Kategorier
Hangflyg modell

EN SOMMARFLYGNING PÅ…

 

 

 

 

 

…Hovs Hallar.

 

 

 

 

 

Den sista dagen för året 2021 har just inträtt. Med plus 4.5 C
och dimma.

Inte så där upplyftande. Jag menar, det lockar inte mig ut
för
att modellflyga…

Jag har flera nya modeller på hyllan,  som väntar på intrimning,
men nu…nej.

Vi får avvakta,  tills vi får lite behagligare väderomständigheter.

Jag har alltid hävdat,  att det ska vara lustfyllt att modellflyga.
Man får inte känna det som ett tvång.
Då försvinner all glädje.

Vi hade en köldperiod, som gjorde att isarna en bit in från
kusten lade sig
och det väckte hoppet att återuppliva isflygandet,
som vi utövade mycket
för 30 år sen…

Just nu försvinner isen lika snabbt som en löning på fredagkvällen.

Vad jag är speciellt sugen på är att testa är min nyinköpta
DJI Minidrönare.

Det jag sett och läst om den är bara positivt. Får se om jag
kan lära mig
flyga den ?

Dåligt flygväder, galopperande Covidsmittspridning…inte kul.
Och alla dessa nyutnämda “experter” som självsäkert uttalar sig
i massmedia om pandemin…jag tror inte på någon  av dessa evangelister !

Men låt oss uppleva lite positivt från timade flygningar på
Hovs Hallar.

Som du kommer att se,  flyger vi skärm, hänglidare och modell
på hanget.

Det är livligt frekventerat av alla tre kategorierna,
när vinden är lämplig.

Det vill säga den ska ligga mellan NNO till VNV.

Nedanstående var en fin dag så häng med !

Flyger du på Hovs Hallar händer alltid något oväntat,
som du kan se på bilderna.

Alla bilderna klippta ur video tagen med min lilla Mobius.
Därav kvaliteten.

 

 

 

 

En modell från 1973 ! Jo den flyger bra…fastän lite tung.

Startklar

Två JAS-39 passerade i höjd med hanget med 800 km/timmen…

Alla flög idag.

Det passerade två brandbekämpningsplan. Tillverkade i Sydafrika
för utprovning i Sverige. Ser ut som modifierade Piper Pawnee…

Utrustad med gasturbinpower. Undrar vad som är fäst vid vingspetsarna ?

En rote korpar strök hotfullt förbi.

I förgrunden en modern bogserbåt och i bakgrunden en feederbåt
på väg med containers till Biltema i Halmstad.

Hängglidare…härligt.

 

                           The sky is yours…

 

Kategorier
Hangflyg modell

JA…VAD SKA MAN GÖRA I DESSA TIDER MED CORONAVIRUS ?

 

 

 

 

Vi kan ju alltid flyga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…det kräver ju ingen större ansträngning.

Annars tycker jag,  att det är ganska veset just nu,
med hur allt har gått i stå,  vad gäller samfällda
aktiviteter.

Mycket av det vi vill deltaga i,  är det restriktioner på.

Jag personligen iakttar reglerna noga, då jag enligt
myndigheterna är en person,  som tillhör en riskgrupp.

De har klassificerat mig som en åldring…

Att åka och flyga innebär ingen riskökning för
smitta,  om vi iakttar reglerna. Vi håller alltså
kontakt och avstånd.

Ok, mina inlägg blir lite enahanda,  eftersom jag just
nu är inne i en hangperiod. Det betyder mycket
material från
Hovs Hallar.

Dock ska jag i dag torsdag åka ut och flyga  termik
med mina modeller. Det är svag vind och solsken.

I början av veckan var det fint hangväder på HH.

Solsken och ca 5 m/sek rakt på med laminär havsvind.

Naturligtvis sög HH och jag gav mig iväg, där jag vid
framkomsten såg,  att Jan från Eslöv hängde under sin
skärm framför restaurangen på Hovs Hallar.

Jag tog mig ner till pilotplatsen med min modell,
monterade och startade ut i ett underbart lyft.
 Det var en helt bekymmersfri flygning med massor
av öveflödslyft. Jag kunde stiga till nästan 100 m
nere vid Segeltorpshanget.

Samtidigt med mig anlände Sven “Pennan” med
bilen lastad med skärm och dam.

För skärmflygarna var det lite problem,  då vinden
för dessa var i klenaste laget. Men med hjälp av
böner och skicklighet gick det att studsa fram över
Segeltorps skrovliga kant.

Således flög jag, filmade lite och hade en riktigt
fin dag. Min modell, en Spirit är ett utmärkt allroundplan,
som för det mesta är flygbart.

Jo,  jag har fina F3F modeller, men varför ska det gå 
så fort ?

Det är faktiskt en konst att kunna landa sin modell vid
Hovs Hallar med tanke på alla hinder, både terräng-
och mänskliga,  som finns i landningsområdena.

Inget oväntat skedde, vilket är ovanligt för mig,
utan efter 3 timmar i luften packade jag ihop
och knegade upp till bilen på parkeringen nöjd
och glad efter dagens flygning.

Som vanligt dokumenterade jag dagen med min
Mobiuskamera.

Orkar du så hoppa upp och häng med !

 

 

 

Jan flyger med sedvanliga lätthet och elegans.

Sven tyckte han var lite tung för skärmens storlek…

..men visst gick det att flyga.

Sven viktstyr vid Segeltorpshanget.

Start för min modell.

Sven kallad “Pennan”, en erfaren skärm och paramotorflygare från norr om Halmstad.

Jan, en pigg yngling från Eslöv.

Hur många mil har min Spirit glidit på hangen ???

Här är vackert att vistas.

Flygare från Ängelholm, Eslöv och Halmstad i luften.

 

Landning

Just i sättningen.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

FLYGNING PÅ ETT FOLKTOMT HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

 

 

Från 2 m/sek NV till 7 m/sek NNO på 5 minuter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fint väder på gång på HH, så jag packade och drog.

Kom till ett tomt HH och var klar att kasta ut kl 1000.

Vinden 1-2 m/sek NV och solsken. Om det var varmt ?
Nä, inte direkt, men jag var bra påbyltad av erfarenhet.

Först ut min Blue Phoenix. Den är alltid flygbar.
Modellen utrustad med elmotor, om jag måste rädda
den från ett dåligt läge.

Startade vid fortet på Platån. Lyftet dåligt, men
jag flög i alla fall…

Så småningom,  då jag gnetat upp mig, var det problemlöst
att flyga i den laminära vinden.

Yr.no hade lovat ett vindomslag vid lunchdags och
det stämde precis. Kl 1130 vände vinden till NNO och
ökade till 4-8 sekundmeter.

Därför beväpnade jag om till min Spirit. Efter att ha
farit igenom en mycket aggressiv kantrotor,  for jag upp
som en hiss i i den laminära vinden och möttes av ett
jämnt och
starkt lyft.

Sen var allt en baggis.

Fick en timma i luften och som tur var,  kunde jag stå
i lä bakom ett buskage för vinden.

Nöjd, glad och belåten hoppade jag in i min bil,
för att efter min verklighetsflykt mötas av dagens
realiteter med en pandemi.

Vilket jag försöker undvika genom att ytterligt begränsa
mina mänskliga kontakter oavsett.

Hemma är det välförsett i frysar, kylar  och skafferier.

Vi hoppas på det bästa och får vara glada,  att man kan
bege sig ut på hangen, där det inte är trängsel.

Häng med !

Samtliga bilder klippta ur en Mobiusvideo.

