Flygning då allt stämmer.

Måndagen såg ut att bli en dag med svag vind och ca 23
grader varmt.

Som modellflygare har jag ständig koll på väderläget,
för  att kunna vara beredd om tillfälle ges till flygning.

Du vet ju att chanserna kommer aldrig tillbaka…

Jag kollade vindmätaren vid Hovs Hallar vid 10-tiden.
Den visade 3.6 m/sek Nord.
Nu vet jag, att om mätaren visar ett värde, är det inte
säkert det har giltighet på HH.

Men jag gav mig iväg med två modeller i bilen.
Dels en ordinär hangkärra och dels en mycket lätt
modell om utifall vinden skulle visa sig svag.

Kl 1045 hade jag klättrat upp på Platån och stod
pustande vid min pilotplats vid grästuvan.
Jag konstaterade att det var noll vind…som jag befarat.

Men jag bedömde sannolikheten för sjöbris som stor,
varför jag monterade min Little Queenie och var beredd.

Under tiden fick jag sitta och njuta av naturen.
En tornfalk flög på hanget och spanade efter byte.
Detta indikerade för mig att det fanns laminär vind en
bit upp över kanten, eftersom fågeln kunde flyta på.

I det vackra vädret kom en ständig ström av turister
förbi mig och ställde frågor.
Jag försökte övertyga de passerande,  att de skulle
bli modellflygare med kanske tveksamt resultat.

Redan nu i slutet av Juni kan vi se, hur slitet gräset
blir på Platån av alla passerande strövares fötter.
Detta trots vi fått relativt gott om regn.
Dessutom fördärvas grässvålen av kreaturen, som  går
på HH och betar.

Efter att ha suttit och suktat i en timma, kunde jag
inte hålla mig längre.
Min modell åkte ut över kanten i startförsök.
3 gånger var jag  tvungen att rädda mig in på kanten,
eftersom lyftet var för dåligt.

Jag avvaktade ytterligare en halv timma, innan jag
försökte på nytt.
Innan start såg jag,  att löven i björkarna vid kanten
rörde sig en aning, vilket jag tolkade som ett tecken,
att vinden tagit sig.

Fram med vindmätaren och den visade imponerande 0.8 m/sek…

Nåväl, jag startade kameran i nosen på min modell
och tog i ordentligt i utkastet för att få överskottsfart,
vilket ger mig viss frihetm  att manövrera min modell.
Modellen har bara sida/höjd-roder.

Jag märkte det lyfte, men lyftet stördes av den kraftiga
turbulens,  som finns just vid och över kanten.
Men jag gnetade på och då jag nått 30 m över kanten, flög
jag in i den laminära havsvinden, som naturligtvis
skapade ett bra lyft.

Efter att jag nått säker höjd, kunde jag slå mig ner
på min tuva och njuta av natur och modell.

Lyftet var svagt, men det lyfte över stora områden,
så jag behövde inte anstränga mig.

Att flyga avkopplat, vara i vacker natur och prata
med intresserade passerande, kan det bli bättre ?

Varje sekund i luften njöt jag och tanken for genom
huvudet, att tänk vad jag är privilegierad, som kan
sitta vid denna vackra plats och få ha en välflygande
modell i luften, som gör exakt det jag vill ?

Livet kan för mig inte vara bättre. För för mig är
livet att få positiva upplevelser. Tids nog kommer
kanske problem, som gör att man inte fysiskt kan
ta sig ut.

Därför gäller det att leva nu. Inte ligga i dvala framför en tv.

Min radio, som är en JR GX8,vilken jag köpte för
5 år sen i USA fungerar som vanligt perfekt.
Det har inte uppträtt det minsta problem med den.

Med tanke på hur mycket jag flyger och hur jag
tänjer gränserna med min utrustning, kan jag inte
kräva mer.
Jag har under alla flygningarna inte haft en enda
felfunktion på radion.
Endast en felfunktion som inte kan härledas
till min JR, utan det var en kontakt som gled isär,
så min Spirit flög  i 125 km/tim genom ett träd,
som förpassade modellen till konfetti på branten
framför hanget… eftersom strömmen var väck
från mottagare  och servon.

Efter 1.5 timma landade jag för att byta kamerabatteri…
som jag naturligtvis glömt hemma…

Men jag fyllde på med vätska, tog en liten promenad och
plåtade lite växtlighet och var sen beredd att starta igen.

Modellen har två miniservo och en kinesmottagare.
Acken är 2 celler LiPO på 1200 mA, vilket borgar
för många flygtimmar.

Hur som helst så landade jag min modell nere vid
fortet, där det finns fria ytor och då var klockan 1545.

Jag hade, trots ingen vind vid ankomst fått nästan
4 timmar i luften. Dessa 4 timmar hade dragit mindre
än 250 mA ur acken då jag laddade upp den hemma. 

Vevar du inte för mycket med spakarna, då spar du ström.

Naturligtvis ska din modell därför alltid vara vältrimmad.
Det viktigaste är rätt tyngdpunkt, rätt anfallsvinkel på
vinge och stabbe och linkage som funkar lätt och utan
glapp.

Det är mina modeller.

Jag tog bilder med min Mobius, vilket då det gäller
stillbild naturligtvis inte kan jämföras med bilder
från nån av mina systemkameror, men med tanke
på Mobius storlek och pris är det ok.

Vad gäller videofilm från Mobiuskameran,
har jag inget att klaga på.
Det finns en film längre ner. Inget avancerat utan bara
filmat rätt upp och ner från nosen på modellen.

Häng med mig under min fina flygdag på Platån !

Ja, jag vet. Jag ska fixa till den fula nosen…

Du ser…0.8 m/sekund.

Little Queenie

Räddning in på kanten efter startförsök

Räddning nummer 2.

Du ser,  att jag möts inte av  ett brusande hav direkt…

Turisterna sliter marken…

Ut mot det det förmodade lyftet.

Little Queenie med ca 100 cm spännvidd och vikten 370 gram.

Här passerar jag synvallen eller …

Det blommar nu.

Efter 1.5 timma i luften.

Litet är inte större

Slut för idag !