Kategorier
Naturbilder

“LITEN KULING”…

 

 

…upplevde vi torsdag förmiddag vid kusten.

 

 

 

Som vanligt utlovade kvällstidningarna “kaos” och jordens undergång då ett djupt lågtryck passerade norra Norge. Vi skulle också drabbas av dess härjningar allt enligt Väderinstitutet “Storm”…

Jag tänkte, vi får väl ge oss ut och se hur mycket sanning det ligger i deras postulat.

Färden gick till Lagaoset, där vi möttes av solsken och vind som i medelstyrka låg mellan 12-15 m/sek.

Alltså långt från utlovad dos.

Det blev att gå genom skogen norrut till den stora parkeringen och sedan längs stranden söderut mot bilen.

Vinden var nordväst,  varför vi hade den i ryggen.

Lågtrycket och vindriktningen gjorde att vattennivån var högre än vanligt, varför promenaden delvis skedde uppe på dynerna.

Som vanligt flöt alar som transporterats av Lagan till havet i land och bildade märkliga monster.

Vi mötte inte ett enda levande väsen på vår promenad…

Men jag tog lite bilder och en snutt film.

Vill du hänga med ?

 

 

 

Mustascher på havet

Vakten vid Lagaoset sen 7 år börjar tappa vinterpälsen…

NNV vind

“Ge mig näven” !

Högvatten

En reminiscens av vinter.

En liten häst eller ?

Detta djuret släpade sig upp på stranden.

…denna varelse låg och svalde luft…

Jag kunde inte artbestämma detta djur…

Keep ´em coming …

Ståndaktigt.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

MODELLFLYG…

 

 

 

 

…det är en stor del av mitt liv.

 

 

 

 

Det är märkligt,  att ens intresse för begreppet “Flyg” kan vara så starkt hela ens liv.

Jag minns mycket väl,  då intresset väcktes. det var 1950, då jag och min far besökte en flyguppvisning på F14, Halmstad.

De första 6 åren av mitt liv tillbringade jag 1000 m från F14, där man flög med B 18. Minst tre divisioner och ibland 4 divisioner, som varmkördes 2 gånger om dagen.

Jo, jag minns hur en DB-motor lät !

Min far var en ivrig filmare med 8 mm smalfilm och filmerna han tog,  såg jag otaliga gånger på vår Eumigprojektor, som jag som 5-åring behärskade till 100 %.

Det som speciellt fångade mig var J28 Vampire, i folkmun kallad “Blåslampa”.

Jag byggde papperssvalor i aningen styvare papper  som var ganska lika J 28. Dessutom…de flög överraskande bra.

Nu är man en åldring…dock icke i sinnet, utan intresset för flyg är för mig lika starkt,   om inte starkare nu, än 1950.

Personligen flyger jag mina segelmodeller så ofta det går, om vädret tillåter. Jag är väderberoende,  eftersom jag är inbiten hangflygare med radiostyrda modeller sen 50 år tillbaka.

De senaste 13 åren har jag ägnat tid åt att på mitt enkla sätt  dokumentera OT-Friflygande modeller.

Det är så, att med tidens gång blir det gamla OT- gänget mindre och mindre. Jag hoppas vi lyckas nyrekrytera unga människor till friflygarhobbyn.

Vi ska inte ge upp och sätta oss ner sägande: “Vi är de sista”, utan vi får lägga på en rem genom att vara öppna och utåtriktade, för att visa vår hobby.

Alltså genom att flyga, kanske donera modeller till proselyter, komma till meetings och tävlingar.

Det blir roligare då. Den sociala samvaron vid meetings och tävlingar är en del av vår hobby,  som är viktig.

Alltså ingen uppgivenhet och vemod utan vi ska blicka framåt och tro på framtiden. Allt blir då mer givande.

Modellflyg är kultur !

Här kommer ett litet enkelt bildspel från
“Stibner Memorial” 2020.

Minns, och möt upp 2024 !

Vi ses !

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

MINA EVIGA PROMENADER…

 

 

 

…längs stranden av Laholmsbukten.

 

 

 

Ja, för jag måste röra på mig,  även om jag inte kan flyga mina modeller.

Denna årstid i södra Sverige är i regel inte den,  som inbjuder till flygaktivitet. Kraftig blåst och regn har vi en period av nu, eftersom jetströmmen tvärs över Atlanten har flyttat sig. Jetströmmen bestämmer,  hur lågtrycken över Atlanten ska vandra från väst mot öst.