 

 

 

 

 

 

 

Pilot och Blue Phoenix på väg till hangkanten.

Blue Phoenix rules the skies !

Höjd 59.9 meter och stig med 0.2 m/sek.

Efter landning.

Skuggspel

Som du ser hoppar det bra vid starten

Men bara  jag kommit  upp i den laminära havsvinden så…

En modellflygare och hans modell på Hovs Hallar

Spirit Elite

Piloten sitter på sin pilottuva…

Mycket  blått…

Hoppsan…

Koll av planén inför landningen

Dags för landning. Full klaff för att komma ner under ordnade former…

Ser du vildnyponbusken till vänster…

Jepp, just i den landade jag. Turligt nog utan några skador.

Jag tog med denna bild för att visa det fina låset på grinden.

 

Kategorier
Hangflyg modell

HANGFLYGNINGEN PÅ HOVS HALLAR SOM…

 

 

 

 

 

som blev en sorts kompensation för de oturliga vindarna i Ystad.

 

 

 

 

 

 

DSC06175

 

 

 

 

 

Jag kollade väderutsikterna för Hovs Hallar i går kväll och fann,
att
det fanns goda möjligheter för hangflyg på HH i dag lördag.

Man lovade, enligt yr.no, att dagens skulle börja med NNO ca 2 m/sek
för att så småningom dra över på N och vid 15-tiden gå till NV.

Klockan 1000 stod jag på Platån med min modell monterad och kollad
liggande på marken vid den grästuvan,  på vilken jag brukar sitta och flyga.

Väderläget var något märkligt, som ni kommer att se på bilderna längre ned.
Vid Hovs Hallar var det blå himmel och solsken, temperatur ca 12 grader.
Men söderut, i riktning Danmark fanns höga Cumulus i långa gator.

Redan kl 1000 hade dessa övergått till Cu Congestus,  vilket tydde på,
att den
nordliga vinden dragit ner kall arktik/polarluft, som vid
kollisionen med
den varma luften skjutit varmluften i höjden,
då den kalla luftmassan glider
in under varmluften.
Det blir labilt skiktat således och adiabatiskt.

Ungefär som då vi får ett kalluftinflöde i slutet av sommaren, vilket orsakar
kraftiga
åskväder.

I riktning norr mot Halmstad fanns 2 stora Cumulus med dragning på Nimbus,
som betyder
höga moln med risk för nederbörd. Det märkliga var,  att molnen
låg i princip stilla.

Jag såg, att det kom nederbörd ur molnen, men om den föll över land eller
hav, 
kunde jag inte avgöra.
Enligt yr.no kunde vi väntat åska och det bekräftades av de höga molnen.

Då jag kl 1530 var tillbaka i Halmstad, regnade det bitvis. Men hur mycket
man fått
i form av nederbörd,  har jag ingen aning om.

Nåväl, detta var en liten redogörelse för väderläget. Vi kan säga,  jag var
klämd mellan två
Cu-fronter med nederbörd, men inget regn på HH.

Eftersom jag kommit för att flyga,  kunde jag trots vinden bara var ca 1 m/sek
inte hålla mig,
utan jag gick med modellen så långt åt öster på Platån det gick,
kollade om löven
rörde sig i växtligheten på kanten, vilket sa,  att det troligen
skulle fungera med
min lätta Spirit.

Jag kastade iväg så hårt,  jag mäktade med, gick över kanten och ut i en
mycket stark
kantrotor. Med nöd och näppe kunde jag kontrollera min
modell i rotorn, vilket
jag fick betala med förlorad höjd och jag fick rädda
mig in över kanten och göra en oplanerad
landning i en lågt krypande enebuske.

Det var så,  att turbulensen berövade mig på min modells rörelseenergi  och
höjd, det var därför, 
jag var tvungen att landa lite oplanerat.

Så jag fick sätta mig på min tuva och filosofera för att invänta något
starkare vindar.. Träffade glada och trötta vandrare
som gick Skåneleden.
Det kom två unga kvinnor och de såg verkligen medtagna ut.
Men det är
friskt och sunt att vara ute i naturen.

Efter 15 minuter märkte jag på havet,  att det mörknade en aning, vilket
kunde vara ett
tecken,  på ökande vind. Dessutom rörde det sig  i löven
på en nästan utslagen björk, som står just vid kanten, där det vertikala
hanget övergår till 45 graders lutning.

Med den erfarenheten jag har av HH,  tog jag beslutet att pröva igen,
för det borde gå att hålla en lätt Spirit i luften  nu.

Så jag gick upp på det högsta mot NO,  kollade av roder, fulla rörelser och rätt håll.
Dessutom, 
genom en ödets försyn kollade jag vingfastsättningen, som består av
två 5 mm polyamidbultar.

Tur jag gjorde det, för en av skruvarna hade tappat huvudet…..troligtvis då
jag oplanerat
landade i enebusken. Så åter till min depå, upp med väskan
där jag har mina reservbultar.
Bara för att finna att inga M5 fanns kvar….
Bittert. Vad gör man ? Ja,  jag hade bara att
bära mitt pick och pack upp emot
ett hus som ligger vid skogen, där jag nödtorftigt gömde
mina grejor,
ty jag var tvungen att gå ner till bilen och hämta en skruv…

Inget att be för, för vill jag flyga,  var detta enda optionen.

Ner, där jag  fyllde min vattenflaska, rotade fram ett par M5 skruv och
begick den mödosamma vandringen
från parkeringen upp på Platån igen.
(Tur jag har hyfsat flås tack vare flitig cykling).

Åter uppkommen  hämtade jag grejorna och bar fram de till min depåplats,
där jag skiftade ut
den huvudlöse skruven,  till en som var hel.
Nu var det klart för start.

Jag kastar ut min modell,  så hårt jag förmår nästan parallellt med hangkanten,
för att jag skulle få handlingsfrihet
att manövrera, om utifall jag skulle behöva
avbryta på grund av kraftig turbulens.

Jag gick en bit innanför hangkanten,  där den övergår från att var helt
vertikal till sista 20 meternas
45-gradiga lutning. Jag fick nästan omedelbart
30 m höjd i turbulensfri luft,  vilken  jag
hade kvar då jag svängde höger och
tillbaka. Efter svängen, hade jag god fart och jag gick ut från hanget.

Fick omedelbart en rejäl  smäll av kantrotorn, som jag dock tack vare min
högre fart kunde bemästra.

Flyger jag denna min Spirit, behöver jag aldrig tänka på att fippla med
trimrarna efter start,
för jag vet,  att med alla trimrar neutralt, så flyger
modellen perfekt. Det gör allt lättare vid
kärva startförhållanden.

Sen var det bara att glida. Vinden var ca 2 m/sek rakt på 85 m hang.
Laminär vind som kommer från havet, 
gör att lyftet en bit ut från hanget
och en bit upp är absolut kyttfritt. En njutning att bara glida!

Naturligtvis satte jag mig ner på min tuva och bara njöt av flygningen,
naturen och modellen.

Jag tänkte, att sitta här och flyga under dessa avkopplande förhållanden,
det är ungefär
samma känsla jag får,  när jag flyger skärm i perfekt vind vid
Hammars Backar.

Bättre kan jag inte ha det. Regnet ramlade ner i Halmstadtrakten från de
i stort sett
stillastående molnen. Molnen söderut såg inte ut att ge regn,
men de var höga och då kan,  vad som helst
hända.

I bilen hade jag med en snabb F3F-modell, men jag brydde mig inte om att
hämta den. Jag var så nöjd, 
med det jag flög med. Ok, det är
adrenalinframkallande att flyga en snabb modell på HH, men det som är
viktigt
för mig, flygupplevelsen, den är för mig lika intensiv med en väl
influgen Spirit Elite. 

