Efterfrågan på bilder av OT-FriFlygande modeller tycks
vara omättligt…
För att i någon mån avhjälpa det kommer det här en ny
laddning.
Hoppas de är vad du förväntar…de är förpackade i ett
enkelt bildspel…så du slipper bläddra.
Vädret för modellflygare har varit bedrövligt i södra Sverige.
Vi har haft ett fåtal dagar med sol, men vi har nästan inte
haft några dagar med rätt vind.
Som jag upplevt det,, har det varit blåsigt och regnigt.
Lågtrycken och varmfronterna har kommit på löpande band
från Atlanten.
Men så i dag måndag lovade yr.no 4 m/sek nord tidigt på morgonen
vridande till nordväst och avtagande. Det lät för bra för att vara sant,
eftersom man nu efter tre månader är luttrad.
Dock jag kollade min “Inside” som är en 3-m RES-modell, så
den var flygklar.
Skulle jag få flyga, gällde det att vara flygklar på kanten vid 9-tiden.
Det var jag också. Vinden var ca 3 m/sek rakt på. Perfekt.
Jag har ju en elmotor på modellen, som kom väl till pass, då jag
startade. Det var mycket turbulent och motorn drog mig igenom
ut i den laminära havsvinden.
Sen var det bara att glida i det stadig och kyttfria lyftet.
Eftersom jag inte fått nån flygning på hanget på 3 månder,
var jag sugen…
Jag experimenterade lite med kameror på modellen, då jag
ville se, hur den uppförde sig.
Modellen flyger mycket bra och är väldigt responsiv och
följsam i luften.
Jag klarade 1.5 timma i luften, sen var jag genomblåst och
avbröt och landade för sista gången den dagen.
Det var minus 1 grad ……
Utomordentligt nöjd packade jag ihop och for hem
kl 1100.
Hemma återstod en liten justering på ena klaffen.
Tejpen som höll klaffen var på väg att lossna i ena änden,
men det är fixat nu och jag är beredd för nya flygningar.
På parkeringen stod två skärmflygare och kollade
vindmätaren och fick sorgsamt konstatera, att det
var inte deras dag. Vinden hade lagt av.
Tur jag var ute i god tid…
Start Platån
Turbulent
Fint lyft i laminär havsvind
Landningen var knepig i turbulens och topprotor.
Ner kommer man alltid
“Inside” F5J
Lite is…perfekt att stå på öronen på, då man har uppsikt på modellen i skyn…
samtidigt som man promenerar på isen…
Piloten
Sista landningen för dagen !
…då man beger sig ut för att få en stund på hanget.
Lördagen bjöd på svag västlig vind och solsken.
Som upplagt för att glida på hanget vid stranden i
Tönnersa.
Jag var startklar kl 1000 och skickade ut min Spirit
i den svaga vinden, som enligt min Stiga vindmätare,
var 1.5 m/sekund.
Inte mycket att hänga i granen, men eftersom havsvinden
är laminär, modellen lätt och hanget fint utformat, förutsatte
jag, det skulle bära modellen.
Vilket det gjorde. Men nu är det ju så att vinden är inte
konstant, utan den varierar uppåt och nedåt, som
medförde, att lyftet bitvis var dåligt.
Dock, hur dåligt eller bra vinden var, blev det 2.5 timma
i luften för mig och jag njöt varje sekund av det.
Det var härlig flygning i fint väder och vacker natur.
Som vanligt lite bilder och en videosnutt.
Allt taget med min Mobius.
Sedermera kom Anders ner med sin modell och
han var i luften då jag var på väg hem.
Häng med på min utflykt om du orkar…
Spiriten med anordning för att filma framifrån-nedåt.
Flygegenskaperna försämras inte i någon högre grad
med kameran på en pinne…
Laholmsbuktens båge avspeglas i skyn.
Min framåtfilmande kamera. Enkel fastsättning:
Ett gummiband och ett varv tejp.
start
En och annan promenerade vid stranden.
Min Spirit med vad den gör bäst, flyger !
Lyckligt landat.
Inga problem om det finns förutsättningar.
Eftersom jag just nu är kroniskt flygsugen, tog jag
chansen att sticka iväg till ett inlandshang vi
Tjärby kyrka för att få mig någon timma i luften.
Det var solsken, 4/8 Cu och västlig vind.
Min modell var en av mina tre Blue Phoenixar.
Jag tog med den med elmotor, för att kunna fega mig
ur ett dåligt läge.
Man kan ju aldrig veta, vad som sker.