Som jag skrivit otaliga gånger,  är en promenad längs havet, där vi bor är en lisa för själen.

Denna promenad, där  vi är förunnade en fri horisont,  bjöd på mycket svag vind och solsken.

Alltså flygväder…men paradoxalt nog vinden var för svag för att kunna utöva hangflyg med mina segelmodeller.

Dock, det blir alltid en nästa gång. Bara man får ha hälsan. Min husläkare gav mig svart på vitt i går efter den årliga kollen sägande: “Du är en frisk människa, inga medicinska problem, så kör på i livet”…Så det kan inte vara bättre.

Således tar jag tillvara dagarna,  så gott jag kan.

Som vanligt möter man de trogna strandpromenerarna och en och annan hundrastare.

Enda fågellivet var en kråka, som kom förbi med en mindre fågel i näbbet. Kråkor är predatorer och matoppertunister. Men sådan är naturen.

Efter promenaden längs stranden till parkeringen Tönnersa gick jag längs skogsvägen åter mot Lagaoset.

Det var inte lätt att ta sig från stranden till skogsvägen, då det var verkligt högt vatten i bäcken, som rinner just innanför dynbältet.

Jag erfor ett par försynta knackningar i skogen av den större hackspetten, men den var inte synlig.

Nåväl, efter 7 km åter till min bil nöjd och belåten och med öppet nyluftat sinne for jag åter hemmet.

Jag fotograferade med min IFåne.

Häng med om du har lust, eller varför inte ta själv en promenad i detta spännande naturreservat.
Kör till Snapparp, sväng av vid macken, kör runt och följ skylten “Lagaoset”.

 

Kråkan sitter stolt med sitt byte i näbben.

Man vet aldrig…

Isen skapar figurer,  som endast din hjärna rik på fantasi kan se.

Tja…vad är detta…jag tog bilden för ljuset genom isen.

En al som strandat. Kanske den slår ut till våren. Det har skett förut.

Den gamle gårdvaren något ankommen bärande sin vinterpäls höll kollen…

…och hans kollega sträckte fram handen och sa “Hejsan”

Tallarna har ryckt fram till dynkanten, där de så småningom blir ihjälslagna av vinden.

En sak lade jag märke till, som jag inte sett förut. Alveden var rödbrun. Kan det bero på påverkan från kraftiga minusgrader i kombination med saltvatten ?

Kråkan flaxar iväg med sin lunch.

Storskarven har bitit i gräset. Kan vara fågelinfluensa.
Kolla näbbet. Som gjort att fånga fisk med. Vilket dessa fåglar gör med besked. Ca 1 kg om dygnet.

Vårt Halmstad 20 km bort.

En metallfågel ritar sina förgängliga streck.

En vindpinad tall. En överlevnadskonstnär i den barska strandmiljön.

Ja, detta var den isvintern…

Skuggspel.

Bäcken som avvattnar strandskogen mynnar i Lagan och är viktig för öringreproduktionen.

Detta vattendrag ändrar konstant utseende, beroende på att vattnet transporterar mycket sand.

Lagaoset

En alstam blankpolerad som en säl…

Jag fann en isfladdermus…eller isfågel…

Dynkanten efter kraftig vind, lågtryck och således högvatten.

Det var minus 3 grader.

Fast mossan prunkade och vinkade åt mig sägandes:
“Våren kommer” !

Kategorier
Hangflyg modell

MED “ZUNI” PÅ HANGKANTEN…

 

 

 

…flugen av Anders

 

 

 

En av mina modellflygkompisar, Anders från Halmstad har byggt många av “Art Hobbys” modeller.

De är välflygande, lätta och vackra.

Både jag och Anders flyger mycket nere vid Tönnersa Strand på dynkanten mot havet.

Det är Sveriges längsta hang,  från Påarp till Skummeslöv.

Vill du ha info om hanget så kontakta mig.

Här är en film,  då Anders rattar sin “Zuni” nere vid stranden.

“Zuni” är ett jordbrukande folk som kommer från New Mexico.

Som jag brukar säga: Ut i naturen hangburen !

 

 

Kategorier
Naturbilder

INTE FLYGER JAG SPECIELLT MYCKET NU…

 

 

 

 

…men jag far runt i vinternatur.