Flyger jag min Spirit, så vet jag,  den modellen gör exakt,  det säger till den.
Jag känner dess gränser och vet,  vad den kan. I och med jag känner min

modell,  som jag gör, kan jag flyga totalt avslappnad.
Själv upplever jag miraklet med flygning lika intensivt nu med min Spirit bara
glidande i den svaga vinden, 
som då jag utförde min första EK-start 1968,
då jag tog mitt flygcert.

En del kanske tycker,  det här med flygning, det är inget konstigt…Tänk efter,
så ändrar du uppfattning,  om vad
som gör det möjligt för oss att sitta på en grästuva
och styra en maskin, som till synes utan motor glider förbi.

Efter en timma i luften landade jag för att hänga på en GoPro i nosen, så jag
kunde dokumentera min flygning.

Visserligen har jag dokumenterat mina flygningar förut, men dagens väder
var så exceptionell bra, så en video
hade säkert gjort sig i den absolut
turbulensfria luften.

Det var bara det,  att batteriet i kameran var slut av någon okänd anledning.
Jag vet,  vad den okända  anledningen var, det var operatören som
hade glömt
stänga av den, då han åkte hemifrån…..
Man lär sig förhoppningsvis. Jo,  jag hade extrabatterier i bilen,
men jag orkade
inte gå ner en gång till parkeringen. Kalla det lathet.

Efter hand drog vinden mot NV och efter min start märkte jag,  hur mycket
sämre lyftet blev på Platån jämfört med
förra starten. Trots vinden nu
var 5 m/sek,  hade jag bättre lyft med 2 m/sek, då vinden låg vinkelrätt
mot kanten.

Inga skärmar syntes nere vid Segeltorp. Kanske man inte fick rätt indikation
av vindmätaren i Norrehamn ?

Vinden kan variera 40 grader mellan Norrehamn och Hovs Hallar,  beroende
på sjöbris.

Jag stod nu vid Fortet och flög för att kunna gå ner över Segeltorp,
där lyftet på det låga hanget var bra.
Efter ett antal flygpass beslöt jag kl 1445
att avbryta, svänga in,
dra aerodynamisk broms och landa lätt som en fjäder på gräset.

Detta var min dag på HH och jag har inga bilder på min modell i luften bara
lite runtomkringbilder,  som jag
vill ska beskriva miljön,  jag flyger i !

Vill du uppleva din modell och naturen, då ska du värva dig i Hangflygvapnet !

Att flyga hang, det är mera än  bara flygning !

Här lite bilder sen lördagsflygningen:

 DSC06169

Depå med Spirit och kameror

DSC06172

                                                                                                                   Riktning söder med Cu Congestus  DSC06187

Tuvan som är mitt mekbord…

DSC06194

Hallands Väderö.
Observera iskristallerna vid CU-molnen.

DSC06199

Regnet ? över Halmstad. Molnet låg nästan stilla.

DSC06207

Till höger nederbörd i centrum ett nybildat Cu-moln som växer till på höjden

DSC06218

Upptornande Cumulus över Bjärehalvön ungefär.

_DSC6032

Silon i Falkenberg. Bilden tagen på ca 50 km avstånd från Hovs Hallar.

_DSC6035

Halmstad på 25 km avstånd

_DSC6059

Nu kommer snart skäggmesar och andra fåglar till dukat bord.

_DSC6073Kanske en knölsvan är lika svårstartad som en hangkärra i dålig vind…?

Kategorier
Flyghistoria Hangflyg modell

HANGFLYG MED RADIOSTYRDA MODELLER FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

…var det som dokumenterades i denna videon.

 

 

 

 

 

Hang 1-039

Detta är troligtvis första hangstarten på Hovs Hallars platå 1970

 

 

 

Efter att en försvunnen 8 mm film dykt upp igen efter 44 år,
gjorde den det möjligt,  att kunna visa video,  då man för första
gången startade en segelkärra från Platån uppe på Hovs Hallar.

Jag vet inte,  om man flugit fullskalasegel där, men jag är ganska
säker,  att så inte varit fallet.

Året är 1970 och piloterna är Pär Lundqvist och Kurt Lennå.

Kurt var den förste,  som kastade ut en modell på hanget utan motor
och kunde hålla sig uppe utan problem.

Innan han startade utan motor,  testflög han med motorn igång på sin
egenkonstruerade motorseglare för att få lite information.
Hanget som användes,  var sydhanget alltså baksidan på Hovs Hallar.

Det är ett hang,  som inte används längre,  då vi nu helt flyger på Nord-
och nordvästliga vindar på Segeltorp och Platån.

Pär flög med en Graupner Cirrus,  som är en lätt modell med ca 3 m spv.

Vem som flög först på Platån vid nordlig vind är osäkert, men det var en
av de två tidigare
piloterna med absolut säkerhet.

Vi ska veta,  att hangflyg med modell var något relativt okänt i Sverige
1970.
Den allmänna uppfattningen var, att det krävdes höga hang och mycket vind,
för att göra flygning möjligt. Det kan ha varit en orsak,  att man inte vågade
starta och prova tidigare. Nu vet vi,  att det inte behövs höga hang och det
behövs inte hård vind.

En modell med 2 m spv med vikten 1000 g flyger på 1 m/sek på platån.

Efter hand som Pär och Kurt fick rutin  av hangflygandet så utforskades
fler möjliga och omöjliga platser,  där det fanns en kant,  som kunde fungera
som ett hang.

Jag började flyga  hang sommaren 1972 och har sen dess varit detta sätt att
modellflyga trogen, då det ger piloten så mycket av upplevelser.

Filmen är tagen av Bertil Dahlqvist och har , som ni kommer att märka,
blivit
påverkad av tidens tand.

Vi har försökt förbättra den med lämplig mjukvara,  för att få ett för betraktaren
så bra resultat som möjligt. Sen har jag kört den genom Moviemaker och editerad den.

I början av videon finns avsnitt,  då Kurt flyger sin motorseglare på F 14 Halmstad.

Jag tog med dessa stillbilder  och andra som är klippta från filmen och ni förstår
säkert,  att kvaliteten inte är hundra, men det är ett tidsdokument,  varför jag tog med det.

Andra stillbilder är från Hovs Hallar och jag kommenterar under bilderna,  vad det är.

Ja, det var alltså 44-45 år sen…ibland är minnet bra men kort…

Allt material är från 1970-1972.

Här kommer bilder och video på vår nostalgiresa så hoppa ombord !

Har någon,  av de som var med vid denna tiden,  något bildmaterial,
så publicerar jag det gärna till glädje för många här på bloggen.

Min adress hittar du under rubriken “Welcome” upp till vänster.

Hang 1-025Kurt monterar sin motorseglare. Kolla storleken på servona…

Hang 1-026

Kurt testar bromsarna…

Hang 1-027

…och sätter på huven på sin egenkonstruerade motorseglare.

Hang 1-028

Japp så såg planet ut , fast utan motor, som flög de första hangvändorna på Hovs Hallar 1970

Hang 1-029

Kurt kolla trottelarmen vid förgasaren.

Hang 1-030

snart dags…

Hang 1-031

Os .19 startad.

Hang 1-032

Kurt beredd starta på Halmstad Flygklubbs stråk på F 14 Halmstad.

Hang 1-033

..och Kurt tar den långa benet före det korta och startar.

Hang 1-034

Hang 1-035

Detta är troligtvis första starten på HH av Kurt Lennå.