Att flyga hang på ett inlandshang vid denna årstid kan
vara lite knepigt.
Är det bra solinstrålning är vinden termisk,
det vill säga den kommer i omväxlande varma eller kalla
pustar, som innebär lyft eller sjunk om vartannat.
Enkelt uttryckt så är det turbulent. Att då flyga en modell
som en Blå Fenix, vilken bara har sidoroder, kan innebära
problem. Så jag måste flyga med fantasi och förutseende.
Att flyga på hanget gick bra, med hänsyn taget till
omständigheterna, och jag fick en timma i luften.
Jag kunde flugit dubbelt så länge, men
det var kallt och jag hade fuskat med klädseln.
Tillsammans med mig flög också en glada på hanget
och i den varma vintern drog gulsparvar förbi.
Varm vinter…har jag inte det minsta emot. Härligt.
Hoppas det inte kommer snö, så jag slipper sätta på
vinterdäcken.
Då jag fått lite höjd på hanget stack jag rakt ut och lyckades
krångla in mig i en termikblåsa, som tog mig uppåt mot
skyn.
Vinden hade ökat till ca 5 m/sek, så jag drev iväg och alla
vet ju, att Blue Phoenix inte är en fantom på att penetrera
motvinden, varför min höjd gick åt för att trycka framåt
mot vinden.
Så småningom landning och jag plockade ihop och kunde
nöjd åka hem.
Där jag laddade acken och fann att jag konsumerat 300 mA.
Så det var en billig dag.
Här lite bilder och en filmsnutt.
Alla stillbilder är klippta ur en video, som min suveräna Mobius tagit.
På väg…
Miljön där jag flyger är speciell…och skapar en särskild känsla.
Vinter…?
Härlig februari. Jag har inget emot milda vintrar.
Ser du det är grönt i det höstsådda…
Lite sol höjer i alla fall mitt humör. Ljuset är viktigt efter den mörka period vi haft.
Som sagt…här blommar Cumulusmolnen och ger
en föraning om kommande fina termikflygningar
Min trogna Blå Fenix
Blue Phoenix med elmotor…det bästa nybörjarplanet.
Termiken lyfter min modell…
…som slutligen kommer till ro efter landningen.
Bilden ovan illustrerar, varför jag var ute och flög termik.
Det var mycket labilt skiktat, eftersom en liten kallfront
just hade passerat. Sedermera på eftermiddagen fick vi
aningen åska och nederbörd.
Men, jag vill visa lite av de, som behärskar aviatiken.
Vi har mycket att lära av naturen, så därför vill jag beskriva
delar av den. Både djur och växter.
Först lite om mina kameror; Jag har två enkla systemkameror
av Sonys fabrikat. En med ett 75 zoom och en med ett 300 mm
zoomobjektiv från Tamron.
Objektiven är ok för mina behov, men visst, jag hade önskat,
jag haft ett Carl Zeissobjektiv för 200 000 kr.
Det är dock inget, som bekymrar eller som gnager i mitt sinne
, då mina bilder inte gör anspråk att vara tekniska mästerverk.
Jag vet, att majoriteten av mina besökare inte är tekniska
fotopetimätrar utan vanliga fritidsfotografer.
Med mina intuitiva bilder försöker jag fånga en känsla,
eller kanske något som stimulerar betraktarens fantasi.
Sen vill jag vara beredd, då jag har med kameran. Det där
speciella fotoögonblicket kommer smygande och försvinner
snabbt som en lön om fredagen.
Jag erinrar mig, då jag som vanligt promenerade vid
havet söder om Halmstad, att en havsörn kom mycket
lågt flygande mot och över mig…
Fram med kameran och plåtade med en övertygelse
att jag nu fått mitt livs bästa havsörnsbilder.
Det hade säkert blivit så, om inte kameran varit totalt
felinställd i sin fotomode.
Havsörnen blev en suddig fläck i skyn…
I går var jag och flög termik i ånyo makalöst väder.
Under en paus satt jag i flygstolen med kameran till hands,
för att jag kanske skulle kunna fånga något av naturen.
Lite tur hade jag, då vi vid hanget stationärt har både
tornfalk och glador.
Problemet vid fotograferandet i dag, var att avståndet
från min kamera till fåglarna var 50-150 m.
Då vet du, att det blir problem med skärpan.
För man ska se objektet, måste jag dra upp bilden kraftigt.
Så det blir, som det blir.
Flygbilderna på gladan ordnade min nu hyfsat fokuserande GoPro.
