Kategorier
Naturbilder

ÄNNU EN SOMMAR HAR VISSLAT FÖRBI…

 

 

 

 

 

Några av mina ögonblick i sommartid.

 

 

 

 

 

 

 

 

Att var ute i naturen ger mig många intryck.

Även det minsta ögonblick stimulerar min fantasi
och väcker minnen.

Jag brukar säga att en bild är inte speciellt intressant
samma dag man tar den…men efter ett halvår, då kan den
ta mig tillbaka i tid till olika upplevelser.

Här är några av mina stunder.

Häng med !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

INTE KAN JAG HÅLLA MIG HEMMA OM DET ÄR FLYGBART…

 

 

 

 

…för det vore för mig en förlorad dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

Måndagen kom med fint flygväder. Ska jag  klaga,
vilket man får, så var vinden i friskaste laget.

Sjöbrisen fick upp den till 5-6 m/sek.

Jag drog till  Tjärby monterade och startade.

Termiken var stark, turbulent och ojämn.
Trots det klättrade jag så högt jag ville komma.

Jag fick 3 timmar i termiken. Anlände kl 0930
och for hem 1330.

Förutom att flyga tog jag lite bilder.

Vad jag upplever just nu är grönskan. Naturen
har samlat kraft under vintern och den frigörs nu
när allt sätts i grönt.

Jag lade märke till att det är fattigt på blommande
örter  nu, kanske beroende på en kylig maj.

Men det kommer. Körsbärssträden var överfyllda
med kart, vilket borgar för en fin säsong.

Samma sak med fågelbären, som växer här en masse.

Kan jag önska mig mer ? Flyga och vacker natur som
jag personligen starkt upplever.

Har du tänkt på en sak ? Tänk om du kunde få alla dina
önskningar uppfyllda ?

Om du stod vid valet att stå i den kanske grå vardagen
eller få dina önskningar uppfyllda ?

Vad väljer du ?

Jag tror  jag valde vardagen, för om mina önskningar
är uppfyllda, var tar mina drömmar vägen ?

Tål att tänka på.

Ursäkta om jag tröttar er med flyg från Tjärby.

Bättre än att ligga i dvala framför tv-apparaten.

Livet är för dyrbart för att hällas bort framför en tv.

Man måste  göra något, uppleva något för att få
stimulans och kraft för…vardagslivet.

Jag passade på att hälsa på Johnny i hans modellplansfabrik,
där produktionen av Leprachaun i dess olika storlekar
nu löper på.

Han visade en just färdigbyggd och färdiginstallerad
helt färdig modell,  som en kund kommer och hämtar.

Jag blir oändligt sugen på en sådan modell och jag
avundas han,  som har sin modell stående färdig.

Johnny har byggt in många finesser på modellen
som ger piloten oanade möjligheter för elmotordrift,
ren segelmodell och utrustad för bogsering med en
proffskrok
i nosen.

Skevsystemet tillsammans med en modern radio
ger möjligheter,  som hade varit utopiska för 20 år sedan.

Här kommer en hastig ihopsatt Photo Story.

Om du orkar häng med mig…

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JA…VAD SKA MAN GÖRA I DESSA TIDER MED CORONAVIRUS ?

 

 

 

 

Vi kan ju alltid flyga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…det kräver ju ingen större ansträngning.

Annars tycker jag,  att det är ganska veset just nu,
med hur allt har gått i stå,  vad gäller samfällda
aktiviteter.

Mycket av det vi vill deltaga i,  är det restriktioner på.

Jag personligen iakttar reglerna noga, då jag enligt
myndigheterna är en person,  som tillhör en riskgrupp.

De har klassificerat mig som en åldring…

Att åka och flyga innebär ingen riskökning för
smitta,  om vi iakttar reglerna. Vi håller alltså
kontakt och avstånd.

Ok, mina inlägg blir lite enahanda,  eftersom jag just
nu är inne i en hangperiod. Det betyder mycket
material från
Hovs Hallar.

Dock ska jag i dag torsdag åka ut och flyga  termik
med mina modeller. Det är svag vind och solsken.

I början av veckan var det fint hangväder på HH.

Solsken och ca 5 m/sek rakt på med laminär havsvind.

Naturligtvis sög HH och jag gav mig iväg, där jag vid
framkomsten såg,  att Jan från Eslöv hängde under sin
skärm framför restaurangen på Hovs Hallar.

Jag tog mig ner till pilotplatsen med min modell,
monterade och startade ut i ett underbart lyft.
 Det var en helt bekymmersfri flygning med massor
av öveflödslyft. Jag kunde stiga till nästan 100 m
nere vid Segeltorpshanget.

Samtidigt med mig anlände Sven “Pennan” med
bilen lastad med skärm och dam.

För skärmflygarna var det lite problem,  då vinden
för dessa var i klenaste laget. Men med hjälp av
böner och skicklighet gick det att studsa fram över
Segeltorps skrovliga kant.

Således flög jag, filmade lite och hade en riktigt
fin dag. Min modell, en Spirit är ett utmärkt allroundplan,
som för det mesta är flygbart.

Jo,  jag har fina F3F modeller, men varför ska det gå 
så fort ?

Det är faktiskt en konst att kunna landa sin modell vid
Hovs Hallar med tanke på alla hinder, både terräng-
och mänskliga,  som finns i landningsområdena.

Inget oväntat skedde, vilket är ovanligt för mig,
utan efter 3 timmar i luften packade jag ihop
och knegade upp till bilen på parkeringen nöjd
och glad efter dagens flygning.

Som vanligt dokumenterade jag dagen med min
Mobiuskamera.

Orkar du så hoppa upp och häng med !

 

 

 

Jan flyger med sedvanliga lätthet och elegans.

Sven tyckte han var lite tung för skärmens storlek…

..men visst gick det att flyga.

Sven viktstyr vid Segeltorpshanget.

Start för min modell.

Sven kallad “Pennan”, en erfaren skärm och paramotorflygare från norr om Halmstad.

Jan, en pigg yngling från Eslöv.

Hur många mil har min Spirit glidit på hangen ???

Här är vackert att vistas.

Flygare från Ängelholm, Eslöv och Halmstad i luften.

 

Landning

Just i sättningen.

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

KÄNSLOR SOM SNABBT KAN ÄNDRAS

 

 

 

 

 

 

På en sekund kan sinnesstämningen svänga om

 

 

 

 

 

 

 

 

Blåsten var vass med ca 10 sekundmeter från nordväst.
Dock så sken solen, vilket gav förutsättningar för ett
fint strövtågsväder.

