Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

IBLAND VÄNTAR VI…

 

 

 

 

 

…förgäves.

 

 

 

 

 

 

 

 

När det är lovat bra förhållanden för hangflygning,
sticker vi iväg förväntansfulla.

Tisdagen var en sådan dag, då allt skulle stämma.

Men…visserligen möttes vi av solsken och värme,
men vinden vid hanget var i stort noll.

Anders startade sin lätta modell, eftersom det är
en elseglare och fann att 20 meter upp och 30 m
ut från hanget,  bar det perfekt.

Det berodde på,   att vid hanget stannade varmluft
upp från klippor och strand, vilket gjorde, att den
laminära svala havsvinden inte kom in till kanten.

Anders kunde njuta sin flygning, men vi andra
vi fick avvakta.

Jag försökte två gånger, men båda starterna
resulterade bara i 20 sekunders flygtid och
landning bland buskarna.

Skärmflyg var inte att tänka på, utan det blev
att beundra utsikten och sträckande ejder.

Vid 15-tiden avbröt modellflygarna och åkte
hem. Dock utan besvikelse eftersom det varit
en avkopplande dag med fina intryck.

Här lite bilder tagna med Mobius och bilderna
är som vanligt klippta ur en video.

We will be back !

 

 

 

 

Nu fattas bara lite vind…

…även för modellflygare…

Anders startar.

Kom man ut och upp funkade allt bra.

På väg att landa

     Lasse från Mellbystrand hälsade på motorcykelburen.

Försök nummer 1.

 

 

…det går vingligt…

…och landning vid stigen…mer eller mindre kontrollerat och överstegrat…

…depå…

Anders med sina modeller…från ArtHobby i Polen.

Vi borde ha en bronsstaty på Hovs Hallar som manifesterar 50 års hangflyg där…

Jan från Eslöv, skärmflygare av hög kvalitet.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

EN SJÖ…PÅ LANDET…

 

 

 

 

…kan det ha med  hangflygning att göra …

 

_DSC4814

…jo det ligger en liten sjö, som i folkmun på orten
kallas  ”Bondens Sjö,” i östra utkanten av orten Veinge
i  södra Halland.

Denna sjö tjänar som ansats för vinden,  då den
kommer från ost och blåser sedan mot den
kant,
som uppstod,  då inlandsisen drog sig tillbaka och
efterlämnade åsar med morängrus.

Denna lilla kant,  ca 15 m hög,  kan vi modellflygare
utnyttja som ett hang, om man vill flyga och
vem
vill inte det ?

Jag hade aldrig varit där,  men  Pär  Lundqvist har
flugit där mycket.

Så jag hängde med för att flyga med en Blue Phoenix
med elmotor.
Pär hade en OT-modell
,   en S-2 segelmodell
nyradiofierad med en Fr-Sky Taranis dagen till ära.
Denna sändare kunde både prata och pipa.

Vidare kunde man styra sin modell med den…

Väderläget var torrtermik, solsken ca 16-17 grader
varmt med vind från öster med styrkan 4-5 m/sek.
I och med det var landvind, som ivrigt hade galopperat
över det halländska skogslandskapet för att gå i mål
vid kusten, 
var den naturligtvis mycket turbulent,
vilket trots sjöns plana yta ställde till besvär
för
hangflygarna.

Inte bara var det turbulent på grund av landskapet,
det blev  också
turbulent med växlande vindar och
riktningar,  då det bildades termikblåsor,  i nära
anslutning hanget, vilket störde den lilla laminära
strömning det fanns. Men sådant är vi aktiva
modellflygare vana att leva och handskas med.

Flyger du på ett mindre inlandshang med en lätt
modell, som inte har speciellt god förmåga
att
penetrera vinden,  är det en konst i sig.
Men det är också en mycket bra flygträning
och en bra gymnastik för 
att hålla sina reflexer
vid liv.
Så denna typ av hangflyg är en utmaning.
Men,  varför ska allt vara så lätt alltid ?

Det som är så  spännande på ett litet inlandshang,
är möjligheten att ligga på hanget
och  invänta
termikblåsor,  som släpper, vilka man försöker få
anslutning till för att
kunna hänga med upp.

Det var Pärs premiärflygning med sin nya
Taranis och den funkade utan anmärkning.
Jag råkade säga,  att han skulle behålla den
som den var, men jag fick omedelbart reda på,
att den ska byggas om till single-stick !