 

 

 

Jag är ingen självplågare, det är därför jag inte ger mig iväg till mina hangflygställe, om det är 5 m/sek och 8 grader kallt…

Jo, jag vet, att jag och Pär gjorde det förr, då vi var unga, tåliga och vackra. Men eftersom vi nu bara är vackra…tar jag  utan samvetsförebråelser en god bok och sjunker ner i min läsfåtölj.

Vilket dock inte hindrar mig att uppleva vacker natur, då vi förunnats vinterväder.

Solsken och 7 grader minus, då jag startade min tur kl 0900 i dag.

Kollade mina jaktmarker och for runt lite i bygden.

Snödjup där jag var ca 12 cm, så naturen har fått alla vassa hörn rundade.

Jag var också nere vid havet och jag kunde se i den svaga vinden att det var på väg att frysa till så smått.

Lite fåglar dök upp i min väg och det är inte lätt att få de i objektivet i starkt solljus. Men några blev det.

Som jag skrev häromdagen, dovhjort är mycket allmän i södra Halland.

Jag fotograferade en del med min Ifåne. Apple ska ha credit för en bra kamera och bra redigeringsprogram i kameran.

Efter 3 timmar rullade min limousin in sitt garage igen.

Dagen hade varit bra och här några bilder om du har lust…

 

Fylleån vid bron Simlångsdalen. Tyvärr inga strömstarar då jag var där och spanade.

Skärpipärka eller…

…vattenpiplärka ?

Denna bilden var inte enkel…

Kunde inte tallen bestämma sig hur den skulle växa…
eller den kanske ångrade sig…

Kategorier
Naturbilder

Brrrrrrrr !

 

 

 

 

Det var kylslaget i dag…

 

 

 

…vilket dock inte hindrade mig från min dagliga promenad längs havet vid Laholmsbukten.

Till en början var det inte kallt, men eftersom jag står på en häftig dos betablockerare, fryser jag lättare om fingrarna nu.

Det är bara att acceptera och försöka lösa med bra vantar.

Det var så kallt så Lagans vatten rök i kylan. Längs stranden fanns en iskant, så om ett par dar, kan Laholmsbukten lägga sig om kylan fortsätter.

Jag vet det ska bli mildare några dagar, men sedan åter kallt.

Vid stranden och i naturreservatet ca 7 cm snö…inga mängder, men det blir ljust och fint, vilket lyfter i alla fall mitt sinne.

Längs skogsvägen tillbaka hälsade jag på den större hackspetten, som har sitt revir på samma ställe. Hans idoga knackande hördes väl och jag fann honom i en tall.

En färgklick bland vinterfärgerna.

Efter en timma var jag åter vid bilen och återvända mot hemmet med nya goda upplevelser.

Här är några, låt oss kalla det miljöbilder, av det jag upplevde.

 

 

Lagan rök.

En frostklädd al.

Något jag inte sett förut. Kanadagäss flyger ihop med grågäss.

Min bekant, en större hackspett.

Så här kallt var det.

Träd nära havet klädda frost.

En tall som synes dekorerad med bomullstussar.

Lagaoset januari.

Vy från en dyn.

Stranden.

Badgästerna har inte dykt upp ännu…

Laholmsbuktens vackra kurvatur.

Ingen trängsel…

Följ mig bakåt stigen…

 

Puder…

 

 

Kategorier
Nostalgoteket

JAG HÄLSADE PÅ EN GAMMAL MODELLFLYGKOMPIS…

 

 

 

…Jan Johansson.

 

 

 

 

 

En modellflygare jag inte träffat på länge,  är Jan Johansson.

Vi flög mycket ihop för ett antal år sedan. Han är nu ca 80 år ung och det är full fart i hans, vill jag säga, modellflygplansfabrik.

Janne är en gammal friflygare och det kan man se på hans val av modeller i dag.

Han bygger plan konstruerade för länge sen och de utmärks av,  att de i regel flyger lätt, lugnt och stabilt.

Jag blev förvånad, då jag besökte honom i hans hus.

Hans hus är helt dominerat av modellflyg. Jag kunde inte räkna hur många modeller han har färdiga, men ca 30 och då hade han också ett  garage fyllt av modeller jag inte sett.

Min tanke, då jag beslöt mig för att hälsa på Janne var, att nu möter jag en människa, som sitter i sin fåtölj och klappar katten. Tänk så fel jag hade !