Jag hade en tanke att åka ner till Hovs Hallar med en av mina
F3F modeller, men med hänsyn till den ettriga vinden
avstod jag.

Bara för jag är modellflygare, innebär det inte,
att jag är en självplågare.

Så jag åkte till stranden, parkerade vid Lagaoset och utrustad
men en kamera var min plan att promenera till Genevadsåns
mynning vid Laxvik genom skogen, därför då skulle jag slippa
motvinden. Tillbaka till bilen från min vändpunkt gick jag
längs strandkanten för att vara nära havet.

Det är ca 10 km promenad och tar knappt 3 timmar.
Men jag har inte brått, därför mina promenader bjuder 
på så många intryck, som jag upplever som stimulerande
och som en katalysator för min psykiska energi.

Jg var på ett sällsynt gott humör, då jag anträdde min
promenad och efter en stund på skogsvägen fick jag
sällskap.

Det var en bofink som följde mig genom att flyga från
träd till träd
vid sidan av stigen. 
Hela tiden högljutt spelande. Hans spelande ett sätt
att hävda sitt
revir, eftersom det är parningstider nu.

Bofinken är en mycket vacker fågel med sina färger
och vackert
tecknade rygg.

Jag fick lite bilder på den med mitt nya zoomobjektiv.

Det har funnits där jag strövar två “vita” älgar och
jag har
önskat, jag skulle se någon, men turen har svikit mig.

Det är märkligt,  att det finns 2 vita älgar på detta lilla område.
Vitheten beror på en genetisk störning,  som styr pälsens färg.
Du kan läsa om det,  om du googlar begreppet vita älgar.

I buskarna längs Genevadsån flög nervöst buskskvättor
från buske till buske. En liten trevlig individ i vår fauna.

Vid vändpunkten har man att passera Laxviks egen
John Washington bro…

En enorm stålkonstruktion så man kan ta sig över till stranden.

Nedkommen till stranden såg jag till min överraskning inte
en enda
människa. Det brukar finnas gott om promenerare
på stranden 
men idag tomt.

Då jag gick längs havet,  lade jag märke till en sak;
Det var ett
förunderligt ljus ! Ljuset satte liv i de små vågorna,
som bröt mot stranden
i ett glittrande färgspel.

Varför ljuset var magiskt ? Ingen aning, men det var väl
för att
allt stämde av förutsättningarna.

Man brukar ju tala om det speciella ljuset som Skagenmålarna
beskrev av Jyllands
nordspets under slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet.

Går jag från Genevadsån söderut, förstår man,  hur lång
stranden är här. Den är unik.

Jag såg inga speciella fåglar mer än enstaka ladusvalor,
de sedvanliga storskarvarna och vitfågel.

En tornfalk flög upp från beväxningen av strandråg på
dynkanten och jag närde hopp om att få några bra bilder,
men han drog sig söderut.

Efter en halvtimma observerade jag något stort,  som låg
i strandkantens brytande vågor.

Jag förstod det var en säl och jag trodde först att den levde,
då den rörde sig på ett realistiskt sätt.

Men framkommen såg jag vad det var. Det var en stor
knubbsälshanne,  som låg död i vattnet rullande fram
och tillbaka i vägorna.

Jag blir på något sätt ledsen, då jag ser en död säl eller
död tumlare. Det är ju stora varelser och däggdjur båda.

Det tror jag beror på , vi har lättare  på något sätt att
identifiera oss med större djur.
Lättare att känna sympati för en säl än för en daggmask…?

Knubbsälen var den absolut största jag sett i mitt liv
och jag förstod hur den dött.

Den hade troligtvis kört in huvudet i ett nät under sin 
jakt på föda. Det är vanligt att sälar tjuvvittjar 
fiskarnas nät. Denna gången fastnade han och drunknade.

Det är vad jag tror utan att veta. Längs stranden fann jag
plastband,  som används för att bunta material och som är
mycket starkt.

Men jag tror det var ett nät,  som blev sälens slutliga öde.

Mitt glada humör från det jag tidigare upplevt fick som
jag skrev en våt filt av ledsamhet över sig.

Så är det bara.

Du kan se mina bilder,  som dokumenterar det.

Kanske som plåster på såren fann jag en stor bit bärnsten
som var rödaktig, vilket lyckades höja mitt humör.

Borta vid Lagaoset fanns inte en enda fritidsfiskare.
Är det inte dags nu för havsöring ?

Jag satte mig vid en av bänkarna, njöt av vyerna och rekapitulerade
min resa.

Att en promenad på 10 km tar på kroppen,  då man är en åldring,
det märktes,  då jag skulle resa mig…det gick trögt som då
man startar ett gammalt ångdrivet mudderverk och min ålder

bekräftades på ett påtagligt sätt, då jag skulle svänga benen
över tröskeln på min bil…

Men skit samma, jag fick en härlig natur- och känslomässig 
upplevelse. Då får man stå ut med lite knak i lederna.

På hemvägen körde jag om hamnen i Halmstad och såg till min
glädje två kärrhökar, som förhoppningsvis kommer att häcka
där.

Vad jag däremot inte sett i år,  är tofsvipor. Jag har sett
5 exemplar
och det var 6 veckor sen.

Vidare saknar jag storspovarnas rop då flyger över
häckningsmarkerna vid Esmared.

Var har de tagit vägen ? Kallt i Marocko, Spanien ?

Den som lever får se !

Om du vill, häng med på min promenad !

 

 

Buskskvätta

 

Hej !

Sommarstuga med strandläge och öppen planlösning. För den händige…
Om intresse, kontakta mäklarfirman AB  Brustna Illusioner.

Detta var ljuset jag talade om..

Saltarven växer med obändig kraft i sanden.
Varifrån får den sin näring ?

Detta såg jag i strandkanten…

En knubbsäl med strypmärken…

Resultat av närkontakt med ett nät ?

Den var stor !

Sådana här plastband låg längs stranden och
ett tag trodde jag,  det var ett sådant,  som kvävt sälen.

Den oändliga stranden som det kan tyckas.

Hovs Hallar. Ser du havet “väller” uppåt ?
Det är jordens krökning du ser.

Metropolen Halmstad från Lagaoset.

Min kompanjon under min promenad…

…bofinken Boris..

 

Vackra färger…eller vad tycker du ?

Vill du slåss…

Tänk,  om jag varit lika pigg, som en sädesärla är …

 

Det börjar att grönska bland örterna.
Blomman endast 5 mm.

Kärrhöksparet som…

…nyss var ankomna och som terroriseras av en kråka.