I början av vår flygsejour var det riktigt dåliga
förutsättningar, men hanget
och termiken bättrade sig efterhand, då solinstrålningen
ökade, 
vilket gjorde det möjligt  att ta termik
från hanget och kurva upp sig,  ledsagade av
skrattmåsar, ormvråkar
och glador.

Min Blue Phoenix flög som vanligt fint, faktiskt
lite bättre än förut, då jag adderat 25 gram vikt i
nosen,
för att bli av med aningen av en stalltendens.

Vädret gjorde,  att det var en njutning att flyga.
Det är så att termiken
är bäst vad gäller nybildningar och frekvens
just nu i april/maj.

I Juni-Juli är termiken starkare och molnbasen i
regel högre än i April,
men blåsorna släpper nu
i April med kortare intervall.

Efter 2 timmar i luften var vi av olika orsaker
tvingade att avbryta,  då annat väntade.

Så bilen packades och nosen på den vändes hemåt,
efter att vi haft  en fin flygeftermiddag, som gett
oss
goda och berikande upplevelser med
våra modeller.

Vi tog lite bilder,  då vi flög, inget sensationellt,
utan bara korta stunder av vår eftermiddag
med
våra modeller.

Vi kräver inte mer av vår modellflygeftermiddag.

Vad flög du med i det fina vädret ?

DSC04956

”Bondens Sjö” öster Veinge med det lilla hanget. Vacker utsikt,  vilket man som
icke stugsittare kan njuta av, då man ger sig ut i verkligheten med sin modell.

DSC04907

Pär monterar sin modell med den nya Taranisradion från Fr-Sky.

DSC04927

Sändare + mottagare kostar 2300 kr.

DSC04933

Radion må vara från 2016,  men modellen är 50-tal…
egentligen en friflygande modell, men nu försedd med
sidoroder och höjdroder med tillhörande servo och mottagare.

DSC05027

Servojustering

DSC05002

Javisst, modellen klädd med siden. Vad annars ?

DSC04953

Inte lättfluget i turbulent luft…men med en keps från Wasserkuppe ordnar det sig eller…

DSC04967

Jag tror den har 16 kanaler…ser ut som alla andra, exempelvis JR.
Men 1/6 av priset.

_DSC4862

Klart för take-off.

DSC04993

Så Pär kastar ut på hanget…pekande med hela handen,
vilket man hade att göra i det militära, som säger:
Dit ska du flyga !

DSC04994

Varvid modellen pitchar upp…vaffö gör den på dé vise ?

DSC05001

…det berodde på, att stötstången inte
var helt fixerad på hans höjdroder.

_DSC4821

Min trogna Blue Phoenix i luften.

_DSC4827

…och flygande rote med en svagt lysande måne.

_DSC4831

En   hangflygare.

_DSC4848

…en annan gammal hangflygare, inte till sinnet,
men med mycket erfarenhet.
Tillsammans har ovanstående 2 reliker 90 års
erfarenhet av hangflygning med modeller.

_DSC4877

Vindkraftverksparken vid Hishult.
Miljövänlig flygning.

_DSC4910

Ni ser,  att sidorodret har inte inte stora ytor…

DSC05028

En vacker modell…naturligtvis. Kolla formen på fena/sidoroder…

DSC05054

Ny start

DSC05061

Man behöver inte ta i vare sig för kungar eller
något fosterland,  för att starta sin lätta modell.

DSC05114

Kanske man skulle ha pontoner eller…?

DSC05124

Konstruerad för 65 år sedan, av en svensk modellflygare,
som hette Odenman och slutade som 2:a på VM 1952.

Så modellen kallades följaktligen: Odenmans VM 2:a.

REC_0016-001

Tre bilder  klippta ur video från en Mobius.

REC_0017-011

Hangkanten i all sin prakt…

REC_0017-024

Herr Lundqvist funderar…

DSC05164

Piloten… konstruerad och  tillverkad för lite mer än 70 år sen…tror jag.

DSC05179

Där vi har bästa lyftet just i ögonblicket.

_DSC4926

På väg att landa på kanten.

_DSC4940

Hämtning

_DSC4944

Han ser nöjd ut, tycker jag.

_DSC4949

…efter första flygningen med den nya radioapparaten.

DSC05189

Den gamle gnetar vidare i en alldeles för varm rock i 17-18 graders vårvärme.