I stället möttes jag av en vital och aktiv människa fullt upptagen med sin hobby modellflyg.

Alltså du förstår, att ägnar man sig aktivt åt modellflyg, då håller man sig ung i sinnet !

Hemma hos Janne mötte jag också Stefan, som jag lärde flyga för 45 år sedan…jo, tiden går.

Jag tog några snabba telefonbilder, som visar ett fåtal av Jannes modeller.

Häng med och se vad du kan syssla med på ålderns höst.

Fast en modellflygare blir aldrig gammal !

Kategorier
Kultur

JAG LÄNGTAR SOMMAREN…

 

 

 

…då livet levs  lättare…

 

 

 

 

…eftersom varmare väder gör det lättare att göra saker, som berikar livet.

De flesta vet , att då man tillbringar tid runt Medelhavet, förändrar man sitt sätt att vara. Man äter middag sent och då ofta på en restaurang. Man umgås mera intensivt, därför det är behagligt väder.

Jag har intet emot kyla. Snö tycker jag fortfarande är härligt. Känslan för snö grundlades under vår uppväxt, eftersom det möjliggjorde aktiviteter som skid- och skridskoåkning.

Vi hade ju inte tv, dator och Ifåne vi den tiden, utan vi fick fylla vår fritid med aktiviteter i den riktiga världen.

Tänk hur Kaptensgatan såg ut under vintern,  då det fanns snö…Gatan full av sparkstöttingar  och hade vi tur var snön tillplattad i Gungparken så vi kunde åka spark där oxå.

Vilket genialt fortskaffningsmedel en sparkstötting är. Ungefär i paritet med dagens rollator.

Ser man hur det såg (ser) ut på gatorna i norra Sverige, förekom sparken lika allmänt som dagens elektriska åkbrädor.  Jag vet inte om det heter så, men du förstår, vad jag menar.

Nuets kalla väder tycks inte samhället klara av. Se på trafikstockningen nere i Skåne, som tog 3 dagar att lösa.

Hoppas Vägverkets generaldirektör får stå till svars och att han kan leverera svar på politikernas frågor om varför…

Nä,  nu tröstar vi oss med lite bilder från växtligheten från i somras i vår hamn.

Luta dig bakåt och dröm om tiden,  då vinden värmer kinden.

 

Kategorier
Old Timer flyg

MINNS DU SOMMAREN ?

 

 

 

Luta dig bakåt och återupplev !

 

 

Med tanke på årstiden och vårt väder blir ofta min tillflykt till min modellflygbilder.

Ingressbilden på kråkan som lutar sig mot den snåla vinden får illustrera tidpunkten på året.

De är mina räddningsplankor för att fly säsongens melankoli och mörker.

Därför då jag sett lite av bilderna, då börjar min fantasi vakna till liv. Den säger mig,  att det kommer tider för modellflyg.

Här kommer lite av mina bilder, som kanske erinrar ?

Häng med…

Kategorier
Hangflyg modell

KURT LENNÅ – EN INNOVATÖR

 

 

 

 

En av de bästa…

 

 

 

 

Jag fick några bilder av Leif Friman i Skåne, som visar Kurt på Hammars Backar vid SM i F3F 1976 eller 1977.

Kurt flög sin Manta I som var en mycket vacker modell.

Den såg supersnabb ut och det var den på rakorna, men i svängarna hängde den inte med. Trolig orsak var alldeles för små ytor på skevroderna.

Man kunde se, han hade svårt att få modellen ur svängarna, vilket sänkte farten

Hade han haft större roder på modellen, är jag övertygad om Kurt legat i topp.

Modellen var mycket vacker i alla avseenden. Som vanligt med ofattbar finish av akryllack.

Kurt fick aldrig snits på modellen i luften, utan den skrotades…

Med bland bilderna Kurts sista hangmodell Manta III, som han håller i handen vid sitt jobb där han var modellbyggare till yrket.

Jag har alltid undrat var modellen blev av…

Att fått flyga den hade varit en upplevelse.
Kurt byggde modellen ca 1981.

Här kommer några av Leifs bilder.

 

Här kan du se hur Kurt kör med fulla skevutslag, för t få sin kärra ur svängen.

En av de vackraste modellerna jag sett. Alltså inte bara fin utan estetiskt tilltalande.