Hang 1-036

Pär Lundqvist fick nöja sig med att bli två och röka pipa.

Hang 1-045

Jag tror, efter lite forskning, att detta är första gången det
flygs hang utan motor på Platån uppe på HH.
Piloten är Kurt Lennå.

Hang 1-037

Kan var första landningen efter hangflygning.

Hang 1-042

Kurts modell till vänster och Pärs Cirrus till höger.

Hang 1-043

Pärs Cirrus svävar…

Hang 1-050På gång att hämta modellen

Hang 1-053

Här kommer Pär med den och platsen är sydhanget på Platån.

Hang 1-056

Året efter hade Pär konstruerat en egen modell för segel, Debutant som flyger här.

Hang 1-049

Pärs Cirrus på Sydhanget.

Hang 1-057

På Sydhanget med Hallands Väderö bortom udden.

Hang 1-058

Pärs modell “Debutant”.

Hang 1-060

Pär på väg att landa sin Cirrus på Sydhanget HH.

Hang 1-066

Kurt har hämtat sin efter en lyckad landning.

Hang 1-073

Pär Lundqvist 1970 – 1971 djupt koncentrerad på sin modell.

Här är den utlovade videon:

 

Kategorier
Hangflyg modell

DET VAR ROLIGARE FÖR(R)…

 

 

 

 

…ett par månader sen.

 

 

 

 

 

DCIM101GOPRO

 

 

…därför då var det sommar och livet som modellflygare är då
avgjort lättare att leva,  då man är  aktivt ute  med sina modeller.

Jag menar, visst kan man flyga i +2 C, duggregn och 8 m/sek….
…men får jag välja,  tar jag  +24, sol och vind 5 m/sek rakt på Hovs Hallar.

Tursamt nog,  jag har mina bilder,  som jag kan drömma tillbaka
med och
återuppleva situationer och  äventyr jag haft.

För att flyga med sina modeller, som jag gör, ger som resultat,
att det oväntade
blir det sannolika. Vad som helst kan inträffa,
då jag är och ute för att flyga, vilket skapar spänning i mitt liv.

Eftersom jag dokumenterar mitt hobbyutövande  med min,
kamera , både den fasta  och eventuell onboardcam,  då jag är ute och
flyger, kan jag luta
mig mot den upplevelsen,  när jag sitter hemma
och spanar ut  i det gråa höstvädret, som överväldigar mig med
icke särskilt inspirerande intryck.

I mitt förråd av bilder valde jag ut några,  som beskriver en bråkdel
av mitt flygande på mina hangflygställen under 2015.

Bilderna gör,  att jag längtar intensivt till våren. Till  lärkor, solsken
och den termik i vilken  min Ava ritar sina avmätta cirklar i skyn på sin

väg uppåt .

Eller till de stunderna jag upplevde ihop med OT friflygarna.

När jag ser en Wakefield-modell,  konstruerad för 75 år sen starta
och med den i gummimotorn lagrade energin
klättrar till 150 m,
som
under glidflykten fångar  en termikblåsa på egen hand, tack vare att
piloten trimmat sin modell så väl
och därefter kurvar upp sig i total
harmoni med den omgivande luften innan den fusar, det är en upplevelse
jag också längtar efter !

Aldrig under mitt 44-åriga radioflygarliv har jag varit förunnad
att flyga så mycket, som jag gjort i år och jag kan inte annat än att
vara tacksam
mot omständigheterna,  som lät mig utöva en av
mina hobbies. Detta trots att vädret inte varit helt gynnsamt.

Men det handlar också i slutänden om,  att jag har viljan att flyga,
även om
vädret inte uppfyller alla kriterierna,  jag önskade.

Inte vill jag undanhålla er lite bilder från mitt hangflygande…

Någon bild  kanske jag redan  publicerat, men världen går nog
inte under för det, 
utom för petimätrarna.

Här kommer några så stay tuned !

DCIM102GOPRO

En kvällsflygning vid Segeltorpshanget med min Spirit Elite.
En modell jag kan varmt rekommendera. 

(dec 12, 2003 01-35 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)199631

Denna bilden är gammal. Från 2004.

Modellen är  den sista,  jag hade med en Epplerprofil, en  Eppler 182. Jämfört med Mh32
eller Rg 15-serien är den
underlägsen. Vingarna skurna i Rohacell, klädda med
0.4 mm ply. Förstärkta med kolfiber och kevlar. Mycket starka och vridstyva.
Jo, jag vet är färgvalet på modellen är absurt, men det var vad jag hade på hyllan.
Radion min favorit, MC 24 Gold Edition,  synd den inte gjordes
i 2.4 GHz-version.

SONY DSC

Är det dåligt lyft, vilket man som hangflygare har svårt att acceptera,
kan det hända,  man är tvungen att landa i buskar fulla med vassa piggar.
Och det finns många sådana på Hovs Hallar !
Återbördandet av min modell
kostade mig 30 minuter
och blodiga smalben…Min modell kunde inte ses från
marken nedanför buskagen. Som tur var,  hade jag servon, som knarrade så jag
kunde lyssna mig till, då jag stod nedanför, var den var. Därmed kunde jag få en
riktning ditåt jag skulle gå genom detta buskage av törnbestyckade buskar.

SONY DSC

Just efter jag hämtat min modell… det var jobbigt…

(jun 05, 2006 12-29 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)97323

Min kära Arrow görande det,  den kan bäst;
Flyga med hi-speed och med belastning !

SONY DSC

Den gamle mannen ska starta sin Spirit I i våras med
en kamera på nosen,
om utifall att..

SONY DSC

…modellflygkompisen Rolf Holmer, Hjärnarps egen Biggles,  skulle komma
och vilja ha bilder på sin modell i luften tagna  från min kärra…

(nov 19, 2005 04-50 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Denna bilden tog jag med bara för ljuset genom Oralighten…

(nov 19, 2005 04-52 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)29144

Min Apache.
En modell som flyger underbart. Finns fortfarande att få tag i.

(nov 30, 2005 01-12 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)199695

Min vackraste F3F-modell nånsin

(nov 30, 2005 01-13 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Gillette II.
En mycket vändbar och agil maskin.

(mar 03, 2005 05-24 PM)(2520x692)

Gillette har vackra linjer.

(mar 03, 2005 05-27 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Ska jag klaga på nåt..fenorna kunde varit byggda med större sidoförhållande…

(mar 03, 2005 05-29 PM)(1964x1024)

Vingarna hade varit bättre med kraftigare avsmalning.
men utformningen är vacker ändå.

Digital StillCamera

Min “Banana” i väntan på start på Platån Hovs Hallar.
Du ser sikten är god mot Halmstad, vilket är en indikation
på att vinden är förhärskande nordlig.

DSC05691Ingen krasch,  utan min trogna Spirit före montering.

DSC05698

…och efter montering.

DSC05704

Min Spirit har landat mycket mjukt,  som syns efter spåret.

DSC05717

I nosen,  som nästan alltid, en Gopro.

DCIM102GOPRO

Ett av mina favoritflygställen, Segeltorpshanget vid Hovs Hallar.
Här möter jag som pilot både natur och människor

DCIM105GOPRO

Platån ger större möjligheter för aerobatik och vackra vyer,
som tillfredsställer ditt öga.

DCIM116GOPRO

Min ryggsäck med inbyggd stol har jag med,  då  jag flyger här. Det är
för jag ska kunna sitta och flyga,  då jag har en
besvärlig ryggskada.
Att kunna sitta och flyga har för mig bara varit problem på en plats.