Kärrhök en stor fågel med kraftig näbb.

En kråka på patrull i  strandkanten som en av Fredrik den Stores
preussiska soldater i paradmarsch,  så sanden stänkte om klorna.

 

 

Kategorier
Naturbilder

VAD GÖRA, OM DET INTE ÄR MODELLFLYGVÄDER ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan ta en promenad vid stranden.

 

 

 

 

 

 

 

Har jag inget särskilt för mig går jag min dagliga promenad
vid stranden på 8 km.

Som jag skrivit åtskilliga gånger är detta ett sätt att bli av
med stress och ladda själens batterier.

Jag blir en ny människa efter ett strövtåg längs Laholmsbuktens
strand.

Jag vet vad jag förväntar mig, men alltid blir jag överraskad av
något nytt som dyker upp.

Framför allt träffar jag trevliga människor där, som gör samma
sak som jag, njuter naturen.

Och det som för mig är viktigt,är att jag kan se den fria havshorisonten
vilket ger flykt åt mina tankar.

Väderläget i dag var gråmulet och temperaturen, då jag gick ur bilen,
var -4 C. I sanden såg jag stråk av rimfrost, då jag gick mot stranden.
Dock slog temperaturen snabbt om till +4C.

Min promenad började vid Lagaoset längs stranden norrut till
Genevadsån, sedan längs skogsvägen tillbaka till Lagasoet.

Det blir 8-10 km och rundan tar ca 2,5 timma.

Inga speciella fåglar såg vare sig jag eller en ornitolog som satt
på en av de högsta dynerna och spanade ut över havet.

Under min promenad tog jag lite bilder, mer eller mindre fantasifulla,
som visar ögonblicken från min odyssé.

Häng med om du vill…

 

 

 

Florsocker…

Min fria horisont…

En raritet…en unge av den Laholmska saltvattenkrokodilen låg i solen.

Damen utan överkropp eller ?

Bara jag och en stolpe med pekfinger på stranden.

En trähydra

Detta är troligtvis ett förträat exemplar av en unge
till den halländska skogsmammuten som spolats i land…

Hanget vid Tönnersa Strand har aldrig varit så högt som nu. 

Dit ska du gå !

  Sen satte han nosen i vädret och teg…

Laholmsbukten 5. Januari 2020

Storskarvarna kom i bombplansformation

Höger sida naturen betad av får, vänster om vägen obetat…

Ståndaktiga tennsoldaterna…

 

Kategorier
Hangflyg modell

HANGFLYGNING SEGELTORP…

 

 

 

 

 

…blir du trött på mina poster från Hovs Hallar ?

 

 

 

 

 

 

 

Jo, ibland blir jag själv lite less, att inte kunna variera
platserna lite mer, då jag flyger.
Men det är ju så, att vi är ju låsta till vissa fysiska platser,
när vi beger oss ut för att flyga. Därför blir det lite enahanda.

Men i måndags kunde vi inte bärga oss. Nordväst 3-5 m/sek
var utlovat,  vilket naturligtvis triggade hangflygningsmodulen
i min hjärna.

In med modell, stol och kaffe i bilen och ner till Hovs Hallar.
Vinden var vid vår framkomst VNV 2-3 m/sek, men efter
en stund vred den upp till nordväst och ökade till 5-7 och
det var exakt, vad yr.no hade förutsett!

På plats var det oxå en skärmflygare från Eslöv, som jag
borde veta
namnet på, men jag har skam tillsägandes glömt det…

Lyftet för min Spirit var  inte helt överväldigande de  första
10 minuterna,
men sedan ökade vinden snabbt upp till 5 m/sek,
vilket
skapade perfekta flygförhållanden både för modellflygare och
för skärmflygare.

Det mest dramatiska som hände, var att en bil? brann upp borta
i Norrehamn. Annars flöt eftermiddagen på med flygning, social
samvaro med skärmflygare och njutande av naturen.

Vi  har aldrig haft problem att samarbeta med skärmflygare
om luftrummet, då vi flyger samtidigt. Det löser sig, om vi
samtalar.

Jag var utomordentligt avundsjuk på skärmflygaren, som verkligen
kunde njuta av sin flygning vid Segeltorp i splendid isolation.

Jag tog en försvarlig bunt bilder och video. På min keps satt min
Mobius med kardborreband och tog stillbilder. På min Spirit som
vanligt en GoPro i nosen och mitt sällskap skötte min Sony.

Så jag kommer att trötta er med bilder som vanligt.
Skyn var, med det nuvarande väderläget, aningen dramatisk
med upptornande Cumulusmoln och däremellan blå himmel.

Jag tröttnar aldrig på utsikten från vår pilotplats. Att kunna se
en obruten horisont är ett livsmåste för oss.

Jag fick 2.5 timma på vingarna med min Spirit Elite, som nu
börjar komma upp i flygtid. En modell man alltid kan flyga med !

Jag rekommenderar den varmt på för nybörjare och för de,
som kallar
sig erfarna.
Spirit ger flygglädje genom sina goda egenskaper.

Så mätta på flygning, frisk luft och sol vände vi kosan hemåt igen
klockan 1715.
Fast jag kunde stannat längre…

Det kommer en videosnutt sen, då jag orkat editera den.

 

 

 

Vad vi som bor vid kusten kan glädjas åt…en obruten eggvass horisontlinje !

Glad skärmflygare med nordvästligt vindrufs i kalufs.

Det är fortfarande mycket labilt i luftmassan,
vilket den kraftiga Cu-bildningen är ett tecken på.

Liselotte sa detta molnet liknade en hund i ett språng…

En skärmflygare under parawaiting.

Start…och borta i Halmstad brinner det.

Dags att njuta !

Så här flyger man skärm.

I ensamt majestät på Segeltorpshanget en härlig sensommardag 2017

Jag flyger rote med en skärm…

Koll av skärm eller…

 

Min Spirit på väg.

 

 

Modellflyg på ett hang är att uppleva   frihet i tre dimensioner.

Nu blir jag plåtad.

 

Jag kan inte tänka mig något bättre ! Att kunna  ha en välflygande  modell i luften
i vackert väder
och att få sitta i en flygstol, vilket vi får göra här, eftersom det
är flygningen, som är viktig  och då här inte finns depåordningsvakter.

Det är klart  jag uppskattar  och gläds åt tillvaron .

Hallands Väderö med en fond av upptornande Cumulus.

Min fotograf.

Här skulle du varit med flygande med en segelmodell, då hade du fått uppleva !