Tänk på att just nu är naturen som vackrast med den
överväldigande men ändå ljusa skira grönskan.
Med fåglarna intensivt spelande och hävdande sina
revir.
Det är i alla fall för mig en härlig upplevelse,
som inger hopp om en lovande framtid.
Jag glädjer mig verkligen under försommaren !
Vill du hänga med på min lilla bildresa vid en Littorinavall
jämte Tjärby Kyrka just norr om Laholm ?
Vid ankomsten kunde jag konstatera, att acken i min mottagare
för telemetri var urladdad. Men som Clint Eastwood sa i en krigsfilm
“Improvise and adapt”, vilket jag gjorde och fick laddat.
En garant för termik. Dessutom en ganska typisk bild av skyn,
då det förekommer adiabatisk skiktning som passar segelflygare.
Det var disigt i dag, vilket du kan se på bilden mot Hallandsås.
Olika fåglar på hanget
Gladan, en mycket speciell fågel.
Jag gillar maskrosor. Tacksamma att plåta då de blommat ut.
En försommaräng
Se på de intensiva färgerna…
Njut den vackra ovansidan på en tornfalk.
Rostbrunt, svart och vitt.
En välanpassad fågel på alla sätt.
Se på vingkonfigurationen då falken accelererar.
Kolla ovansidan av vingframkanten, vad som sker…
Då tornfalken fått syn på ett bytesdjur och den har mycket god syn
med sina brett sittande ögon, vilka ger ett bra stereoskopiskt seende,
som är en förutsättning att kunna bedöma avstånd, dyker fågeln
och slår.
Här kan du se, hur hon gör för att kontrollera dykningen
och samtidigt behålla högsta möjliga hastighet.
Med en mus ?? i klorna.
Den slukas i luften.
Efter bytestagningen återgår hon till sitt ryttlande och spanande…
…i och med hon står nästan helt stilla, så kan fågeln
detektera den minsta rörelse på marken.
Ständigt på alerten, ständigt beredd att slå till.
Efter att ha ätit upp en mus, flyger hon till sitt
vanliga sitträd för att smälta skrovmålet.
Bilden tagen på 150 m avstånd.
Välkommen käre besökare vem du än är !
Det vackra vädret med solsken och en högtrycksrygg som växt in, gav
förutsättningar för sjöbris och det fick mig till Segeltorp vid Hovs Hallar
för ett par timmars flygning. 3 m/sek, laminär vind och solsken.
Begär jag mer ?
Nä, det var en perfekt fredagseftermiddag bland nyfikna turister.
Jag filmade lite. Finns längst ner på sidan.
Lördagen bjöd på fina Cu-moln, som lovade termik. Vi åkte
till Tjärby och jag fick 2.5 timma i luften med min kärra.
Att få sitta i min flygstol i skuggan med Avan på betryggande höjd
…det bästa jag vet… nästan.
Pär flög med sin Odenman, antagligen för han ville testa sin
nymodifierade Tarananis. Ja, till och med jag kunde flyga hans
modell med singel stick konfigurationen.
Det var mycket regelbunden termik. Termiken släppte framför hanget
med regelbundna intervall. Då vinden lade av på hanget, visste vi,
att en termikblåsa bygges upp och att vi kunde förvänta möjligheter
till att kurva upp oss. Pärs lätta friflygmodell visade, hur effektivt
den kunde ta termiken och få höjd.
Nåväl, jag började flyga kl 1000 och dagens sista landning skedde
ganska prick kl 1500.
Sen åkte jag hem nöjd med flygning och vacker natur. Samt, att jag
varit förskonad från termikflygarens fiende nummer ett: Sjöbrisen.
Innan jag drog hem tog jag lite bilder.
Undrar, om de som reste stenen för mer än 1000 år sen
såg samma bistra ansikte som min kamera ?
Naturen tog ny sats. Blomman ca 8 mm stor.
Här har två av stenarna svimmat av i sommarvärmen…
Viggarna njuter i sjön.
Som sagt, fortfarande ymnig blomning…
Gulmåra
Blicken påminner mig om den, min lärarinna
i småskolan bestod oss med för 65 år sen…
De senaste dagarnas väder har medfört, att varm luft från Afrika
har strömmat upp mot Skandinavien, vilken då tar upp
fuktighet från havet, som kondenseras på mark och växter…
…en utblommad växt får sina flygfärdiga frö
dekorerade med vattendroppar glittrande som diamanter…
…även markkrypande örter blir överdragna med fukt, så det ser ut som frost…
Det förstår man, varför det heter Stolt Fjällskivling,
rak i ryggen som en tennsoldat …
Min favorithimmel, såsom varande termikflygare, i lördags.
