…eftersom jag flyger där så mycket ?
Bildligt talat, sliter jag på Hovs Hallars hang, därför
jag är en mycket intresserad hangflygare.
Slita ut luften…? Knappast, den kommer att fortsätta
blåsa mot kanten och generera ett never ending lyft
för oss.
Vad som slits är den tunna grässvålen ovanpå
gruset. Denna svål är illa åtgången och slets kraftigt
under förra årets torka. Men det är inte människor,
som orsakar huvudslitaget. Det är de klövdjur,
som är satta att beta i naturreservatet av markägarna.
Hovs Hallar är en Allmänning som ägs av närboende
fastighetsägare. Jurisdiktion över området har Länsstyrelsen
i Kristianstad. Vilket inte gör konfliktfyllda frågor
lättlösta.
Jag har talat med ansvariga tjänstemän på länsstyrelsen
och då jag framför mina farhågor för slitage, då får jag
ett märkligt svar: ”Du vet hur det är”…syftande på vad ?
Jag och ett gäng skärmflygare besökte HH under en av
de där få dagarna under vårvintern, då förhållandena
var optimala. Rätt vind, rätt styrka, rätt temperatur och
flygning med rätt modell.
Med mig hade jag min Spirit, som jag ville få intrimmad,
samt en Gillette F3F modell om hastighets- och adrenalin-
suget skulle överväldiga mig.
Vi möttes av 3-5 m/sek NV och solsken.
Naturligtvis var jag förväntansfull, eftersom förhållandena
garanterade bra lyft, vilket underlättar intrimning av
modellen.
Som vanligt dokumenterade jag min verksamhet med
en kamera.
Eftersom vindens huvudkomposant var i huvudsak NV
med lite fluktuationer åt S och N, flög vi på det lägre
hanget, vilket nås, genom att du går igenom den södra
grinden på parkeringen och följer grusvägen. Det är
ca 800 m ner till hanget.
Eftersom jag hade 4 skärmar i luften samtidigt där jag
flög, fick vi visa ömsesidig hänsyn i vårt flygande.
Det fungerade utmärkt.
Om flygandet är inte mycket att förtälja. Jag var i luften
i 2.5 timma.
Allt jag ville prova, fick jag utfört.
Det enda som skapade extra spänning var min sista
landning för dagen. Jag landade längre upp på en
gräsyta närmare parkeringen. Under finalen var jag
inte uppmärksam på en risig buske…så min Spirit
studsade på de knastrig grenarna och fortsatte flyga
…utan skador.
En bra sak med denna min Spirit är, att jag fäst en M4
maskinskruv i vinschfästet under kroppen. Det var en
stor hjälp, då jag skulle landa på det jämna gräset.
Skruven bromsade modellen på ett mjukt sätt
och förhindrade, att den kunde fara iväg okontrollerbart
och träffa någon av de lömskt ruvande stenarna,
som sticker upp 5 cm i landningsområdet.
Slutsatsen för ändringar på min modell blev, att jag
applicerade exponentiella utslag på skeven. Vi får se,
hur det funkar nu.
Modellen var mycket känslig i rollplanet och kanske min
förändring lugnar modellen…
Mina klaffar, som är ganska stora for ut med en smäll,
tack vare att dagens servo är blixtrande snabba.
Det gillar inte jag. Jag vill mina klaffar ska gå ut som
de elektriska klaffarna på en MFI-9 gjorde.
Så vid hemkomsten lade jag fördröjning på klaffen
både ut och in.
Nu ser det realistiskt ut.
Som vanligt träffar man trevliga och nyfikna människor,
som strövar förbi. Jag lovar, jag försöker övertala alla
jag pratar med, att de ska bli modellflygare…
Vid denna brytningstid hade jag förhoppningar om
att få se och höra lite försynt lärkdrillande och tofsviporna
tumlande och aggressiva skrikande. Men det var tyst
I fredags såg och hörde jag både sånglärka och tofsvipa
ovanför ängarna mellan Trönninge och havet.
Jag tog som vanligt bilder och det som klarade bilderna,
var min Mobius. Dels monterad på mina glasögon,
vilket gör, att kameran fotograferar, det jag själv tittar på.
Jag hade kameran på min modell i nosen riktad framåt
och monterad på vingen ute i spetsen riktad snett bakåt.
En bild säger mer än 1000 ord, så med tanke på alla
bilderna blir det mycket sagt…Min Mobius tar 4 bilder i
sekunden och har ett 128 GB minneskort.
Där finns en snabbt redigerad video längst ner på sidan.
Härligt, att vi fick en föraning om, de kommande fina
flygningarna, vilka väntar oss på den vackra platsen
Hovs Hallar !
Om du tycker färgtonen på bilderna är helt ur takt ,
tycker du rätt. Kameran var felinställd. Nu är det
justerat, så det blir förhoppningsvis ok vid nästa
fotosession…
Great Planes 2 m Spirit Elite innan dagens flygningar.
På väg upp till vår pilotplats. En plats för avkoppling och livsnjutning.
En blick ut över havet anger, att vi inte är ensamma på kanten.
Start snart…ska bara släppa förbi skärmen.
Startsekvens…i motljuset…
Det gäller att få ner fingrarna snabbt till spakarna, så man kan fånga upp modellen.
Japp, du ser jag har greppet nu. Kolla höjdrodret.
Bakifrån och höjdrodret är ansatt för att få upp modellen efter starten.
Ännu en start för att visa hur terrängen ser ut.
Jag kastar ut hårt, för att få energi till modellen,
vilket ger mig handlingsfrihet just efter starten.
Ser utmärkt ut
Med den vind som rådde, kan jag flyga i stort som jag vill,
utan att behöva spara på höjd, då lyftet är stadigt och starkt.
En modell och en fri horisont…
Ser du lagningen på vingens undersida ?
Ett resultat av Murphy´s Lag. Eller i alla fall ett resultat av styva
grässtrå på Tönnersahanget vid min premiärlandning…
Hanget bar upp till 100 m enkelt i dag.
Final med full klaff för att få ner hastigheten.
Snart…
Där satt den.
Hanget vid Segeltorp.
En gammal hangflygare…som aldrig tröttnar på att flyga !
Här kan du se grusvägen som går från parkeringen till pilotplatsen
Att landa
Vid bra förhållanden ger dig hanget stora möjligheter
att flyga över stora ytor och upp till 100 m höjd.
Modellen är mycket närmare piloten
än vad bilden visar.
Piloten lutar bakåt för att inte bli påflugen vid en passering…
Landning igen…
Det gäller att vara bestämd vid landningen. Samt att hålla hastigheten uppe.
Inget mjäkande utan modellen på nosen, full klaff och just innan sättning
in med klaffen för att minska lyftkraften och få modellen att sätta sig.
…allt under kontroll…
…rakt på vingarna…
Sättning
Ännu en start med bakåtkamera
Du ser, hur snabbt du vinner höjd, då det är bra förhållanden.
Hur många km har jag flugit med mina modeller här sen 1973 ?
Landning med bakåtcam
Viktigt att ligga rätt på vingarna i den turbulenta luften !
Done deal !
Här ser du den spretiga busken jag studsade i,
innan landning i gräset just där vägen kröker…
Min Mobius i nosen dokumenterade incidenten.