 

 

Tänk efter… hur mycket fysiskt arbete med händerna
har denna  gärdsgård krävt för att bli byggd ?
Fast det är klart, då den byggdes var inte människorna,
rädda att arbeta fysiskt. Man var tvungen
att arbeta
hårt
för att kunna  få sin bärgning och överleva.

Landningssekvenser

 

Kategorier
Naturbilder

NATUR, MEN EGENTLIGEN BORDE DET HETA…

 

 

 

 

…sandflykten.

 

 

 

03-04-_dsc5634

 

 

 

 

Häromdagen blåste det ca 12-15 m/sek,  då jag gick min vanliga runda
nere vid Lagans mynning.
Det var inte helt angenämt,  för luften var bemängd med flygsand.
Flygsanden har en förmåga att snika sig in precis överallt. Därför
gick jag med min kamera innanför jackan.

De enda som utnyttjade vinden,  var brädseglarna,  eller heter det
kite-seglare ? Men de var antagligen nybörjare,  då de verkade ha
gått på grund mer eller mindre….

Hur som helst gick jag min runda och det var , som jag tyckte sandstorm,
då jag gick
från Lagaoset upp till Tönnersastranden ca 3.5 km.
Sedan då jag vände söderut, 
gick jag skyddad i skogen, där man nu avverkar
rejält för att förbättra livsbetingelserna
för växter och djur.

Jag fick lite bilder med mig hem och de avslutas med lite mjukare foto
från skogen, där det fortfarande fanns gott om lingon och blåbär.

Häng med på en tur…

 

01-02-_dsc5621

När vinden transporterat sanden i tillräcklig mängd, hamnar snäckskalen på små sandtorn…

02-03-_dsc5628

Det minsta hinder orsakar ett vågmönster i lä.

15-25-_dsc5777

Lite tunna risiga grenar påverkar mycket.

05-06-_dsc5651

Ser ni sanden, som den yr ?

07-08-_dsc5657

Sanden yrde upp till 1.5 m höjd.

08-09-_dsc5661

Det gamla belätet har åter hamnat i strandkanten och står stoisk i sandflykten.

10-11-_dsc5672

En alstock skapar med sin turbulens vackra mjuka former på sanden

11-12-_dsc5673

Som en skulptur eller ?

13-21-_dsc5760

Vinden blåser rent

14-24-_dsc5772

Ser du ?

16-26-_dsc4918

Detta fartyg har inget besvär av rykande sand.
Eftersom det ligger på svaj. är det en god vindriktningsvisare.

17-28-_dsc4936

Den vresige gårdvaren vid Lagaoset.

18-29-_dsc4944

Den större Näsvisen står som vanligt med
nosen i vädret…på sina stadiga framben.

20-33-_dsc4983

Fysikens lagar…

22-37-_dsc5025

Havet var brusande

24-42-_dsc5044

…och kiteseglarna övade…

25-46-_dsc5082

Kommunen eller Länsstyrelsen har satt upp bord med bänkar.
Man grävde ner fästen ordentligt i våras. Nu har sandflykten
gjort att benen står på små pelare av sand. Den andra sanden
är bortblåst.

26-47-_dsc5088

27-48-_dsc5092

28-08-_dsc5529

Ljungen tar ny sats efter att lite regn kommit.

29-09-_dsc5530

Vackert blommande bitvis…

30-11-_dsc5532

31-13-_dsc5534

Ser du konstruktionen ?

32-15-_dsc5540

Blommorna är ca 5 mm stora eller små…

35-04-_dsc5556

Lingonen smakade så mycket lingon nu !
Det är annat än den äpplesylten man till
största delen få,  då man tror man får lingon hos ICA !

36-06-_dsc5561

Ett styck lingon 26 Oktober.

38-18-_dsc5603Ett styck blåbär samma tidpunkt. Blåbären hade
en mycket rik blåbärssmak och det fanns gott om de.

Kategorier
Naturbilder

STENRIKET

 

 

 

 

 

 

I stället för att sväva på lätta vingar idag…

 

 

 

 

 

 

22-27-_dsc3572

 

 

 

…blev det något mera tungt marknära…och höstlikt.

Jag hade sett  stora mängder flyttande tranor häromdagen och
beslöt
att åka till ett “säkert” ställe för tranobservationer.

Naturligtvis medförande en modell.  så jag förhoppningsvis skulle
kunna klämma bilder på fåglarna från modellen…

Väderläget just nu domineras av ett mycket kraftigt högtryck över
Skandinavien,
som kan nå 1045-1060  hPa, vilket är nära rekordet.

Det högsta lufttrycket som uppmätts i Sverige är 1063,7 hPa.

Lufttrycket är det tryck luften ovan jordytan utövar. Högtryckets
vindar roterar medsols på norra halvklotet,
vilket ger oss envisa
ganska kraftiga vindar nu från NO-SO.

Inte så där superbra för flygning…

Nå, jag gav mig iväg och var på plats öster om Halmstad kl 0900.

Inte en trana…men eftersom platsen är vacker,  såg jag mig omkring.
Märkligt inga tranor fanns här, då det är en vanlig rastplats och också
häckningsplats för strötranor.

De enda fåglar jag såg,  var korpar,  som flög omkring högljutt
knarrande,  så det ekade mellan bergknallarna,  då de bevakade sina
skogsrevir.

Efter fruktlöst spanande flyttade jag på mig,  som du ser på mina bilder.
Men det fanns lika lite tranor där ! Den enda fågel jag såg,  var en
björktrast
flygande mellan björkarna.

Eftersom jag inte såg eller hörde en enda trana,  gick  jag jag en lång
runda och
tog lite bilder. Platsen är en vacker höglänt mossmark med
berg i dagen.

Där berget går i dagen har man en trianguleringspunkt
från Lantmäteriet. Alltså en punkt noggrant uppmätt med triangulering.
En trianguleringspunkt i ett berg ser ut som en triangel med en punkt
i mitten.

Det var detta man använde för vid kartering,  innan gps blev allas egendom.

Marken är överströdd med,  kan vi kalla det, flyttblock. Både stora och små.
Dessa flyttblock som kanat under inlandsisen eller i inlandsisen under dess
utbredning och tillbakadragande. Fältet med dessa flyttblock är ca 20 km
långt.