 

Kategorier
Okategoriserade

NU FÖRSVINNER DE SISTA TIMMARNA AV 2023…

 

 

…men håll ut, 2024 är på gång…

 

 

 

Dessa bilderna tagna en disig dag på långt avstånd,  får symbolisera ett försvinnande 2023.

Mycket är förgängligt för oss,  men…

…vi har  minnena kvar.

De tål att tänka över.

Vi ses  2024 om hälsa och lycka står oss bi …

 

Kategorier
Okategoriserade

SISTA DAGEN 2023 I HALMSTAD HAMN…

 

 

…blev grå och dystert.

 

Jag körde en runda i vår hamn på årets sista dag, bara för att stilla min nyfikenhet.

Det har blivit nästan som en ritual för oss. Den som åker med mig säger ständigt:

” Jag förstår inte vad du ska köra här för. Räcker det inte att du tillbringade 38 år där” ?

Men det bryr jag mig inte om.

Vädret var typiskt sydhalländskt vinterväder, regn och dis och dåligt ljus.

Jag tog några bilder.

Gott nytt 2024 önskar jag dig !

 

 

Flislossning

 

Spåren från Järnverket upprivna…

Undrar hur många miljoner ton långjärn, som rullat förbi här…eller  hur många miljoner ton skrot som rullat åt andra hållet ?

En epok är oåterkalligt slut…

Vi är skyddade…

Kan du se hur många antenner det finns ?

Jämfört med förr är det stor skillnad. Då hade man Gränsvåg, eller kortvåg, VHF, radar och kanske RDF antenner. Nu är det satkommunikation, AIS och mycket effektiv radar.

DÅ,  gick kommunikationerna mellan fartyg via Göteborg Radio som hade signalen SAG. Jag var där och pratade med operatörerna,  som körde telegrafi.

Jag var där på studiebesök, eftersom jag är sändareamatör och har haft lyckan att lära mig sända och ta emot telegrafi. Alltså genom att använda Morse-alfabetet. Min signal SM6LMH.

Dessa kunde sitt jobb ! De sände och tog emot telegrafi samtidigt som de pratade med personer runt omkring. Imponerande. Nu är allt digitaliserat och man är ständigt on-line.

Två råkor som spanar efter nya året och ställer frågan: “Var kommer 2024” ?

 

Kategorier
Okategoriserade Old Timer flyg

LITE OLDTIMER FRIFLYGANDE MODELLER

 

Friflygande modeller från då…

 

 

 

Jag tröttnar aldrig på modellflyg, vad det än är.

Det jag publicerar blir i alla fall uppskattat om jag ska mäta efter mail och SMS…

Så här kommer lite slumpmässig bilder ur mitt enorma arkiv.

Håll till godo och spänn fast dig !

 

Kategorier
Naturbilder

JULDAG…

 

 

…strandströvardag.

 

 

Efter för mycket julmat kändes det nästan som ett tvång att få ge sig ut på en promenad.

Som vanligt…blev det 8 km vid stranden och tillbaka via skogen nere vid Lagaoset.

Då jag går där, händer alltid något oväntat…och för den delen det förväntade.

Vi hade ett lågtryck och nordvästvindar av kulingstyrka häromdagen, vilket medförde högvatten i södra Kattegatt.

Det hade påverkat dynkanten så tillvida,  att den blivit som avhuggen av en kniv i framkanten.

Uppe på stranden hade havet transporterat upp sand, som så småningom kommer  att hamna på kanten av dynerna och bild en ny högre mjuk kant.

Alltså transporten av sand är en Perpetum Mobile, ett Pater Nosterverk av naturens eviga energi.

Inget speciellt hade spolats upp, som jag kunde se på min promenad. Jag hittade några små bärnstensbitar i strandkanten.

Annars var det mest danska mjölkförpackninger…fast jag trodde,   att man bara drack öl i vårt broderland…

Inte en människa syntes, men jag mötte en glad hund,  då jag lämnade stranden och gick upp mot skogen.

Det var lite spännande,  då jag passerade den plats ,där jag observerat en större hackspett flera gånger. Jag stannade till och till min glädje erfor jag ett försynt knackande uppe i en tall. Om nu en hackspett kan hacka försynt.

Hur som helst han var fullt sysselsatt med att plocka fram de feta fröerna ur tallkottar.