DCIM109GOPRO

Förberedelser för start.
Jag utför alltid samma rutin innan start, vis av erfarenheten.
Koll
att rätt modellminne är inställt på sändaren, samt att sändaren
inte är i en inställningsmode.
Att vingarna sitter där de ska, huven
fastsatt, klaffar och bromsar inne, samt  fulla roderrörelser och att
de rör sig på rätt håll.

DCIM109GOPRO

Japp, dags för start…just till höger finns en grästuva, som verkar
gjord för en modellflygare som sitta ner då han flyger. Tror ni mig
inte så åk dit och kolla !

DCIM110GOPRO

Utkast…för vilken gång i ordningen på Hovs Hallar ?

DCIM109GOPRO

Modell, hav och vind .
Det handlar hela tiden om rörelse.

DCIM106GOPRO

Dags att njuta sin möda…

DCIM107GOPRO

Lite kontemplation på Segeltorp innan utkastet.

DCIM107GOPRO

Så kan min depå se ut.
Ser ni busken i mitten ? Där landar jag i svag vind
då växtligheten bromsar min modell..

DCIM107GOPRO

Ibland handlar det att invänta vind. Ni ser havet…lugnt.
Havets vågor börjar bryta vid 5 m/sek. Så nu är vinden
under 5 m/sek.

DCIM108GOPRO

Kommer vinden efter en väntan, då  blir piloten så här upprymd !

DCIM108GOPRO

…vid detta tillfället kom en fiskgjuse förbiflygande…

DCIM108GOPRO

…därav mitt spanande uppåt.

DCIM119GOPRO

Den gamle och hangkanten.

GOPR6614-001

From here to eternity…

GOPR6614-006

…och det  klarar jag med min modell som sällskap !
Hur nära stolpen var jag ???

GOPR6614-020

Stranden där jag landat, eftersom det började regna.

IMG_1241

Detta är min Spirit Elite nummer II inför en flygning på Segeltorp..

IMG_1243
…eftersom min gamla Spirit Elite,  byggd helt i balsa, den var helt enkelt utsliten.
Efter 3 säsonger i luften och 160 timmar i luften var den färdig. Jag skickade den till
återvinningen, när vi var nere i Ystad. Du förstår, att flyger man så
mycket,  som jag gör,
då blir det oundvikligen småskador.
Skadorna uppstår främst vid landningen,  eller då jag
hanterar
min modell på väg till eller från flygning. Spirit i balsa är lätt och därmed spröd i
konstruktionen.
Nästa Spirit jag bygger,  kommer jag förbättra, så tillvida att vingarna ska
ha 0.4 mm till torsionsnäsa och beklädnad av vingrot.
Vidare att allt trä ska cellulosalackas
3-4 gånger innan klädsel
för att stärka konstruktionen. De två trästavarna som håller vingen
i framkanten i kroppen, de
ska bytas mot 6 mm kolfiberrör. Plus lite annat.

Kategorier
Hangflyg modell

EN PERFEKT HANGDAG PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

 

…som vanligt…för alla sorters flygare !

 

 

 

IMG_1166

 

 

Vinden var utlovat att bli nordlig i dag tisdag med styrka 5-7 m/sek.

Det är ju en prognos,  vilket triggar flyglusten hos oss,
som använder
just vinden och ett hang, för att kunna
flyga obehindrat.

Jag medger, med den lätta Spiriten jag har,  hade det räckt
med 2-4 m/sek.

Men jag klagar inte.

Vid ankomsten till HH såg jag,  att vinden var som yr.no lovat
och jag körde upp
med bilen till platån, eftersom jag är lat ibland.

Ut med modellen, montera och sätt på en GoPro i nosen.

Sen ut till fortet och kolla läget. Allt klart och inga hinder.
Kolla av alla roder, fulla rörelser och koll att de går på rätt håll.

Så iväg och det var som vanligt vid lite hårdare vind, utomordentligt
turbulent just vid kanten.

Men så fort jag klättrat 30 m var det som att flyga i grädde.
Jag hade förväntat mig skärmflygare, men såg inga, vare sig
på marken eller i luften då jag startade.

I luften i 45 minuter, sen landning och omställning av kameran
till videofilmning. Kameran riktad bakåt som omväxling.
Videon blev bra, får se om jag orkar editera den.

Efter andra starten kom en skärm glidande lågt framför mig
på väg att klättra på platåhanget.
Det brukar inte vara problem, inte heller denna gång hade
piloten svårigheter att komma upp högt.
I dag var det perfekt att flyga skärm uppe på platån.
Vinden var lite dragen åt NNO och då kan man som
skärmflygare flyga bort mot Kattvik.

De två jag såg flyga fick bra höjd…dock icke så bra som
ett modellplan, som flög samtidigt…

Då jag hade tillfälle,  försökte jag plåta skärmflygarna, men
det är svårt.
Jag vill hålla ett säkert avstånd och det tillsammans

med vidvinkelobjektivet gör,  att man upplever avståndet  till
objektet
fel. Man ska mycket nära,  för det ska bli bra.
Men det blev lite bilder,  som jag visar nedan.

Stillbilderna från marken har jag tagit med en enkel  Canon.
Stillbilder i luften på skärmar är GoPro.

Landning på HH är det omöjligas konst ibland. I synnerhet då vinden
som i dag låg på 7 m/sek,

Med min mycket lätta och mycket spröda Spirit, gäller det att veta
vad man gör,
för att inte riskera skador. Modellen är byggd av lätt
balsa och för att den ska
bli billiga att tillverka,  använder man till
exempel till den stående balken i vingarna
en urusel kvalitet på
plywooden.
Allt hade blivit bättre,  om balsan varit rejält lackad
med klarlack
innan klädsel.

Ska jag bygga en ny Spirit,  kommer jag att klarlacka vingen
och använda
bättre material till balk och rotsprygeln, där
vingfastsättningen finns.

Vid en landning då vingspetsen tar i marken vill rotsprygeln
lossa i framkanten,
där rundstavbiten som låser vingen
i kroppen finns.

Rundstaven bryts lätt av, så den har jag  ersatt med en
bit kolfiberrör.

Flyger jag så mycket,  som jag gör, då blir det småskador.
Det gör att modellen
efter 100 timmar i luften ser sliten ut.

Men så är det. De som har blanka modeller, de flyger inte…

Det blir väldigt turbulent och det kräver rutin, att få ner
en lätt modell
hel. Jag gör så, eftersom modellen har klaff,
att jag kommer in snävt med
hög fart,  svänger upp mot vinden
vid baslinjen samtidigt som jag drar
full klaff.
Då kan jag ställa modellen på nosen,  utan att hastigheten ökar

och har jag bedömt rätt,  är det bara att landa rakt fram.
Sista biten på finalen är svår, för det är mycket turbulent och man
måste korrigera med fulla roderutslag.

Jag kom ner hel alla tre gångerna jag landade.
En skada fick jag. Klaffroderhornet på ena vingen drogs ur klaffen,
eftersom jag var sen att dra in klaffen just vid sättningen. Klaffen
tog ju då i marken och roderhornet lossade.

Men det är fixat nu med Biltemas Ca.

Vidare under efterflygningöversynen, bytte jag min Mh-acke till
en LiPo tvåcells acke med 2200 mA kapacitet.

Varför, jo jag märkte under slutet av min flygning att mottagarackens
spänning sjönk. En LiPo med 7.4 Volt blir perfekt.

Tur att de nya mottagarna funkar upp till 10 volt.

Jag flög sammanlagt 3 timmar och då jag laddade MH-acken, fick
jag i 1400 mA. Varför så mycket förbrukning ?