Mycket intressant att se på blocken, som består av granit och gnejs, hur
de påverkats
av transporten.
De är alla mer eller mindre rundade i kanterna efter att ha utsatts
för friktionen
mot mark och andra block. Du kan också se ränder i blocken,
som uppstått,  då
blocken suttit infrysta i isen och skrapat mot underliggande
berg eller större
stenblock.
Tänk efter vilka krafter som var i rörelse ! Som kan skära ränder i granit/gnejs…

Stenblocken kan också vara rundade,  om de transporterats av de ofantliga
isälvarna,
som skapades av det avsmältande istäckets vatten. Det var ju
isälvarna,  som skapade
våra moränåsar,  då isen drog sig norrut. Det som
återstår av inlandsisen,  är
glaciärerna i vår fjällvärld.

Om du vistas vid våra kuster,  kan du på stenhällarna se den typiska
stöt- och läsidan.

Här är mycket vackert och ni kan se på skylten,  var det ligger,  25 km öster
om Halmstad
just vid sidan av vägen mot Ljungby.

Säregen natur och sällsynta växter.

Nu blir det bilder om sten, en mosse och hösten. Men inga bilder på
modellplan eller tranor.
..

Jag skrev rubriken “Stenriket”,  för jag kom att tänka på Wilhelm Mobergs
storslagna epos om
Kristina och Karl-Oskar. Karl-Oskar som var härskare
i sitt eget stenrike  Korpamoen i Ljuders socken Småland.

Häng med mig på en liten  höstvandring…

14-39-_dsc3664

Ett kargt men ändå frikostigt landskap.

17-55-_dsc3751

Tänk dig  denna sten infrusen i isen, som rör sig mot underlaget,
så förstår du ränderna i ytan.

18-59-_dsc3786

Ytan av en häll som är tillknackad av passerande stenblock .

19-60-_dsc3800

 

20-78-_dsc3954

Tänk dig vilka krafter som krävs, för att skapa dessa räfflor i gnejsen…

21-89-_dsc4027

Det stora blocket till höger tycker jag liknar ett rynkigt huvudet på en flodhäst…
…och stenen till vänster får mig att tänka på en på sidan vilande sjöelefant…med lite fantasi.

23-52-_dsc3733

Innan man hade elstängsel eller taggtråd, då byggde man gärdsgårdar för att hålla
inne kreaturen.
Försök förstå hur  mycket  arbete som lades ner ! Utan andra
maskiner mer än de mänskliga musklerna och viljan !

10-24-_dsc3553

Du ser kanterna är rundade…

11-31-_dsc3610

Tur man inte hade näsan i kläm här…

 

13-37-_dsc3638

En mot marken slipad häll.

15-47-_dsc3710

16-51-_dsc3730

24-67-_dsc3860

Här finns inte en rak stam högre än 3 meter. Vinden håller tillbaka höjden
och det se ut som björkarna
knäar för att slippa vinden, då platsen ligger högt och utsatt.

01-02-_dsc2492

Det enda flygande väsendet jag såg. En björktrast.

02-07-_dsc2516

“Där uppe  finns inga tranor”,  säger denna vän
av ordning, i det han pekade uppåt

03-13-_dsc2546

Enarna blir inte höga innan vinden knäcker dem.
Sen blir de nersågade och blir stående många år på grund
av sin motståndskraft mot röta som en skulptur i lingonriset.

04-19-_dsc2638

Det enda som flög på högre höjd än 100 m över mig.
En Airbus enligt FlightRadar på ifånen.

05-65-_dsc3846

Sista chansen att plocka lingon…

07-69-_dsc3874

…eller blåbär…

08-76-_dsc3919

Ljungen som torkade bort tar chansen och blommar nu istället…

09-85-_dsc3994

Lingonen blommar om…kanske tack vare regnskvättarna som kommit efter årets torka.

Vi har nu ett stort nederbördsunderskott i Sverige. Minns att domedagsprofeterna
i samband med FN:s konferens om
global uppvärmning i London lovade,  att vi skulle
drabbas av 
enorma nederbördsmängder i Sverige…jaja, den som lever får veta.

1-96-_dsc4089

 

Kategorier
Segelflyg

4 PERSONER PÅ BADSTRANDEN UNDER HÖGSOMMARTID…

 

 

 

 

…är ju inte direkt någon trängsel…

 

 

 

DCIM123GOPRO

 

 

 

…om du betänker,  att det är högsommar och semestertider.

Normalt sett, alltså om havet varit varmare, skulle stranden varit
fylld med badgäster.

Men jag tycker denna sommaren är väldigt lik förra årets…

…alltså inte så varmt och en evig blåst.

Blåst,  det vill jag som hangflygare i och för sig ha, för att kunna flyga med mina
modeller vid Tönnersa Strand.

Vinden var ca 5-6 m/sek då jag kom och 2-3 m/sek,  då jag lämnade.

Solen sken och det var en behaglig, för modellflygare i alla fall, luft-
temperatur.

På väg ner till flygstället träffade jag en mamma med sin dotter, som
skulle tillbringa ett par timmar på stranden.

Vi talade lite om strömmar i vattnet,  varvid jag påtalade att strömmen
kan vara stark vid VNV vind.

Men som sagt, jag gick till mitt vanliga flygställe, monterade och
startade.

Lyftet var helt ok,  vilket möjliggjorde långa flygningar längs kanten.

De enda människorna jag såg,  var förutom mig själv, mamman och hennes
dotter samt ytterligare en kvinna. Så vi behövde inte trängas.

Borta vid Lagaoset höll kiteflygarna på och seglade på sina brädor,
burna och dragna av sina drakar.

Efter 1 timma i luften flyttade jag mig mot stigen,  som leder från stranden
mot parkeringen.

Men här är lite bilder,  som visar,  vad som kan möta en hangflygare sommartid
på Tönnersa Strand.

 

 

 

DCIM123GOPRO

DCIM126GOPRO

 

 

DCIM126GOPRO

DCIM127GOPRO

Visst är det något särskilt med nordiska kvinnor !

DCIM127GOPRO

DCIM127GOPRO

Alla bilderna tagna med en av mina Goprokameror.

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

NATURPROMENAD OCH LITE FLYGERI

 

 

 

 

Naturen finns nära, om du  går ut.

 

 

 

 

SONY DSC

Eftersom jag varit verksam i hamnen i Halmstad nästan hela mitt liv,
är det naturligt för mig att återvända till platsen och dess omgivningar.

I lördags hade jag sammanträffat med en modellflygare, som skulle övernatta i
sin husbil i området och efter vårt möte,  tog jag min kamera och spatserade i väg.

Jag flanerade längs den öppna delen av hamnutfyllnaden, där det finns ett grönt område
mellan vatten och väg.

Marken är mycket mager,  vilket danar växtligheten. Min plan var att försöka
fotografera små örter, som blommar just nu.