Har du märkt,  att man om du stannar upp i naturen och bara lyssnar, så kommer du att märka,  hur naturen och dess invånare talar med dig ?

Jag var på plats redan 0830,  så det var nog skälet till,  att det var folktomt. Eller så var människorna på väg hem från Julottan…

Jag fångade några ögonblick med min telefonkamera. Som med förlov sagt tar bra bilder…

God fortsättning på Dig !

Ser du randen med brytande vågor ? Det är där Lagans utgående vatten möter Laholmsbuktens saltvatten.

Här bryter vågorna.

De brytande vågorna går efter hand mot stranden, eftersom den nordgående strömmen i Laholmsbukten driver Lagans vatten längs stranden mot norr.

Mycket skum bildades i dag. Beror inte på förorening, utan det är en alg som bildar skummet.

Svårt att se skillnad på brytande vatten och skum…

Det jag tycker om, den obrutna horisonten.

Det närmaste vinter jag kom förbi.

Min hackspettskompis…

En vacker fågel…

Den är allmänt förekommande i våra marker nu.

Inte speciellt skygg. Bilderna tagna på 30 m avstånd lite hastigt.

God Fortsättning säger han åt betraktarna !

Kategorier
Naturbilder

DIMMAN DÄMPAR DAGENS DYNAMIK

 

 

Dimma och duggregn kan trycka humör och energi i botten…

 

 

 

 

En halländsk vinterdag med duggregn, 4 grader varmt och dimma är en treenighet i tråkighet.

Jag blir inte direkt inspirerad eller upprymd av sådant väder.

För att få lite energi till mina inre batterier tog jag mig till Tönnersastranden för en promenad.

Som förväntat behövde jag inte trängas. Jag mötte en trevlig man från Norrland, som jag försökte övertyga om förträffligheten att kunna njuta den fria horisonten där hav och himmel möts. Men utan framgång. Han hävdade att fjällen slog min horisont, vad gäller upplevelsen.

Kameran jag hade med, var min Ifåne. Den tar bra bilder, om man ger sig tid att ställa in den. Det som dessutom är bra med telefonen är,  att den har ett utmärkt editeringsprogram för bilder.

Dimman, duggregnet och det spröda ljuset skapar i mitt sinne en speciell lite rofylld stämning. Allting tycks sakta ner och ger plats för eftertanke. Det kan behövas i dagens liv, eftersom alla ständigt “Inte har tid”.

Lite bilder blev det i alla fall. Mitt humör blev bättre… tills jag körde hem och såg vad naturförstörarna gjort.

Du ser själv bilden där husrenoverarande hantverkare har slängt sitt skräp, i stället för att köra det till en deponi.

Tror dessa kretiner,  att deras mödrar kommer och plockar upp efter sina söner ?

Njut av naturbilderna i alla fall…

 

Den mindre trädkramaren  vill vänslas med en gran…

Sångsvanarna rastar i dimman och smörjer kråset med höstsått.

Stillhet och ro tack vare ostlig svag vind. Vädret denna dag klart och kallt med solsken.

Inga damer i bikini i dag…

Halmstad Hamn skymtar 15 km bort.

Tvärs över Laholmsbukten vid Lagaoset ser du Hallandsåsen.

Vandaler i vår gemensamma natur.

Dimman mjukar upp sjön med dess öar och näs.

Speglingen i vattnet nästan lika skarp som verkligheten.

Synd det inte stod en älg här…då hade det blivit riktig Hötorgskonst.

Vattentäckt is blir som en spegel av kvicksilver.

Sydhalländsk vinter…

Den långa vindlande vägen…som jag tror leder någonstans…

 

Kategorier
Hangflyg modell

MINNS DU SM I F3F 2005…

 

 

 

…jag gör det !

SM i hangflyg för modell avhölls 2005 på Ålleberg, vars Västhang skulle svara för lyftet.

Hang SM hade sedan slutet av 80-talet fört en tynande tillvaro, varför ÅMFK tog ett lovvärt initiativ att dra igång tävlandet igen.

Det blev inte som 70-talet med 40-50 deltagare, utan vi var väl ca 15,  som dök upp med modeller och fulla av hopp.

Att anordna ett hang-SM i inlandet är en chansning, beroende på vindarnas nyckfullhet.

Tävlingsdagen i april bjöd på västlig vind, vilket är bra, men den var ostabil i styrka och var ca 2-4 m/sek.

