bland mina servon har jag en låda med något jag vill kalla ”Diverseservon”
Servon med felfunktioner eller annat. Eftersom jag sparar allt…satte jag mig efter att jag gjort annat utomhus som krävs och gick igenom en plastlåda med servon. Reservväxellådor och drev hade jag. Jag fick ihop 12 servon som nu funkar helt perfekt. Bra terapi….
Ånyo är det bevisat, det lönar sig att satsa på kvalitetsservon. Vem vill riskera en modell med servon som kostar 150 kr styck mindre ?
Jag gör det inte mer. Således har jag bytt alla skevroderservo, där det inte redan fanns bra servo, mot dessa. Att de väger 28 gram, det står jag ut med.
Vid Tönnersa Strand håller länsstyrelsen på att återställa dynlandskapet genom att bana av växtlighet, så bland annat fältpiplärkan kan återetablera sig till sina häckningsplatser. Bra initiativ.
Lite bilder från min flyg- och naturlördag…inga ombordbilder,
En del av det m y c k e t långa Tönnersa Strandhanget.
Just framkommen med det jag har med mig. Jag har en plaststol, som låg på stranden efter en storm som jag kan sitta i. Den har märkligt nog fått ligga bakom min pilotplats i mer än ett år nu…
De enda som flög förut jag var fiskmåsar och gråtrutar, som ofta glider på hanget på spaning efter ätbart.
Vitmossan sprider sig mer och mer här. Varför ? Det måste vara att betingelserna är gynnsammare.
Björk och tall växer ända fram till toppen på dynerna nu. Har kommit de sista 6-8 åren i en ökande takt.
En dynformation där jag brukar fuska i DS med min Alula.
Grävaren som ett urtidsdjur betande med hjälp av en lång snabel .
Här har grävaren dragit upp ett stort bestånd av vresros.
Bäcken vid Lagaoset ändrar ständigt utseende.
För 3 veckor sen var den uttorkad…
Vårt gamla bekanta strandmonster höll som vanligt ställningarna.
Jag hittade en annan stirrande herre i sanden…
Han är lik en känd person, men jag kan inte placera honom…
…underbettad med aningen krokig näsa…
Vissa stranddjur är utrustade med kraftiga antenner för att kunna lokalisera eventuellt byte…