Min kamera var min första Sony  SLT med normalobjektiv. Den har brukat funka bra.
Jovisst fann jag blommande växter. Det gäller att bara vara observant.

De små örternas blommor är ofta mycket iögonfallande, för att locka pollinerande
insekter.

Det blev lite bilder,  som jag vill visa er.

Förresten, på söndagen flög jag termik vid Tjärby.

Det var en sån där dag,  då allt stämde. Det var ingen vind och trots att det var dålig
solinstrålning,  var det gott om termik.

Ingen braktermik,  men 1-2 m/sek gick det uppåt med. Förutsättningen med ingen
vare sig mark- eller höjdvind gjorde,  att man inte drev iväg, vilket gjorde allt så
mycket njutbarare och lättare.

Eftersom det var söndag,  kom mycket folk till platsen, då det är ett välbesökt fornminne där.

Alltid roligt att få dela med mig kunskaper och vetande om modellflyg
till trevliga och glada positiva människor.

Två äldre damer hade kaffekorg med och jag blev bjuden på saft.

Jag fick 2 timmar och 15 minuter i termiken.

Så både lördag och söndag var fyllda av upplyftande händelser för en modellflygare
med betoning på flygare.

Nu ska jag inte orda längre, här kommer bilder och jag kommenterar sparsamt,
men nästan allt jag fotograferat är mycket smått:

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Jag kunde inte låta bli: Är det ett gäng vilsegångna  folkpartister…

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

SONY DSC

Ser ni grästrået ? Ser ni de små blommorna ?

SONY DSC

 

SONY DSC

SONY DSC

 Jovisst, en tistel är vacker.

SONY DSC

Blomman = 10 mm i diameter.

SONY DSC

Graffiti i vår gemensamma miljö…
jag kallar det Dårens Dagbok !

SONY DSC

 

 

SONY DSC

SONY DSC

Aldrig har jag sett stranden så tom den 11. Juli.

 

SONY DSC

Gnejs insprängt i gråberg/granit. Båda metamorfa bergarter.

SONY DSCGräs som just ska blomma.

 

 

 

 

DCIM114GOPRO

Den gamle just vid starten.

DCIM117GOPRO

Depå och min flygstol

 Att flyga är livet !

Kategorier
Naturbilder

DET BLEV FOTOGRAFERINGSSEJOUR …

 

 

 

…i stället för hangflygsejour i lördags.

 

 

 

SONY DSC

 

 

Världens högst rankade vädersida yr.no hade denna prognosen
för Hovs Hallar:

  http://www.yr.no/sted/Sverige/Sk%C3%A5ne/Hovs_Hallar/

Man har lovat mycket nordlig och nordvästlig vind närmsta veckan.
Därför låg jag i startgroparna för  att åka dit och få mig en tur.
Det gäller ju att passa på,  för som det heter i visan:

” Ögonblicket kommer aldrig tillbaka” !

Tyvärr blev jag lite sinkad, då jag hade ett sammanträffande,
som inte kunde ruckas. Så jag var inte loss förrän kl 1300.

Jag tyckte då, att jag åker i morgon i stället till HH, för även då
kunde vi förvänta 4-7 m/sek nordlig vind.

Eftersom min nya tubkikare just anlänt, var jag sugen på att
prova den, dels som kikare och dels som ett hjälmedel vid
fotografering.

Kikare som sådan är en rejäl pjäs med goda egenskaper och
kvalitet. Egentligen ville jag ha en tubkikare med fast förstoring
i stället för som nu zoom. Man vinner lite i kvalitet med fasta
inställningar.

Till kikaren köpte jag en T-koppling för min systemkamera.
Det heter T-koppling, då kikarens kalla ände ser ut som ett T
med kamerahuset monterat.

Allting passade perfekt och det enda jag behövde göra, var att
programmera om kameran, så den accepterade att manövreras
utan objektiv.

Så med ganska mycket förväntan bar det i väg, där jag vet strömstaren
huserar. Förutom kamerahus, kikare och adapter, tog jag med ett
bra stativ till utrustningen.

Det visade sig,  att stativet jag trodde var stabilt inte var det. Så ett
bra fotoresultat kräver bättre grejor. Jag tror,  jag kan få tag i ett
nytt stativ på Blocket till ett hyfsat pris.

Nåväl, framkommen monterade jag kikaren på stativet och….
tittade i okularet. Förstoringsgraden varierar från 20-90 gånger.

Fokuserar gör jag, genom att snurra på en justerrulle på ovansidan
på kikaren. Man får vrida rullen ganska många varv, innan fokus är ok.

En av de första sakerna jag lade märke till, var att det krävs mycket
justering för att få verkligt fokus.

Kikaren som kikare gjorde precis,  det jag förväntade. Allt blev,
kan vi säga uppenbarat…

Strömstarar fanns det tre stycken. Det var,  vad jag såg i alla fall.

Nu gällde det att försöka fotografera. Så jag monterade adaptern,
som skruvas på okularet med gängor längst ner mot kikarkroppen.

Kamerahuset monterades i andra änden av adaptern på samma sätt,
som man monterar ett objektiv.

Innan jag monterade adaptern på kikaren, valde jag 50 gångers
förstoring.

Sen var det bara att spana efter en fågel. Jag fick syn på en, som
uppehöll sig ca 125-140 m ifrån mig och jag beslöt, att den får
bli mitt fotoobjekt.

Det är svårt om man är ovan att leta upp ett litet objekt,
då man använder
en hög förstoringsgrad, men till slut fick jag
syn på fågeln i
okularet.

Då gällde det,  att låsa stativet på fågeln och ställa in fokus.

Det var inte jättenkelt och jag såg på filmen, att jag kunde fått
till bättre skärpa.

Nå, hursomhelst, jag skulle ta stillbilder. Fotograferingsmode
valde jag “P”, som innebär automatik med något kortare exponeringstid.

Ljuset var så dåligt, så kameran ställde in 1/15 dels sekund !

En evighetstid för en kamera och inget man ska ha, då man plåtar
en strömstare, som ju inte ens står stilla en sekund.

Den har ju ett typiskt rörelsemönster, då den står ideligen knäande på sin sten,
innan den dyker i.

Bilderna fick bli,  vad de blev, det är bara acceptera, men jag inser,
att vid bättre ljus kommer resultatet att bli mycket bättre.

Egentligen var allt emot mig. Dåligt ljus, disigt, ovana vid materialet,
ett stativ som gjorde allt annat än stod still, osv.