Bestämmelserna enligt FAI säger,  man ska ha minst 3 m i medelvind, då man flyger.

Men vi deltagare var ju införstådda med att vinden kunde bli skral, så vi körde på, även om modellen studsade fram på björktopparna på Västhanget.

Tävlingen genomfördes avslappnat utan 70-talets tävlingsfanatism och alla var säkert nöjda.

Joakim Ståhl blev värdig mästare med sin “Flamingo”, vem kunde tro det ? Undertecknad blev två, därför jag gjorde bort mig och missade en vändning…, trea blev arrangörsklubbens Rolf Maier.

Här är ett litet bildspel, om vad som tilldrog sig på Ålleberg 2005.

 

Kategorier
Hangflyg modell

20 ÅRS HANGFLYG RUNT YSTAD DEL 2.

 

 

 

 

Vi flyger på…

 

 

 

 

Dessa bilder är från 2014. Tiden går…men vad är alternativet ?

Ibland då jag kollar gamla bilder får jag tanken: Är vi de sista entusiasterna ?

Hoppas inte det, utan vi ser fram att möta nya hangflygare på Österlens kant mot Östersjön.

Här kommer lite bilder då vi flög på baksidan av hanget vid Hammar. Vinden låg den dagen 180 grader fel.

Men vi fick ändå en fin upplevelse och det är ju det som räknas.

Nedan ett litet bildspel.

 

Kategorier
Okategoriserade

20 ÅRS HANGFLYG RUNT YSTAD DEL 1.

 

 

 

“Gubbagänget” ger sig aldrig…

 

 

 

 

…vi fortsätter att flyga trots de flesta av oss är pensionärer.

Det gör vi därför att flyga med våra modeller och speciellt då hang, det är det bästa vi vet.

Inte bara flygningen är viktig, utan den sociala samvaron, kamratskapet och naturupplevelserna är viktiga.

Därför återvänder vi till Hammar, Kåseberga eller Ravlunda.

Jag har tusentals bilder från de 20 åren och det kan väl passa nu under den dystra årstiden att försöka återuppliva lite minnen.

Här kommer ett enkelt bildspel.

 

 

Kategorier
Naturbilder

FAMILJEN SÅNGSVAN GJORDE UPPEHÅLL I EN MAJSÅKER.

 

 

 

Dessa sångsvanar var totalt utmattade.

 

 

 

 

I fredags på väg till mina svampmarker såg jag några sångsvanar jämte vägen. De såg fullständigt utmattade ut.
Självklart är det jobbigt för fåglarna att veva sig fram i motvinden.

Det var två vuxna och 4 årsungar. Sångsvanen har de senaste 25 åren ökat kraftigt. Samtidigt som jag tycker, knölsvanen minskat.

Du ser skillnaden bland annat på,  att sångsvanen har gult på näbben. Vidare så brusar det kraftigt från vingarna då knölsvanen flyger, medan sångsvanen flyger tystare.

På lördagen körde åter förbi och då hade ytterligare en vuxen anslutit. I lördags hade de piggnat till och gick och sökte mat, så de skulle klara resan söderut.

Jag tog ett par bilder. Bara för att de är vackra.

 

Kategorier
Naturbilder

UT I NATUREN…

 

 

 

…fotburen…

 

 

 

Som vanligt då vädret är gynnsamt, så blev det två promenader vid Lagaoset och Påarps Strand.

Solsken,  vindstilla och  minus 3 grader…kan inte bli bättre.

Jag dokumenterade några av mina ögonblick…

Häng med !

 

Frost i gräset kl 0900

Solen lågt över horisonten. Det går mot mörker.

Glitter i gräset.

Min stig…

 

De tre musketörerna, som gett sig för vinden…

Sagoterräng.

Parkering Lagaoset.

Efter att solen värmt upp.

Laholmsbukten…dramatik i stillhet.

Färdigapterad julgran säljes i gott skick.
Använd endast en säsong.

Stilla Havet…

I fjärran Kullaberg 50 km bort.

En skrattmås i vinterdräkt. (Den röda näbben).

Fem knubbsälar på revet utanför Påarp.

Isläggning

Inlandsisen har lämnat sina spår.

Lågvatten i Kattegatt beroende på en högtrycksrygg, som pressar vattnet ut i Nordsjön och upp i Östersjön.

De sista hallonbladen…