För det första satt jag i ca en timma hemma och fipplade med
modellen,
då jag hade mottagaren på.
Min telemetri tar ström, mina nya mottagare är ju 2 i en.
Alltså det sitter två mottagare i varje hölje. Sen hade jag
en klaff som stod och stallade lite grann, ja ni vet hur digitala
servo låter, när de står och surrar och då försvann

det ju lite power den vägen.

Det är ju bra med information om mottagarens arbetsspänning
via telemetri till displayen.

Jag har förresten beställt lite andra telemetri tillbehör, som jag hittade
hos en norsk firma. Det redovisar jag sen.

Men här kommer det en redogörelse,  för vad jag gjorde i luften
ovanför Hovs Hallar mellan 1030- 1445.

Häng med !

 

IMG_1153

Klart att starta !
Trots att jag flugit här tusentals timmar, är jag lika
full av förväntan  före varje start !

För mig är det aldrig ett tvång att bege mig ut och modellflyga !

DCIM115GOPRO

Start !

 

DCIM116GOPRO

 

DCIM116GOPRO

 

DCIM116GOPRO

 

DCIM116GOPRO

 

                                                                                       vilket de var idag

DCIM118GOPRO
                    Härligt att skärmflyga under dessa förhållanden.


DCIM118GOPRO

 

IMG_1156

IMG_1174

Jag tycker om alla växter…

IMG_1175

…nästan…

IMG_1181

…utom björnloka och maskros.

IMG_1184

IMG_1187

IMG_1190

IMG_1199

IMG_1200

sista landningen, allt ok !

Kategorier
Hangflyg modell

HOVS HALLAR…

 

 

 

 

..livlig aktivitet i luft och på mark…

 

 

 

Måndagen 13. juli kom med vackert väder.

Med lagom temperatur och en nordvästlig vind enligt vindmätaren
nere vid Hovs Hallar.

Som upplagt för att fara ner och få sig en avslappnad glidaredag
på Segeltorpshanget.

Fast jag gjorde ett fel under ditresan. Jag körde genom Båstad.
Där det var stillastående trafik på den trånga genomfarten.

Antagligen var det någon sorts idrottsevenemang, om jag ska döma
efter antalet
bilar.

Men det är bara att rätta in sig i kön och ta det lugnt.

Nere vid parkeringen på HH var det inte speciellt många
besökande, som parkerat.
Troligtvis det usla sommarvädret,
som skrämt bort turister…

Koll av flaggan vid värdshuset, den visade nordväst.

Så ut med min flygplans- och  flygväska med radio
och annat för en promenad ner till hanget.

Där det satt besökare och njöt utsikten.

Innan jag monterade,  tog jag fram min vindmätare,
som är en Stiga och den visade 3 m/sek.

Flygbart och snabb montering.
Jag märkte efter utkastet,  att lyftet var inget vidare.

Hanget var stört av termisk vind (Luft med termik som kommer rullande
och stör den dynamiska laminära vinden från havet), som
gjorde att trycket mot kanten hackade. Alltså ibland bra och ibland
dåligt lyft.

Min modell, en Spirit, har effektiva klaffar, så det var inga problem att
hålla sig flytande. Jag märkte hur hanget producerade lyft med
helt olika egenskaper under min modells färd längs den långa kanten.

Dessa områden förändrade sig hela tiden, så det gällde att flyga
rent och effektivt.

Att göra en icke planerad landning är inget att sträva efter här,
då terrängen bjuder på hinder, som lätt skadar en lätt balsamodell.

Om jag försöker landa i en buske,  är risken, att klädseln blir allvarligt
skadad av alla taggarna.
Landning på marken…det finns mycket sten.

Dock, jag landade, monterade min kamera och startade igen.

Någon frågade, var gör jag av alla bilder ?

Väntar på att hitta BILDEN !

Också har jag det som dagbok från mina flygningar. En ombordkamera
gör ju allt så enkelt och vid hemkomsten är det spännande, att kolla
upp alla bilder jag tagit. Något kan ju bli bra…

Trevliga människor träffar jag,  då jag flyger här. De flesta mycket nyfikna
hur det här med radiostyrt segelflyg fungerar på ett hang.

Speciellt ett äldre danskt par var intresserade, där kvinnan fick dra iväg
sin man ifrån mig, då han var så intresserad!

Jag ser,  när jag flyger, att HH är en populär plats att ströva på, genom
alla som kommer förbi gående eller cyklande.

Har du aldrig varit där ? Åk dit och få en fin naturupplevelse,
avsluta med middag på värdshuset.

Då reser du därifrån belåten av upplevelser och förtäring.

Som sagt, jag tog lite bilder med min GoPro monterade i nosen,
på min fint flygande Spirit Elite.

Spirit Elite kan du köpa till bra pris hos HAB i Ljungby:

http://www.hab.se/spiritelite-2m-seglare-gp-p-4262-c-348.aspx

Då jag flyger, som sker varje dag vädret tillåter, då händer
för det mesta något oväntat.

Så och i dag. Kolla bilderna !

 

 

 

 

DCIM117GOPRO

Jaha, nästan klart för start.  Jag ska bara montera min kamera på nosen.

 

Jag tröttnar aldrig på detta !

DCIM117GOPRO

Det skulle vara optimalt med en glasbur med värme här…för den kalla säsongen alltså.

DCIM118GOPRO

Landning nummer två…

DCIM118GOPRO

Men vad är det som ligger rakt fram på marken ?

DCIM118GOPRO

…ja ni ser själva eller…

DCIM118GOPRO

Tunga steg av piloten för att…

(förresten jag rekommenderar verkligen Echo sandaler !)

DCIM118GOPRO

…hämta modellen efter att den…

DCIM118GOPRO

                                                                                 …gjort en perfekt anlagd, slirig landning i en nylagd komocka…

DCIM118GOPRO

..vilket väckte en viss munterhet hos åskådarna. Jag vaskade av modellen i en bäck,
då den var såg ut, som vore den  doppad i spenatsoppa.

Sen är det bara att flyga igen !ert…

DCIM120GOPRO

…men det gick fint och jag kunde packa ihop efter ännu en fin dag på Hovs Hallars Segeltorpshang.

Kategorier
Hangflyg modell

ETT NATURLIGT HINDER VID HANGFLYGNING

 

 

 

Ibland blir det inte,  som jag önskar.

 

SONY DSC

Midsommaraftonens väder var förutsett att bli dåligt.

Men, jag hade koll på radarbilderna över nederbörd och
den sista prognosen från yr.no.

Mitt beslut var att på Hovs Hallar, där kan det bli bra väder.

Eftersom jag inte vill falla i dvala framför en tv, då det
regnar ute, var beslutet lätt att fara söderut med min modell.

Framkomst till HH kl 1000 och vinden var NNV, vilket sa mig,
att jag skulle upp på Platån för att flyga.

Så ut med grejorna,  och marsch uppför stigen…där jag
möttes av ett 20-tal glada ungnöt. (kvigor och tjurkalvar).

Min avsikt var ju att stå vid betongfortet för att flyga men…
det gick inte.

Djuren var så makalöst sällskapliga och stod i en ring runt mig
med en halv meters avstånd till min modell, det gjorde min
montering av modellen omöjlig.

Antagligen var de nysläppta,  för de var fulla av spring och kohopp.
Jag försökte ta mig upp längst upp på toppen, men djuren följde mig
som vore de hundar.

Måste ha sett roligt ut för en åskådare. Först en modellflygare och sen
en flock kor.

Jag kunde inte annat än att gå ner igen med grejorna.