Men försöker man inte och inte vågar misslyckas, då kommer man
heller aldrig att lyckas !

Mitt försök med video blev  relativt stillbild bättre, eller ska vi säga
mindre dåligt.
Skärpan hade
jag ju inte fått till riktigt, men det blir ok nästa gång.

Två timmar höll jag på i naturen och träffade naturligtvis
intressanta människor, som var nyfikna på tekniken.

Jag redovisa bilder på tekniken och lite bilder.

Jag använde  min systemkamera, eftersom jag beställt den
specifika adaptern till kameran, men min avsikt är, att jag ska
göra en adapter till min Panasonic Lumix kompaktkamera.

Lumixen är en högkvalitativ kompaktkamera, som troligtvis
kommer att fungera bra som kikarekamera.

Jag prövade min Lumix med en provisorisk kamerahållare i dag söndag.
Det blev mycket bra resultat, så jag beställde omedelbart en adapter
till Lumixen så den sitter ok monterad.

Lumixen har fördelen att den är lättare än en systemkamera.
Tubkikaren väger 4 kg…och i väntan på nytt bra stativ, gäller det
att hålla vikten så låg som möjligt.

Sen kom jag att tänka på, att varför inte använda en av mina
GoPro 3+ kameror?

Den är liten och smidig och tar fina HD-bilder.

Dessutom har jag ju en fjärrkontroll till den, vilket gör, att man inte
stör kikaren vid avtryckning. Att göra en adapter är inga problem.

Jag ska ner till mitt gamla jobb och svarva två aluminiumrör, som
passar utanpå okularets ytterdel. Sen svarvar jag en delrinplugg
där kamerans objektiv ska passa och komma så nära okularets
lins som möjligt.

Det kommer att bli enkelt. Det finns troligtvis adaptrar att köpa
färdiga för ca 200 kr styck, men roligare att göra det själv.

Vi får se hur det går. Jag är, efter detta lilla test, fullt nöjd med
vad min setup presterade.

Här kommer bilder och en liten video:

 

P1000138Här är de tre komponenterna som krävs för fotografering med hjälp av en tubkikare.

P1000139

Det krävs en adapter, som skruvas i okularet på kikaren med denna ändan.

P1000140

Delen till vänster på adaptern har samma fattning som ett objektiv och passar i kamerahuset.

P1000141

Här sätts adaptern fast. Som ett objektiv.

P1000144

Här ligger delarna klara för ihopsättning.

P1000147

…och här är det hopsatt och klart !

Kameran vridbar där den sitter och i övrigt var allt lätthanterligt.

SONY DSC

En strömstare plåtad i genomuselt ljus på ca 125 m avstånd med 1/15 dels sekund !

SONY DSC

Nästa gång jag ska fotografera en strömstare…då !

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

ÅLLEBERG – SÄREGEN NATUR

 

 

 

 

 

Jag vill bara visa några bilder av naturen på Ålleberg.

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Det finns ju en stor artrikedom uppe på detta platåberget.

Växtligheten tidig sommar är nästan tropisk.
Speciellt när man ser på växter, som växer i och i anslutning till
de våtmarker där finns.

Här kommer bilder utan kommentarer.

SONY DSC

SONY DSC

Tänk bara på att orkidéerna är fridlysta !

SONY DSC

Stråket är kantat av blommor…

SONY DSC

Liljekonvaljen sjunger på sista versen vad gäller blomningen.

SONY DSC

SONY DSC

P1090354

P1090359

P1090371

P1090372

Nästan som i Evert Taubes visa “Änglamark”

 

 

Kategorier
Flyghistoria

FLYG

 

 

 

 

 

…finns ju i olika former.

 

 

wasserkuppe

Wasserkuppe webkamera. Länk dit till vänster i länklistan.

 

 

Jag var ute för att fotografera i Sinarpsdalen i söndagens vackra väder,
men det blev inget därifrån.
I stället blev det lite allmänna naturbilder och några diversebilder på sådant,
som har med flyg att göra.

Fortfarande har vi en enveten sydlig/sydostlig vind och det ser inte ut,
som om den ger sig i första taget.
För att få en förändring måste jetströmmen flytta sig lite längre norrut,
så lågtrycken tar en nordligare bana.
Inget vi kan påverka, men västlig/nordlig vind skulle sitta fint nu.

Undrar hur länge det dröjer innan tofsvipan anländer till Halland ?

Men här kommer lite diversebilder. Det viktiga om man har en blogg,
det är att betraktaren hela tiden möts av nya poster och bilder.

Att komma till en hemsida som är uppdaterad senast den 18/12…
…det är ju för betraktaren en död anka.

 01-sten-1

En bild på Sten Persson och hans F-modell från i somras.

02-DSC08395

Två mogna herrar ställer in motorn. Pär L och Sten P

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Stens lilla Jetexdrivna J34 Hawker Hunter, som flyger makalöst fint.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

En F-knarr släpps iväg under iakttagande av en sakkunnig och kritisk publik.

Iskristaller

En stolt Inge Ahlin äntrar en Baby i den gängse utrustningen på 50-talet.
Skinnpaj, skinnhuva, amerikanska motorglasögon och skärm.


På nosen ett Venturirör för att antingen ge undertryck till svängindikatorn
eller övertryck till hastighetsmätaren.

Iskristaller

Radiostyrning på 50-talet representerat av Inge Ahlin

07-SE-52 på OT-SM

Sten släpper sin F-modell.

08-Sonic-1_600x

En bild från 40-talet av en flygande bashögtalare eller ????

09-Sonic-2_300x

Nä det är en mikrofon i modellen..och här tutar piloten i luren, så han kan styra sin modell.

Tänk om man haft detta system idag till exempel på meetinget i Tarp…..

50 man står och tutar i varsin lur………

10-P1070996

Mellan Båstad och Kattvik

11-P1080022

Vind och tryckförhållanden ger lågvatten. Stranden nedanför Norrvikens Trädgårdar är säregen.

Fast folk snor stenar för att ta hem till trädgården…

12-P1080033

En gisten och medfaren ek som utstått mycket salta vindar.
Undrar hur gammal den är ?

mats

Kategorier
Naturbilder

MAN MISSAR INTE CHANSEN…

..att få komma ut med en modell och flyga i fint väder.

 

 

Söndagen var utlovad att bli vacker med sol och kanske lite
uppfriskande ostlig vind. Men eftersom man flyger i förhållande
till den omgivande luften, inte till marken, begav jag mig ut
med min Sparky utrustad med min GoPro-kamera.