Bland andra artefakter, en avvaktande modellflygare…
Rodret dikt babord !
…och flytten pågår för fullt…
Gladan, en inte alltför duktig flygare.
Lätt att kurva ifrån i en blåsa. Dessutom enkel
att locka till piggybacking, även om man ligger
och kurvar i sjunk !
Piggybacking kan man översätta till svenska med uttrycket: Åka snålskjuts.
Egentligen att rida på någons rygg. Att Piggybacka i termik är att utnyttja någon
annans förmåga att finna termik.
För att citera författarens ord i Radioflygboken 1973:
“Lågflygning på hang, en spännande upplevelse !”
Den första riktiga handboken om RC-flyg. Första upplaga 1973.
Med hjälp av min övermänskligt långa selfie-stång i kevlar och kolfiber
lyckades jag ta ovan- och nedanstående bild…
Jag har en GoPro 3 Black Edition, som jag är väldigt glad för
tack vare dess fina prestanda. I och för sig är den för dyr i Sverige.
Fick chansen att köpa den billigt via lite kontakter, så priset var rimligt.
Jag testade kameran både video och pics och fick ett superbra resultat.
Allt gott och väl så långt. Nästa gång jag skulle ut med den, så ville jag
radera allt , på det minneskort som följde med, vilket var ett
kvalitetskort på 32 Gb. Enklast som vanligt att formatera, är ju att ta
minneskortet, sätta det i en kortläsare och formatera i rätt format i
datorn. Det gjorde jag också och satte tillbaka kortet i kameran.
Ut med en ny fotokärra med GoPron fint sittande i nosen, kollade
allt och slog på kameran. Där stod man i -7 grader förväntansfull
och så fick man det glada meddelandet: SD Error……
Alltså, packa ihop hem, bort med kameran och in på skrivbordet.
Ny formatering och test. Samma meddelande SD Error.
Klart man blev glad. Jag tänkte att kanske drivrutinerna i kameran
är korrupta , så jag gick in på GoPros hemsida och skulle uppdatera.
Möttes av det glada meddelandet: Se till att du har ett tomt,
fungerande minneskort i kameran……Förstår ni att detta är
ett Moment 22 läge ?
På alla sätt försökte jag lura kameran att acceptera kortet.
Jag startade kameran utan kort, stoppade sen in kortet och fick
kortet att säga ok. Men jag kunde inte göra nåt med kameran.
Till slut ville den inte starta.
Jag lade det åt sidan och åkte nästa dan till firman,
som sålt den till mig. En yngre man tog kameran, sa att jag hade gjort fel…….
Gör du det då rätt nu då, tänkte jag. Han tog kameran, slog på den och
det glada budskapet SD Error lyste lite hånfullt. Sen tog han ut kortet,
formaterade det och stoppade tillbaka det. Resultat i displayen: SD Error.
Nu var han inte jättekaxig mer. Ut i affären tog ett nytt kort i hyllan,
stoppade in det och än en gång det glada budskapet om korrupt
minneskort. Han gick än en gång ut på lagret, hämtade en ny kamera,
stoppade i mitt minneskort och igen sket det sig för honom.
Han bytte kort och satte i sitt nya med lika deprimerande resultat.
Jag sa att ring generalagenten och kolla, om vi gör nåt fel.
Jag hade stått där en halvtimme och sa, nu får ni ordna en lösning.
Således fick han krypa till korset och ringa generalagenten.
Efter 10 minuters instruktion kom han med en handskriven lapp.
Enkelt uttryckt stod där:
FORMATERA ALLTID MINNESKORTEN I KAMERAN
MED KAMERANS EGET PROGRAM.
Det är lätt gjort i menyn. Gå till
“Verktyg” – Papperskorgen – Radera allt – All/Format – Yes
Sen fungerade alla , vi testade.
Jag har läst på nätet, hur mycket problem detta skapat för användare
och jag tycker det är skit, att inte importören kunde skickat med en lapp,
där denna anvisning om formatering stod. Det är många som fått problem,
hängning, omöjlig att starta och naturligtvis omöjlig att uppdatera.
Så vad som gäller, är att formatera i kameran med kamerans program.
Uppdatera din kamera enligt länken nedan !
Här kan du klicka, så får du information, hur du uppdaterar
din GoPros Firmware.