Efter en stunds fundering gick jag ner till Segeltorpshanget
och såg att där var flygbart. Vinden var visserligen sned, men det har aldrig hindrat
en hangflygare. Dessutom var det lovat NV senare på dagen.

Vädret var strålande sol, men skådade jag mot Halmstad, såg jag
mörka moln och kraftiga regnskurar.

Nåväl, jag fick börja min flygsejour med att limma höjdroderhornet,
som hade lossat under min batalj med kreaturen.

Snabbepoxielim var det enda jag hade med och det gjorde, att jag
fick vänta en halvtimma, innan jag kunde starta.

Lyftet var suveränt, jag träffade trevliga människor, speciellt
ett par från Berlin som semestrade här via sin segelbåt, som de hade
liggande i Torekov.

Kl 1400 landade jag nöjd och synnerligen belåten, för att åka
för att fortsätta ett traditionellt midsommarfirande.

Här kommer en del bilder och senare en videosnutt.

Om ni upplever att bilderna sitter oregelbundet, beror det
på upplösningen på din skärm.

Tryck Ctrl och snurra på scrollhjulet på musen, så kan du rätta
till din upplösning, så det stämmer.

 

SONY DSC

Båtturisterna på väg.

SONY DSC

Lite blommor till Midsommar hör väl till…

SONY DSC

Här står några av  mina intresserade åskådare…

SONY DSC

“Vi vill se vad du gör”…

SONY DSC

Uppställda på kolinje.

SONY DSC

Mina flygkompisar

SONY DSC

Glädjesprång

SONY DSC

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Jo de hängde med mig hela tiden.

SONY DSC

Men så begav de sig mot stigen som leder nedåt mot parkeringsnivån…
skönt tänkte jag, nu är problemet löst…

SONY DSC

…men då de såg jag var kvar, gjorde de helt om och satte fart fram till mig igen.

SONY DSC

Då jag gav upp,  stod de på kanten och sa till mig:
Vi ses igen grabben, när du kommer nästa gång !

SONY DSC

En monolit

 

SONY DSC

Hade Banverket gått hit innan de började med tunneln,
hade de sett att berget, en Horst, är fullt av sprickor.

 

SONY DSC

Tistel

SONY DSC

Ser ni den märkliga inbuktningen på Cu-molnet ?

SONY DSC

Molnfri himmel eller nästintill kl 1200 Midsommarafton.

SONY DSC

Rep av höjdroderok innan flygning.

SONY DSC

Allt klart nu.

 

DCIM116GOPRO

Sista landningen för dagen apostroferad av en stängel från en tistel.

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

2 M/SEK NORDNORDVÄST OCH AVTAGANDE…

 

 

 

 

 

…var vinden på Hovs Hallar i måndags.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Vid en tripp i ett annat än modellflygärende söderut,
passade jag på under hemvägen att kolla läget på HH.

Min Spirit låg i bilen, så jag lastade ur och besteg Platån,
med det som behövs för modellhangflyg av enkelt slag.

Väderläget var solsken,  2 sekundmeter vind lite snett,
men vetande
att även en sådan svag vind under normala
förhållanden
genererar bra lyft här, plockade jag ihop modellen,
startade
radio och kamera och iväg.

Mycket turbulent vid kanten och då jag gnetat mig upp 50 meter,
vilket var besvärligt, då jag flög s a k t a, märkte jag att hanget
var mycket termiskt.

Vinden var alltså allt annat än laminär upp till ca 100 m över kanten.

Men sedan…var det,  som att flyga i grädde. Den laminära varmare
vinden flöt ovanpå den kalla luften och gav  ett mycket fint och stabilt lyft.

Jag slog troligtvis mitt eget höjdrekord på hanget under denna
flygningen.

Jag har flugit här regelbundet sen 1972, så jag har varit högt förut..
Hur högt ?  Säger jag inte så riskerar ingen magknip.

Efter en timma i luften åter ner på marken, jag  kollade  av kameran,
vilket
innebär att jag byter batteri, så den blir fit for fight igen.
Samt lite vatten för piloten.

Inför nästa start monterade jag en kamera framför modellen på
en hållare för att få en lite förändrad fotovinkel.

Tack för din idé Crazy Horst !

Länk: https://vimeo.com/user6527917/videos

Vinden tycktes ha minskat, men jag tänkte, det går säkert…

Vilket jag efter utkastet genast märkte, att det inte gjorde,
då min Spirit flög som en
kraftigt berusad kråka.

Alltså överstegrad, sakta vinglande fram just i höjd med
eller lite under hangkanten.

Det gällde nu,  att så fort som möjligt  få in den ganska spröda balsamodellen över
fast mark igen och minimera risken för skador.

Om du som flygare tappar din modell under kanten är det av uppenbara
skäl problematiskt. Att inte se modellen utan försöka landa på känn,
det är inget önskeläge. Flyger man en modell som är relativt
spröd och känslig i stenig terräng dessutom, då kan det bli kris och kras.

Jag har lyckats, men också misslyckats med det, då jag efteråt
fått ägna mig åt livsfarlig akrobatik på klippväggen för att
bärga resterna av en smälld modell.

Min värsta upplevelse av detta var , när jag skulle bärga min ASW,
som landat 15 m från toppen av den 70 m höga vertikala klippväggen.

I dag hade jag inte gjort om det.

Det som gjorde det extra spännande var att en berguv for ut från en
spricka i berget och höll på att skrämma livet ur mig.

Men jag fick tag i modellen. Den var hel och det är så med
med mig, att jag skulle aldrig få ro i sinnet med en ASW
liggande på hangkanten på Hovs Hallar övergiven.

Jag lyckades med ett nödrop krypa in över kanten och då
modellen var lågt, tappade jag ögonkontakt med den för någon
sekund, varför jag helt enkelt fick hoppas på försynen, som
kanske skulle se till,  modellen kom ner hel…

Till höger dök min Spirit upp, rätt på vingarna med kurs mot
ett litet träd. Omedelbart följt av ljudet som uppstår då en
balsamodell lite hastigt landar i grenverket.

Jag vågade inte styra,  utan lät den glida kontrollerat, eller
någotsånär
kontrollerat rakt fram.

Spiriten satt glatt inkörd i trädkronan på det låga trädet
och vid framkomsten såg jag,  att den nog klarat sig utan skador.

Sinnet ljusnade på mig och Operation Nedplockning påbörjades.

Jo, jag nådde modellen, men problemet var att kameran och dess
hållare hade kommit i beknip mellan grenarna.

Med lite måttligt våld, stående i en tjock matta av enbuskegrenar,
lyckades jag få loss modellen, men då jag drog ner den, snäppte
kameran av och jag hade inte uppsikt, var den for iväg…

Nåväl, en kamera, en Mobius, kan väl inte vara svår att hitta,
fastslog jag efter att ha tagit hand om modellen.

Trodde jag. Om du frågat mig efter 20 minuters svettigt letande
hade svaret inte blivit positivt.

Men genom att systematiskt dissekera de hoptovade enegrenarna
som låg som ett 40 cm tjockt ihoptovat täcke på marken, 
hittade
jag kameran.

Kändes bra.

Jag fick sekvensen på video, när jag trädlandade. Tyvärr hade jag fått
något som smutsat linsen, troligtvis lite olja/fett, varför bilden inte är
100 %.

Men som en illustration på en hangflygares strävan att få flyga,
räcker det.

Lite andra stillbilder som vanligt.

DSC06311

I skyn bildade K-strimmorna nästan ett spindevävsliknande mönster.