Som tur är, är jag inte fjättrad av en tv längre, vilket ger
mig frihet att vara aktiv. Så mitt första mål var
Containerterminalen i Kattegatthamnen för lite flygfoto.

Bilderna blev bra i det fina ljuset och jag ska presentera några sen.
Efter hamnen körde jag till Laxvik, eftersom jag inte på lång
tid varit vid Fylleåns mynning. Man kan köra till en bit från målet,
sen är det att promenera.

Jag gick runt udden och plåtade med min Lumix för att sen
återvända till parkeringen, där jag kunde starta med min Sparky.
För resten är det synd,  att den är svår att få tag i på nätet.
Den finns i Sverige, men till ett hutlöst pris !

Kameran inställd på stillbilder, en bild i sekunden.
Jag flög och hoppades jag fotograferade, det som var avset
t i den vackra omgivningen. Promenerade människor kom
fram och pratade och jag försökte förklara,  vad jag sysslar
med. Alla jag träffade var  vänliga och intresserade.
De flesta man möter,  om man flyger “ute” är intresserade
och de flesta undrar,  vad modellen drivs med…att den går
på el är en överraskning för  de flesta.

Ja,  jag tog massor med bilder och här kommer en drös,
som jag hoppas förmedlar en känsla av naturen vid Kattegatt.

Förresten jag såg en ung  fiskgjuse (Pandion Haliateus), som
kom flygande längs Fylleån och vidare längs havsstranden.
Jag kunde inte plåta den,  för jag hade min modell högt och
långt bort.

Ready to roll….

Man skulle ju förledas att tro att detta är skrapspår från material
transporterat under inlandsisen,
men troligare att det är sprickor
i berget av erosion..jag ska förklara senare.

Det man ser av Halmstad. Två objekt som kan tillsammans
vara paradoxala:
Monumenten över konsumtionssamhället,
BilTemas lager i hamnen och Länssjukhuset.

Nä, jorden är inte rund ! Den är platt som en pannkaka.
Varför fartygen försvinner under horisonten,
det beror  på att de sjunker…

Läsidan av urberget efter inlandsisen.

På ett par ställe var berget mjukt rundslipat. Ett resultat av vågorna ?
Nja, jag tror snarare att
det är resultatet av en isälv som forsat fram
under inlandsisen och där grus och sten som åkt med
har mjukat
upp konturerna.

Inte för att jag är någon som helst expert på lavar,
men kan detta vara en orangelav ?
Eller är det en Ägglav ?
Rättelser är mycket välkomna !

Dagens fråga: Vilken art ? Trots näbben och fjäderteckningen,
så är det nog en ejder…

Bilden inte exemplarisk, men den togs med normalobjektiv på långt håll,
därav usel kvalitet. Det man tror är en lång näbb
är en teckning i fjäderdräkten.
Tror jag

Jaha, detta är varför jag kom, för att se  Fylleåns utlopp i Kattegatt.

En som heter Algot har gjort sig själv i människans perspektiv odödlig.
Jag tycker där står Algot Brun.
Jag googlade runt i genealogin lite  och hittade
en som kunde passa. Det fanns bara en Algot Brun.
Han föddes på 1860-talets början
i Småland, nära gränsen till Halland. Dog i tbc 1935.
Troligt ? Ingen aning och tills
vi vet,  får det vara en hypotes.

Jag talade innan om sprickor och erosion. Denna bilden torde visa,
att berget är en Horst. Det vill säga en veckad
bergart, som är genomlupen
av sprickor. Detta fick ju Banverket smärtsamt erfara,
när de skulle
borra hål genom  Hallandsåsen. Hittills har det kostat 10. 5 miljarder
att borra hålet…..men tänk på
att man vinner 18 minuter i restid…

Japp, här är Hallandsåsen utlöpare i Kattegatt, Hovs Hallar,
som är ett utomordentligt 
tydligt exempel på en horst.

Denna stora tall…….

…jag undrar hur gammal den är ? Troligtvis minst 130 år.
Skulle tro virket är värt några kronor…
för stammen  är en meter i diameter.

Gässen tar lite vaksam siesta efter att ha betat.

Nu var det dags att köra igång i lite flygfoto !

Fylleåns mynning i havet. Vet ni varifrån ordet “Fylleån” kommer ?

Min pilotruta…

Här är spillvatten från  Trönninge Ängars våtmarker.
Det har innan utloppet i havet passerat
en kvävefälla.

Jag vill ju inte tjata, men stigarna….är det kreatur eller människor som anlagt dessa ..?

Stranden bort mot Östra Stranden…

Tre intresserade åskådare.

2 människor och en hund tackar för sig…

Här syns vattendraget, som avtappar spillvatten via kvävefällan
ut till havet från våtmarkerna.
Ni kan följa bäcken från fällan till
sammanflödet med Fylleån.

Här är sammanflödet än en gång.

Jag träffade en man som var botaniker och vi pratade
lite om natur. Inte ofta man får tala med
ett proffs på växter.

Varför gjorde ån denna konstiga krök ? Tja det finns säkert en anledning.

Motorvägen med sin aldrig sinande trafik maler på dygnet runt.
Man skulle haft en grusväg, så hade
folk kört försiktigare.

Till höger om motorvägen våtmarkerna vid Trönninge Ängar.

Den lilla vägen till Trönninge.

Utsikt mot Påarp.

Huset, som ligger så fint, tycker jag är mycket större än vad det var förut…

Här ser man botten består både av sand och sten.

Berget går i dagen. Jag funderar fortfarande
på hur stigarna danas ? Det tycks ju inte
finnas någon logik i hur det vindlar fram…

Här ligger resterna av en fortifikation sen kanske
världskrigets dagar eller från det
kalla kriget. Öppningarna
är igengjutna, men jag är säker på att utrymmet inuti finns
kvar om utifall..

Motorvägen med sin mjuka kurva…

Inte vet jag om han som håller till här är yrkesfiskare….men mycket grejor hade han.

Fylleån heter som den gör, enligt en artikel i Föreningen
Gamla Halmstads årsbok, just som den gör, därför den
vid regn snabbt förfyller sig. Japp, så enkelt kan det
kanske vara…

Här är en sommarbild från andra hållet mot samma motiv.

…och här är en tidig vårbild mot samma mål.

Hur mycket lax och öring har gått igenom här månntro ????

 

Här är den gamle själv. En skugga av sitt forna jag…

Slutligen en bild som visar hur kameran sitter monterad på modellen.

Nu är det klart. Packa ihop och åka hem. Vilket är snabbt gjort, om man har enkla grejor !