DSC06318

Det vanliga som jag har liggande i bilen, om utifall att…

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

BARA GLIDA FRAM OCH NJUTA AV ÖGONBLICKEN…

 

 

 

…sådan var söndagen vid Segeltorp.

 

 

 

 

DCIM101GOPRO

 

 

Vi hade en väldig gynnsam väderprognos från yr.no.
De lovade nord till nordväst i 4 dagar.

Söndagen var prognosen NNV 3-5 m/sek, vilket fick
mig att åter köra till hanget.

Det blev en avslappad flygning i fint lyft utan turbulens.

Mycket människor passerade min plats där jag stod
och satt och flög.

Jag finner det belönande att berätta,  om hur det fungerar
och försöker göra alla som stannar och pratar till hangflygare…

Min modell tog mycket bilder och medföljande fotograf likaså.

Jag redovisar lite pics och en liten video,  som är tagen med
en ombordkamera.

Det ger en aning om,  hur min söndag var vid Segeltorp.

Efter flygning och ett besök hos bekanta var jag hemma
kl 1900 mycket nöjd och full med frisk luft och upplevelser.

DCIM101GOPRO

Första starten just efter utkast vid Segeltorp.

DCIM129GOPRO

Ni ser att havet ligger platt. Inga vågor som bryter,
vilket säger mig att vinden inte överstiger 5 m/sek.

DCIM101GOPRO

Men, lyftet var bra och här kommer några bilder med och kommentarer.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Flyga vid detta hanget ger en fördel och det är
att man får modellen nära sig...

DCIM101GOPRO

…men ska jag välja hang föredrar jag platån av olika skäl.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Den sena eftermiddagssolen får de väl utnyttjade vingarna på min Spirit att skimra.

DCIM101GOPRO

DCIM102GOPRO

Med lite högre lastfaktor ser man, hur vingarna böjer sig.

DCIM102GOPRO

Spirit med kamera i nosen….som vanligt.

DCIM102GOPRO

Vinden har ökat lite grand, så man kunde flyga lite friare.

DCIM102GOPRO

På väg att landa på den plats, där det är mest öppet.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

                                          Hanget är ca 20-30 m högt och det bär långt ut och högt om förhållandena är de rätta.

DCIM103GOPRO

Ser ni min modell som en prick. Det är så långt ut det bär.

DCIM103GOPRO

Hangflygning Segeltorp

DCIM105GOPRO

På väg till starten igen

DCIM105GOPRO

Man tar det långa benet före det korta, för man är ju flygsugen igen…

DCIM130GOPRO

…och ligga rätt på vingarna…

DCIM130GOPRO

…för att just före touchdown dra in klaffen för att spara klaffservot
om klaffen träffar marken.

IMG_0006Min plats där jag flyger.

Här behöver jag ingen stol, för just till höger om min startplats
finns en fin bänk att sitta på.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

VI FICK FLYGA PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

 

…för tredje dagen i rad !

 

 

 

 

 

SONY DSC

Att  vi fick nord till nordväst på Hovet tre dagar i följd  under
påskhelgen, var ju en fullträff för oss, som är hängivna hangflyget
i den ena eller andra formen.

Även idag, Påskdagen, har vi nordlig vind, som klockan 0800
hade styrkan 5 m/sek.

Så i dag kan det bli ännu en fin dag på den vackra platsen
vid Kattegatt.

Ett besök vid Hovs Hallar lönar sig, vare sig man flyger, eller
man bara flanerar och tar åt sig naturintrycken.

Påskafton var min avsikt att ta lite bilder från min modell
på mina skärmflygande kompisar.
Det blir ju en annan infallsvinkel på motiven, som kan locka
ögat på betraktaren.

Som jag i tidigare post beskrivit, fick i alla fall en av oss
kanske lite mer dramatik än förväntat…

Min modell, en trogen Spirit Elite, har nu gjort god tjänst
i 3 år och jag har loggat 144 timmar i luften med den minst.

Allt enligt loggen på min sändare. Jag har flugit mer, men
jag nollställde mätaren vid ett tillfälle, så 144 timmar är mer.

Som jag ofta påtalat, har min Spirit mycket goda flygegenskaper.
Den är inte jättesnabb, men den är användbar i alla lägen och
förhållanden så gott som.

Modellen har varit ute för en rejäl smäll vid midsommartid
förra året.

Jag stod och tittade på flygkompisens modell…tills hjärnan
sa till mig: Var är din Spirit ?

Just vid tanken hörde jag den otäcka dunsen,   sedan
ljudet när balsa bröts…

Men det lagade jag samma dag efter hemkomsten och den
flög lika bra efteråt.

Det är ju så,  att de flesta skador får i alla fall jag, när jag transporterar
modellerna mellan bostad – bil.

Det är lätt att stöta i stabbe/fena, då man ska genom dörröppningar.

Nåväl, jag monterade kamera i modellens nos och ställde in den
på sekvenstagning 4 bilder/sekunden.

Det blir,  som ni förstår,  en herrans massa bilder.

Men vad gör det ? Det är bara att rensa, då man kommit hem
till datorn och bilderna ska editeras.

Att fotografera föremål i luften från en kameraplattform
i luften är inte enkelt.

Min första tanke är,  att hålla ett säkert avstånd till skärmflygarna
så ingen risk för kollision uppstår.
Sen ska jag tänka på hur ljuset faller, höjden i förhållande till
objektet och hur kameran är riktad.

Generellt sett,  så upplever man bilderna,  som vore de
tagna på större avstånd, än vad i realiteten är.

Den kameran jag använde vid dagens flygning har ett
icke original objektiv, utan där sitter ett, som inte har
extrem vidvinkel.

Hur som helst, så var lyftet suveränt,  då vinden kom
och man kunde flyga hur högt och länge, som du önskade.

Efter att ha fått med mig 1500 bilder hem,  ansåg jag,
att
min dokumentationen av paragliders på Hovs Hallar
Påskafton 2015 var god.

Jag exekverade dessutom ett otal bilder på skärmflyg-
aktiviteter med mina systemkameror.

Bilder…det är roligt !

…å här kommer några på min modell.
Bilderna tagna med min kamera av en duktig fotograf
ur skärmflygarnas skara!

DCIM115GOPROEn bild som denna lockar fram minnen från värnplikten i form av ett
icke särdeles försynt påpekande från vår gamle fanjunkare att:
“Peka med hela handen” !

Skärmflygaren med barn och blomma från Alvesta.

En skärmflygare backar inte för att det krävs lite bilkörning
för att få trasan i luften !

SONY DSC

SONY DSCHan, som är under kepsen, har flugit hang på Hovs Hallar i 43 år…

SONY DSCSpirit, en bra kameraplattform.

SONY DSC

 

SONY DSCJag hade glömt/blivit av med mässingspinnen som låser huven.
Därför extra gummiband.

SONY DSCDags att planera landningen…

SONY DSC2 x 90 vänster bas.

SONY DSCEn stadig lång final, allt för att kunna bedöma in sig 100 %.

SONY DSCUtflytning…

SONY DSC…och sättning

SONY DSCKlart.

Det var ganska kallt i vinden, varför jag byltat på med en tjock Helly Hansentröja.
Min fine skärmoverall hade en skärmflygare fått låna, som glömt sin hemma…

Ja, detta var en liten redogörelse för mitt modellflygande
Påskafton i akt och mening för att plåta skärmkompisarnas
eskapader i luftrummet över Hovs Hallar.

Nästa inlägg kommer att handla om skärmflygeriverksamheten,
så ge er till tåls kära besökare till min blygsamma blogg !